Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 70
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anderberg, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Efter tre år i yrket - om mötet mellan utbildning och skolverklighet2008Inngår i: Att äga språk - Språkdidaktikens möjligheter: En antologi om och för lärare i skolan / [ed] Inger Nordheden, Arja Paulin, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2008, s. 30-50Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Anehag, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Kartläggning av elevers läsutveckling i år 1-3: En studie av analysverktyget Läsutvecklingsschema2008Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.

  • 3.
    Asinger, Midia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Elevers språk: En undersökning via performansanalys2010Oppgave
  • 4.
    Aspfors, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Samtal i mångfaldens skola-: klassrumsinteraktion som ram för språkinlärning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.

    Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.

  • 5.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Litteracitetshändelser och litteracitetspraxis i flerspråkiga förskolor2009Inngår i: Teacher diversity in a diverse school: challenges and opportunities for teacher education / [ed] Bjørg-Karin Ringen, Ole Kolbjørn Kjørven, Antoinette Gagné, Oslo: Oplandske Bokforlag , 2009, s. 251-265Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Många trådar in i ämnet: genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan2009Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Språk och kunskapsutveckling går hand i hand2009Inngår i: Många trådar in i ämnet: genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan / [ed] Monica Axelsson, Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Språkforskningsinstitutet , 2009, s. 6-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Sweden – a relatively young country of immigration2008Inngår i: Integration through Education, Berlin: Bertelsmann Stiftung , 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Vardagsspråk och skolspråk i utveckling2009Inngår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Karin Jönsson, Stockholm: Liber , 2009, 1. uppl.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Bigestans, Aina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Persson, Catarina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Skeppstedt, Ingrid
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Den ämnesteoretiska kunskapsbasen för sfi‐läraruppdraget: - och om professionalitet, professionalisering och behovet av formell utbildning för sfi-lärare2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Många lärare, skolledare, studerande och förvaltningstjänstemän har genom åren tagit kontakt med Nationellt centrum för svenska som andraspråk för att få klarhet i vad som ska krävas för "behörighet" att undervisa i sfi.

    För att sfi‐lärare ska kunna få sina kunskaper validerade, måste det finnas en möjlighet att relatera den individuella kompetensen till en beskriven och fastställd kunskapsbas som är allmänt giltig för uppdraget att undervisa inom sfi.

    Avsaknaden av beskrivningar av sfi‐läraryrkets kunskapsbas har skapat en osäkerhet bland såväl tjänstemän som ska rekrytera lärare som bland enskilda individer som genom utbildning vill skaffa sig kvalifikationer som gör att de kan bedriva sfi‐undervisning. Denna osäkerhet förstärks genom att det saknas riktlinjer i frågan i såväl skollagen och andra gällande styrdokument som i annan skriven information från myndigheter inom skol‐området. Någon sådan information tillhandahålls inte heller av de lärosäten som erbjuder fristående kurser, eller inriktningar i lärarprogrammen inom området svenska som andraspråk.

    Det var bland annat mot denna bakgrund som Myndigheten för skolutveckling gav NC det uppdrag som enligt överenskommelsen har följande innehåll:

    1. att NC ska göra en analys och bedömning av vilka kunskaper och vilken kompetens inom ämnet svenska som andraspråk som kan anses nödvändiga för lärare som är verksamma inom sfi
    2. att analysen också är tänkt att utgöra ett underlag och stöd till lärosäten då validering av yrkesverksamma sfi‐lärares kompetens kan bli aktuell
    3. att analysen bland annat ska bygga på ett antal intervjuer med sfi‐studerande, sfi‐lärare, skolledare och företrädare för lärosäten, samt med representanter för Sveriges kommuner och landsting
    4. att jämförelse kan göras med liknande analyser av lärarkompetens i andraspråksundervisning för vuxna i övriga nordiska länder, och med den dokumentation av kompetensdiskussioner som förts med sfi‐lärare vid Myndigheten för skolutvecklings seminarier under våren 2007

    Uppdraget skulle genomföras under perioden juni till oktober 2007.

  • 11.
    Brannius, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    "Skönlitteratur, är det typ Strindberg?": En kvalitativ studie om hur fyra gymnasieelever uppfattar skönlitteraturläsning inom svenskundervisningen2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen.

  • 12.
    Brunnström, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Den tidiga läsinlärningen: En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1. I årskurs 1 fokuseras extra stöd åt de elever som riskerar att få läsproblem, stödet består av bokstavsträning och att bygga upp en säkerhet för den alfabetiska principen. Det huvudsakliga fokus skola XX läsinlärningsmodell har är att eleverna ska knäcka läskoden och på så sätt snabbt bli självständiga läsare. Samtidigt framhålls vikten av läsförståelse som de börjar arbeta med i årskurs 1. Som en ytterligare förebyggande insats innehåller modellen ett arbete med att öka ordförråd hos de elever i förskoleklass som ligger efter i språkutvecklingen, vilket även pekar på att läsinlärningsmodellen som används på skola XX är inriktad på tidiga insatser.

  • 13.
    Brüggemann, Carina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    "Tjejer skriver mer känslor och sånt, killar gör inte det."2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att plugga inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status. Det visade sig att alla elever utom en ansåg att flickor och pojkar skriver olika.

     

    I undersökningen fick eleverna först läst en text och därefter svarat på frågor. Frågorna berörde elevernas uppfattning om texten, perception, deras attityder till skrivandet och till genus och skrivandet. I analysen tittade jag bland annat på elevernas erfarenhet av literacy och jag jämförde antal ord och pronomen mellan flickor och pojkar. Texten eleverna läste var skriven i jagform, könsneutral, till sista ordet då det visade sig handla om homosexuellkärlek. Texten kan ha varit genusprovocerande får några elever, vilket då påverkat undersökningen. Reliabiliteten skulle öka om undersökningen fick samma resultat med en annan forskare vid en annan tidpunkt och med en annan typ av text.

     

    Vid en generalisering av resultaten tycker flickorna att: det är kul att skriva i skolan, det är lättast att skriva om känslor, de reflekterar över hur de skriver och de skriver längre texter. Pojkarna tycker: inte om att skriva i skolan, de skriver kortfattat, de skriver inte om känslor, de reflekterar inte över hur de skriver. Elevernas uppfattningar om kvinnligt och manligt skrivande är kopplat till traditionella könsmönster - flickor känner och pojkar är känslolösa.

  • 14.
    Clefberg, Aleksandra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Genreundervisning: olika sätt att undervisa med genrer i en skolklass2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper. Det visade sig även vara så att läraren arbetade mycket med mönster och mallar vilket är ett klart explicit arbetssätt. Med explicit undervisning menas att undervisningen är formstyrd. De menar att eleverna behöver tydliga mönster för att de skall kunna skriva olika genrer samt för att förstå vilken social och kulturell kontext de tillhör. Hon hade även inslag av ett implicit arbetsätt, det vill säga att elever lär sig per automatik hur olika texter skrivs genom att läsa dem. Det implicita undervisningssättet visade sig då hon emellanåt ville fokusera mer på elevernas skriv och läslust än formen på det de producerade.

  • 15.
    Colliander, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Andraspråkslärande och andraspråksdidaktik2008Inngår i: Att äga språk - Språkdidaktikens möjligheter: En antologi om och för lärare i skolan / [ed] Inger Nordheden, Arja Paulin, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2008, s. 125-143Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Danelius, Lisbeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Portfoliometoden i ljuset av språkutveckling2008Inngår i: Att äga språk - Språkdidaktikens möjligheter: En antologi om och för lärare i skolan / [ed] Inger Nordheden, Arja Paulin, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2008, s. 106-124Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Ericsdotter, Christine
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Lärostudion.
    Abete, Giovanni
    Università degli studi di Napoli Federico II, Dipartimento di Filologia Moderna.
    Forma e funzione dell'espressione "hai capito?" nel dialetto di Pozzuoli2007Inngår i: Bollettino Linguistico Campano, ISSN 1722-0262, Vol. 11-12, s. 57-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [it]

    In questo contributo si propone un’analisi fonetica e conversazionale dell’espressione hai capito? (d’ora in avanti HC) in un corpus di parlato dialettale raccolto a Pozzuoli (NA). Questa espressione viene utilizzata frequentemente come appendice di fine enunciato (in inglese ending tag) e presenta realizzazioni molto variabili, raggiungendo spesso gradi molto avanzati di riduzione, sino a comparire talvolta in una forma minimale [trascrizione fonetica: ɛ]. Parallelamente alla riduzione fonetica, HC sembra essere soggetta a un processo di delessicalizzazione, venendo ad assumere funzioni pragmatiche peculiari. Si ipotizza che la variazione di pronuncia sia connessa (1) con funzioni diverse di questa espressione nella conversazione, per esempio se conclude un tema, o se è usata per tenere o lasciare il turno, e (2) con posizioni diverse nella catena sintagmatica, per esempio se è inclusa tra pause o se occorre nel mezzo della catena parlata. Obiettivo di questo lavoro è dunque descrivere la forma e la funzione del tag e discutere le condizioni di un’eventuale relazione tra questi due aspetti. Nei paragrafi 1.1-1.2 vengono introdotte alcune linee di ricerca, relative all’analisi della conversazione e ai modelli della riduzione fonetica, che costituiscono lo sfondo teorico sul quale si colloca il presente lavoro; in § 2 si introduce il fenomeno analizzato e si descrive la metodologia utilizzata; in § 3 si presentano i dati; in § 4 si discutono i risultati e si propone un’ipotesi di classificazione tipologica di HC.

  • 18.
    Fredengren, Irina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Självbild och kamratrelationer hos elever med läs- och skrivsvårigheter: Vi är i samma liv2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers läs- och skriv svårigheter och självförtroende samt om självbildsuppfattningen påverkar läs- och skrivinlärning samt kamratrelationer. Syftet konkretiseras genom följande frågeställningar: Är självbilden en påverkansfaktor i kamratrelationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Är läs- och skrivsvårigheter en påverkansfaktor för självförtroendet i skolprestationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar elever med läs- och skrivsvårigheter sin skolsjälvbild mer negativt än elever utan läs- och skrivsvårigheter? Den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning visar både samband och olikheter i resultat av liknande studier. Sambanden i frågeställningarna undersöktes med kvantitativ enkätundersökning av 58 respondenter. Undersökningen av eleverna i de specifika klasserna har inte gett något underlag till att det skulle finnas något samband mellan försämrat själförtroende, för elever med läs- och skrivsvårigheter och kamratrelationer. Däremot har undersökningen visat tydliga samband mellan undersökningsgruppens prestationssjälvbild och deras läs- och skrivsvårigheter. Det har även visat sig att det inte går att se någon generell bild av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar individens självbild i kamratrelationer, prestationssjälvbild samt skolsjälvbild.

  • 19.
    Fredriksson, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Skönlitteraturens plats i undervisningen: Tre klassföreståndares arbete med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 20.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Taube, Karin
    Eklund, Monica
    Reading among students of immigrant origin2010Inngår i: The educational challenge of cultural diversity in the international context / [ed] Christos Govaris, Stavroula Kaldi, Münster: Waxman , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Frid, Johan
    et al.
    Lunds universitet.
    Ericsdotter, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Lärostudion.
    Engstrand, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Fridell, Staffan
    Uppsala universitet.
    r-ljuden i svenskan2010Inngår i: Språken i Sverige, Stockholm: Norstedts kartor , 2010, s. 66-67Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Granberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Olika form - samma innehåll: En komparativ fallstudie av två lärares arbetssätt i årskurs 2 och dess påverkan på elevernas läsförståelse2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika. Undersökningen är utbildningsvetenskaplig och resultaten är av intresse för skolan och lärarutbildningen.

  • 23.
    Jakobsson, Mona
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    ”… det är ju så att du lär dig väldigt mycket svenska genom att lära dig en sång …”: Lärares föreställningar kring en integrering av musik/rytmik med svenskämnet där fokus ligger på språkutveckling.2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Av styrdokumenten som berör grundskolans tidigare år framgår tydligt avsikten att förmedla en vidgad syn på kunskapsbegreppet som också innefattar de praktiska och estetiska uttrycksformerna och inte bara de intellektuella sådana. Kunskapssynen här tycks vila på att de olika språkliga uttrycksformerna som muntligt och skriftligt språkande, drama, lek, rörelse, musik och bildskapande får en likvärdig status. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken relevans fem pedagoger ser mellan en integrering av musik/rytmik och svenskämnet, med fokus på språkutveckling, samt att titta närmare på hur det praktiska arbetet kan se ut enligt pedagogerna. För att klargöra syfte har jag arbetat med följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har just dessa pedagoger om en integrering av musik/rytmik med svenskämnet? Hur kan arbetet med att integrera musik/rytmik med svenskämnet se ut i praktiken enligt dessa pedagoger? Finns det några hinder i vägen för detta arbetssätt? Som teoretiska utgångspunkter presenteras forskning som belyser hur språkutveckling och musik/rytmik kan ha naturliga knytpunkter. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem lärare och har en fenomenografisk forskningsansats som strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar bland lärarna. Resultatet visar bl.a. att lärarna finner en relevans mellan musik/rytmik och svenskämnet på så sätt att de uppfattar musiken som främjande för barnens talspråk, uttal, minnesfunktion och perceptionsförmåga. De talar vidare om musikens motivationshöjande effekt samt om musiken förmåga att som estetiskt ämne komplettera de mer teoretiska ämnena som ett stöd för språkutvecklingen. Eventuella hinder som tas upp är bristande musikkunskaper hos svenskläraren eller klassläraren, tidsaspekten och samarbetsfrågor mellan olika lärare. Analysen visar på olika tolkningsmöjligheter av det empiriska materialet kopplat till studiens teoretiska kunskapsbakgrund.

  • 24.
    Josephson, Olle
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Andersson, Lars-GunnarGöteborgs universitet.Lindberg, IngerStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.Thelander, MatsUppsala universitet.
    Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 20082010Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige har en språklag och språkpolitik med allmänna mål. Vi har också en väl utbyggd språkvård. Men vad säger forskningen om språkvårdens och språkpolitikens möjligheter? I denna bok återges femton föredrag från Svenska språknämndens internationella konferens 2008 om språkvård och språkpolitik, med forskare från Norden, Storbritannien, Tyskland och USA. Är EU:s språkpolitik realistisk? Varför misslyckades den tyska stavningsreformen? Kan språkvården påverka djupare liggande språkattityder? Vilken forskning behövs om myndighetsspråk? Det är exempel på frågor som diskuteras i boken, som är en god introduktion till pågående svensk och internationell forskning om språkvård och språkpolitik.

  • 25.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Språk och lärande: Introduktion2009Inngår i: Språk och lärande. Language and Learning: Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7–8 november 2008. Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7–8 November, 2008 / [ed] Päivi Juvonen, Uppsala: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA) , 2009, nr 22, s. 3-9Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Språk och lärande. Language and Learning: Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7-8 November, 20082009Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Vad är ett ord? Egentligen!?2010Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr februariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Karlsson, Märit
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Salo, Maija
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Språkutvecklande ämnesundervisning i ett flerspråkigt klassrum: En fallstudie av en lärares sätt att organisera sin undervisning och dennas uppfattning om faktorer som bidrar till att möjliggöra arbetet.2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.

  • 29.
    Lindberg, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Bedömning av skolrelaterat ordförråd2007Inngår i: Bedömning, flerspråkighet och lärande / [ed] Mikael Olofsson, Stockholm: LHS förlag , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Lindberg, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Conceptualizing school-related academic language – theoretical and empirical approaches.2009Inngår i: Teacher diversity in a diverse school – challenges and opportunities for teacher education. / [ed] Ringen Bjørg-Karin og Ole Kolbjørn Kjørven (eds.), Vallset: Opplandske forlag , 2009, s. 178-192Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Lindberg, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Forskning om läromedelsspråk och ordförrådsutveckling2007Inngår i: OrdiL – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år / [ed] Lindberg, Inger & Johansson Kokkinakis, Sofie, Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Lindberg, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    I det nya mångspråkiga Sverige2009Inngår i: Utbilning och demokrati.Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik., ISSN 1102-6472, Vol. 18, nr 2, s. 9-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Lindberg, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Multilingualism and Education – a Swedish Perspective2007Inngår i: Reflections on Education in Multicultural Societies. Turkish and Swedish Perspectives. / [ed] M. Carlson, A. Rabo & F. Gök (eds.), London: Tauris , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Johansson Kokkinakis, Sofie
    OrdiL – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år2007Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Johansson Kokkinakis, Sofie
    Word Type Grouping in Secondary School Textbooks.2008Inngår i: Proceedings on TaLC 8, the 8th Teaching and Language Corpora Conference, Lisbon, 2008, s. 4-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to second language research (Saville-Troike 1984), vocabulary size is the single most determinant factor for second language students in order to be successful in a school setting. This has to do with the close relationship between reading comprehension and vocabulary knowledge (Read 2000). The persistent gap between reading performance of first and second language students observed in many studies (Taube 2002) is thus intimately related to low vocabulary among second language students. According to some estimates, differences in vocabulary size between first and second language students at school start may amount to several thousand words and tend to increase over the school years (Verhoeven & Vermeer 1985). According to some researchers there is a yearly increase of approximately 3000 words in the vocabulary size of school children in general (Viberg 1993). This means that many second language students face the task of trying to close a gap in vocabulary size of thousands of words while at the same time trying to keep up with the extensive vocabulary growth of first language students.

    But much could be done to make vocabulary instruction more systematic and efficient if we knew more about the vocabulary needs for successful learning in different subjects at school. Schoolbook texts constitute important data for finding answers to questions like What characterizes the vocabulary of schoolbook texts in general and in different subjects at different levels? and Which words present particular problems for students studying in their second language? To answer such and other questions related to school related vocabulary and second language learning we have compiled and analyzed a corpus of secondary school textbooks of one million words (OrdiL) with texts from eight different school subjects (Lindberg & Johansson Kokkinakis 2007). To identify and categorize various types of words in textbooks from a second language perspective, we propose a model based on earlier research by Coxhead & Nation (2001) and Hyland & Tse (2007) modified to account for all the word types of potential difficulty for second language secondary school students.

  • 36.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Sandwall, Karin
    Nobody’s darling?: Swedish for adult immigrants – a  critical perspective.2007Inngår i: Prospect Journal, Vol. 22, nr 3, s. 79-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Lindqvist, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk.
    Bardel, Camilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Approaches to third language acquisition: Introduction2010Inngår i: International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, ISSN 0019-042X, E-ISSN 1613-4141, Vol. 48, nr 2-3, s. 87-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Information about several papers discussed at a conference titled The Role of the Background Languages in Third Language Acquisition. Romance Languages as L1, L2 or L3 which was held in Stockholm, Sweden on February 5, 2009 on third language (L3) acquisition is presented. Topics include Romance languages as background languages, research on vocabulary and syntax. The conference presented the works several language researchers including Christina Lindqvist, Rebekah Rast, and Jason Rothman.

  • 38.
    Lundberg, Evelina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn: En jämförelsestudie mellan tre olika förskolor.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt. Personalens erfarenhet och medvetna förhållningssätt var faktorer som påverkade deras arbetssätt och inställning till att lyfta fram barnens kultur och språk med avsikt att stärka individernas identitet och verbala språk. På samtliga förskolor arbetade pedagogerna nära barnen och det fanns en ständig kommunikation mellan de vuxna och barnen. Varje förskola som undersöktes arbetade språkutvecklande men på olika sätt. En av dem arbetade projektinriktat och en annan med samtal, sagor, sånger mm. Resultaten visar att samtliga pedagoger var överens om att det är extra viktigt att vara tydlig och benämna allt och att prata ofta för att stärka det svenska språket särskilt hos de flerspråkiga barnen. Genom observationerna framkom att detta språkstödjande arbetssätt, var mest påtagligt bland de pedagoger som arbetade med de yngre barnen även om alla pedagoger i intervjuerna sade sig arbeta så. Under intervjuerna, i vissa observationer samt i dokumentationerna framkom att även pedagogerna på de två avdelningarna med äldre barn tillämpade temainriktat arbete med fokus på att utveckla språket och andra förmågor hos varje enskilt barn.

  • 39.
    Lundgren, Madeleine
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Sande, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    LUS- och skrivutveckling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to compare reading development assessments with writing assessments to create an understanding about the relationship between the reading and writing ability of children. Another aim of the study was to look at other factors that cohere with the ability to read and write, such as background and socio-economic status. Our hypothesis was that explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills. We chose to conduct a quantitative study containing an inquiry, a dictation and a writing task. We compared our results with reading assessments based on a reading development schedule (LUS). In total 79 children from four classes took part in the study. All four classes came from the same municipality, two classes from grade two and two classes from grade four. According to our results we cannot say that one who is a good reader (according to LUS) also is a good writer. Neither can we say the opposite, that one who has low results in reading is a poor writer, since the class with the lowest results in reading is the one with the highest results in many parts of the study. The reading ability benefits from reading at home. However, the children’s attitude towards writing and how often they claim to write in their spare time has not shown a connection with their writing ability. Our conclusion supports our hypothesis, explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills.

  • 40.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    I litteraturen lyssnar jag till mig själv2007Inngår i: Pedagogiska magasinet, ISSN ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 30-35Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    "Jag ryser när jag ser en bok"2007Inngår i: Svenskläraren, ISSN ISSN 0346-2412, Vol. 51, nr 2, s. 9-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    När pojkar läser och skriver2007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Pojkars möte med skolans textvärldar2008Inngår i: Att äga språk - Språkdidaktikens möjligheter: En antologi om och för lärare i skolan / [ed] Inger Nordheden, Arja Paulin, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2008, s. 99-105Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Reflekterande läsning och skrivning2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Skolämnet svenska2007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Molloy, Gunilla
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Saar, T
    Körling, A.-M.
    Pojkars läsning2007Inngår i: Svenskläraren, Vol. 51, nr 2, s. 9-23Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Nima, Cecilia
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    läsförståelse och läsförståelseundervisning i flerspråkiga miljöer: En fallstudie av hur fyra lärare i årskurs 2 och 3, i två flerspråkiga skolor arbetar för att främja och utveckla elevers läsförståelse.2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 48.
    Nima, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Läsförståelse och läsförståelseundervisning i flerspråkiga miljöer: En fallstudie av hur fyra lärare i årskurs 2 och 3, i två flerspråkiga skolor arbetar för att främja och utveckla elevers läsförståelse2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 49.
    Nordheden, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Att äga språk2008Inngår i: Att äga språk - Språkdidaktikens möjligheter: En antologi om och för lärare i skolan / [ed] Inger Nordheden, Arja Paulin, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2008, s. 177-193Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Nordheden, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
    Språkutvecklande ämnesundervisning2008Inngår i: Att äga språk - Språkdidaktikens möjligheter: En antologi om och för lärare i skolan / [ed] Inger Nordheden, Arja Paulin, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2008, s. 208-221Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 70
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf