Endre søk
Begrens søket
1 - 29 of 29
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    A Fractured Position in a Stable Partnership: Ebba Hult, Gerard De Geer, and Early Twentieth Century Swedish Geology2014Inngår i: Science in Context, ISSN 0269-8897, E-ISSN 1474-0664, Vol. 27, nr 3, s. 423-451Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the scientific partnership between geology professor Gerard De Geer and his wife Ebba Hult following their marriage in 1908. De Geer was an influential participant in Swedish academia and international geology. Hult worked as his assistant until his death in 1943. The partnership was beneficial for both spouses, in particular through the semi-private Geochronological Institute, which they controlled. The article argues that marriage was a culturally acknowledged form of collaboration in the academic community, and as such it offered Hult access to geological research. However, the paper also argues that the gendered scientific institutions produced a fractured position. Partly, Hult managed to create her own role as researcher in geochronology. As a woman and a wife, however, she never moved out of her husband's shadow. Gender is understood as a relational category: Hult was an outsider who participated partially in standardized structures which gave great power to her husband and other men. The fact that she shared this status with other women in Swedish science at the time indicates the structural nature of their position. Nevertheless, they all had individual trajectories through academia. Indeed, the study of collaborative couples illustrates the multifaceted links between individual actions and the historical context of science.

  • 2.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    An Assemblage of Science and Home The Gendered Lifestyle of Svante Arrhenius and Early Twentieth-Century Physical Chemistry2014Inngår i: Isis, ISSN 0021-1753, E-ISSN 1545-6994, Vol. 105, nr 2, s. 265-291Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This essay explores the gendered lifestyle of early twentieth-century physics and chemistry and shows how that way of life was produced through linking science and home. In 1905, the Swedish physical chemist Svante Arrhenius married Maja Johansson and established a scientific household at the Nobel Institute for Physical Chemistry in Stockholm. He created a productive context for research in which ideas about marriage and family were pivotal. He also socialized in similar scientific sites abroad. This essay displays how scholars in the international community circulated the gendered lifestyle through frequent travel and by reproducing gendered behavior. Everywhere, husbands and wives were expected to perform distinct duties. Shared performances created loyalties across national divides. The essay thus situates the physical sciences at the turn of the twentieth century in a bourgeois gender ideology. Moreover, it argues that the gendered lifestyle was not external to knowledge making but, rather, foundational to laboratory life. A legitimate and culturally intelligible lifestyle produced the trust and support needed for collaboration. In addition, it enabled access to prestigious facilities for Svante Arrhenius, ultimately securing his position in international physical chemistry.

  • 3.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Arrhenius i sessionssalen2018Inngår i: Kunskap i rörelse: Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället / [ed] Johan Kärnfelt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Göteborg: Makadam Förlag, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Arrhenius in the Session Hall2018Inngår i: Knowledge in motion: The Royal Swedish Academy of Sciences and the making of modern society / [ed] Johan Kärnfelt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Gothenburg: Makadam Förlag, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Att formulera en fråga som går att besvara: Hur undersöker man känslors historia?2016Inngår i: Historia i praktiken / [ed] Peter Josephson, Frans Lundgren, Lund: Studentlitteratur, 2016, s. 143-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Coronakrisens tidsskalor2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Det hopklistrade panoramat2018Inngår i: Kunskap i rörelse: Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället / [ed] Johan Kärnfelt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Göteborg: Makadam Förlag, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Därför har människan alltid velat se jorden lite grann från ovan2015Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Elevation and emotion: Sven Hedin's mountain expedition to Transhimalaya, 1906-19082020Inngår i: Centaurus, ISSN 0008-8994, E-ISSN 1600-0498, Vol. 62, s. 647-669Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The role of verticality in 19th- and 20th-century fields of knowledge-making has received increased attention among historians of science. Correspondingly, cultural historians have explored the growing importance of a bird's eye view in popular culture throughout the 1800s. The elevated positions created in science and public discourse have both contributed to a modern ability to see the bigger picture. This article investigates how the Swedish geographer Sven Hedin produced an elevated view through his expedition to the Karakoram mountain range in Tibet between 1906 and 1908. Focusing on his travel narrative as a place where the elevated view was created and defined, I interpret Hedin's expedition as a part of initiatives in geography, at the turn of the 20th century, to find a vertical means of representing the world. In particular, this article demonstrates how the overview, both literally and metaphorically, became an ideal in Hedin's narrative. Moreover, I argue that Hedin's elevated view contributed to an emotional economy of elevation. The alleged rational gaze of the overview was combined with emotions and experiences of cold climate, thin mountain air, vertigo, and awe. This article indicates how affective states were included in the collection of data, even when they threatened to blur the sensorium of the observer. Third, through the analytical lens of an emotional economy of elevation, I argue that Hedin's elevated view mimicked the affective language of a Humboldtian tradition, while at the same time it contributed to the popular culture of the late 19th century with its fascination for ascents and bird's-eye views. As a European celebrity, Hedin reached massive crowds and contributed to the establishment of the outlook from above as a crucial technique for understanding nature.

  • 10.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Father, Son and the Entrepreneurial Spirit: Otto Pettersson, Hans Pettersson and early twentieth century inheritance of oceanography2015Inngår i: Domesticity in the making of modern science / [ed] Donald L. Opitz; Staffan Bergwik; Brigitte van Tiggelen, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015, s. 192-214Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Geokronologins gemenskaper: Partnerskapet Ebba Hult och Gerard De Geer2011Inngår i: Par i kunskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten / [ed] Annika Berg; Christina Florin; Per Wisselgren, Umeå: Borea , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Inledning: Känslohistoria2021Inngår i: Lychnos, ISSN 0076-1648Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Kunskapens osynliga scener: Vetenskapshistorier 1900-19502016Bok (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Kunskapshistoria: Nya utsikter?2018Inngår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 84, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Ljus över mörka vatten: Gustaf Dalén, ingenjörskonsten och etableringen av det moderna Sverige2014Inngår i: Svensk snillrikhet?: Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-2000 / [ed] Staffan Bergwik, Michael Godhe, Anders Houltz, Magnus Rodell, Lund: Nordic Academic Press, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang2022Inngår i: Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande / [ed] Staffan Bergwik, Linn Holmberg, Karin Dirke, Stockholm: Stockholm University Press, 2022Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recontextualization: The creative construction of contextsThis chapter deals with ”recontextualization”. It argues that a core analytical function of any history writing is reflecting upon which context a source, actor, or other historical phenomenon is placed within. The chapter draws on the example of the early twentieth-century Swedish geographer Sven Hedin to indicate various contexts that his travels, publications and images can be placed in. Depending upon which context we as historians construct, different narratives about Hedin’s endeavors emerge. More importantly, the choice of context has repercussions on the object of study beyond Hedin as a concrete actor. Accordingly, the chapter indicates how it is possible to reread and recontextualize the work of the geographer as part of a much broader history of planetary scales, produced through travel narratives and imagery going back to the seventeenth century. While Hedin himself did not explicitly claim to be part of such a history, the historian is at liberty to construct such a broader context. Thus, Hedin is recontextualized, and important steps in historical analytical work can be produced.

  • 17.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Panoramic visions: Sven Hedin in ’Transhimalaya’ 1906-19092018Inngår i: The power of the In-between: Intermediality as a tool for Aesthetics Analysis and Critical Reflection / [ed] Sonya Petersson; Christer Johansson; Magdalena Holdar; Sara Callahan, Stockholm: Stockholm University Press, 2018, s. 185-212Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter studies the panoramic visions created by Swedish geographer Sven Hedin on a journey to Tibet between 1906 and 1909. It reads Hedin’s geographic images and texts through a broader nineteenth-century history of the panorama and indicates how his panoramic visions were part of a broader media culture of the century. Furthermore, the chapter claims that Hedin’s geographic images and texts contributed to the shaping of a modern regime of vision where the world in overview was a desirable object. Using intermediality as a method, I display how these visions emerged through a network of media formats, including photographs, hand-drawn panoramas, water-colour sketches, and texts. The article argues that these formats were combined through “descriptive layering.” They shared the panorama as a motif, yet they were also layered in a material sense: attached to, and interlaced with, each other. I argue that descriptive layering was a way of handling the vexed relationship between overview and detail, and it allowed the panoramic representations to move between knowledge-based and aesthetic experiences.

  • 18.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Spelet om Nordenskjöld2018Inngår i: Kunskap i rörelse: Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället / [ed] Johan Kärnfelt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Göteborg: Makadam Förlag, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Synchronising nature and culture: Mediating Time inGeochronology and Dendrochronology, 1900–19452022Inngår i: Times of History, Times of Nature: Temporalization and the limits of modern knowledge / [ed] Anders Ekström; Staffan Bergwik, Berghahn Books, 2022Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    The Nordenskjöld Game2018Inngår i: Knowledge in motion: The Royal Swedish Academy of Sciences and the making of modern society / [ed] Johan Kärnfelt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Gothenburg: Makadam Förlag, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    The Patchwork Panorama2018Inngår i: Knowledge in motion: The Royal Swedish Academy of Sciences and the making of modern society / [ed] Johan Kärnfelt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Gothenburg: Makadam Förlag, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Godhe, MichaelHoultz, AndersRodell, Magnus
    Svensk snillrikhet? Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-20002014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar.

    I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dalén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställts i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige – dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras.

    Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt ifrån skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.

  • 23.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Standing on whose shoulders? A critical comment on the history of knowledge2020Inngår i: Forms of Knowledge: Developing the history of knowledge / [ed] Johan Östling, David Larsson Heidenblad, Anna Nilsson Hammar, Lund: Nordic Academic Press, 2020Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Dirke, Karin Elisabet
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Inledning: Konsten att kontextualisera2022Inngår i: Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande / [ed] Staffan Bergwik; Linn Holmberg; Karin Dirke, Stockholm: Stockholm University Press, 2022Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, LinnStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.Dirke, Karin ElisabetStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande2022Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva görandet och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.

  • 26. Ekström, Anders
    et al.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Introduction: Dividing Times2022Inngår i: Times of History, Times of Nature: Temporalization and the limits of modern knowledge / [ed] Anders Ekström; Staffan Bergwik, New York: Berghahn Books, 2022Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 27. Ekström, Anders
    et al.
    Bergwik, StaffanStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Times of History, Times of Nature: Temporalization and the limits of modern knowledge2022Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As climate change becomes an increasingly important part of public discourse, the relationship between nature and time is changing. Nature can no longer considered to be a slow and immobile background to human history, and the future can no longer be viewed as open and detached from the past. Times of History, Times of Nature engages with this historical shift in temporal sensibilities through a combination of detailed case studies and synthesizing efforts. Focusing on the history of knowledge, media theory, and environmental humanities, this volume explores the rich and nuanced notions of time and temporality that have emerged in response to climate change

  • 28. Opitz, Donald L.
    et al.
    Bergwik, StaffanStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.Van Tiggelen, Brigitte
    Domesticity in the Making of Modern Science2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 29. Opitz, Donald L.
    et al.
    Bergwik, Staffan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Van Tiggelen, Brigitte
    Introduction: Domesticity and the Historiography of Science2016Inngår i: Domesticity in the making of modern science / [ed] Donald L. Opitz, Staffan Bergwik, Brigitte Van Tiggelen, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2016, s. 1-15Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Nearly three decades ago, Steven Shapin argued that, among a range of venues in seventeenth-century England — places like the shops of apothecaries and instrument makers, coffeehouses, royal palaces, and college rooms — private residences of gentlemen were ‘by far the most significant’, with the ‘overwhelming majority of experimental trials, displays, and discussions that we know about’ having occurred within them.1 Despite others’ recognition of the wider applicability of this assessment well beyond this context, Alix Cooper noted in her survey of scientific homes and households in the early modern period, ‘Few historians of science have paid attention to these kinds of “private” spaces.’2 Attuned to the historiography of science’s continued neglect of domestic space and related themes — domesticity, households, and families — this volume investigates the historical significance of domestic matters for the production of scientific knowledge.

1 - 29 of 29
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf