Endre søk
Begrens søket
1 - 27 of 27
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Language, Identity and Technologies in Classrooms for the Differently-Abled2015Inngår i: Communication Disorders, Deaf Studies & Hearing Aids, ISSN 2375-4427, Vol. 3, nr 4, artikkel-id 1000145Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper reports upon some of the overarching findings from project CIT (www.oru.se/project/cit) at the CCD research network based environment in Sweden. It highlights the ways in which individuals and institutions both use and also account for the roles that technologies, particularly hearing-technologies (like sound amplifying technologies, outer ear hearing aids, cochlear implants, bone anchored hearing aids etc.), play in disabling and enabling access for participation in societal arenas generally and learning in mainstream and segregated school settings particularly. Taking both a sociocultural oriented perspective and a decolonial framework on communication, identity positions and use-of-technologies, the study presented in this paper focuses ethnographically framed analysis of data that critically explores the role that different types of technologies play in the lives of individuals who are deaf. Some previous and ongoing analysis of data from a mainstream school where a blind child is a member is also drawn upon for contrastive purposes (JC project). Data and relevant findings from the following parallel Deaf Studies projects at CCD are also drawn upon: RGD project, SS project and LISA-21 project.

  • 2. Haualand, Hilde
    et al.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    In the shadow of a myth? Public discourses on the status of signed languages in Norway and Sweden2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the similar approaches that frame the different contexts of the legal recognition accorded to signed languages in Sweden and Norway. It illustrates that factors other than formal legislation seem to be more influential when the status of signed languages and signed language ideologies are discussed. By comparing the legal recognition of Swedish Sign Language (SSL) and Norwegian Sign Language (NTS), including the general discussions related to them, it seems that NTS has enjoyed a stronger legal status as compared to SSL for two decades. This somewhat contradicts the story about Sweden as the first country in the world that accorded recognition to deaf peoples’ bilingualism and as a haven for people who use signed language. The paper presents a short history of the milestones in legislation (and the official recognition status) of signed languages in Sweden and Norway, and highlights some similarities and differences. Data focused upon include written documents like legal texts, deaf associations’ periodicals, etc. and interviews with former activists in the deaf communities in Norway and Sweden.

    The various enactments and legislation implementations show that Sweden has been the frontrunner as far as public recognition of SSL is concerned, but that formally, it appears that Norway has a stronger and more wide-reaching legislation, especially with regards to the right to NTS acquisition for deaf children and their families. The analysis shows that legal recognition is not necessarily reflected in how people discuss the status of a specific signed language. Rather, it seems that Swedish people have been more active in using the “story of legislation” in the imagination and rhetoric about the deaf community (Anderson, 1983), when compared to the situation in Norway. The similarities in legislation, and the continued differences in popular discourses and representations of signed languages, reveal that looking at the level and scope of legal recognition of a signed language in a country, only partially reflects the acceptance and status of language in general.

    Anderson, B. (1983). Imagined communities: reflections on the origin and spread of nationalism. London: Verso.

  • 3. Haualand, Hilde
    et al.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    When language recognition and language shaming go hand in hand – sign language ideologies in Sweden and Norway2019Inngår i: Deafness and Education International, ISSN 1464-3154, E-ISSN 1557-069X, Vol. 21, nr 2-3, s. 99-115Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the similar approaches to, yet different contexts of legal recognition of sign languages in Sweden and Norway. We use examples from sign language documentation (both scientific and popular), legislation that mentions sign language, organization of implementation of sign language acquisition, and public discourse (as expressed by deaf associations’ periodicals from the 1970s until today), to discuss the status and ideologies of sign language, and how these have affected deaf education. The legal documents indicate that Norway has a stronger and more wide-reaching legislation, especially sign language acquisition rights, but the formal legal recognition of a sign language is not necessarily reflected in how people discuss the status of the sign language. Our analysis reveals that the countries’ sign languages have been subject to language shaming, defined as the enactment of linguistic subordination. The language shaming has not only been enacted by external actors, but has also come from within deaf communities. Our material indicates that language shaming has been more evident in the Norwegian Deaf community, while the Swedish Deaf community has been more active in using a “story of legislation” in the imagination and rhetoric about the Swedish deaf community and bilingual education. The similarities in legislation, but differences in deaf education, popular discourse and representation of the sign languages, reveal that looking at the level and scope of legal recognition of sign language in a country, only partially reflects the acceptance and status of sign language in general.

  • 4.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Det fungerar ju så bra! En problematisering av användningen av teknologier för att främja delaktighet2016Inngår i: Ljud tar plats: Funktionshinderperspektiv på ljudmiljöer / [ed] Kristofer Hansson, Elisabet Apelmo, Åsa Alftberg, Lund: Lund University , 2016, s. 53-81Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Döva nyanländas språkliga situation – en förstudie2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förstudiens övergripande syfte var att undersöka hur den språkliga situationen ser ut för döva nyanlända över 18 år i Sverige. Mer specifikt undersöktes hur döva nyanlända identifieras och emottas, hur de placeras inom olika utbildningsinstanser och vad syftet är med olika placeringar. Dessutom undersöktes vilken tidigare forskning som genomförts med fokus på målgruppen och vilka kunskaper det finns om deras språkliga situation.

    - Vilka särskilda svårigheter/problemområden kan identifieras för framtida forskning?

  • 6.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Teaching a Language in Another Modality: A Case Study from Swedish Sign Language L2 Instruction2019Inngår i: Journal of Language Teaching and Research, ISSN 1798-4769, E-ISSN 2053-0684, Vol. 10, nr 4, s. 659-672Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study focuses on a Swedish Sign Language (STS) interpreting education, in which the students learn a second language (L2) that is expressed in the visual-gestural modality instead of the auditory-vocal one. Due to the lack of research on sign language L2 instruction, the teachers have limited scientific knowledge and proven experience to lean on in their work. Therefore, an action research-based project was started with the aim to enhance teachers’ knowledge about effective ways of teaching STS as an L2, and to examine how teaching can lead to students making good progress and attaining deep knowledge in STS. The article presents results from one of the projects’ sub-studies, Initial teaching through different primary languages, where a hearing STS L2 teacher’s approaches are examined when teaching the hearing students the new language in another modality than their previous language(s). The results show how this teacher uses her own knowledge from learning STS as an L2 and how she, through using spoken Swedish, provides rich metalinguistic knowledge that contributes to the students’ deeper theoretic knowledge about STS in addition to their practical STS learning. This had pedagogical implications for the further development of the instruction at the interpreting program.

  • 7.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Teaching Swedish Sign Language as a second language to interpreter students2018Inngår i: Proceedings: Nordic Seminar Umeå February 2018: Theory in practice - Practice in theory, Sveriges teckenspråkstolkars förening , 2018, s. 80-91Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Technologically framed participation: A glimpse from everyday school life of two mainstreamed pupils with cochlear implants in Sweden2015Inngår i: Educating Diverse Learners: Many Ways, One Goal / [ed] Penny Panagiopoulou, Mirto Markopoulou and Andreas Xeroudakis, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Sweden, deaf pupils were traditionally placed in segregated deaf schools. However, during the last decade, the number of children attending mainstream schools after receiving cochlear implants (CIs) has increased dramatically, resulting in lower attendance at deaf schools. Despite the significance of this trend, there exists little knowledge regarding the everyday lives of these pupils in mainstream settings. This paper examines how pupils with CIs interact with school staff and other pupils in classroom settings and how different technologies (e.g. hearing aids and microphones) are used there. Furthermore, it aims to identify opportunities and limitations regarding the pupils’ participation in communication and teaching. The paper builds upon data from an ethnographic study in which fieldwork was conducted in two mainstream Swedish classrooms, both of which including one pupil with CIs. Interaction in these classrooms was documented through participant observations, video recordings and field notes, and the analysis shows that audiologically-oriented and communicative-link technologies play major roles in everyday interaction by both facilitating and limiting the participation of pupils with CIs in different ways, and that it mostly is the school staff that determine how and when these shall be used. The results also indicate that the pupils are largely responsible for their own participation. Overall, the current paper provides a glimpse of one way to educate children with CIs in Sweden, namely, in mainstream schools, and the focus is on what really happens in the technologically framed interaction in these classrooms.

  • 9.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk: En rapport från UTL2-projektet2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningsrapporten handlar om undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk med särskilt fokus på utbildningen på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning på Stockholms universitet. Allt sedan teckenspråksforskningen påbörjades i USA under 1960-talet har fokus företrädesvis legat på tecknade språk som förstaspråk och det finns inte någon omfattande forskning internationellt sett kring tecknade språk som andraspråk, även om den forskningsinriktningen har tagit fart under 2000-talet och ökar stadigt. Fler och fler forskare inom olika discipliner har börjat intressera sig för olika aspekter av andraspråksinlärningen, men när det gäller själva undervisningen råder det stor brist på forskning som fokuserar den. Projektet UTL2 (Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk) har därför bildats med intentionen att bidra till ökade kunskaper kring undervisningsfältet. Syftet med projektet är på ett övergripande plan att öka kunskaperna kring hur man kan undervisa i teckenspråk som andraspråk på ett sätt som leder till god progression och djup kunskap hos studenterna. Som metodologisk utgångspunkt har aktionsforskning valts, eftersom denna handlar om att studera den egna praktiken och att sammankoppla teori med praktik, i ett nära samarbete mellan lärare och forskare.

    UTL2-projektet består av flera delstudier och i den här rapporten redogörs främst för delstudie 1, som syftar till att undersöka om undervisning på antingen talad svenska eller på svenskt teckenspråk i början av utbildningen gör att de hörande studenterna lär sig svenskt teckenspråk snabbare och bättre. För att undersöka studenternas färdigheter i svenskt teckenspråk utvecklades två olika tester som genomfördes flera gånger under studenternas första år: a) ett meningsimitationstest, SignRepL2 och b) ett fonologitest. Efter att första testet genomförts på de studenter som inte hade några (eller endast hade mycket grundläggande) färdigheter i svenskt teckenspråk delades informanterna in i två olika grupper och undervisningen påbörjades. Grupp A fick undervisning av döva lärare på svenskt teckenspråk medan grupp B undervisades av hörande lärare på talad svenska. Denna särskilt riktade undervisning pågick under tre veckor och därefter fick grupperna undervisning av båda kategorierna lärare. Resultaten från testerna visar dock inte att någon av grupperna får fördelar avseende färdigheter i svenskt teckenspråk, men en undersökning av studenternas uppnådda delkursbetyg indikerar att studenter som undervisas på ett språk de redan behärskar (talad svenska) och som de därmed erhåller mer förklaringar på inledningsvis uppnår högre betyg i teoretiska kurser. I delstudien undersöks också hur lärarna genomför undervisningen och hur studenterna upplever att det är att undervisas av de olika kategorierna lärare. Bland annat visar dessa data att grupp A i högre grad tränar upp sin förmåga att aktivt delta i teckenspråkig kommunikation, medan grupp B istället får mer metaspråkliga kunskaper genom att i högre grad analysera teckenspråkstexter och prata om språket.

    I projektets andra delstudie fokuseras det fenomen att studenter som vill utbilda sig till teckenspråkstolkar själva blir tolkanvändare från sin första dag på utbildningen. Delstudien bygger på intervjuer med tre olika grupper informanter: studenter, lärare och tolkar. Resultaten visar att tolkanvändningen är utbredd på kandidatprogrammet, men inte systematiskt planerad och genomtänkt. Det framkommer att studenterna behöver få mer information om hur man använder tolk och om vilken roll tolken har för att undvika missförstånd och förstå att tolkarna inte är del av lärarstaben. Studien indikerar också att lärarna i hög grad är omedvetna om vad som sker i tolksituationen på ett annat plan än endast i själva förmedlandet av ämnesinnehållet. Det finns ett behov av att lärarna ska bli mer medvetna om klassrumsinteraktionen i helhet och vilka svårigheter tolkarna har att hantera.

  • 10.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 11.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Patient or customer? Interpretation, accessibility, and participation for deaf people in Sweden2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The key aim of the study presented in this poster is to illustrate the nature of accessibility and participation in the current provision of the Swedish county councils’ interpretation services for young deaf adults. Since interpretation services are affiliated to the health care system, deaf people in Sweden are often considered and treated as patients in need of assistance for accessing different contexts through Swedish Sign Language (STS) interpreters. The interpretation services are however multifaceted: at times facilitative, for example when deaf people listen to a public lecture thanks to the provision of interpreters, in other contexts obstructive, for example due to the administrative load surrounding it. The study focused upon in this paper highlights this complicated issue by presenting analysis of data from the Swedish Research Council supported project PAL, Participation for All (www.ju.se/ccd/pal), that focuses upon the trajectories of schooling and the post-school situation of young deaf people in Sweden. Taking both a sociocultural perspective and a decolonial framework on human communication, learning and identity, young deaf individuals’ life pathways are currently being mapped through an ethnographic approach in project PAL.

    A specific issue that has emerged in the on-going analysis is the importance of and the ways in which STS interpreters shape different forms of deaf people’s experiences and participation. One key preliminary finding is that although deaf people are often treated as patients, they are simultaneously tasked with the provision of information, preparation, and organization of the activities where the interpreters are needed. The latter results in that they get positioned as active customers of the interpretation services. This, thus, becomes a contradictory treatment of deaf people: on the one hand there is unequal power relations that positions deaf people in passive roles with limited, if any, possibilities to impact the interpreter services, and on the other hand they are given major responsibility for it, requiring them to be active and well-informed.

  • 12.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Technologies at work: a sociohistorical analysis of human identities and communication2013Inngår i: Deafness and Education International, ISSN 1464-3154, E-ISSN 1557-069X, Vol. 15, nr 1, s. 2-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents results from a study based on archival data from periodicals published by three Swedish non-governmental organizations (NGOs) active in the field of deafness and hard of hearing. A sociohistorical analysis of the material, which covers more than a century, from 1890 to 2010, highlights that technologies have specifically impacted issues concerned with communication and identity. The article presents key topics that have been identified, as well as similarities and differences between the NGOs with regard to their views on and interest in visually oriented and audiologically oriented technologies and methods of communication. In addition, the analysis shows how deafness, based on different perspectives, can be understood as both identity and disability and how technologies and methods of communication impact identification processes.

  • 13.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    ”Va sa han?”: Technologies and Participation Strategies in Mainstream School Settings2017Inngår i: Marginalization Processes across Different Settings: Going beyond the Mainstream / [ed] Sangeeta Bagga-Gupta, Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2017, s. 164-196Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of pupils with cochlear implant (CI) has seen a sharp increase in mainstream schools in Sweden. This study focuses on communicative strategies in mainstream classrooms where pupils with CI are members. The empirical ethnographic data comes from two mainstream classrooms in Sweden where pupils and adults use a range of technologies, and strategies, (co)creating opportunities for communication and learning in everyday classroom life. The analyses indicate that pupils with CIs are responsible for their own communicative participation in mainstream classrooms (when they can't make sense of or don't hear oral talk), while their right to choose or regulate communication channels are not uncommonly curtailed by the adults. Different technologies play an important role in mainstream classrooms where pupils with CIs are members but these at the same time sometimes create barriers for participation. Technologies cannot therefore be seen as a panacea for pupils with CI in mainstream educational settings.

  • 14.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Communicating and hand(ling) technologies: everyday life in educational settings where pupils with cochlear implants are mainstreamed2015Inngår i: Journal of Linguistic Anthropology, ISSN 1055-1360, E-ISSN 1548-1395, Vol. 25, nr 3, s. 256-284Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Different technologies are commonly used in mainstream classrooms to teach pupils who wear surgically implanted cochlear hearing aids. We focus on these technologies, their application, how pupils react to them, and how they affect mainstream classrooms in Sweden. Our findings indicate that language ideologies play out in specific ways in such technified environments. The hegemonic position wielded by adults with regard to the use of technology usage has specific implications for pupils with cochlear implants.

  • 15.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Balkstam, Eira
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Tolkad tolkutbildning2018Inngår i: Tolking: språkarbeid og profesjonsutøvelse / [ed] Hilde Haualand, Anna-Lena Nilsson, Eli Raanes, Oslo: Gyldendal Akademisk, 2018, s. 317-335Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I kapitlet fokuseras olika aspekter av tolkanvändning inom ramen för teckenspråkstolkutbildningen. Kapitlet bygger på intervjuer med studenter, lärare och tolkar och analysen visar att tolkstudenter under utbildningen genomgår en process från att vara rena nykomlingar till att bli legitima perifera deltagare (Lave och Wenger, 1991) i en teckenspråkstolkgemenskap. Genom att använda tolk i utbildningen får studenterna ett situerat lärande där de genom att möta professionella tolkar övergår från att mer eller mindre omedvetet använda tolk i syfte att tillägna sig undervisningsinnehållet, till att bli medvetna såväl om tolkyrket som profession som om tolkens maktposition gentemot döva tolkanvändare.

  • 16.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråkskommunikation och nyttjande av teckenrummet i dialog mellan personer med dövblindhet2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns i Sverige runt 2000 personer under 65 år med dövblindhet. En andel av dem är döva sedan barndomen och har förvärvat sin synnedsättning senare i livet. De har då vanligen svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk och har i takt med att synen blivit sämre övergått till att använda sig av taktilt teckenspråk som är en del av det svenska teckenspråket, men som inte i samma utsträckning grundar sig i vad som kan uppfattas visuellt. I den här forskningsrapporten studeras taktil teckenspråkskommunikation och hur de personer med dövblindhet som först lärt sig det visuella svenska teckenspråket innan de övergår till att använda taktilt svenskt teckenspråk använder sig av teckenrummet i dialoger med varandra. Till grund för analysen ligger en korpus som består av åtta informanter i varierande åldrar från olika delar av Sverige. Denna korpus har kunnat skapas tack vare medel från Mo Gårds forskningsfond och arbetet med att annotera dialogerna har pågått allt sedan inspelningarna genomfördes år 2013. Idag har strax under hälften av korpusen annoterats och det är den annoterade delen som ligger till grund för analysen som redovisas i denna rapport. Bland annat beskrivs hur informanterna skapar gemensam mening och förståelse när de inte ser varandra och hur de ger återkopplingar på ett sätt som skiljer sig från hur man gör i det visuella svenska teckenspråket. Dessutom visas skillnader mellan det visuella och taktila svenska teckenspråket avseende andelen bokstaveringar, som är högre i det taktila, liksom förekomsten av pekningar som istället är mindre vanliga där.

  • 17.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Teckenspråksforskningen under 2000-talet: En översikt2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många olika inriktningar inom teckenspråksforskningen idag och en avsevärd mängd studier utifrån olika perspektiv och på olika språkliga nivåer. I den här forskningsrapporten görs en översikt över svensk och internationell teckenspråksforskning under 2000-talet, med särskilt fokus på allmänspråkvetenskap. Rapporten berör dock även kognitiv lingvistik, psyko- och neurolingvistik samt sociolingvistik. Dessutom fokuseras i ett varsitt avsnitt barns teckenspråk och inlärning av teckenspråk som andraspråk. Det som tas upp är ett urval av den forskning som bedrivits och rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande, men ger utöver de översiktliga beskrivningarna också ett stort antal referenser för fortsatt egen läsning inom de olika områden som tas upp.

  • 18.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Deaf lecturers’ translanguaging in a higher education setting. A multimodal multilingual perspective2018Inngår i: Applied Linguistics Review, ISSN 1868-6303, E-ISSN 1868-6311, Vol. 9, nr 1, s. 90-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In a few universities around the world courses are offered where the primary language of instruction is a national sign language. Many of these courses are given by bilingual/multilingual deaf lecturers, skilled in both national sign language(s) and spoken/written language(s). Research on such deaf-led practices in higher education are lacking, and this study will contribute to a greater understanding of these practices. Drawing on ethnographically created data from a higher education setting in Sweden, this case study examines the use of different languages and modalities by three deaf lecturers when teaching deaf and hearing (signing) students in theoretic subjects. The analysis is based on video-recordings of the deaf lecturers during classroom activities at a basic university level in which Swedish Sign Language (SSL) is used as the primary language. The results illustrate how these deaf lecturers creatively use diverse semiotic resources in several modes when teaching deaf and hearing (signing) students, which creates practices of translanguaging. This is illustrated by classroom activities in which the deaf lecturers use different language and modal varieties, including sign languages SSL and ASL as well as Swedish, and English, along with PowerPoint and whiteboard notes. The characteristics of these multimodal-multilingual resources and the usage of them will be closely presented in this article.

  • 19.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Resources for deaf and hard-of-hearing students in mainstream schools in Sweden: A survey2017Inngår i: Deafness and Education International, ISSN 1464-3154, E-ISSN 1557-069X, Vol. 19, nr 1, s. 29-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although once placed solely in deaf schools, a growing number of deaf students in Sweden are now enrolling in mainstream schools. In order to maintain a functional educational environment for these students, municipalities are required to provide a variety of supporting resources, e.g. technological equipment and specialized personnel. However, the functions of these resources and how these relate to deaf students’ learning is currently unknown. Thus, the present study examines public school resources, including the function of a profession called a hörselpedagog (HP, a kind of pedagogue that is responsible for hard-of-hearing students). In particular, the HPs’ perspectives on the functioning and learning of deaf students in public schools were examined. Data were collected via (i) two questionnaires: one quantitative (n = 290) and one qualitative (n = 26), and (ii) in-depth interviews (n = 9). These show that the resources provided to deaf children and their efficacy are highly varied across the country, which holds implications for the language situations and learning of deaf students.

  • 20.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Shifts in attitudes towards ‘sign bilingualism’ due to a demographic change: The case of deaf education in Sweden2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A ‘sign bilingual’ education was implemented across Sweden for deaf children in 1983, entailing a visually-oriented bilingual modal wherein the languages of instruction were Swedish Sign Language (SSL) and Swedish (in the subsequent national curriculum revision in 1996, this became framed as SSL and written-Swedish). As one of the first countries in the world with such a curriculum, Sweden gained attention internationally. During the subsequent decades, a large majority of deaf children were enrolled in deaf schools with such a ‘sign bilingual’ instruction. However, since the 2000’s, a demographic change has occurred within the deaf community, due to increased rates of early cochlear implantation (CI) of young deaf children. As a consequence, deaf children (with CIs or other hearing aids) are no longer primarily placed in deaf schools; they are commonly placed in mainstream public schools or in schools with special programs for hard-of-hearing students, where Swedish monolingualism and speech instruction are the norm. These increased expectations regarding the children’s hearing and speaking abilities have led to a conviction that they should function according to hearing majority norms of society, rather than align to a minority approach, i.e. visually-oriented bilingualism with SSL and Swedish.

    Through the lens of postcolonial theory, this presentation examines the changing patterns in deaf education in Sweden, and is built on empirical data from i) semi-structured interviews with teachers of deaf and hard-of-hearing (DHH) students, and ii) ethnographic created archival data from three NGOs’ periodicals. The focus is on changes in DHH students’ language and communication, and attitudes toward visually-oriented education over time. 

    Among other things, our results reveal that DHH students’ language use and skills have changed from being primarily visually-oriented previously to becoming more orally-oriented during the last decade. The students also vary in their preferred communication forms and knowledge of Swedish and SSL. This has brought new challenges to the different schools and their teachers who are required to teach a highly heterogenous group. In general, this demographic change has challenged the idea of ‘sign bilingualism’ within deaf education in Sweden.

  • 21.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Vilken kunskap och kompetens finns hos Sveriges kommuner avseende hörselskadade elever i grundskolan?2016Inngår i: DHB-dialog, ISSN 0281-3106, Vol. 43, nr 1, s. 8-9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Visuella strategier2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Interaktionen i klassrummet har stor betydelse för elevers lärande och utveckling. Det gäller såväl språk som kunskapsinnehåll i olika ämnen. Ofta framställs talad kommunikation som grundläggande för denna interaktion och ses som en bro mot skriftspråket. Gibbons (2006) menar till exempel att den mesta tiden i skolan används till att tala och att detta tal är av stor betydelse för att eleverna ska kunna bygga upp ett skolrelaterat språk och bygga vidare på tidigare erfarenheter i samspel med lärare och klasskamrater. Genom praktiska uppgifter, övningar eller experiment i undervisningen kan eleverna få en bättre förståelse av ämnesrelaterade begrepp och genom att samtala om dessa stärks eleverna och breddar sina kunskaper både avseende språk och innehåll. Detta ligger sedan till grund då de utvecklar sina kunskaper att läsa och skriva inom olika ämnen. För elever som hör gäller detta såväl när undervisningen sker på elevernas förstaspråk som på deras andraspråk.

  • 23.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Visuellt-orienterat transspråkande i högre utbildning2018Inngår i: Transspråkande i svenska utbildningssammanhang / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 49-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Att arbeta tvåspråkigt med texter i alla ämnen2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett av grundskoleutbildningensfrämsta mål är att alla elever ska utveckla sin läs-och skrivförmåga i svenska i enlighet med läroplanen. För teckenspråkigaelever som är döva eller hörselskadadekan detta innebära en utmaning, särskilt för de som företrädesvis tillägnar sig svenska i skriven form. Det finns en avsevärd mängd forskning kring elevers läs-och skrivutveckling som lärare kan hämta kunskaper från, men den utgår främst från att elevernahar en fullgod hörsel. Det kan därför vara svårt att hitta tillvägagångssätt och metoder som främjar just döva och hörselskadade elevers möten med texter inom alla ämnen. Syftet med den här artikeln är därför att lyfta fram hur man i undervisningen kan arbeta tvåspråkigt med bådesvensktteckenspråk och svenska för att främja elevernas språkutveckling.Artikeln tar avstamp i genrebaserad språkundervisningoch visar exempel på hur läraren kan arbeta med olika slags texter inom olika ämnen för att stötta elevernas språk-och kunskapsutveckling i både teckenspråkoch svenska, detvill säga deras litteracitetsutveckling. Med litteracitetmenas läs-och skrivlärande, vilket isynnerhetär kopplat till skolspråket (se del 1). Även om detta i första hand avsersvenska så kan också teckenspråkräknas in i litteracitetsutvecklingentrots att detta språksaknar ettskriftspråk. Eleverna behöver gesmöjlighet att utveckla både sin svenskaoch sitt teckenspråk, särskilt med tankepå att gruppen elever som har teckenspråk som förstaspråk har minskat och många elever idag istället har språketsom sitt andraspråk. Sådan utveckling kan ske genom att man arbetar med olika typer av texter inom olika ämnen.Genom att samtala omolika ämnestexter på både teckenspråk och svenska kan eleverna utveckla både sina ämneskunskaper och sin litteracitet. Tack varedet gemensamma samtalet på teckenspråk i nära anslutning till elevernas läsande och skrivande kan deta viktiga steg i sin utveckling mot att bli tvåspråkiga individer.

  • 25.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Dövas svenska - ett tvåspråkigt perspektiv2015Inngår i: LiSetten, ISSN 1101-5128, Vol. 26, nr 2, s. 20-23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Elicited imitation tasks (EITs) as a tool for measuring sign language proficiency in L1 and L2 signers2017Inngår i: Book of abstracts, 2017, s. 6-7Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In previous literature, elicited imitation tasks (EITs) have been discussed with regard to the effect that memory skills have on performing tasks. More recent studies have shown, however, that EITs are a reliable tool for measuring language proficiency for L1 users and L2 learners (Klem et al., 2015; Gaillard & Tremblay, 2016). There have also been recommendations for minimizing the negative impacts of poor memory skills, for example, by shortening sentence structures.

    In contrast to spoken languages, which are merely linear in structure, sign languages operate in the gestural-visual mode, which relies on a visual pattern that allows for a degree of simultaneity in production. For instance, when signing a single lexical sign, the shape, movement and location of the hand combine to express phonological properties at the same time. Additionally, there are more complex signs with internal morphological structures that involve multiple handshapes, movements and locations. Such features need to be taken into account when valid and reliable EITs are developed for signed languages, and in recent years, there have been a growing number of sign language tests developed within the framework of EITs, e.g. American Sign Language, ASL-SRT (Hauser et al., 2008), and Swedish Sign Language, SSL-SRT (Schönström, 2014).

    In this talk, we will discuss sentence structure as well as the scoring method of the tests we have developed on two EITs for Swedish Sign Language: SSL-SRT, which is targeted for L1 signers, and SignRepL2, targeted for L2 signers. We found that for the L2 group, complex (single) signs can be used as test items, and there are qualitative differences related to the linguistic properties of signs. We will also describe different scoring paradigms for the respective tests. Our results will be presented and discussed in relation to the EIT theoretical framework.

  • 27.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Kontrastivt arbetssätt med texter på teckenspråk och svenska2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I specialskolans kursplan i svenska för döva och hörselskadade står det att eleverna, förutom att utveckla kunskaper om det svenska språket och dess språkbruk, ska ges möjligheter att...

    utveckla kunskaper för att kunna göra jämförelser mellan svenskan och teckenspråket och urskilja likheter och olikheter mellan språken. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om, och tilltro till, den egna språkliga och kommunikativa förmågan.(Lspec 11)

    Även kursplanen i teckenspråk för döva och hörselskadade innehåller en liknande formulering. Genom jämförelser mellan språken ska elevernas tvåspråkighet stärkas. Denna fördjupningsartikel syftar till att belysa det här kontrastiva arbetssättet och ger exempel på hur det kan användas i klassrummet när eleverna möter skolans textvärld.

1 - 27 of 27
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf