Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bengtsson, Rune
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Järnvägsstationer i Litauen 1861-2011: Namngivare, namnbyten och språkbyten genom 150 år2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The names of railway stations and halts along the earliest railway lines on Lithuanian territory have been studied, i.e. along those railway lines built between 1861 and 1873. Especially, attention has been drawn to names that are not obvious regarding the geographical location of the station or halt. Some 50 percent of the names are showing some kind of irregularity in this respect. Most common (about 30 examples) are stations or halts that are serving a population centre situated at some distance from the station, but still bearing the name of that population centre. Another group of interesting cases is where the names have been changed over history for different reasons. These examples are about 20 in number. Among the examples of changed names are those, mostly minor halts, initially with no name but just a number, but later on provided with proper names. Most striking examples of name giving policy of the stations are railway junctions or border stations like Kaišiadorys, Virbalis/Kybartai, Švenčionėliai, Sniečkus/Visaginas, Maţeikiai/Muravjevo and Turmantas. Another dimension regarding names of railway stations in Lithuania is the fact that several languages (Lithuanian, Russian, Polish and German) have been used officially during the 150 years of the existence of Lithuanian railways.

  • 2.
    Johansson, Erling
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Introduktionen som försvann - lanseringen av litauiska noveller till en svensk läsekrets.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories],  a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and  journalist Nils Bohman (1902-1943).  

    The authors of the nine short stories are Jonas Biliūnas, Vincas Krėvė-Mickevičius, Antanas Žukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petronėlė Orintaitė.

    The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present.

    The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation?

    A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940.

    An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached.

  • 3.
    Krumins Engstedt, Diana
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Lettiskt måleri, skulptur och textil på Konstnärshuset i Stockholm hösten 19272010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den lettiska konstutställningen arrangerades, hur den bemöttes i Stockholm 1927 och vilka följdverkningar detta fick.

  • 4.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Benita Laumane. Kāja un mārkāja: vārda lietojuma lauks. Liepāja: Liepājas Universitāte, 2011. 126 lpp.2011Inngår i: Baltu filoloģija, ISSN 1691-0036, Vol. 20, nr 1, s. 98-101Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Etymology of the Word valstybė (State)2018Inngår i: Freedom, More Precious Than Gold: The Ehibition Catalogue / [ed] Evaldas Grigonis, Vilnius: Vilnius University Press , 2018, 1, s. 23-32Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Language interest and and the National Awakening2018Inngår i: Encyclopedia of Romantic Nationalism in Europe: Volume 2 / [ed] Joep Leerssen, Amsterdam: Amsterdam University Press, 2018, s. 1157-1158Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Latviešu rakstu valodas izveide un attīstība 16.-18. gadsimtā [Origins and development of Written Latvian in the 16th-18th century]2013Inngår i: Latviešu valoda / [ed] Andrejs Veisbergs, Riga: University of Latvia Press, 2013, s. 201-240Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Lettiska2012Inngår i: Från Nyens skans till Nya Sverige: Språken i det Svenska Riket under 1600-talet / [ed] Bo Andersson, Raimo Raag, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2012, s. 260-280Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Līdz šim nezināms Kaspara Elversa vārdnīcas Liber memorialis letticus (1748) variants [Unknown Version of Caspar Elvers's German-Latvian Dictionary Liber memorialis letticus (1748)]2012Inngår i: Scientiae et patriae: Veltījums akadēmiķei profesorei Vairai Vīķei-Freibergai 75. dzimšanas dienā [a festschrift in honour of Vaira Vīķe-Freiberga on her 75th birthday] / [ed] Ausma Cimdiņa, Riga: University of Latvia Press, 2012, s. 291-304Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A German-Latvian dictionary Liber memorialis Letticus (1748) compiled by Caspar Elvers (1680–1750), the pastor of the Latvian parish at St John’s church in Riga, is the second printed bilingual dictionary with Latvian as the target language in Livonian-Couronian tradition after the pioneering work Lettus (1638) compiled by Georg Mancelius.

    The little interest in this source could be the reason why researchers had not discovered that one of the seven copies of the dictionary at the Academic Library of the University of Latvia in Riga partly differs from others. This copy does not have a printed title page and the first nine sheets (A–J, pp 1—144) are not identical with these sheets in the other copies. Differences between the versions are seen in all the levels of the Latvian part of the text.

    The comparison of two versions of the first nine sheets of Elvers’s Liber memorialis Letticus enables to assume that the newly found version is probably an earlier copy than the regular one. It may represent the initial shape of the dictionary, which might have already been printed in 1734. Several questions still remain – is the author of both versions the same person; who could be the possible assistant of Caspar Elvers in preparing the final version of the dictionary. The answers to these questions could help to clarify the history of the Latvian lexicography in the middle of the 18th century.

  • 10.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Problems of Standard Latvian in the 19th Century: Changes in the Language Planning and Changes in Planners, from Baltic-Germans to Latvians2011Inngår i: Nation und Sprache in Nordosteuropa im 19. Jahrhundert / [ed] Konrad Maier, Wiesbaden: Harrassowitz Verlag, 2011, s. 199-207Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Review: Lietuvių kalbos ideologija. Norminimo idėjų ir galios istorija. Sudarė Loreta Vaicekauskienė ir Nerijus Šepetys. Vilnius: Naujasis Židinys-Aidai, 2016.2017Inngår i: Baltu filoloģija, ISSN 1691-0036, Vol. 25, nr 2, s. 134-140Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Review: Sarmīte Trūpa. Diskurse um lettische Identitatsbildung im Lichte der systemisch-funktionalen Grammatik. (Studien in Nordeuropäischer und baltischer Linguistik. Herausgegeben von Anneli Sarhimaa, Bd. 3). Frankfurt am Main u.a.: Peter Lang, 20102010Inngår i: Baltu filoloģija, ISSN 1691-0036, Vol. 19, nr 1/2, s. 139-144Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Review: Vanags P. Jenny H. Larsson. Nominal Compounds in Old Prussian. Stockholm: Memento, 2010.2010Inngår i: Baltu filoloģija, ISSN 1691-0036, Vol. 19, nr 1/2, s. 145-148Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Seminārs Latviešu raksti un raksti Latvijā 16.–19. gadsimtā – pētniecībasaktualitātes un problēmas2011Inngår i: Baltu filoloģija, ISSN 1691-0036, Vol. 20, nr 1, s. 89-93Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    The Latvian Vocabulary2011Inngår i: Wörter-Büchlein. A German-Swedish-Polish-Latvian Dictionary Published in Riga in 1705 / [ed] Lennart Larsson, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien , 2011, s. 74-82Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Valodas kopšanas un kultūras darbs Zviedrijā [Language Planning in Sweden]2012Inngår i: Valodas prakse: vērojumi un ieteikumi: Populārzinātnisku rakstu krājums / [ed] Ojārs Bušs, Riga: Latviešu valodas aģentūra , 2012, s. 28-35Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Vanags, Peteris
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Andronova, Everita
    University of Latvia, Institute of Mathematics and Computer Science.
    Trumpa, Anta
    University of Latvia, Latvian Language Insitute.
    Latviešu valodas vēsturiskās vārdnīcas (16.–17. gs.) projekts: problēmas un risinājumi. [Historical Dictionary of the Latvian Language (16-17th cc.): Issues and Solutions]2012Inngår i: Apvienotais Pasaules latviešu zinātnieku III kongress un Letonikas IV kongress „Zinātne, sabiedrība un nacionālā identitāte”.: Valodniecības raksti., Riga: Latvijas Universitātes Latviešu valodas institūts , 2012, s. 196-209Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the historical dictionary project is to create a full-type corpus-based dictionary of the early written Latvian texts. The main tasks cover the whole scope of the dictionary making process: to develop a necessary methodology, to write sample entries covering all POS, to make an electronic version of the entries; a further task is to find or to create a lexicographer’s workbench.

    Till now ca 500 entries have been compiled (~ 300 appellatives and ~ 200 proper names) and guidelines on dictionary entry writing have been set.

    The present report deals with issues concerning corpus compilation, finding spelling variants of the headword, detecting the meaning for lexemes with a small and a large number of occurrences. Special emphasis is put on the description of the origin of the lexeme, detecting lexical, derivational and semantic loans (according to Betz 1959 terminology Lehnwörter; Lehnbildungen; Lehnbedeutungen). Loans could be found among collocations and idioms, as well as in the syntax (German Lehnwendungen; Lehnsyntax. As the early sources are mainly religious texts, the special interest lies in religious discourse analysis.

    The Dictionary is the first and for the moment the only known corpus-based dictionary in Latvia. The input data is the Corpus of the Early Latvian Texts ‘SENIE’. The Corpus includes 43 full-text sources with almost 965, 000 tokens covering the 16–18th c.

    All main sources of the 16th c. are represented in the Corpus, but more data could be explored: 1) The Lord’s Prayer published in different collections; 2) manuscript data (songs, separate sentences). The huge quantity of 17th c. data should be added to the Corpus, e.g., The Old Testament; dictionaries, both printed and manuscripts; grammars; texts of the late 17 th c. and manuscripts (both ecclesiastic and clerical texts).

    One of the issues of corpus development is the unavailability of the early sources in Latvian libraries. Thus, international co-operation should be established in order to raise awareness of the Latvian texts kept in foreign collections and, if possible, to digitalize them.

    The early texts are rich in spelling variants which puzzle lexicographers, see five versions of  the root māja ‘house’ written as follows: mahj-, mahy-, mai-, maj- and may-. In order to facilitate finding all the occurrences of the head word, a time-consuming solution is to rewrite all the texts in standardized form or to use some software to detect all the spelling variants. Such a solution is found for the Old English texts (software VARD — Variant Detector and the adoption of this practice is worth considering.

    In detecting the meaning of a lexeme, problems are caused by words with one or two occurrences in the Corpus and those with several thousand occurrences. By means of the concordance program one is able to process words with up to 2,000 occurrences. See the entry pasaule ‘world’ (1,528 occur at the moment of writing this entry) where not only word meanings with the first and the last citation are listed, but also a number of collocations are presented. While processing a headword with a large number of occurrences (e.g., the conjunction ka ‘that’ with >16,000 occurrences or Dievs ‘God’ > 11,000 occur.) the compilers decided to analyze only two sources per century in detail.

    If only one occurrence is met in the Corpus, additional sources should be examined to determine the meaning: other 17–18th c. dictionaries, dictionaries of different vernaculars, studies in history and botany, the Mülenbach-Endzelin dictionary, Grimm’s Das Deutsche Wörterbuch, in some cases (delete the) Luther’s Bible is consulted (e.g. pakaļazobi — Luther’s Backenzähne ‘molars’).

    The on-going Dictionary supplies new data for studies of the origin of Latvian words, it detects more precisely the time of the lexeme’s entry into the written language which in most cases is identical to the time of the word’s origin in general.

    The compilers of the Dictionary explore the former studies of semantic and lexical loans and only some new explanations or previously unrecognized lexemes are expected to be found. Derivational loans are a challenge for researchers, and new examples are found in corpus analysis, e.g., next to kapsēta ‘graveyard’ we can find the lexeme baznīcsēta ‘churchyard’, which is a derivational loan from Middle Low German kerkhof. In contemporary German Kirchhof is encountered, the same as Swedish kyrkogård.

    Early Latvian texts are rich in derivations and compounds the origins of which are still to be clarified. Hopefully, work with corpus, careful text analysis and comparison to possible source texts can supply new data for a historical dictionary and studies of the early religious lexis.

  • 18.
    Vanags, Peteris
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Subačius, Giedrius
    University of Illinois at Chicago.
    Žodžio valstybė atsiradimas2018Inngår i: Už visą auksą brangesnė laisvė: Parodos katalogas / [ed] Evaldas Grigonis, Vilnius: Vilnius University Press , 2018, 1, s. 11-22Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Vanags, Pēteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Der Einfluss der Glückschen Bibelübersetzung auf die Entwicklung der lettischen Schriftsprache2010Inngår i: „Mach dich auf und werde licht – Celies nu, topi gaišs“: Zu Leben und Werk Ernst Glücks (1654-1705). / [ed] Schiller, Christiane; Grudule, Māra, Wiesbaden: Harrassowitz Verlag , 2010, s. 159--178Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Vanags, Pēteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Erstlinge lettischen Drucks - Kristofora Fīrekera rakstība iespiestā veidā [Erstlinge lettischen Drucks – Christophor Fürecker’s Orthography in Printed Form]2010Inngår i: Baltistica, ISSN 0132-6503, Vol. 45, nr 1, s. 119-128Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Vanags, Pēteris
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Kangere, Baiba
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska.
    Interpretējot 1960.-1970. gadu valodas politiku Latvijā un tās izpausmi tā laika valodnieciskajos rakstos. [Interpreting Soviet Language Policies in Latvia during the 1960s and 1970s and Their Representation in Linguistic Literature]2009Inngår i: "Latviešu akcija" PSRS 1937-1938 [The "Latvian Operation" in the USSR 1937-1938], Rīga: Latvijas Okupācijas muzeja biedrība , 2009, s. 109-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Vanags, Pēteris
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Raag, Raimo
    Uppsala University.
    Die christliche Terminologie und die Verbreitung christlicher Personennamen im Estnischen und Lettischen im Zeitalter von Reformation und Konfessionalisierung2010Inngår i: Die baltische Lande im Zeitalter der Reformation und Konfessionalisierung. Teil 2.: Livland, Estland, Ösel, Ingermanland, Kurland und Lettgallen. Stadt, Land und Konfession 1500+1721. / [ed] Asche, Matthias; Buchholz, Werner; Schindling, Anton, Münster: Aschendorf , 2010, s. 15-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Yamazaki, Yoko
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Monosyllabic circumflexion or shortening?: The treatment of the long vowels in the 3rd person future forms in Lithuanian2014Inngår i: Indogermanische Forschungen, ISSN 0019-7262, E-ISSN 1613-0405, Vol. 119, nr 1, s. 339-354Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Lithuanian 3rd person future forms of monosyllabic acute stems arementioned as one of the categories where the examples of a phenomenoncalled “monosyllabic circumflexion” or “monosyllabic metatony” are found,e.g., dúotiduõs ‘to give.’ However, there are several exceptions, e.g., lìs (lýti ‘to rain’), bùs ( būti ‘to be’), etc. Yet, the condition of the exceptionshas not been fully analyzed in the context of the verbal systeminvolving other tense paradigms. In this paper, a thorough examination willbe conducted on the 3rd person future forms and their paradigms in Lithuanian.It is found that the verbs which have shortened 3rd person future formsalways have the nasal infix present. Based on this result, a possible interpretationwill be presented as to how certain 3rd person future forms have beenshortened. Also, I will propose that the shortening of the 3rd person futureforms is a secondary development, whereas MC could be the regular processfor the 3rd person future forms.

  • 24.
    Zalkalns, Saiva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Ensam i det nya landet: En textanalys av novellsamlingen Bergen möter himlen av Irma Grebzde2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att analysera Grebzdes novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstår i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Rozītis. Romanerna, vilka undersöks av Rozītis behandlar tiden efter andra världskriget i flyktingläger och hur flyktingarna upplever de första åren utanför sitt gamla hemland Lettland samt hur de bosätter sig i det nya landet. I denna uppsats tänker jag gå ett steg längre än Rozītis, eftersom jag ska analysera hur flyktingarna, dvs. novellernas karaktärer, lever i det nya landet.

  • 25.
    Zalkalns, Zane
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för baltiska språk.
    Klok som en orm - Exilletters uppfattning av idiomatiska uttryck2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lettiska idiomatiska uttryck förstås och används av letter som bor i Sverige.

1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf