Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ericsdotter, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Detail in Vowel Area Functions2007Inngår i: Proceedings of the XVIth ICPhS, Saarbrücken, 6-10 August 2007, 2007, s. 513-516Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents some results and a small follow-up investigation from an MRI study of vowels [3], in which classical distance-to-area equations [5] were evaluated for implementation in sagittal view articulatory modelling. It was shown that an articulatorily more detailed application of the conversion rules improved the accuracy of the predicted areas, but that this increased realism failed to improve acoustic performance, if midline derivation and vocal tract termination points were kept the same. These results are discussed in relation to articulatory modelling in linguistic research. Work funded by the NIH (R01DC02014) and Stockholm University (SU617023001).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ericsdotter, Christine
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Lärostudion.
    Abete, Giovanni
    Università degli studi di Napoli Federico II, Dipartimento di Filologia Moderna.
    Forma e funzione dell'espressione "hai capito?" nel dialetto di Pozzuoli2007Inngår i: Bollettino Linguistico Campano, ISSN 1722-0262, Vol. 11-12, s. 57-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [it]

    In questo contributo si propone un’analisi fonetica e conversazionale dell’espressione hai capito? (d’ora in avanti HC) in un corpus di parlato dialettale raccolto a Pozzuoli (NA). Questa espressione viene utilizzata frequentemente come appendice di fine enunciato (in inglese ending tag) e presenta realizzazioni molto variabili, raggiungendo spesso gradi molto avanzati di riduzione, sino a comparire talvolta in una forma minimale [trascrizione fonetica: ɛ]. Parallelamente alla riduzione fonetica, HC sembra essere soggetta a un processo di delessicalizzazione, venendo ad assumere funzioni pragmatiche peculiari. Si ipotizza che la variazione di pronuncia sia connessa (1) con funzioni diverse di questa espressione nella conversazione, per esempio se conclude un tema, o se è usata per tenere o lasciare il turno, e (2) con posizioni diverse nella catena sintagmatica, per esempio se è inclusa tra pause o se occorre nel mezzo della catena parlata. Obiettivo di questo lavoro è dunque descrivere la forma e la funzione del tag e discutere le condizioni di un’eventuale relazione tra questi due aspetti. Nei paragrafi 1.1-1.2 vengono introdotte alcune linee di ricerca, relative all’analisi della conversazione e ai modelli della riduzione fonetica, che costituiscono lo sfondo teorico sul quale si colloca il presente lavoro; in § 2 si introduce il fenomeno analizzato e si descrive la metodologia utilizzata; in § 3 si presentano i dati; in § 4 si discutono i risultati e si propone un’ipotesi di classificazione tipologica di HC.

  • 3.
    Ericsdotter Nordgren, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Phonetics of Vowels2019Inngår i: Oxford Research Encyclopedias: Linguistics, Oxford University Press, 2019Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Speech sounds are commonly divided into two main categories in human languages: vowels, such as ‘e’, ‘a’, ‘o’, and consonants, such as ‘k’, ‘n’, ‘s’. This division is made on the basis of both phonetic and phonological principles, which is useful from a general linguistic point of view but problematic for detailed description and analysis. The main differences between vowels and consonants are that (1) vowels are sounds produced with an open airway between the larynx and the lips, at least along the midline, whereas consonants are produced with a stricture or closure somewhere along it; and (2) that vowels tend to be syllabic in languages, meaning that they embody a sonorous peak in a syllable, whereas only some kinds of consonants tend to be syllabic. There are two main physical components needed to produce a vowel: a sound source, typically a tone produced by vocal fold vibration at the larynx, and a resonator, typically the upper airways. When the tone resonates in the upper airways, it gets a specific quality of sound, perceived and interpreted as a vowel quality, for example, ‘e’ or ‘a’. Which vowel quality is produced is determined by the shape of the inner space of the throat and mouth, the vocal tract shape, created by the speaker’s configuration of the articulators, which include the lips, tongue, jaw, hard and soft palate, pharynx, and larynx. Which vowel is perceived is determined by the auditory and visual input as well as by the listener’s expectations and language experience. Diachronic and synchronic studies on vowel typology show main trends in the vowel inventories in the worlds’ languages, which can be associated with human phonetic aptitude.

  • 4.
    Frid, Johan
    et al.
    Lunds universitet.
    Ericsdotter, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Lärostudion.
    Engstrand, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Fridell, Staffan
    Uppsala universitet.
    r-ljuden i svenskan2010Inngår i: Språken i Sverige, Stockholm: Norstedts kartor , 2010, s. 66-67Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Håkansson, Michael
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Caiman, Cecilia
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Ericsdotter Nordgren, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Halvars, Bodil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ignell, Caroline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rosell Steuer, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Sund, Per
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Didaktiska perspektiv på lärande för hållbar utveckling på Stockholmsuniversitets lärarprogram – en genomlysning av kursplaner 2019-20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Medel från Rektors 5:e utlysning för kvalitetsutveckling för utbildning har använts för att genomföra en genomlysning av Stockholms universitets (SU) lärarprogram med avseende på didaktik och hållbar utveckling. Didaktik belyser undervisningens genomförande medan hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling.

    Representanter från de institutioner som ansvarar för Stockholms universitets lärarprogram har samlats regelbundet under 2019-2020. Medverkande institutioner är Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) och Institutionen för språkdidaktik (ISD).

    Behovet av denna genomlysning grundas i högskolelagen (1992:1434) som ålägger alla lärosäten att verka för hållbar utveckling och att högskoleförordningen tydliggör att ett examensmål för lärarexamen, oavsett lärarprogram och inriktning, är undervisning för hållbar utveckling.

    Syftet med genomlysningen är att ge underlag för att utveckla kvalitén med avseende på didaktiska perspektiv på hållbar utveckling i de lärarprogram som ges på SU. Underlaget består av att i kursplaner och litteraturlistor identifiera var och i vilken utsträckning hållbar utveckling behandlas i lärarprogrammen samt identifiera möjligheter för att inkludera hållbar utveckling inom respektive lärarprogram

    I föreliggande rapport presenteras resultaten från genomlysningen av respektive lärarprogram. Totalt genomlystes 289 kursplaner från 10 lärarprogram. I kursplanerna studerades kursens innehållsbeskrivning, förväntade studieresultat och kurslitteratur. Kopplingen till didaktik och hållbar utveckling uttrycks i tre nivåer: ingen, viss eller direkt koppling. Sett över samtliga innehållsbeskrivningar är fördelningen att 3% av kurserna hade direkt koppling, 12% viss koppling och 85% ingen koppling till didaktik och hållbar utveckling. Mönstret var likartat för Förväntade studieresultat och Kurslitteratur (se Tabell 1). Resultatet visar att det finns ett stort behov av att skapa gemensamma förutsättningar för en utvecklingsprocess mot en didaktik för hållbar utveckling för samtliga lärarprogram på Stockholms universitet.

    I rapporten pekas på programrådens roll som central för att påskynda implementeringen av hållbar utveckling på lärarprogrammen på Stockholms universitet. Programråden har möjlighet att samordna både kurser och lärarutbildare inom och mellan lärarprogram för att säkerställa att alla lärarstudenter examineras med avseende på didaktik och hållbar utveckling.

    Följaktligen befinner sig Lärarprogrammen på Stockholms universitet inför en rad didaktiska och organisatoriska utmaningar för att uppfylla delmålet i lärarexamensordningen rörande didaktik och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är interdisciplinärt och skapar därför behov av samarbete och samordning mellan institutioner. I denna samordning spelar programråden för respektive lärarprogram en central roll.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Simpson, Adrian
    et al.
    Institut für Germanistische Sprachwissenschaft, Friedrich-Schiller-Universität Jena.
    Ericsdotter, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Lärostudion.
    Sex-specific differences in f0 and vowel space2007Inngår i: Proceedings of the XVIth ICPhS, Saarbrücken, 6-10 August 2007 / [ed] Jürgen Trouvain and William J. Barry, 2007, s. 933-936Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It has been suggested that the larger area of the average female acoustic vowel space is a consequence of compensating for poorer harmonic sampling of the spectral envelope resulting from a higher f0. This predicts that there should be variation in vowel space size within any group of males or females representing sufficient interindividual range of average f0. Inspired by this, the present paper examines whether there is a correlation between a speaker’s f0 and the size of the speaker’s F2×F1 vowel space. A highly significant correlation between f0 and vowel space size is found in the female group of a sample of 27 German students. However, no such correlation is found between f0 and the Euclidean distance between same speaker tokens of /e:/ and /a:/.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Weirich, Melanie
    et al.
    Simpson, Adrian P.
    Öjbro, Jasmine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Ericsdotter Nordgren, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    The phonetics of gender in Swedish and German2019Inngår i: Proceedings of Fonetik 2019, 2019, s. 49-53Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Gender specific variation in phonetic parameters exist cross-linguistically. However, differences between languages in the size of this variation point to a socio-cultural aspect influencing these gender-specific differences.

    This study investigates fundamental frequency and vowel space size in 71 Swedish and German males and females, thereby comparing gender differences between the language groups. In addition, self-reported gender identity scores are gathered and set in relation to the phonetic variation.

    Results reveal differences between the language groups in the size of gender-specific variation with German speakers showing larger differences in mean f0 and vowel space size between the genders than Swedish speakers. This is mainly due to a lower mean f0 and a smaller vowel space in Swedish females and reflects socio-cultural differences in gender identity.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf