Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 138
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ainiala, Terhi
    et al.
    Helsinki University.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Henkilönnimet viittomakielessä (Arv. teos: Henkilöviittomien synty ja kehitys suomalaisessa viittomakieliyhteisössä/ Päivi Rainò - Helsinki 2004)2005Inngår i: Virittäjä, ISSN 0042-6806-109, Vol. 109, nr 141–144Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Balkstam, Eira
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare: Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.

  • 3.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Barns tidiga teckenspråksutveckling: med illustrationer av Lena Johansmide2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lite om det svenska teckenspråket2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    On Motivated Signs in the Swedish Sign Language.1978Inngår i: Studia Linguistica, ISSN 0039-3193, E-ISSN 1467-9582, Vol. XXXII, nr I-II, s. 9-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Signed Swedish1979Bok (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråket - inte bara händernas språk2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråkets erkännande: Vad hände egentligen den 14 maj 1981?2001Inngår i: DövtidningenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråksutveckling hos döva och hörselskadade barn med ytterligare funktionsnedsättning2012Annet (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Tecknad svenska: [Signed Swedish]1977Bok (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Är teckenspråket internationellt?2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Bergman, Brita
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Björkstrand, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckentranskription2015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Bergman, Brita
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wallin, Lars
    Stockholms universitet.
    Noun and Verbal Classifiers in Swedish Sign Language.2003Inngår i: Perspectives on Classifier Constructions in Sign Language. , Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates, 2003, s. 35-51Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Bjerva, Johannes
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik. University of Groningen.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Morphological complexity influences Verb–Object order in Swedish Sign Language2016Inngår i: Proceedings of the 1st Workshop on Computational Linguistics for Linguistic Complexity (CL4LC) / [ed] Dominique Brunato, Felice Dell'Orletta, Giulia Venturi, Thomas François & Philippe Blache, Osaka: International Committee on Computational Linguistics (ICCL) , 2016, s. 137-141Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Computational linguistic approaches to sign languages could benefit from investigating how complexity influences structure. We investigate whether morphological complexity has an effect on the order of Verb (V) and Object (O) in Swedish Sign Language (SSL), on the basis of elicited data from five Deaf signers. We find a significant difference in the distribution of the orderings OV vs. VO, based on an analysis of morphological weight. While morphologically heavy verbs exhibit a general preference for OV, humanness seems to affect the ordering in the opposite direction, with [+human] Objects pushing towards a preference for VO.

  • 15.
    Björkstrand, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Redundans i teckentranskriptionssystemet1998Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 16.
    Björkstrand, Thomas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Ryttervik, Magnus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Tecken inom idrott2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Björkstrand, Thomas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wallin, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bäckström, Joel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Jonsson, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Gunnarsson, Magnus
    Svenskt teckenspråkslexikon2010Annet (Annet vitenskapelig)
  • 18. Bono, Mayumi
    et al.
    Efthimiou, EleniFotinea, Stavroula-EvitaHanke, ThomasHochgesang, JulieKristoffersen, JetteMesch, JohannaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.Osugi, Yutaka
    8th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Involving the Language Community: Proceedings2018Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Bäckström, Joel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråksdialoger: De vanligast förekommande handformerna i polysyntetiska tecken2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka handformer som är vanligast förekommande i polysyntetiska tecken i svenskt teckenspråk. Studien, som är den första i sitt slag, fokuserar på polysyntetiska tecken som betecknar rörelsesituationerna befintlighet, förflyttning, stationär rörelse och stillastående. Polysyntetiska tecken har tre manuella aspekter precis som fasta tecken (lexikala tecken). Medan de fasta tecknens manuella aspekter bär ingen egen betydelse, så är dessa aspekter betydelsebärande hos polysyntetiska tecken. Den betydelsebärande delen handform kallas för klassifikator, och har underkategorierna icke-agentiv och agentiv klassifikator. I studien har förekomster av handformer delats upp i tre kategorier enligt vilken den typ av korrelat som klassifikatorerna har: Direkt korrelat, indirekt korrelat och utan korrelat. Materialet som har använts till studien är fyrtioen annoterade texter på svenskt teckenspråk från Svensk teckenspråkskorpus. Totalt hittades 242 förekomster av polysyntetiska tecken som kategoriserades utifrån klassifikatorer. Icke-agentiva klassifikatorer är vanligast, 191 förekomster, där de tre vanligast förekommande handformerna är dubbelkroken, sprethanden och pekfingret. De vanligast förekommande rörelsesituationerna med icke-agentiva klassifikatorer är egenförflyttning och befintlighet. För agentiva klassifikatorer hittades 51 förekomster, där de tre vanligast förekommande handformerna är A-handen, S-handen och knutna handen. Här är rörelsesituationen objektförflyttning den mest frekvent förekommande. Resultatet kan förhoppningsvis påverka synen på vilka handformer som främst bör ingå i undervisningen för nybörjare i teckenspråk.

  • 20.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Grammatisk finithet i trumaí2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen.

    Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.

    Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

  • 21.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Här är 4 procent av invånarna döva2013Inngår i: Dövas tidning, ISSN 1402-1978, Vol. 4, s. 13-13Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Härmed tecknar jag dig ...2017Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 7, s. 52-57Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Object marking in the signed modality: Verbal and nominal strategies in Swedish Sign Language and other sign languages2017Inngår i: Sign Language and Linguistics, ISSN 1387-9316, E-ISSN 1569-996X, Vol. 20, nr 2, s. 279-287Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Persontecken avslöjar vilka vi är2017Inngår i: Dövas tidning, ISSN 1402-1978, Vol. 3, s. 7-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Pfau, Roland, Markus Steinbach & Annika Herrmann (eds.), A matter of complexity: Subordination in sign languages2016Inngår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 39, nr 3, s. 311-317Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Types and trends of name signs in the Swedish Sign Language community2017Inngår i: SKY Journal of Linguistics, ISSN 1456-8438, E-ISSN 1796-279X, Vol. 30, s. 7-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper investigates the domain of name signs (i.e., signs used as personal names) in the Swedish Sign Language (SSL) community. The data are based on responses from an online questionnaire, in which Deaf, hard of hearing, and hearing participants answered questions about the nature of their name signs. The collected questionnaire data comprise 737 name signs, distributed across five main types and 24 subtypes of name signs, following the categorization of previous work on SSL. Signs are grouped according to sociolinguistic variables such as age, gender, and identity (e.g., Deaf or hearing), as well as the relationship between name giver and named (e.g., family or friends). The results show that name signs are assigned at different ages between the groups, such that children of Deaf parents are named earlier than other groups, and that Deaf and hard of hearing individuals are normally named during their school years. It is found that the distribution of name sign types is significantly different between females and males, with females more often having signs denoting physical appearance, whereas males have signs related to personality/behavior. Furthermore, it is shown that the distribution of sign types has changed over time, with appearance signs losing ground to personality/behavior signs – most clearly for Deaf females. Finally, there is a marginally significant difference in the distribution of sign types based on whether or not the name giver was Deaf. The study is the first to investigate name signs and naming customs in the SSL community statistically – synchronically and diachronically – and one of the few to do so for any sign language.

  • 27.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Hörberg, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Östling, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Distribution and duration of signs and parts of speech in Swedish Sign Language2016Inngår i: Sign Language and Linguistics, ISSN 1387-9316, E-ISSN 1569-996X, Vol. 19, nr 2, s. 143-196Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we investigate frequency and duration of signs and parts of speech in Swedish Sign Language (SSL) using the SSL Corpus. The duration of signs is correlated with frequency, with high-frequency items having shorter duration than low-frequency items. Similarly, function words (e.g. pronouns) have shorter duration than content words (e.g. nouns). In compounds, forms annotated as reduced display shorter duration. Fingerspelling duration correlates with word length of corresponding Swedish words, and frequency and word length play a role in the lexicalization of fingerspellings. The sign distribution in the SSL Corpus shows a great deal of cross-linguistic similarity with other sign languages in terms of which signs appear as high-frequency items, and which categories of signs are distributed across text types (e.g. conversation vs. narrative). We find a correlation between an increase in age and longer mean sign duration, but see no significant difference in sign duration between genders.

  • 28.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Jantunen, Tommi
    University of Jyväskylä.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Kimmelman, Vadim
    University of Amsterdam.
    Oomen, Marloes
    University of Amsterdam.
    de Lint, Vanja
    University of Amsterdam.
    Transitivity prominence within and across modalities2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The idea of transitivity as a scalar phenomenon is well known (e.g., Hopper & Thompson 1980; Tsunoda 1985; Haspelmath 2015). However, as with most areas of linguistic study, it has been almost exclusively studied with a focus on spoken languages. A rare exception to this is Kimmelman (2016), who investigates transitivity in Russian Sign Language (RSL) on the basis of corpus data. Kimmelman attempts to establish a transitivity prominence hierarchy of RSL verbs, and compares this ranking to the verb meanings found in the ValPal database (Hartmann, Haspelmath & Bradley 2013). He arrives at the conclusion that using the frequency of overt objects in corpus data is a successful measure of transitivity prominence, and that the prominence ranking of RSL verbs correlate with that found for spoken languages in Haspelmath (2015). In this paper, we expand on these intra- and cross-modal comparisons of transitivity prominence by introducing four other sign languages to the sample: Finnish Sign Language (FinSL), Swedish Sign Language (SSL), Sign Language to the Netherlands (NGT), and German Sign Language (DGS). FinSL and SSL are known to be historically related (cf. Bergman & Engberg-Pedersen 2010), while the other are not related, which allows us to look at both modality and relatedness effects in our sample. Of the 80 core verb meanings in the ValPal database, Kimmelman (2016) included the 25 most frequent verbs in his corpus. For our study, we have annotated all occurrences of these 25 verb meanings in a subset of the corpora of FinSL (2h 40min; 18,446 tokens), SSL (2h 5min; 16,724 tokens), NGT (≈80,000 tokens), and DGS (≈58,000 tokens). We annotate whether a verb occurs with an overt object as well as the type of object (direct, indirect, clausal, or a locative). Looking at the ValPal verb meanings with ≥5 sign tokens in all four new languages, we arrive at 12 verbs that are found in all five sign languages and the spoken languages (SpL) of the ValPal database – see Table 1. In Table 1, we see that there is a general agreement across languages – both signed and spoken – in how transitivity prominent a verb meaning is. Spearman’s rank correlation shows a significant (p<0.05) correlation between all possible pairs except SSL–SpL (p=0.091) and SSL– RSL (p=0.074), corroborating Kimmelman’s finding that there are patterns of transitivity prominence present across languages and modalities. It is interesting that SSL thus diverges from the other sign languages in this sample: this deserves further investigation. We also wanted to investigate the transitivity prominence as a property of individual languages. In order to do so, we took the individual languages of the ValPal database and measured each verb meaning in each language with regard to its transitivity prominence. This meant calculating how many of the verb forms associated with a specific verb meaning took a P argument. Note that this is quite different from calculating transitivity prominence based on corpus data: with corpora, we calculated the proportion of verbal tokens occurring with an overt object, and with the ValPal database, we calculated the proportion of transitive verb associated with a particular concept. We included the 12 verb meanings found across all languages (the five sign languages and 33 spoken languages). We then calculated mean distances across verb meanings and languages, and plotted this with multidimensional scaling in Figure 1. In the figure, we see that the five sign languages form a part of a cluster, suggesting either modality-based similarities, or similarities that come with the difference in data (corpus data rather than lexical data). On the other hand, sign languages as a group are not clearly opposed to spoken languages as a group, which implies that the corpus-based and lexical calculations of transitivity are comparable. Interestingly, FinSL and SSL are not more strongly associated than the other sign languages, which implies that their historical relatedness is not directly relevant to transitivity. In our presentation, we will present the results and the conclusions in more detail, as well as discuss the possibilities of using corpus data to establish valency patterns for languages in the signed modality.

    References Bergman, Brita & Elisabeth Engberg-Pedersen. 2010. Transmission of sign languages in the Nordic countries. In Diane Brentari (ed.), Sign languages: A Cambridge language survey, 74–94. New York, NY: Cambridge University Press.Hartmann, Iren, Martin Haspelmath & Taylor Bradley (eds.). 2013. Valency Patterns Leipzig. Leipzig: Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology. http://valpal.info/. Haspelmath, Martin. 2015. Transitivity prominence. In Andrej Malchukov & Bernard Comrie (eds.), Valency classes in the world’s languages: Vol 1 - Introducing the framework, and case studies from Africa and Eurasia, 131–148. Boston, MA: De Gruyter Mouton. Hopper, Paul J. & Sandra A. Thompson. 1980. Transitivity in grammar and discourse. Language 56(2). 251–299. Kimmelman, Vadim. 2016. Transitivity in RSL: A corpus-based account. In Eleni Efthimiou, Stavroula-Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen & Johanna Mesch (eds.), Proceedings of the 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining, 117–120. Paris: European Language Resources Association (ELRA). Tsunoda, Tasaku. 1985. Remarks on transitivity. Journal of Linguistics 21(2). 385. doi:10.1017/S0022226700010318.

  • 29.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lepic, Ryan
    Commentary on Kita, van Gijn & van der Hulst (1998)2014Inngår i: Sign Language and Linguistics, ISSN 1387-9316, E-ISSN 1569-996X, Vol. 17, nr 2, s. 241-250Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lepic, Ryan
    Belsitzman, Gal
    Articulatory plurality is a property of lexical plurals in sign language2016Inngår i: Lingvisticæ investigationes, ISSN 0378-4169, E-ISSN 1569-9927, Vol. 39, nr 2, s. 391-407Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sign languages make use of paired articulators (the two hands), hence manual signs may be either one- or two-handed. Although two-handedness has previously been regarded a purely formal feature, studies have argued morphologically two-handed forms are associated with some types of inflectional plurality. Moreover, recent studies across sign languages have demonstrated that even lexically two-handed signs share certain semantic properties. In this study, we investigate lexically plural concepts in ten different sign languages, distributed across five sign language families, and demonstrate that such concepts are preferentially represented with two-handed forms, across all the languages in our sample. We argue that this is because the signed modality with its paired articulators enables the languages to iconically represent conceptually plural meanings.

  • 31.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wallin, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Segmenting the Swedish Sign Language corpus: On the possibilities of using visual cues as a basis for syntactic segmentation2014Inngår i: Workshop Proceedings: 6th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Beyond the Manual Channel / [ed] Onno Crasborn, Eleni Efthimiou, Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2014, s. 7-10Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper deals with the possibility of conducting syntactic segmentation of the Swedish Sign Language Corpus (SSLC) on the basisof the visual cues from both manual and nonmanual signals. The SSLC currently features segmentation on the lexical level only, whichis why the need for a linguistically valid segmentation on e.g. the clausal level would be very useful for corpus-based studies on thegrammatical structure of Swedish Sign Language (SSL). An experiment was carried out letting seven Deaf signers of SSL each segmenttwo short texts (one narrative and one dialogue) using ELAN, based on the visual cues they perceived as boundaries. This was latercompared to the linguistic analysis done by a language expert (also a Deaf signer of SSL), who segmented the same texts into whatwas considered syntactic clausal units. Furthermore, these segmentation procedures were compared to the segmentation done for theSwedish translations also found in the SSLC. The results show that though the visual and syntactic segmentations overlap in manycases, especially when a number of cues coincide, the visual segmentation is not consistent enough to be used as a means of segmentingsyntactic units in the SSLC.

  • 32.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Sandler, Wendy
    Aronoff, Mark
    Sign Language Linguistics2014Inngår i: Oxford Bibliographies, Oxford University Press, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wirén, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Towards an Annotation of Syntactic Structure in the Swedish Sign Language Corpus2016Inngår i: Workshop Proceedings: 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining / [ed] Eleni Efthimiou, Stavroula-Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2016, s. 19-24Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes on-going work on extending the annotation of the Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with a level of syntactic structure. The basic annotation of SSLC in ELAN consists of six tiers: four for sign glosses (two tiers for each signer; one for each of a signer’s hands), and two for written Swedish translations (one for each signer). In an additional step by Östling et al. (2015), all ¨ glosses of the corpus have been further annotated for parts of speech. Building on the previous steps, we are now developing annotation of clause structure for the corpus, based on meaning and form. We define a clause as a unit in which a predicate asserts something about one or more elements (the arguments). The predicate can be a (possibly serial) verbal or nominal. In addition to predicates and their arguments, criteria for delineating clauses include non-manual features such as body posture, head movement and eye gaze. The goal of this work is to arrive at two additional annotation tier types in the SSLC: one in which the sign language texts are segmented into clauses, and the other in which the individual signs are annotated for their argument types.

  • 34.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Östling, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Iconic Locations in Swedish Sign Language: Mapping Form to Meaning with Lexical Databases2017Inngår i: Proceedings of the 21st Nordic Conference on Computational Linguistics, NoDaLiDa / [ed] Jörg Tiedemann, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017, s. 221-225, artikkel-id 026Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we describe a method for mapping the phonological feature location of Swedish Sign Language (SSL) signs to the meanings in the Swedish semantic dictionary SALDO. By doing so, we observe clear differences in the distribution of meanings associated with different locations on the body. The prominence of certain locations for specific meanings clearly point to iconic mappings between form and meaning in the lexicon of SSL, which pinpoints modalityspecific properties of the visual modality.

  • 35.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Östling, Robert
    University of Helsinki, Finland.
    Visualizing Lects in a Sign Language Corpus: Mining Lexical Variation Data in Lects of Swedish Sign Language2016Inngår i: Workshop Proceedings: 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining / [ed] Eleni Efthimiou, Stavroula-Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2016, s. 13-18Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we discuss the possibilities for mining lexical variation data across (potential) lects in Swedish Sign Language (SSL). The data come from the SSL Corpus (SSLC), a continuously expanding corpus of SSL, its latest release containing 43 307 annotated sign tokens, distributed over 42 signers and 75 time-aligned video and annotation files. After extracting the raw data from the SSLC annotation files, we created a database for investigating lexical distribution/variation across three possible lects, by merging the raw data with an external metadata file, containing information about the age, gender, and regional background of each of the 42 signers in the corpus. We go on to present a first version of an easy-to-use graphical user interface (GUI) that can be used as a tool for investigating lexical variation across different lects, and demonstrate a few interesting finds. This tool makes it easier for researchers and non-researchers alike to have the corpus frequencies for individual signs visualized in an instant, and the tool can easily be updated with future expansions of the SSLC.

  • 36. Clark, Becky
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    A global perspective on disparity of gender anddisability for deaf female athletes2018Inngår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 21, nr 1, s. 64-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although the significance of gender and disability issues has graduallyincreased in the global society during the past three decades,there are only few studies with regard to the deaf community andsport. This article examines the level of Deaf or Hard-of-Hearingwomen’s participation in sports and the factors for their continuedunderrepresentation. The WomenSport International’s Task Force onDeaf and Hard of Hearing Girls and Women in Sport conducted aworld-wide survey to determine and assess the needs of deaf andhard of hearing girls and women in sport. A snapshot of the resultsand issues and future aspirations are provided.

  • 37.
    Crasborn, Onno
    et al.
    Radboud University Nijmegen.
    Kooij, Els van der
    Radboud University Nijmegen.
    Waters, Dafydd
    UCL Institute of Cognitive Neuroscience.
    Woll, Bencie
    Deafness, Cognition and Language Research Centre, UCL.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Frequency distribution and spreading behavior of different types of mouth actions in three sign languages2008Inngår i: Sign Language and Linguistics, Vol. 11, nr 1, s. 45–67-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we present a comparative study of mouth actions in three European sign languages: British Sign Language (BSL), Nederlandse Gebarentaal (Sign Language of the Netherlands, NGT), and Swedish Sign Language (SSL). We propose a typology for, and report the frequency distribution of, the different types of mouth actions observed. In accordance with previous studies, we find the three languages remarkably similar — both in the types of mouth actions they use, and in how these mouth actions are distributed. We then describe how mouth actions can extend over more than one manual sign. This spreading of mouth actions is the primary focus of this paper. Based on an analysis of comparable narrative material in the three languages, we demonstrate that the direction as well as the source and goal of spreading may be language-specific.

  • 38.
    Crasborn, Onno
    et al.
    Radboud University Nijmegen.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Waters, Dafydd
    University College London.
    Nonhebel, Annika
    Radboud University Nijmegen.
    Woll, Bencie
    University College London.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Sharing sign languague data online: Experiences from the ECHO project2007Inngår i: International Journal of Corpus Linguistics, ISSN 1384-6655, Vol. 12, nr 4, s. 537-564Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    This article describes how new technological possibilities allow sign language researchers to share and publish video data and transcriptions online. Both linguistic and technological aspects of creating and publishing a sign language corpus are discussed, and standards are proposed for both metadata and transcription categories specific to sign language data. In addition, ethical aspects of publishing video data of signers online are considered, and suggestions are offered for future corpus projects and software tools.

  • 39. Efthimiou, Eleni
    et al.
    Fotinea, Stavroula-EvitaHanke, ThomasHochgesang, JulieKristoffersen, JetteMesch, JohannaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Workshop Proceedings: 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining2016Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Embacher, Sebastian
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Frågeordens användning i ett samtal på svenskt teckenspråk: Förekomster av frågeorden och deras form, position i satsen och funktioner2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga frågeord, deras form, förekomster, positioner i olika satser samt funktioner i ett samtal på svenskt teckenspråk för att skapa en bild över hur ett samtal med frågeorden i yttranden ser ut. Frågeorden har huvudsakligen beskrivits som frågeordsfrågor, vilka använts som rapporterande frågor och retoriska frågor. Det finns väldigt lite skrivet som handlar om frågeordens form och deras övriga funktioner utöver att de kan vara informationssökande eller retoriska i samtal. I uppsatsen har material från en timmes inspelat tvåpartssamtal på svenskt teckenspråk analyserats och frågeord har identifierats, vilka jämförts med de som finns angivna i Svenskt teckenspråkslexikon. Resultatet av undersökningen visar att alla frågeord som förekommer i materialet har samma form som i Svenskt teckenspråkslexikon förutom frågeordet HUR, som är i stor majoritet och som har flera formvarianter. Varianten HUR-1 med stillastående rörelse framstår som den vanligaste i undersökningen, vilket skiljer sig från den form som finns i Svenskt teckenspråkslexikon. Vidare har analysen visat att frågeordens position i både överordnad och underordnad sats främst är initial. Avseende frågeordens funktioner i samtal indikerar undersökningen vidare att endast en femtedel av frågeorden i yttranden har en informationssökande funktion. Det är mera vanligt att frågeorden används i annat bland annat samtalsreglerande funktioner, retoriska frågor och påståenden i materialet. Studiens slutsatser är att frågeordet HUR är vanligast i materialet och särskilt används i samtalsreglerande funktioner. Dessutom står alla frågeord normalt på initial position, och frågeordsfrågor används ofta i andra syften än informationssökande i materialet. 

  • 41.
    Fallkvist, Anneli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bokstaveringar i svenskt teckenspråk: Bokstaverade lånord och deras ordklasstillhörighet i svenska2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bokstaveringar i teckenspråk är lån från skrivna språk, vilka skapas genom användande av ett handalfabet, där varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av Pär Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att låna ord från det svenska skriftspråket. Syftet med denna studie är att undersöka vilka typer av lån, i form av bokstaveringar, som görs från skriven svenska till svenskt teckenspråk och från vilka ordklasser inom det svenska språket dessa lån härstammar. Det material som används i studien kommer från Svensk teckenspråkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats är sådana som förekommer mer än två gånger i korpusmaterialet. Analysresultatet jämförs sedan med liknande forskning inom främst amerikanskt teckenspråk. Sammantaget visar resultaten från studien att de bokstaverade lånen härstammar från nästintill samtliga ordklasser inom det svenska språket, men att majoriteten, ca 63 % av samtliga bokstaveringar, härstammar från ordklassen substantiv inklusive underkategorin egennamn. Detta stämmer väl överens med forskning inom amerikanskt teckenspråk. Utöver substantiven har interjektionerna, som bland annat innehåller bokstaveringen JA@b, vars funktion främst tycks vara en uppbackningssignal, ha flest förekomster med ca 40 % av det sammantagna materialet.

  • 42.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Technologically framed participation: A glimpse from everyday school life of two mainstreamed pupils with cochlear implants in Sweden2015Inngår i: Educating Diverse Learners: Many Ways, One Goal / [ed] Penny Panagiopoulou, Mirto Markopoulou and Andreas Xeroudakis, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Sweden, deaf pupils were traditionally placed in segregated deaf schools. However, during the last decade, the number of children attending mainstream schools after receiving cochlear implants (CIs) has increased dramatically, resulting in lower attendance at deaf schools. Despite the significance of this trend, there exists little knowledge regarding the everyday lives of these pupils in mainstream settings. This paper examines how pupils with CIs interact with school staff and other pupils in classroom settings and how different technologies (e.g. hearing aids and microphones) are used there. Furthermore, it aims to identify opportunities and limitations regarding the pupils’ participation in communication and teaching. The paper builds upon data from an ethnographic study in which fieldwork was conducted in two mainstream Swedish classrooms, both of which including one pupil with CIs. Interaction in these classrooms was documented through participant observations, video recordings and field notes, and the analysis shows that audiologically-oriented and communicative-link technologies play major roles in everyday interaction by both facilitating and limiting the participation of pupils with CIs in different ways, and that it mostly is the school staff that determine how and when these shall be used. The results also indicate that the pupils are largely responsible for their own participation. Overall, the current paper provides a glimpse of one way to educate children with CIs in Sweden, namely, in mainstream schools, and the focus is on what really happens in the technologically framed interaction in these classrooms.

  • 43.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 44.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    ”Va sa han?”: Technologies and Participation Strategies in Mainstream School Settings2017Inngår i: Marginalization Processes across Different Settings: Going beyond the Mainstream / [ed] Sangeeta Bagga-Gupta, Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2017, s. 164-196Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of pupils with cochlear implant (CI) has seen a sharp increase in mainstream schools in Sweden. This study focuses on communicative strategies in mainstream classrooms where pupils with CI are members. The empirical ethnographic data comes from two mainstream classrooms in Sweden where pupils and adults use a range of technologies, and strategies, (co)creating opportunities for communication and learning in everyday classroom life. The analyses indicate that pupils with CIs are responsible for their own communicative participation in mainstream classrooms (when they can't make sense of or don't hear oral talk), while their right to choose or regulate communication channels are not uncommonly curtailed by the adults. Different technologies play an important role in mainstream classrooms where pupils with CIs are members but these at the same time sometimes create barriers for participation. Technologies cannot therefore be seen as a panacea for pupils with CI in mainstream educational settings.

  • 45.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Communicating and hand(ling) technologies: everyday life in educational settings where pupils with cochlear implants are mainstreamed2015Inngår i: Journal of Linguistic Anthropology, ISSN 1055-1360, E-ISSN 1548-1395, Vol. 25, nr 3, s. 256-284Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Different technologies are commonly used in mainstream classrooms to teach pupils who wear surgically implanted cochlear hearing aids. We focus on these technologies, their application, how pupils react to them, and how they affect mainstream classrooms in Sweden. Our findings indicate that language ideologies play out in specific ways in such technified environments. The hegemonic position wielded by adults with regard to the use of technology usage has specific implications for pupils with cochlear implants.

  • 46.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråkskommunikation och nyttjande av teckenrummet i dialog mellan personer med dövblindhet: Forskning om teckenspråk XXVII2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns i Sverige runt 2000 personer under 65 år med dövblindhet. En andel av dem är döva sedan barndomen och har förvärvat sin synnedsättning senare i livet. De har då vanligen svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk och har i takt med att synen blivit sämre övergått till att använda sig av taktilt teckenspråk som är en del av det svenska teckenspråket, men som inte i samma utsträckning grundar sig i vad som kan uppfattas visuellt. I den här forskningsrapporten studeras taktil teckenspråkskommunikation och hur de personer med dövblindhet som först lärt sig det visuella svenska teckenspråket innan de övergår till att använda taktilt svenskt teckenspråk använder sig av teckenrummet i dialoger med varandra. Till grund för analysen ligger en korpus som består av åtta informanter i varierande åldrar från olika delar av Sverige. Denna korpus har kunnat skapas tack vare medel från Mo Gårds forskningsfond och arbetet med att annotera dialogerna har pågått allt sedan inspelningarna genomfördes år 2013. Idag har strax under hälften av korpusen annoterats och det är den annoterade delen som ligger till grund för analysen som redovisas i denna rapport. Bland annat beskrivs hur informanterna skapar gemensam mening och förståelse när de inte ser varandra och hur de ger återkopplingar på ett sätt som skiljer sig från hur man gör i det visuella svenska teckenspråket. Dessutom visas skillnader mellan det visuella och taktila svenska teckenspråket avseende andelen bokstaveringar, som är högre i det taktila, liksom förekomsten av pekningar som istället är mindre vanliga där.

  • 47.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Resources for deaf and hard-of-hearing students in mainstream schools in Sweden: A survey2017Inngår i: Deafness and Education International, ISSN 1464-3154, E-ISSN 1557-069X, Vol. 19, nr 1, s. 29-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although once placed solely in deaf schools, a growing number of deaf students in Sweden are now enrolling in mainstream schools. In order to maintain a functional educational environment for these students, municipalities are required to provide a variety of supporting resources, e.g. technological equipment and specialized personnel. However, the functions of these resources and how these relate to deaf students’ learning is currently unknown. Thus, the present study examines public school resources, including the function of a profession called a hörselpedagog (HP, a kind of pedagogue that is responsible for hard-of-hearing students). In particular, the HPs’ perspectives on the functioning and learning of deaf students in public schools were examined. Data were collected via (i) two questionnaires: one quantitative (n = 290) and one qualitative (n = 26), and (ii) in-depth interviews (n = 9). These show that the resources provided to deaf children and their efficacy are highly varied across the country, which holds implications for the language situations and learning of deaf students.

  • 48.
    Ivarsson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    En tankepaus i svenskt teckenspråk: En korpusundersökning av spelande fingrar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en korpusundersökning av tankepausen spelande fingrar i svenskt teckenspråk. Ett förslag på indelning av tankepauser presenteras samt hur frekvent olika tankepauser förekommer. Spelande fingrar är den tredje största kategorin av tankepauser i materialet, de allra flesta tankepauser med spelande fingrar förekommer inuti en samtalstur och majoriteten av alla reparationer i samband med spelande fingrar är lyckade reparationer.

  • 49. Jantunen, Tommi
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    GIVE or TAKE: Transitivity prominence of Finnish Sign Language and Swedish Sign Language verbs2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we apply methodology presented in Kimmelman (2016) and investigate the transitivityprominence of verbs in Finnish Sign Language (FinSL) and Swedish Sign Language (SSL). Specifically,we ask how similar or different FinSL and SSL verbs are in terms of their transitivity prominence,and how the transitivity prominence of FinSL and SSL verbs compares with that of verbs inother languages. The term transitivity prominence refers to the relative frequency with which a verboccurs with an object. Haspelmath (2015) has shown that in spoken languages, verbs form a rankedcontinuum between those that are highly transitivity prominent and those that occur with no objectat all. Recently, Kimmelman (2016) has argued that Haspelmath's ranking applies also to the verbsof Russian Sign Language (RSL).Our investigation is based on annotated corpus data comprising narratives, conversations andpresentations. For FinSL, we use material from 20 signers (2h 40min, 18446 sign tokens) and forSSL from 28 signers (1h 54min, 15186 sign tokens). From this data, we identified 18 verb lexemeswhich all have enough tokens and which are all comparable between languages. In FinSL, the totalnumber of verb tokens is 745 and in SSL the corresponding number is 579. All the verbs were annotatedfor overt direct and indirect objects and for overt clausal complements. The annotation workwas carried out by different annotators following common guidelines.Concerning the results, our data suggests that there are clear similarities in what verbs rankhighest (e.g. GIVE, TAKE) and what lowest (e.g. HAPPY, COLD) in terms of their transitivity prominencein FinSL and SSL. On the basis of Haspelmath (2015) and Kimmelman (2016), these are thesame verbs that are ranked highest and lowest also in spoken languages and in RSL (Table 1).However, the data also shows that certain verbs (e.g. SEARCH, TALK, PLAY) may differ considerablyin the position they occupy in the ranking. Although some of these differences can be assumed to betrue differences between languages, we suspect that some may, despite our best efforts, be traceableback to issues relating to the type of data as well as to the way the samples were formed and objectsannotated. In our presentation, we will present the results of our comparative study and discuss thedata and methodology-related issues in more detail.

  • 50. Jantunen, Tommi
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Puupponen, Anna
    Aspects of the rhythm in Finnish and Swedish Sign Language2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we investigate a hypothesis, derived from the intuitions of native signers, that there is a rhythmic difference between two historically related sign languages, Finnish Sign Language (FinSL) and Swedish Sign Language (SSL). We define the notion of rhythm as 'the organization of units in time' and presume that the rhythmic feel of a language is determined by the phonetic properties and events that are used in the marking of the areas and borders of temporally ordered units such as signs and sentences (Patel & Daniele 2003; Patel 2006). In previous studies (Boyes Braem 1999; Sandler 2012), it has been suggested that the markers of rhythmic sequences in signed language are, for example, temporal duration, punctual indices (e.g. head nods), and articulatory contours. Accordingly, we approach our hypothesis with three main research questions: (i) Are the signing speed and sign duration different in FinSL and SSL, (ii) Are head nods aligned differently in terms of syntactic units in FinSL and SSL, and (iii) Is the motion of the head different in terms of its articulatory contour in FinSL and SSL sentences? The study is based on narratives collected with identical tasks in both languages (5 Snowman and Frog, where are you? stories per language). The total amount of video material is one hour (30+30 minutes) and it includes signing from twenty (10+10) signers. All of the material has been annotated for signs, sentences and nods. The material also includes 3D numerical data on the head motion of signers (the yaw, pitch, and roll angles). The 3D data has been obtained with computer-vision technology implemented in SLMotion software (Karppa et. al 2014). Concerning question (i), we have not so far found any significant differences in the signing speed and sign duration of the two languages. With a pilot sample of 4+4 signers and 1100 signs per language, we have determined the average signing speed to be two signs per second in both languages, and the average duration of (the core of) the sign to be 0.27 seconds in SSL and 0.29 seconds in FinSL. Concerning (ii), the average number of nods per story was higher in FinSL than in SSL but both languages tended to align nods with syntactic boundaries: of the total number of nods, 81% in FinSL and 77% in SSL occurred on a syntactic boundary, and generally also at the end of the sentence (Figure 1). Concerning question (iii), our initial tests with Snowman revealed that, for example, the amplitude of the tilting-like (roll) motion of the head decreased similarly toward the end of sentences in both languages (Figure 2) but FinSL signers employed this particular type of motion more often in the marking of syntactic junctures than SSL signers (Figure 3). The preliminary results indicate some differences between FinSL and SSL. In our presentation we will present the final results and discuss them in detail with respect to our initial hypothesis.

123 1 - 50 of 138
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf