Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1421
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aare, Kätlin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Respiratory patterns and turn-taking in spontaneous Estonian: Inhalation amplitude in multiparty conversations2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns.

  • 2.
    Aare, Kätlin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Lippus, Pärtel
    Włodarczak, Marcin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Creak in the respiratory cycle2018Ingår i: Proceedings of Interspeech 2018 / [ed] B. Yegnanarayana, The International Speech Communication Association (ISCA), 2018, s. 1408-1412Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Creakiness is a well-known turn-taking cue and has been observed to systematically accompany phrase and turn ends in several languages. In Estonian, creaky voice is frequently used by all speakers without any obvious evidence for its systematic use as a turn-taking cue. Rather, it signals a lack of prominence and is favored by lengthening and later timing in phrases. In this paper, we analyze the occurrence of creak with respect to properties of the respiratory cycle. We show that creak is more likely to accompany longer exhalations. Furthermore, the results suggest there is little difference in lung volume values regardless of the presence of creak, indicating that creaky voice might be employed to preserve air over the course of longer utterances. We discuss the results in connection to processes of speech planning in spontaneous speech.

  • 3.
    Aare, Kätlin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Włodarczak, Marcin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Backchannels and breathing2014Ingår i: Proceedings from FONETIK 2014: Stockholm, June 9-11, 2014 / [ed] Mattias Heldner, Stockholm: Department of Linguistics, Stockholm University , 2014, s. 47-52Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present study investigated the timing of backchannel onsets within speaker’s own and dialogue partner’s breathing cycle in two spontaneous conversations in Estonian. Results indicate that backchannels are mainly produced near the beginning, but also in the second half of the speaker’s exhalation phase. A similar tendency was observed in short non-backchannel utterances, indicating that timing of backchannels might be determined by their duration rather than their pragmatic function. By contrast, longer non-backchannel utterances were initiated almost exclusively right at the beginning of the exhalation. As expected, backchannels in the conversation partner’s breathing cycle occurred predominantly towards the end of the exhalation or at the beginning of the inhalation. 

  • 4.
    Aare, Kätlin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Włodarczak, Marcin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous Estonian conversations2015Ingår i: Proceedings from Fonetik 2015 Lund, June 8-10, 2015 / [ed] Malin Svensson Lundmark, Gilbert Ambrazaitis, Joost van de Weijer, Lund: Lund University , 2015, s. 1-5Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study explores the relationship between inhalation amplitude and turn management in four approximately 20 minute long spontaneous multiparty conversations in Estonian. The main focus of interest is whether inhalation amplitude is greater before turn onset than in the following inhalations within the same speaking turn. The results show that inhalations directly before turn onset are greater in amplitude than those later in the turn. The difference seems to be realized by ending the inhalation at a greater lung volume value, whereas the initial lung volume before inhalation onset remains roughly the same across a single turn. The findings suggest that the increased inhalation amplitude could function as a cue for claiming the conversational floor.

  • 5.
    Adesam, Yvonne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    The Multilingual Forest: Investigating High-quality Parallel Corpus Development2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna doktorsavhandling utforskas skapandet av parallella trädbanker. Dessa är språkliga data som består av texter och deras översättningar, som har märkts upp med syntaktisk information samt länkar mellan ord, fraser och meningar som motsvarar varandra i översättningarna. Vi beskriver den delvis manuella uppmärkningen av den parallella trädbanken SMULTRON, med 1.000 engelska, tyska och svenska meningar. Denna beskrivning är utgångspunkt för att besvara den första av två frågor i avhandlingen.

    • Vilka frågor måste beaktas för att skapa en högkvalitativ parallell trädbank?

    De enheter som märks upp samt valet av uppmärkningssystemet är viktiga för kvaliteten, och en viss andel automatisk bearbetning är nödvändig för att utöka storleken. Automatiska kvalitetskontroller och automatisk utvärdering är av vikt, men viss manuell granskning är nödvändig för att uppnå hög kvalitet.

    Vidare utforskar vi att använda information som finns i uppmärkningen, för att förbättra den automatiskt skapade uppmärkningen för ett annat språk. Detta leder oss till den andra av de två frågorna i avhandlingen.

    • Kan vi förbättra automatisk uppmärkning genom att överföra information som finns i de andra språken?

    Experimenten visar att automatisk länkning som överförs från två språkpar, L1–L2 och L1–L3, till det tredje språkparet, L2–L3, får förbättrad precision, framför allt för skärningspunkten mellan den överförda länkningen och den automatiska länkningen. Vi skapar även en testsamling för experiment med överföring av uppmärkning för att lösa upp strukturella flertydigheter hos prepositionsfraser. Överföring enligt majoritetsprincipen förbättrar uppmärkningen, jämfört med den grundläggande automatiska uppmärkningen, men att använda språkliga ledtrådar för att korrigera uppmärkningen innan majoritetsöverföring är ännu bättre, om än mer arbetskrävande. Vissa felaktiga strukturer kan dock inte korrigeras med hjälp av överföring, eftersom de olika språken använder olika formuleringar, och därmed har olika strukturer.

  • 6.
    af Klintberg, Juli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Akademiskt svenskt teckenspråk: En undersökning av akademiska kännetecken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka de kännetecken som kan betraktas ingå i akademiskt svenskt teckenspråk och som i sin tur kan bidra till att studenter kan författa sina uppsatser på akademiskt svenskt teckenspråk. Inspelat material från föreläsningar, gjorda av fyra döva akademiker och från teckenspråkskorpus, där två av de döva akademikerna även medverkande och några slumpmässigt valda informanter, undersöktes. Resultatet från akademiskt svenskt teckenspråk jämfördes med kännetecken som identifierats för amerikanskt akademiskt teckenspråk. Det behövs mer kunskap och forskning om ämnet.

  • 7.
    af Sandeberg, Susanne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Engelskundervisningens betydelse för elever med dyslexi2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.

    I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

    81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.

    I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.

    I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.

  • 8.
    Afsun, Donya
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Forsman, Erika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Halvarsson, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Jonsson, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Malmgren, Linda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Neves, Juliana
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Marklund, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effects of a film-based parental intervention on vocabulary development in toddlers aged 18-21 months2011Ingår i: Proceedings from Fonetik 2011: Speech, Music and Hearing; Quarterly Progress and Status Report, Stockholm, 2011, s. 105-108Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    SPRINT is a language intervention project aimed to study the outcome of a parental home training program on children’s language development and future reading and writing skills. This study, which derives data from the SPRINT project, intended to examine the possible effects of a parental-based film intervention. It was conducted on toddlers aged 18-21 months from the Stockholm area with at least one parent who has Swedish as a first language. Parents of 78 children participated in the study and filled in 3 SECDI-w&s questionnaires rating their children's productive vocabulary. Children were randomized to either the intervention or the control group. Results indicated that the interventiongroup demonstrated significantly higher scores over time, F (2,78) = 5,192, p < .007. In the light of previous research it is concluded that this intervention contributes to an increase in productive vocabulary. However, the scores of the intervention group did not exceed the average range for Swedish children in the same age span. Furthermore the possible impact of parental education and thepresence of siblings on productive vocabulary was discussed.

  • 9.
    Afyonoglu Kirbas, Yeliz
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Neuronal activity to environmental sounds when presented together with semantically related words: An MMN study on monolingual and bilingual processing of homophones2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Neuronal aktivitet av en- och tvåspråkiga till miljöljud och ord som är semantiskt relaterade till dem studerades med hjälp av Mismatch Negativity (MMN) komponent av event-relaterade potentialer. MMN förväntades spegla språkvalsprocessen i tvåspråkiga baserad på semantik och fonologi. I detta avseende presenterades interlingual-homofoner ’car’ (bil) och ’kar’ (snö) som lexikala stimuli tillsammans med semantiskt besläktade miljöljud i ett passivt auditivt oddball paradigm. De lexikala stimuli spelades in av en modersmålstalare av engelska. Tre turkiska-engelska sena tvåspråkiga och en modersmålstalare av engelska deltog i studien. En tidig MMN framkallades i båda grupperna med en fördelning över de främre central- och centrala områdena över skalp med amplitud vid -2,5 med 113 ms latens. Detta indikerar att deltagarna var sensitiva till de akustiska förändringarna mellan de två olika typerna av stimuli. Den vidare undersökningen av samspelet mellan miljöljud och semantik visade inget avgörande resultat. Dessutom, var det också ett inkonklusivt resultat som handlade om att huruvida tvåspråkiga deltagarna använde subfonemiska signalerna i de presenterade auditiva lexikala stimuli eller inte.

  • 10.
    Agbetsoamedo, Yvonne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. University of Ghana.
    Aspects of the Grammar and Lexicon of Sεlεε2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is a description of some aspects of the grammar of Sɛlɛɛ, a Ghana-Togo-Mountain (GTM) language, based on my own fieldwork. The thesis consists of an introduction and five papers.

    Paper (I), Noun classes in Sεlεε, describes the noun class system of Sɛlɛɛ. It consists of eight noun class prefixes, four marking singular and four plural. They are paired in irregular ways to form eight genders (singular-plural pairs). Nouns agree with determiners, numerals and interrogative qualifiers within the noun phrase and can be indexed on the predicate. Nouns are allocated to classes/genders based partly on semantic notions.

    Paper (II), Sεlεε (with Francesca Di Garbo), details the morphological encoding of diminution in Sɛlɛɛ either by the suffixes -bi, -bii, -mii, -e or -nyi alone or in combination with noun class shift. Augmentation is not expressed morphologically.

    Paper (III), The tense and aspect system of Sεlεε: A preliminary analysis, shows that Sɛlɛɛ, unlike most Kwa languages, has a rather elaborate tense system encompassing present, hodiernal, pre-hodiernal and future tenses. The aspectual categories are progressive, habitual and perfect. Both categories often amalgamate with first person singular subject clitics.

    Paper (IV), Standard negation in Sεlεε, deals with the negation of declarative verbal main clauses. This is primarily encoded by a high tone, sometimes combined with segmental morphemes, portmanteau negative tense-aspect morphemes and vowel lengthening. Each tense-aspect category has at least one particular negation strategy.

    Paper (V), Unravelling temperature terms in Sεlεε (with Francesca Di Garbo), investigates the grammatical constructions employed for temperature evaluations. Personal feeling is only encoded via subjects, while ambient and tactile evaluations are construed attributively and predicatively.

    A comparison of Selee and other GTM languages revealed similar noun morphologies but very different verbal morphologies.

  • 11.
    Agbetsoamedo, Yvonne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. University of Ghana.
    Noun classes in Sɛlɛɛ2014Ingår i: Journal of West African Languages, ISSN 0022-5401, Vol. XLI, nr 1, s. 95-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes the noun class system of Sl, a Na-Togo, Kwa (Niger-Congo) language spoken in the Volta Region of Ghana. As shown in this paper, Sl hasa noun class system with an equal number of singular and plural classes that are paired inirregular ways. The singular-plural pairs are referred to as genders. Nouns normally agreewith certain modifiers within the noun phrase. The agreement targets are determiners,numerals, interrogative pronouns and some adjectives. Outside the noun phrase, nounclasses may be indexed on the verb to signal long distance anaphora, a strategy thatspeakers rarely use. The paper provides a detailed account of possible semantic andcultural motivations for the assignment of nouns to a particular gender and/or class.

  • 12.
    Agbetsoamedo, Yvonne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. University of Ghana.
    Standard negation in SɛlɛɛIngår i: Afrika und Übersee, ISSN 0002-0427Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper discusses standard negation in Sɛlɛɛ. Sɛlɛɛ is a Ghana-Togo Mountain (GTM) Language of the Kwa group of the Niger Congo family. Standard negation is the negation of declarative verbal clauses. Different strategies are used in Sɛlɛɛ to negate declarative verbal main clauses depending on the tense and aspect category of the verb. The basic negation strategy used in standard negation is tonal alternation, with or without other negation markers. The other strategies are the use of portmanteau morphemes, affixes and vowel lengthening. Interestingly, in one and the same tense paradigm, different persons can select different negation strategies. There is syncretism among the 1st person singular forms of the negative recent past, the negative habitual and the negative perfect.

  • 13.
    Agbetsoamedo, Yvonne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. University of Ghana, Ghana.
    The tense and aspect system of Sɛlɛɛ: A preliminary analysis2015Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14. Agbetsoamedo, Yvonne
    et al.
    Ameka, Felix
    Atintono, Samuel
    Koptjevskaja Tamm, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Temperature terms in the Ghanaian languages in a typological perspective2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This talk deals with the conceptualisation of temperature in some of the Ghanaian languages as reflected in their systems of central temperature terms, such as hot, cold, to freeze, etc. We will discuss these systems in the light of a large-scale cross-linguistic collaborative project, involving 35 researchers (including the present authors) and covering more than 50 genetically, areally and typologically diverse languages (Koptjevskaja-Tamm ed. 2015). The key questions addressed here are how the different languages carve up the temperature domain by means of their linguistic expressions, and how the temperature expressions are used outside of the temperature domain. Languages cut up the temperature domain among their expressions according to three main dimensions: TEMPERATURE VALUES (e.g., warming vs. cooling temperatures, or excessive heat vs. pleasant warmth), FRAMES OF TEMPERATURE EVALUATION (TACTILE, The stones are cold; AMBIENT, It is cold here; and PERSONAL-FEELING, I am cold), and ENTITIES whose “temperature” is evaluated.  Although the temperature systems are often internally heterogeneous, we may still talk about the main temperature value distinctions for the whole system. The Ghanaian languages favour the cross-linguistically preferred two-value systems, with water often described by a more elaborated system. An interesting issue concerns conventionalisation and frequency of expressions with a primary meaning outside of the temperature domain, for temperature uses. For instance, the conventionalised expressions for talking about ‘warm/hot’ in Ewe involve sources of heat (‘fire’) and bodily exuviae (‘sweat’). The Ghanaian languages often manifest numerous extended uses of their temperature terms. However, strikingly, none of them conforms to one of the most widely quoted conceptual metaphors, “affection is warmth” (Lakoff & Johnson 1999:50), which is also true for many other languages in (West) Africa and otherwise.

  • 15.
    Agbetsoamedo, Yvonne
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. University of Ghana, Ghana.
    Di Garbo, Francesca
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Sɛlɛɛ2015Ingår i: Edinburgh handbook of evaluative morphology / [ed] Nicola Grandi, Livia Kortvelyessy, Edinburgh: Edinburgh University Press, 2015, s. 487-495Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Agbetsoamedo, Yvonne
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. University of Ghana, Ghana.
    Di Garbo, Francesca
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Unravelling temperature terms in Sɛlɛɛ2015Ingår i: The linguistics of temperature / [ed] Maria Koptjevskaja-Tamm, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2015, s. 107-127Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates the encoding of temperature in Sɛlɛɛ, a Niger-Congo language of the Kwa group, spoken in Ghana. The lexicon of temperature in Sɛlɛɛ consists of six central and two non-central temperature terms, distributed among the word classes of nouns, adjectives and verbs. The grammatical constructions associated with temperature evaluation vary according to the word-class status of each temperature term and its contexts of use. The distribution of the different grammatical constructions according to different types of temperature evaluation is discussed in the paper. Metaphorical uses of temperature-related terms are also discussed in the context of neighbouring and highly related languages. Finally, special patterns of temperature evaluation in connection with water are surveyed.

  • 17.
    Ahlgren, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Avdelningen för teckenspråk.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Avdelningen för teckenspråk.
    Det svenska teckenspråket2006Ingår i: Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps och forskningsöpversikt: Betänkande av utredningen Översyn av teckenspråkets ställning, 2006, s. 11-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18. Ahlgren, Inger
    et al.
    Koptjevskaja-Tamm, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Älgkalven Roð i Älvdalen. Recension över Björn Rehnströms barnböcker på älvdalska1999Ingår i: Mora Tidning, Vol. 1999-07-07Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Ainiala, Terhi
    et al.
    Helsinki University.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Henkilönnimet viittomakielessä (Arv. teos: Henkilöviittomien synty ja kehitys suomalaisessa viittomakieliyhteisössä/ Päivi Rainò - Helsinki 2004)2005Ingår i: Virittäjä, ISSN 0042-6806-109, Vol. 109, nr 141–144Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Andersson, Ida
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Gauding, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Graca, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Holm, Katarina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Öhlin, Linda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Marklund, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Ericsson, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Productive vocabulary size development in children aged 18-24 months - gender differences2011Ingår i: Proceedings from Fonetik 2011: Speech, Music and Hearing; Quarterly Progress and Status Report, Stockholm, 2011, s. 109-112Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Several studies have shown slight differences in language skills between genders, favouring females. In order to investigate gender differences in speech production for Swedish children, the productive vocabulary size of 295 children, aged 18-24 months, was measured by the validated instrument SECDI-2. The size of the productive vocabulary was found to grow rapidly during this age. Significant gender differences were found at 21 and 24 months, but not at 18 months. The girls’ mean scores were higher.

  • 21.
    Andersson, Patrik
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. University of Trento, Italy.
    Ragni, Flavio
    Lingnau, Angelika
    Visual imagery during real-time fMRI neurofeedback from occipital and superior parietal cortex2019Ingår i: NeuroImage, ISSN 1053-8119, E-ISSN 1095-9572, Vol. 200, s. 332-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Visual imagery has been suggested to recruit occipital cortex via feedback projections from fronto-parietal regions, suggesting that these feedback projections might be exploited to boost recruitment of occipital cortex by means of real-time neurofeedback. To WA this prediction, we instructed a group of healthy participants to perform peripheral visual imagery while they received real-time auditory feedback based on the BOLD signal from either early visual cortex or the medial superior parietal lobe. We examined the amplitude and temporal aspects of the BOLD response in the two regions. Moreover, we compared the impact of self-rated mental focus and vividness of visual imagery on the BOLD responses in these two areas. We found that both early visual cortex and the medial superior parietal cortex are susceptible to auditory neurofeedback within a single feedback session per region. However, the signal in parietal cortex was sustained for a longer time compared to the signal in occipital cortex. Moreover, the BOLD signal in the medial superior parietal lobe was more affected by focus and vividness of the visual imagery than early visual cortex. Our results thus demonstrate that (a) participants can learn to self-regulate the BOLD signal in early visual and parietal cortex within a single session, (b) that different nodes in the visual imagery network respond differently to neurofeedback, and that (c) responses in parietal, but not in occipital cortex are susceptible to self-rated vividness of mental imagery. Together, these results suggest that medial superior parietal cortex might be a suitable candidate to provide real-time feedback to patients suffering from visual field defects.

  • 22.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En hög andel repetitioner är ett av de utmärkande dragen i barnriktat tal. Tidigare forskning har visat att andelen repetitioner i barnriktat tal varierar beroende på barnets ålder. Dessutom tyder forskningen på att repetitioner i barnriktat tal kan vara främjande för språkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka eventuella variationer över tid i andelen repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret, samt försöka hitta ett samband mellan detta och barnens språkliga utveckling. Repetitionerna i föräldrarnas tal hos tio förälder-barn-dyader då barnet var 3, 6, 9 och 12 månader undersöktes kvantitativt. Exakta och varierade självrepetitioner samt exakta och varierade repetitioner av barnens yttranden undersöktes och jämfördes med samma barns språkliga nivå vid 18 månader. Resultatet visade att andelen exakta självrepetitioner var cirka en tredjedel lägre vid 12 månaders ålder än vid de tre tidigare inspelningstillfällena. Den totala andelen repetitioner av barnens yttranden mer än fyrdubblades från 3 till 12 månader. Ett samband kunde påvisas mellan repetitionerna under det första levnadsåret och barnens språkutveckling, där en låg andel exakta självrepetitioner vid 6 till 9 månader korrelerade med en hög språklig nivå vid 18 månader. Som en tolkning av resultatet föreslogs kopplingar mellan barnens aktiva språkbruk och repetitionerna i föräldrarnas tal.

  • 23.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende.

  • 24.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Verbal contents of repetitions in Swedish child-directed speech2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Repetitioner i barnriktat tal (BRT) har visat sig variera över tid, och har föreslagits påverka förstaspåksinlärning. Även ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner i BRT och barns språkutveckling har föreslagits. Det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT har inte undersökts tidigare.

    Syftet med denna studie var att undersöka det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT under barnets två första år och möjliga förändringar gällande andelen repetitioner under samma tidsperiod. Det verbala innehållet i repetitioner i föräldrars tal hos tio förälder-barn-dyader då barnen var 3, 6, 9, 12 och 24 månader gamla undersöktes med fokus på ordklasser, satstyper och förändringar gällande konstituenter. Resultaten jämfördes med barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Även den möjliga förekomsten av typbaserade konstruktioner (item-based constructions) och frekventa ramar (frequent frames) undersöktes.

    De övergripande resultaten uppvisade mönster gällande förändringar inom det verbala innehållet i repetitioner över tid samt ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner och barns språkutveckling. Två antaganden gjordes: föräldrar justerar komplexiteten i sitt tal efter språkliga utvecklingsfaser hos sina barn, och den språkliga variationen i inputen ökar med barnets ålder.

  • 25.
    Asfawwesen, Desalegn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    The inceptive construction and associated topics in Amharic and related languages2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis investigates the syntactic features, functions, and diachrony of a complex predicate called ‘the inceptive construction’ which is based on a grammaticalised use of the converbs ‘get up’, ‘pick up’, ‘grasp’, and ‘take’. The languages under investigation are Amharic, Argobba, Harari, Zay, and Selt’i. The data collection that was analized consists of elicitations, audio recordings, and written texts. The analysis shows that the converbs identify the initial phase of the event encoded by a following verb. The converbs are further associated with nuances like volition, surprise, and emphasis. The rise of such interpretations as surprise and emphasis appears to depend mainly on context, while volition is inherent to the construction. The languages generally do not show much variation. However, there is a notable difference in some co-occurrence restrictions. Moreover, there is a difference in the presence/absence of certain converbs mainly in Harari and Zay, which is clearly a matter of preference between individual consultants. Regarding the origin of the inceptive construction, collocation, frequency, and speakers’ conception of the action of the converbs are possible factors that lead the verbs to grammaticalize into markers of the inception phase. Only some traces of the construction are found in an old Amharic text from the 15th century.

    The converb is the main verb form used in the inceptive construction, although other verb forms are allowed which may take a coordinating conjunction (in the cases of Amharic and Argobba) and an iterative/simultaneity marker (‘while’). The Amharic conjunction =nna ‘and’ links the light verb with the reference verb in the inceptive construction, but is also used in causal(purposive) and conditional coordination. The criteria of tense iconicity and variable positions indicate that =nna is a coordinating conjunction in the former, but a subordinator in the latter. Lastly, the converb in Amharic is shown to become insubordinated, i.e. the main verb or auxiliary it depends on gets ellipsed over time and it comes to function as a main verb. An insubordinated converb is used in the expression of surprise/exclamation, interrogation, rhetorical questioning, wishing, and the resultative/perfective. The point is it is still possible to use the notion of ‘converb’ in the inceptive construction as this is a separate historical process. 

  • 26.
    Aspholm, Oscar
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Elusive Depictions of Time: An analysis of Japanese temporal connectors expressing 'before'2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien utforskar de två japanska temporala konnektorerna mae ni och nai uchi ni som uttrycker begreppet ’innan.’ Det har hävdats att dessa skiljer sig i faktiskhet och säkerhet (Kuno, 1973) och på pragmatiska grunder i form av talarattityder (Hasegawa, 2015). Den här studien använder sig av korpusen The Balanced Corpus of Contemporary Written Japanese för att undersöka sannfärdigheten i tidigare fynd och ämnar att fördjupa förståelsen om vad som skiljer dessa temporala konnektorer. Studien finner att de inte skiljer sig inom varken faktiskhet eller säkerhet utan istället i tendenser i lexikal aspekt och predikatklasser, samt förmågan att uttrycka minimala skalor liknande negativa Horn-skalor i fallet av nai uchi ni. Eftersom dessa är mer informativa ju mindre de är förklarar detta även de pragmatiska aspekter som identifierats i tidigare forskning.

  • 27.
    Asplund, Leif
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Noun categorisation in North Halmahera2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språken som talas på norra Halmahera och omkringliggande småöar utgör en grupp av besläktade ’papuanska’ språk som kallas Nord-Halmahera-språk. De ingår också, ihop med andra papuanska och austronesiska språk, i ett antaget sprachbund som kallas för Östra Nusantara. Neutrum-genus ochnumeriska klassificerare har båda föreslagits karakterisera sprachbundet. Således kan en undersökning av substantivklassificering från ett historiskt och typologiskt perspektiv i Nord-Halmahera-språken, som är ämnet för den här studien, vara av intresse för karakteriseringen av sprachbundet. Metoden för undersökningen är att söka efter information för sju språk i existerande grammatiska beskrivningar, kompletterat med information som kan fås från publicerade texter på språken. Det förekommer huvudsakligen två klassificeringssystem i alla de undersökta språken: genus och numeriska klassificerare. Räkneorden innehåller ofta fossiliserade prefix. Bland de numeriska klassificerarna ärmännisko-klassificerarna speciella genom sitt ursprung i pronominella undergoer-prefix och den begränsade användnings-möjligheten i vissa språk. Utom i västmakianska, förekommer en allmän klassificerare och en klassificerare för träd, och sekundärt för hus, i alla språk. En klassificerare för två-dimensionella objekt är också ganska vanlig. Övriga klassificerare används oftast med ett mycket begränsat antal substantiv.

  • 28.
    Asplund, Leif
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Some formal characteristics of parallel speech in Kambera2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I alla språk på den östindonesiska ön Sumba användsparallellt tal i rituella sammanhang. I denna studie undersöks några egenskaperav parallellt tal i Kambera. I analysen av kupletters (enheter för parallellttal) strukturtyper används alla kupletter som finns i Kapita (1987) och en delannat material, även från andra sumbanesiska språk. I resten av undersökningenanvänds endast ett urval av 100 kupletter, här löst definierade som parallellatalenheter, i Kapita (1987) av den vanligaste typen, och undersökningen ärbegränsad till formella (icke-semantiska) drag som förbinder de två raderna. Dedrag som undersökts är antalet stavelser, ord och betoningar och syntaktiskstruktur. I diskussionsdelen diskuteras bl a om existensen av icke-parallellarader som inkorporerar parallella par bör erkännas. Slutsatserna summerarresultaten om de olika typerna av kupletter och den formella kopplingen mellande två raderna i dem.

  • 29. Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Language, Identity and Technologies in Classrooms for the Differently-Abled2015Ingår i: Communication Disorders, Deaf Studies & Hearing Aids, ISSN 2375-4427, Vol. 3, nr 4, artikel-id 1000145Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper reports upon some of the overarching findings from project CIT (www.oru.se/project/cit) at the CCD research network based environment in Sweden. It highlights the ways in which individuals and institutions both use and also account for the roles that technologies, particularly hearing-technologies (like sound amplifying technologies, outer ear hearing aids, cochlear implants, bone anchored hearing aids etc.), play in disabling and enabling access for participation in societal arenas generally and learning in mainstream and segregated school settings particularly. Taking both a sociocultural oriented perspective and a decolonial framework on communication, identity positions and use-of-technologies, the study presented in this paper focuses ethnographically framed analysis of data that critically explores the role that different types of technologies play in the lives of individuals who are deaf. Some previous and ongoing analysis of data from a mainstream school where a blind child is a member is also drawn upon for contrastive purposes (JC project). Data and relevant findings from the following parallel Deaf Studies projects at CCD are also drawn upon: RGD project, SS project and LISA-21 project.

  • 30.
    Bakker, Peter
    et al.
    Research Centre for Grammar and Language Use, Aarhus University .
    Daval-Markussen, Aymeric
    Research Centre for Grammar and Language Use, Aarhus University.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Plag, Ingo
    Universität Siegen.
    Creoles are typologically distinct from non-creoles2011Ingår i: Journal of Pidgin and Creole languages ( Print), ISSN 0920-9034, E-ISSN 1569-9870, Vol. 26, nr 1, s. 5-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In creolist circles, there has been a long-standing debate whether creoles differ structurally from non-creole languages and thus would form a special class of languages with specific typological properties. This debate about the typological status of creole languages has severely suffered from a lack of systematic empirical study. This paper presents for the first time a number of large-scale empirical investigations of the status of creole languages as a typological class on the basis of different and well-balanced samples of creole and non-creole languages. Using statistical modeling (multiple regression) and recently developed computational tools of quantitative typology (phylogenetic trees and networks), this paper provides robust evidence that creoles indeed form a structurally distinguishable subgroup within the world's languages. The findings thus seriously challenge approaches that hold that creole languages are structurally indistinguishable from non-creole languages.

  • 31. Bakker, Peter
    et al.
    Daval-Markussen, Aymeric
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Plag, Ingo
    Creoles are typologically distinct from non-creoles2013Ingår i: Creole languages and linguistic typology / [ed] Parth Bhatt, Tonjes Veenstra, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2013, s. 9-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 32. Bakker, Peter
    et al.
    Gretenkort, Tobias
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Dr. Crevaux’s Wayana-Carib Pidgin of the Guyanas: a grammatical sketch2018Ingår i: Amérindia: revue d'ethnolinguistique amérindienne, ISSN 0221-8852, Vol. 40, nr 1, s. 169-218Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Balkstam, Eira
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare: Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.

  • 34.
    Bark, Josefin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Adversativa och deskriptiva betydelserelationer i svenskt teckenspråk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur adversativa och deskriptiva betydelserelation markeras i satser och hur manuella och icke manuella signaler används för att markera dess betydelserelationer i det svenska teckenspråket. Olika områden i denna studie belyses för att de har betydelse för markering av adversativa och deskriptiva betydelserelationer och kan påverka för hur vi markerar tecken och icke-manuella signaler i teckenspråkssatser: teckenrummet, icke manuella signaler och ordföljd som kan variera. Det visar att det är både tecken och icke-manuella signaler som markerar de två betydelserelationerna beroende på kontexten i teckenspråkstexter. När man använder markörer för betydelserelationer så används tecknen i sina grundformer. Det kan också finnas några teckenvarianter på ett tecken. Tydliga markörer med icke-manuella signaler för betydelserelationer är blickriktning, upphöjda eller nerdragna ögonbryn och ögon som är uppspärrade eller kisande. Placering av tecken i teckenrummet kan betraktas som en markör.

  • 35.
    Bartning, Inge
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk.
    Hammarberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    The functions of a high-frequency collocation in native and learner discourse: the case of French c’est and Swedish det är2007Ingår i: International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, ISSN 0019-042X, E-ISSN 1613-4141, Vol. 45, nr 1, s. 1-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This cross-linguistic study investigates the functionality and use of one particular linguistic collocation in each of two languages, viz. the French c'est and the Swedish det är, both meaning ‘it is’. The data are drawn from conversational speech production by adult native speakers and second language learners. The investigation shows that these collocations are highly polyfunctional as components in different grammatical constructions, that they play a significant role as a formula in the planning and execution of utterances and that they show a characteristic distribution of frequency of use and a characteristic profile of development in learner speech. A usage-based view of how language develops in individuals is adopted in the analysis of these findings, showing that these various properties are connected to each other and that they have an important bearing on the development of learners' interlanguages.

  • 36.
    Berger, Alexandra
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik. Karolinska Institutet, Sweden.
    Hedström Lindenhäll, Rosanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik. Karolinska Institutet, Sweden.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Karlsson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik. Karolinska Institutet, Sweden.
    Nyberg Pergament, Sarah
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik. Karolinska Institutet, Sweden.
    Vojnovic, Ivan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik. Karolinska Institutet, Sweden.
    Voices after midnight: How a night out affects voice quality2014Ingår i: Proceedings from FONETIK 2014: Stockholm, June 9-11, 2014 / [ed] Mattias Heldner, Stockholm: Department of Linguistics, Stockholm University , 2014, s. 1-4Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate how different parameters of the voice (jitter, shimmer, LTAS and mean pitch) are affected by a late night out. Three recordings were made: one early evening before the night out, one after midnight, and one on the next day. Each recording consisted of a one minute reading and prolonged vowels. Five students took part in the experiment. Results varied among the participants, but some patterns were noticeable in all parameters. A trend towards increased mean pitch during the second recording was observed among four of the subjects. Somewhat unexpectedly, jitter and shimmer decreased between the first and second recordings and increased in the third one. Due to the lack of ethical testing, only a small number of participants were included. A larger sample is suggested for future research in order to generalize results.

  • 37. Berggren, Max
    et al.
    Karlgren, Jussi
    Östling, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Inferring the location of authors from words in their texts2015Ingår i: Proceedings of the 20th Nordic Conference of Computational Linguistics: NODALIDA 2015 / [ed] Beáta Megyesi, Linköping: Linköping University Electronic Press, ACL Anthology , 2015, s. 211-218Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For the purposes of computational dialectology or other geographically bound text analysis tasks, texts must be annotated with their or their authors' location. Many texts are locatable but most have no ex- plicit annotation of place. This paper describes a series of experiments to determine how positionally annotated microblog posts can be used to learn location indicating words which then can be used to locate blog texts and their authors. A Gaussian distribution is used to model the locational qualities of words. We introduce the notion of placeness to describe how locational words are.

    We find that modelling word distributions to account for several locations and thus several Gaussian distributions per word, defining a filter which picks out words with high placeness based on their local distributional context, and aggregating locational information in a centroid for each text gives the most useful results. The results are applied to data in the Swedish language.

  • 38.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Barns tidiga teckenspråksutveckling: med illustrationer av Lena Johansmide2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Avd. för teckenspråk.
    Det svenska teckenspråket - ett språk i fyra dimensioner2007Ingår i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok 2007, 2007, s. 39-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lite om det svenska teckenspråket2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    On Motivated Signs in the Swedish Sign Language.1978Ingår i: Studia Linguistica, ISSN 0039-3193, E-ISSN 1467-9582, Vol. XXXII, nr I-II, s. 9-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Signed Swedish1979Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråket - inte bara händernas språk2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråkets erkännande: Vad hände egentligen den 14 maj 1981?2001Ingår i: DövtidningenArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Teckenspråksforskningen - då och idag2013Ingår i: Text, tal och tecken: Några perspektiv inom språkforskningen / [ed] Björn Lindblom, Stockholm: Vitterhetsakademien , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråksutveckling hos döva och hörselskadade barn med ytterligare funktionsnedsättning2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Tecknad svenska: [Signed Swedish]1977Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Är teckenspråket internationellt?2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Bergman, Brita
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Björkstrand, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckentranskription2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Bergman, Brita
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Engberg-Pedersen, Elisabeth
    Institut for nordiske studier og sprogvidenskab, Københavns universitet.
    Transmission of sign languages in the Nordic countries2010Ingår i: Sign languages / [ed] Brentari, Diane, Cambridge: Cambridge University Press , 2010, s. 74-94Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 1 - 50 av 1421
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf