Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1181
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aare, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "What is it like to be one of these people?": Narrativa strategier för att skapa inlevelse i reportage2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?

    Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre. The purpose of this thesis is to examine how narrative strategies can be used in reportages and, at the same time, suggest methods for investigating those strategies. The main question is: How can empathy be constructed? Empathy is here defined as a function of presence, perspective, selection and disnarration. A screen of covert values is also added.

    The study applies a narratological and a media rhetorical approach to journalistic narratives, and focus is on basic discussions supported by analysis samples. Theories by Gérard Genette, Dorrit Cohn, Seymor Chatman, William C. Booth, Gerald Prince, Göran Rossholm, Bengt Nerman and others are discussed.

    Even though a reportage is about real events, it always represents a personal interpretation. It presents the readers with a represented reality. In a narratological model for the macro level of the reportage I identify the trait of construction as an interaction between three instances: the producer (i. e. the implied author), the narrator and the experiencing reporter. On a micro level this model helps me to explain, for example, how a homodiegetic narrator can be combined with external focalisation, and how another character than the experiencing reporter can be focalised. In the former case I examine the interplay between showing and telling relative to the narrator’s visibility. In the latter case I especially focus on a complex technique for shifting perspectives, both those concerning thoughts, like Free, Indirect Discourse (FID), and those concerning perception. At the same time I study different degrees of perspectivity.  

  • 2.
    Aggestam, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Lögnen så lekande Lätt: En analys av maktrelationer i Monika Fagerholms2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ”Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationer

    i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan”.

    Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,

    framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,

    Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.

    Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn. Maktrelationen tycks utgå från en lögn och hur den delvis återspeglas i de lekar som huvudpersonerna Sandra och Doris leker – som i sin tur har som syfte att skapa subjekten, definiera det hitintills odefinierade. Jag utgår i analysen från de fyra begreppen makt, lek, lögn och språk och använder mig av valda delar av Michel Foucaults maktanalys, Judith Butlers performativitetsbegrepp samt i viss mån en kortfattad teoretisering kring lekakten per se.

    Min metod är att genom textexempel ur romanen belysa maktrelationens olika fundament med hjälp av maktanalys, performativitet och lek. Fokus ligger enbart på romanens två centralkaraktärer och deras identitetsskapande.

    Problematiken i maktkampen är att flickornas skapande av subjekt flyter in i varandra och när en maktomkastning sker i relationen går inte deras respektive världsbilder längre ihop. Lekarna och de performativa akterna i lek och språk är identitetsskapande men eftersom leken från det ena perspektivet bygger på en lögn blir skapandet av subjekten skevt. Språket flickorna använder är ett sätt för dem att ta makten över sin position i världen. De skapar sig ett eget språk som till en början är gemensamt och unikt för dem men med tiden blir mer och mer oöversättbart och åtskilt. Sandras och Doris uppfattning om sanning vilar i leken, vilket visar sig såväl hjälpa som stjälpa deras individuella utveckling.

  • 3.
    Almer, David
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Feberliv och kvinnosyn: Emil Kléen kontra moderniteten2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.

    I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ”riktiga” dikter ser ut. De som ”icke kunna tryckas”. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk. Dikten andas Baudelaire och fin-de-siécle på en nivå som i tryckt skick skulle varit otänkbart i den svenska borgerliga miljön på 1890-talet. Söderbergs porträtt av Kléen ger oss dessutom följande bild av hans tryckta alster: ” […] han skrev med en fabelaktig lätthet de allra vackraste vers om vad som helst, mest om flickor och blommor och om juninätterna på den skånska slätten, som han kom ifrån. 

    I Kléens alster möts Baudelaire och de ”dekadenta” poeterna i hans efterföljd och ”nittiotalismen”, hembygdsromantiken, i Sverige på ett unikt sätt. Prosadikter är ett eget kapitel i en modernitetsdiskussion, vilket Lars Nylander undersöker i sin doktorsavhandling Prosadikt och modernitet. Prosadikt som gränsföreteelse i europeisk litteratur, med särskild inriktning på Skandinavien 1880-1910. Det förekommer prosadikter ibland annat Kléens Vildvin och vallmo från 1895 som har klara drag av det modernas inträngande i samtidens mentalitet, Nietzsche och ”öfvermänniskan” och en dekadent betraktelse av Venus Vulgivaga och krossandet av en geting under skaldens fot kan nämnas.

    I Mogen sommar, Kléens enda novellsamling, tas problemet med fri kärlek mellan borgerlighet och arbetarklass upp. En annan novell behandlar ”Tattarblodet”. Det intressanta är att med hjälp av eventuella kontrasterande tryckta och otryckta verk undersöka spänningen mellan modernitet – borgerlighet – bygderomantik i en turbulent tid i Sverige. Tiden precis innan sekelskiftet 1900. Hur ser bilden av den dekadente poeten ut i denna samtid kontra den hembygdsälskande nationalskalden? Att utveckla dessa frågeställningar i en diskussion kring mötet mellan den urbana, moderna kontinentens estetik och ett mer hembygdsromantiskt Sverige, med Kléen som indikator. Hur problematiseras denna fusion hos en poet som Kléen, som var en av de första att mottaga influenser av Baudelaire och den franska ”dekadensen” i Sverige? Dessutom en man som mötte och hade täta kontakter med både Strindberg, Söderberg och de unga gubbarne i Lund och vars liv brukar samställas med hans dekadenta ideal, och hans diktargärning som perifer hembygdspoesi.

  • 4.
    Almer, David
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    ”Sfinxens gåta”: Emil Kléen och dekadensens dualism2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den bild av Emil Kléen som övervägande presenteras i allehanda litteraturöversikter och artiklar är en ung legend, som inte blivit legendarisk av sin egen skaparkraft, utan mestadels på grund av att han figurerar i Strindbergs, Söderbergs och andra mer eller mindre kända sekelskiftesförfattares litterära verk. Bilden som förmedlas i dessa verk är den dekadente Baudelaire-efterliknaren (inspirerad även av Verlaine och Rimbaud), som dock inte själv lyckas med att skapa lyrik som skiljer sig från den rådande nittitalismen. Starkt metriskt bundna verser (t.ex. sonetter) med blommor och prålig landskapsanknytning är det som i forskningen mestadels nämns om Kléens egna skapelser. Detta trots att inte många av hans dikter är analyserade till innehållet i de artiklar som jag läst. Att de är strikt metriskt bundna stämmer dock.

    Lasse Söderberg nämner, utan att precisera sig nämnvärt, att innehållet i Kléens diktning, och ”de sidorna som vetter mot Baudelaire, Verlaine och dekadenterna” är det intressanta. Christina Sjöblad pekar på Baudelaireinspirerade exempel i Kléens poesi och Folke Isaksson sticker ut ur mängden med sina påståenden om de dekadenta och livsnihilistiska dragen i Kléens dikter, dock utan fördjupning. Det är här jag vill börja formulera en frågeställning. Går det att finna ”dekadenta” inslag i Kléens lyrik, och i så fall var, och hur? Dessutom måste självfallet begreppet ”dekadent” definieras, och anknytas till den tidens fin-de-siècle-mentalitet.

    Kléen var enligt samstämmiga källor privat en dekadent rumlare i Lund som tillsammans med Lidforss och Böök ägnade otaliga pubkvällar åt Absint och filosofi. En outgiven sonett (bifogas på blad 2) av Kléen är ett mycket bra tecken på att det borde finnas mer att finna i hans publicerade lyrik när det gäller den innehållsliga särart som möjligen skiljer honom från nittitalismen, trots den strikta formen som dikterna har. Dessutom har inga djupgående tematiska analyser av dikterna gjorts så vitt jag kunnat utröna. Detta är skissartat det jag vill problematisera i min uppsats.

  • 5.
    Alsing, Rolf
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Modernism på vischan: En studie av Tage Aurells kortroman Martina2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tage Aurell (1895-1976) var en originell författare som fick ett senkommet erkännande på 1940-talet. Kortromaner han gav ut på 1930-talet gick inte hem vare sig hos kritiker eller läsare. Varför?

    Min uppsats syftar till attklarlägga vad det var som gjorde Aurell så egenartad. Det sker genom en noggrann läsning och undersökningav hansroman Martina från 1937. Det skerockså genom att berättelsen analyseras med hjälp av begrepp somlitteraturforskarna Wayne CBooth, Seymor Chatman och Gerald Prince lanserat och diskuterat. Jag vill också pröva vad för slags bok Martinaär. En roman, en novell, en berättelse på prosa? Genretillhörigheten är inte självklar.

    Arbetet har lett fram till följande slutsatser: Martina är snarareen novell än en roman. Aurell är modernist men ingen vanlig modernist med intresse för den stora staden och livet där. Hans miljö är landsbygden. Inspirerad av främst Gustave Flaubert och Herman Bang är han också impressionist och har en berättarteknik som är karakteristisk för denna riktning: en berättare som håller distans, fri indirekt anföring, scenfragment, glimtar och antydningar, till exempel.Inget psykologiserande. Protagonisterna får avslöja sig genom handlingar och repliker. Närheten till dramat är påfallande.

    Aurell skrev kortprosa och var extremt sparsmakad med orden när andra med framgång skrev tjocka ordrika romaner. Han ville inte skriva många böcker, bara några små, men de böckerna skulle vara bra, sade han själv.

  • 6.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Att bli människa: Barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880-19102010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this doctoral thesis is to analyze discourses of children, morality and gender in prose works for children and adults written between 1880 and 1910. Ten texts by Amanda Kerfstedt, Helena Nyblom and Mathilda Malling are studied. The main questions are: To what extent did writing for children or adults create different possibilities and restraints for the authors? Were ideas of morality and sexuality articulated differently in relation to children, women and men? What gender ideals were formulated through depictions of children’s upbringing?

    By foregrounding the role of children and children’s literature, a new perspective on the period is put forward. The analyses explore how changing ideas about family, femininity and virtue affected the way women wrote and how the literary establishment received their works. Some other important topics are the debate on children’s sex education in the 1880’s, the function of childhood in discourses of gender and sexuality, and the role of confession in 19th century society and literature.

    Conceptions of children, gender and morality are continuously redefined in Kerfstedt’s, Nyblom’s and Malling’s texts for children and adults. Varying ideals, ideas and practices are compared in the texts, which creates a space for change and negotiation. In contrast to previous research, this thesis shows that Swedish children’s and adult literature around the turn of the 20th century shared many themes and ideas. Although different aspects of the questions are put in focus, books for both audiences explore how a true man, woman or child should be, what defined a moral life and, ultimately, what it meant to be human.

  • 7.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Att finna sin plats: Kvinnlighet och samkönat begär i Helena Nybloms ’Sju flickor’2011Inngår i: I litteraturens underland: Festskrift till Boel Westin, Stockholm: Makadam Förlag, 2011, s. 132-141Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Barndomens sensualism: Exemplen Helena Nyblom och Stella Kleve2012Inngår i: "Huvud, axlar, knä och tå" - Om barn, kultur och kropp / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet , 2012, s. 117-128Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Bland allmogebarn, samer och prästgårdsflickor: Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället2011Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Borta bra, men hemma bäst?: Elsa Beskows och Astrid Lindgrens idyller2008Inngår i: Barnlitteraturanalyser, Studentlitteratur, Lund , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    En bok om flickor och flickforskning2011Inngår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, nr 2Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Förklädda flickor. Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman2006Inngår i: Barnboken, nr 2Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Litteraturvetenskap.
    Förord2007Inngår i: Älvkungens bal och andra sagor, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Manlighet, mod och moral: Amanda Kerfstedts ’Carl Bergs skoltid´2011Inngår i: Barnelitterært forskningstidsskrift, ISSN 2000-7493, E-ISSN 2000-7493Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "Mina kamrater hästarna" Klass och kön i Harry Kullmans Stridshästen:  2012Inngår i: Litteraturens arbetare: En vänbok till Per-Olof Mattsson / [ed] Christer Johansson och Per Anders Wiktorsson, Lund: Ellerströms förlag, 2012Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Moderskap och emancipation: Den kvinnliga sjukligheten i Amanda Kerfstedts barn- och vuxenlitteratur2006Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Nakenhet och naivitet: Helena Nybloms "Oskuldens vandring"2010Inngår i: Horisont, ISSN 0439-5530, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Naturalist, historiker, moder: Mathilda Mallings paratextuella strategier2009Inngår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, nr 2, s. 32-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Om skeva flickor på skeviska2013Inngår i: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, Vol. 18, nr 2, s. 107-110Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har det kommit flera svenska studier av flickors villkor inom olika discipliner, och Maria Margareta Österholm skriver med sin avhandling i litteraturvetenskap in sig i detta expan- derande forskningsfält. Ett flicklaboratorium i valda bitar undersöker flickor som på olika sätt avviker från en normativ femininitet i svensk och finlandssvensk litteratur mellan 1980 och 2005, för att diskutera de- ras ”feministiska och genusproblematiserande möjligheter” (Österholm 2013, 53). Romaner och noveller av bland andra Monika Fagerholm, Mare Kandre och Inger Edelfeldt analyseras med fokus på framställ- ningen av genusnormer och normbrott, samt de rum och litterära grepp som möjliggör att skeva flickor skrivs fram.

  • 20.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "Sverige i rövarhänder" Berättelsen om nationen i Sven Wernströms Den underbara resan:  2012Inngår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden in the Hands of Robbers. The Narrative of the Nation in Sven Wernström’s Den underbara resan. Sven Wernström’s Den underbara resan (‘‘The Wonderful Journey’’) describes a modern Sweden by following in the trail of Selma Lagerlöf’s classic The Wonderful Adventures of Nils. This article analyzes Wernström’s depiction of Sweden and its people. By incorporating The Wonderful Adventures of Nils, the author foregrounds the notion of nation as narrative by stressing the subjectivity of the text and processes of creation. Rather than subscribing to Lageröf’s vision of unity, Wernström describes a Sweden divided by class conflict. Being a true Swede is defined through economic disinterestedness and love of nature. Den underbara resan describes the creation of a model citizen through the bildung of the protagonist. However, the ideal citizen is not depicted as a loyal subject but as an independent person willing to critize people in power and protest against injustice

  • 21.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Tystnadens erotik: Stella Kleves Berta Funcke och Alice Brandt2011Inngår i: Finsk tidskrift : kultur, ekonomi, politik, ISSN 0015-248X, nr 5-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Vansinnets saga2013Inngår i: Tal, makt, vansinne: En vänbok till Ulf Olsson / [ed] Thomas Götselius, Caroline Haux, Jesper Olsson & Per Anders WIktorsson, Höör: Brutus Östlings Bokförlag Symposion , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Andersson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Värdiga och lyckliga medborgarinnor: Ulrika von Strussenfelt och den tidiga flickboken2014Inngår i: Utopin i vardagen: Sinnen, kvinnor, idéer / [ed] Jenny Leontine Olsson, Lund: Ellerströms förlag, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Andersson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Cavallin, AnnaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Genusperspektiv på västerländska klassiker2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Andersson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Druker, ElinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Barnlitteraturanalyser2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnlitteratur handlar om barn, men speglar på olika sätt vuxnas bild av vad barndomen innebär. Böckerna blir en arena där begrepp som barn och barndom definieras, omförhandlas och ifrågasätts.

    I denna antologi lyfter några av de ledande forskarna inom fältet fram den mångfald av barn och barndomar som gestaltas i barnlitteraturen, men problematiserar också hur barn skildras. De olika artiklarna diskuterar barnböcker ur bland annat klass-, etnicitets- och genusperspektiv. I antologin behandlas barnlitteraturklassiker som Elsa Beskows bilderböcker sida vid sida med de moderna berättelserna om Alfons, Sparvel och Gittan. Huvudfokus ligger på det sena 1900-talets barnlitteratur, men några av bidragen gör också kopplingar såväl bakåt i tiden som utanför Sveriges gränser.

  • 26.
    Andersson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Druker, Elina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Tendenser i samtida barn- och ungdomslitteraturforskning2005Inngår i: Barnboken, nr 2Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Andersson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Druker, ElinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Hallberg, KristinStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    I litteraturens underland: festskrift till Boel Westin2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Andersson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Hellerstedt, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    "Ett nyttigt samtal med Gåßen": Upplyst pedagogik och sekulariserad naturrätt i Den engelske flygarens resebeskrivning2014Inngår i: Lärda samtal: Festskrift till Erland Sellberg / [ed] Emma Hagström-Molin, Andreas Hellerstedt, Lund: Ellerströms förlag, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Andersson, Viktor
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Amis leende: Minne och remediering i Henry Parlands roman Sönder2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna – som möjliggör samt förutsätter detta seende.

       Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa detaljerna. Teorierna som uppsatsen stöder sig på – knutna särskilt till fotografi – är hämtade från Susan Sontag och Roland Barthes; från Sontags bok Om fotografi och Barthes bok Camera Lucida.

       Undersökningen visar att minnet i Sönder är kopplat till seendet. Närmare bestämt till ett fotografiskt seende. Ett minne ska likt ett fotografi kunna granskas och avslöja ”förut icke observerade detaljer”. Att minnas någonting är i romanen synonymt med att se någonting framför sig. Remedieringen av fotomediet syftar till att frammana ögonblicksbild efter ögonblicksbild av den döde Ami, som då de läggs till varandra skapar en illusion av liv. Remedieringen av fotomediet leder till en remediering av filmmediet.

  • 30. Anrup, Roland
    et al.
    Fareld, Victoria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för idéhistoria.
    Fornäs, Johan
    Frisk, Syliva
    Fur, Gunlög
    Ganetz, Hillevi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Gardell, Mattias
    Hedman Hvitfeldt, Maria
    Höghede, Erika
    Iordanoglou, Dimitrios
    Jalmert, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Johansen, Maria
    Jonsson, Stefan
    Josephson, Peter
    Karlsohn, Thomas
    Laikre, Linda
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Zoologiska institutionen.
    Larsson, Åsa Bharathi
    Lorenzoni, Patricia
    Liedman, Sven-Eric
    Madison, Guy
    Manga, Edda
    Munthe, Christian
    Nilsson, Ulrika
    Nylin, Sören
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Zoologiska institutionen.
    Olsson, Erik J.
    Peralta, Julia
    Persson, Mats
    Priebe, Gunilla
    Rider, Sharon
    Rooke, Tetz
    Rådström, Niklas
    Söderblom, Staffan
    Sörensen, Jens
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Zetterholm, Magnus
    Öberg, Johan
    Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén2013Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Högskolestiftelser. Förslaget att driva svenska universitet i stiftelseform ­öppnar för bolagisering. Men det är ingen riktig utredning, utan en politisk pamflett utan ­eftertanke. Privatisering av universitet hotar både oberoendet, forskningskvaliteten och samhällsnyttan, skriver 36 forskare vid svenska högskolor och universitet.

  • 31.
    Apelgren, Rikard
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    En dröm i Lagarnas hus: Ögonblicket, människan och det transcendenta. Studier i Stig Dagermans diktning2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The main aim of the dissertation is to examine the importance of the moment in relation to human experience and to the narrative in the writings of Stig Dagerman (1923-1954), primarily the novels Ormen (The Snake, 1945), De dömdas ö (The Island of the Doomed, 1946), Bränt barn (A Burnt Child, 1948), Bröllopsbesvär (Wedding Worries, 1949), the short stories "Den hängdes träd" (The Hanging Tree, 1945) and "De röda vagnarna" (The Red Wagons, 1946). The dissertation shows the moment as being of crucial importance by serving as the point of time for the fictional character’s critical experience. The moment also functions as a structuring principle for the narrative. In this, the discussion is supported by the theories on the chronotope found in the work of Mikhail Bakhtin.

    With the ideas of Michael Riffaterre as the principal theoretical basis in the study, the reading of the texts focuses on a matrix common to the works discussed. The reading goes from a description of the primarily profane subject matter of the narrative to an understanding of the religious discourse in the works. This interpretation receives additional support in the theories on religious and mystical experiences found in Rudolf Otto.

    Finally, the dissertation focuses on man’s sensitivity to, and longing for, a transcendental entity or a God in the broadest sense – a longing which manifests itself in different ways in these texts and is set against the human predicament of being. Man’s desperate religious longing for a transcendental entity or a God are ultimately understood as the significance or principle of unity in the texts under discussion.

  • 32.
    Apelgren, Rikard
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Tiden, rummet och erfarenheten - Om Bachtin, krontopen och den (post)moderna romanen2003Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, nr Nr 1-2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Arnald, Jan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Genrernas tyranni: den genreöverskridande linjen i Artur Lundkvists författarskap1995Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Aspenberg, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Strindberg och det existentiella projektet : en undersökning av kluvenheten i Svenska öden och äventyr mot bakgrund av Tjänstekvinnans son2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
  • 35.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    'Aequitas' i Thorsten Jonssons novellsamling Fly till vatten och morgon2014Inngår i: Literatūra un likums/ Literature and Law: Culture and Literature of the Scandinavian Nations in International and Interdisciplinary Perspective / [ed] Ivars Orehovs & Cecilia Wargelius, Riga: Latvijas Universitate , 2014, 1, s. 102-111Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln utgår från en rad interdisciplinära teorier utarbetade inom studiefältet Rätt och litteratur (Law and literature) och belyser Thorsten Jonssons kriminalnovellsamling Att fly till vatten och morgon (1941) i termer av billighet (aequitas, equity). Analysen visar att samlingens skildringar av autentiska brottsfall i stor utsträckning följer billighetsprincipen: novellerna intar en hermeneutisk attityd till brotten, korrigerar den officiella, juridiska synen på förbrytelserna genom att ge inblickar i brottslingarnas inre, kompletterar de individualiserade och psykologiserade förbrytarportätten med att aktualisera det typiskt brottsliga och sätta det i relation till det allmänmänskliga, utnyttjar sin fördjupade bild av kriminalitet för en kritik av det rådande rättssystemet etc. Särskild uppmärksamhet ägnas de maktmekanismer som samlingens billighetsprojekt sätter i spel. Novellernas billighetsrelaterade tolkningsprocedurer vilar, visas det, på ett teologiskt-utilitarisktiskt, binärt koncipierat naturbegrepp som medför förtryckande exkluderingar och bland annat kriminaliserar homosexuella beteendemönster. Men paradoxalt nog vänder sig samlingens billighetsprocedurer mot sina egna ordningsskapande premisser och skapar subversiva betydelseförskjutningar. En särskilt stark omstörtande potential har novellernas komplexa narrativa strukturer (intern och extern fokalisering, opålitlig berättare etc) som å ena sidan är en produkt av billighetens underliggande binariteter, men å andra sidan ger dessa normerande oppositioner en konnotativ ironisk dubbelhet

  • 36.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bildförbud eller ordförbud? Om ikonoklasmen hos Birgitta Trotzig2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i Birgitta Trotzigs metapoetiska reflektion och litterära praxis diskuterar jag den interartiella transformativitetens gränser. Trotzig är extremt öppen för interartiell kommunikation och har själv beskrivit sitt författarskap som en rörelse från bild till ord. Hennes texter rymmer mängder av explicita och implicita intermediala referenser: till bildkonst, film, teater, skulptur, fotografi, arkitektur etc. Samtidigt har Trotzig i olika sammanhang problematiserat både den interartiella transformativiteten och konstarternas inbördes kompatibilitet. I en central metapoetisk deklaration, ”’Varför skriver jag?’” (1986), hänvisar hon till den berömda medeltida ikonoklastiska striden, som behandlar den intermediala transpositionens väsen och legitimitet som ett dogmatiskt, kristologiskt problem. I föredraget granskar jag i vilken mån Trotzigs resonemang kring intermediala restriktioner kan föras tillbaka på bildstormarnas teologiska argument och i vilken utsträckning hennes litterära praktik styrs av ikonoklastiska normer. Föredraget utmynnar i frågan om inte Trotzigs ikonoklasm i själva verket är en särform av hennes ännu djupare rotade logoklasm – som kanske ytterst bottnar i en generell medioklasm.

  • 37.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Birgitta Trotzig och mystiken2004Inngår i: Filologiskt smörgåsbord: en jubileumsskrift från skandinavistiken i Kraków, Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego , 2004, s. 13-31Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Den intersubjektiva synden i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter2005 (oppl. 1)Bok (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Den kluvna kärnan: Läsningar av Birgitta Trotzigs "Ormflickan"2012Inngår i: Acta Universitatis Carolinae. Philologica. Germanistica Pragensia, ISSN 0567-8269, Vol. 21, nr 1/2012, s. 87-118Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Die provisorische Ordnung: zu Magnus Dahlströms Prosa1994Inngår i: Präsentationen: Schwedische Gegenwartsautoren: Jacques Werup, Björn Ranelid, Magnus Dahlström / [ed] Knut Brynhildsvoll, Morsbach: Norden , 1994, s. 139-189Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Fantasin i arbete: Om Gaston Bachelards telluriska onirism och Sara Lidmans Gruva2012Inngår i: Litteraturens arbetare: En vänbok till Per-Olof Mattsson / [ed] Christer Johansson & Per Anders Wiktorsson, Lund: Ellerströms förlag, 2012, 1, s. 203-215Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Genreekvilibristen Astrid Lindgren2011Inngår i: Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis, ISSN 1897-3035, Vol. 6, s. 7-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Hermeneutiskt motstånd eller konsten att fråga2013Inngår i: Dagens Nyheter 11-03-2013, Stockholm, 2013, s. 6-7Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Kosmos återupprättat: Sex läsningar av Magnus Dahlströms prosa1993Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 22, nr 4, s. 3-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Mannen i/utanför den feministiska diskursen1996Inngår i: Litteratur og kjønn i Norden: foredrag på den XX. studiekonferanse i International Association for Scandinavian Studies (IASS), arrangert av Institutt for litteraturvitenskap, Islands universitet, i Reykjavík 7.-12. august 1994 / [ed] Helga Kress, Reykjavík: Háskólaútgáfan, 1996, 1, s. 557-562Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Material och tolkning i Birgitta Trotzigs "Ormflickan"2011Inngår i: I litteraturens underland: Festskrift till Boel Westin / [ed] Maria Andersson m fl, Stockholm-Göteborg: Makadam , 2011, 1, s. 350-362Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Metamorfozy Birgitty Trotzig2004Inngår i: Noc transwestytów / [ed] Jean Claude Arnault, Stockholm-Warszawa: Forum Współczesnej Kultury , 2004, s. 12-13Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    P D A Atterboms sagospel Lycksalighetens ö som initiatoriskt drama1987Bok (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Polyfont och monofont: om Birgitta Trotzigs intertextuella poetik1996Inngår i: Arbeiten zur Skandinavistik: XII. Arbeitstagung der deutschsprachigen Skandinavistik 16.-23. September 1995 in Greifswald / [ed] Walter Baumgartner, Hans Fix, Wien: Verlag Fassbaender, 1996, s. 233-239Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Program och porträtt: Birgitta Trotzigs poetologiska strategier1997Inngår i: Fragmente einer skandinavischen Poetikgeschichte / [ed] Heiko Uecker, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 1997, s. 119-128Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
1234567 1 - 50 of 1181
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf