Endre søk
Begrens søket
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Det manliga alfabetet än så länge det mest begripliga2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 22 septArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inte vore det fel om bokstaveringsalfabetet vore lite mer inkluderande och innehöll också kvinnonamn. Men ett krav är att alla ljud är tydligt urskiljbara – annars blir det en konflikt mellan den inkluderande ansatsen och funktionaliteten.

  • 2.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Erlander var du med alla långt innan reformen2019Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 10 januariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En ny avhandling visar att duandet var utbrett långt innan Bror Rexed la bort titlarna med de anställda på Medicinalverket 1967. Den så kallade du-reformen var snarare ett uttryck för att den borgerliga offentligheten hade accepterat arbetarklassens tilltalssätt.

  • 3.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    ”Glenn söver sjö och strand” – därför blir det så fel i luciatåget2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 13 decArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fålar, fjät och vingesus – många ord i luciatågets sånger kan vara svåra att förstå. Feltolkningar leder till att "Räven överraskar grisen" eller att en psalm om Jesus blir en sång om flickan "Hosianna Davidsson".

  • 4.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Glöm Burma – nu skriver vi Myanmar som alla andra2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 6 juniArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ibland handlar namn på länder och platser inte bara om språk, utan också om politik. Ska man till exempel säga Burma – som kan förknippas med kolonialism – eller Myanmar – som utsågs till officiell norm när en militärregim tog över landet?

  • 5.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Hur låter tillräckligt bra svenska?2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 17 oktArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att som vuxen lära sig ett nytt språk är en komplex och tidskrävande process. Det räcker inte med god vilja och ansträngning på individuell nivå – språkinlärning är också avhängigt omständigheter som man inte alltid själv rår över.

  • 6.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Inte engelskans fel att svenskor badar i ”bikinisar”2019Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 4 aprilArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bikinier, bikinis eller kanske bikinisar? Vad heter det där plagget som kvinnor brukar ha på sig på stranden? Pluralformen med -sar är faktiskt ingen anpassning till engelskan, utan används för att den stämmer överens med svenskans uttalsmönster.

  • 7.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Kan en språkvetare vara aktivist? Javisst!2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 15 novArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nästa år fyller språklagen tio år. Det är ett bra tillfälle för språkvetare att bli lite mer aktivistiska och slå vakt om lagens grundläggande principer.

  • 8.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Klang av förort skapar förvirring hos rekryterare2019Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 7 februariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Diskrimineras människor vars uttal associeras med "något utländskt"? Ja, en ny studie visar att rekryterare och arbetsförmedlare till exempel associerar förortssvenska med yrken som kräver kort utbildning.

  • 9.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Långtifrån säkert att långt ifrån ska skrivas isär2019Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 31 majArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sexdrömmar kan alla ha, men sällan minns någon hela sex drömmar från natten som har gått. Lena Lind Palicki reder ut det inte så entydiga regelverket kring sär- och hopskrivningar.

  • 10.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Ordet pappa inte fint nog för överklassen2019Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 6 marsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Karl XII kallade sin far för ”pappa”, men när de lägre samhällsskikten började göra samma sak bytte aristokratin tillbaka till ”far”. I dag kallas föräldrar oftast ”mamma” och ”pappa”, men i södra Sverige är ”mor” och ”far” fortfarande vanliga.

  • 11.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Sommarens VM gav en språklig medaljplats också2019Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 13 augustiArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Visst var det roligt att Sverige tog en bronsmedalj i fotbolls-VM – men för oss språkvetare hamnade även en annan sak på prispallen: att fotboll numera enbart heter fotboll, oavsett om damer eller herrar spelar.

  • 12.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Svenska språkets ställning inget som oroar partierna2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 22 augArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det har talats mycket om språkkrav och undervisningsplikt i den svenska valrörelsen. Däremot går det inte att skönja något engagemang kring språkets ställning i det svenska samhället.

  • 13.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Så lyckas vi behålla ansiktet när vi talar om svåra saker2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 9 majArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Begreppet "ras" används inte längre om människor. Men hur gör vi när vi ändå ombes diskutera något som inte anses existera? En ny studie visar att vi garderar oss, väger orden, tar om och fyller meningarna med tvekande ljud.

  • 14.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Vi har haft svårt att skilja mellan de och dem i 100 år2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 11 aprArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Debatten om de och dem har pågått i minst 100 år. Argumenten har varierat under 1900-talet, men en förklaringsmodell till varför vi har så svårt med tredje person pluralis har återkommit: att skolan är i kris.

  • 15.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Visst kan man sätta P för ordet ”handikapp”2019Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 30 aprilArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kan politiska direktiv styra språkbruket? Ja, en studie visar att det oönskade ordet ”handikappad” numera undviks. Däremot har krångliga ersättningar som ”person med funktionsnedsättning” betydligt svårare att få fäste i språket.

1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf