Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 600
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abelin, Åsa
    et al.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Spanish accented Swedish – when the neighbor becomes a fir-tree2019Ingår i: Comunicación Social: Lingüística, Medios Masivos, Arte, Etnología, Folclor y otras ciencias afines - Vol. II / [ed] María Rosa Álvarez Silva, Alex Muñoz Alvarado, Leonel Ruiz Miyares, Santiago de Cuba: Ediciones Centro de Lingüística Aplicada , 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Bardel, Camilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Bartning, Inge
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Erman, Britt
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen. English department, Stockholm.
    Fant, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Forsberg Lundell, Fanny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Föremålet för inlärning [kap. 3]2014Ingår i: avancerad andraspråksanvändning: slutrapport från ett forskningsprogram / [ed] Kenneth Hyltenstam, Inge Bartning, Lars Fant, Göteborg: Makadam Förlag , 2014, nr 2, s. 20-46, artikel-id M2005-0459Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Aceto, Giulia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att använda eller icke använda förstaspråket, det är frågan: En kvalitativ studie om användningen av engelska respektive svenska för att främja engelskinlärning i årskurs 4–62019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med globaliseringen har engelskans betydande roll och globala utbredning medfört en utmaning för elever att utveckla sina engelskkunskaper. Tidigare forskning visar att målspråksanvändning (L2) för att maximera L2-exponering är att föredra, men andraspråksforskare anser även att förstaspråket spelar en viktig kognitiv roll vid språkinlärning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur målspråk respektive förstaspråk används i engelskundervisning i årskurs 4–6, samt hur lärare upplever att de arbetar med båda språken för att främja engelskinlärningen. Studien utgår från Stephen Krashens monitormodell samt tvåspråkighet, och bygger dessutom på en intervju med en lärare. Resultatet visar att läraren ser målspråksanvändning som språkutvecklande men upplever att exklusiv användning kan vara svårt i de yngre åldrarna. För att stödja elevernas behov för individuella instruktioner växlar läraren mellan engelska och svenska så att engelskan byggs upp successivt och förståelsen ökar på sikt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ackehed, Emma
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Bjelkert, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Skillnader mellan pojkars och flickors läslust av skönlitteratur: En undersökning om hur lärare och elever ser på läsning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar skillnader mellan pojkars och flickors läslust av skönlitteratur. Det finns ett elev-, lärar- och genusperspektiv som genomsyrar hela uppsatsen. Uppsatsen besvarar följande tre frågor. Hur ser läslusten ut hos pojkar respektive flickor? Är svårigheter med läsning korrelerad med läslusten? Vad motiverar till att känna läslust? För att besvara de här frågorna använde vi oss av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys med hjälp av intervjuer med lärare och enkäter med elever. Resultatet vi har fått visar att det är skillnad på pojkars och flickors läslust då flickor har en högre läslust än pojkar. Flickor läser även mer än pojkar. Vi har belägg för att säga att elever som tycker att det är svårt att läsa ofta samtidigt tycker att det är tråkigt och det beror på att det krävs så stor ansträngning för att lyckas ta sig igenom texten. Det finns flera faktorer som motiverar till att känna läslust. Böcker som intresserar eleven och som är lagom utmanade ger större läslust. Läsande förebilder både i skolan och hemmet bidrar till läslust hos eleven. Utbudet av böcker är en viktig faktor för att eleven ska känna läslust och det är viktigt att det finns ett stort och bra utbud av böcker. Biblioteket är en viktig källa till utbudet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skillnader mellan pojkars och flickors läslust av skönlitteratur
  • 5.
    Adams Lyngbäck, Liz
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Mia, Larsdotter
    Certec - Rehabiliteringsteknik och Design, Lunds universitet.
    Paul, Enni
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    New barriers and new possibilities: Confronting language inaccessibility in and around a pandemic2021Ingår i: Accessibility Denied. Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities / [ed] Hanna Egard, Kristofer Hansson, David Wästerfors, Routledge, 2021, s. 140-155Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter presents three cases of language inaccessibility during the COVID-19 pandemic. Using the concepts of linguicism, ableism and audism we will examine and discuss: (1) how ideas about ability lead to (re)-oppression, (2) when and how changes reversing language inaccessibility can come about, and (3) how oppression, once it is known, still doesn’t change practices. Ethnographic and netnographic observations of and from within activist and non-governmental groups have been employed to collect data for three cases of how the deaf, the hard-of-hearing, and people with cognitive disabilities were affected by the pandemic. The results reveal (re)formation of obstacles to education when moved online, blocked access to vital healthcare information due to institutionalised language inaccessibility and how activist, non-governmental groups and stakeholders themselves, in coalition, overcame some of the barriers through activism which taught others about their own vulnerability.

  • 6.
    Adolfsson, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Barn, skriftspråk och skola: Fyra lärare i förskoleklass och årskurs 1 berättar om sitt arbete med barns literacyutveckling.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive årskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgångspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.

    Inför min studie ställde jag mig den vida forskningsfrågan: Hur arbetar ett par lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 i två olika skolor för att befrämja barns literacyutveckling och vilka skäl anger de till detta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lärare från två olika skolor, som alla är eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller årskurs 1. I analysen av lärarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, där den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.

    I min studie framkom det att lärarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsätt, men också enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsätt. Att utgå från en meningsfull helhet, som läsning med meningsinnehåll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga beståndsdelarna, det vill säga bokstav ljudförhållandet, lyfts fram i detta arbete. Något annat som lyfts fram är hur lärarna individualiserar så att arbetet med barnens literacyutveckling ska bli meningsfullt för eleverna, samt hur de ser på förskoleklassens och årskurs 1:s roll i mötet med eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Barn, skriftspråk och skola
  • 7.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    “A good life”: stories about migration and multilingualism2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Art as a trigger for reflection in sociolinguistic migration research2019Ingår i: Journal of Mediterranean Knowledge, E-ISSN 2499-930X, Vol. 4, nr 2, s. 203-222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research methods that are inspired by the arts have recently become subject to increasing attention for language researchers working in migration contexts. There are several examples that show how arts-based methods can be used in socially-engaged research in order to better understand language practices and ideologies. Drawing on a longitudinal study of lived experience of language use in Sweden, the present article demonstrates how language portraits and poetic transcriptions have the potential to generate alternative narratives and creative forms of representation. Moreover, the article illustrates how participatory action research can prompt migrants to reflect on their experiences and emotions together with others in the creation of drama performances. These kind of visual-, textual-, and performativerepresentations have a connotative force that invites the receiver to emotionally engage with migrants. Such representations can thus function as a trigger for reflection and enable people to react to un-equal sociolinguistic orders.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att angripa solen: Annie Le Brun och Markis de Sade2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    El Mundo sin Teatro: Estocolmo, de la apertura al cierre2020Ingår i: Artescénicas, ISSN 2605-0412, Vol. 19Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Lorcas teater: en poesi som går utanför språket2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Med orden som vapen2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Migration narratives and (ethno)poetics2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Narrativa identiteter och levande metaforer i ett andraspråksperspektiv2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis consists of two separate yet connected studies which investigate how some adult second language speakers of Swedish with various backgrounds reflect on their experiences of language use. The studies are based on the same empirical data, which consists of questionnaires, diaries, essays and observations, but primarily of conversations conducted with a time interval of six years. This data is analysed from a theoretical framework based on Paul Ricœur’s ideas of interpretation, narrative analysis and identity creation, which recur as a leitmotif throughout the thesis.

    In the first study, data from three second language speakers are analysed by means of the concept of narrative identity, shedding light on the interplay between a static and a dynamic identity. The result is presented in the form of life narratives, which are commented on in relation to those strategies the participants express in relation to their second language use. The analysis shows a development over time moving from defiance to acceptance, from avoidance to flexibility and from planning to simplification. Adult language learning stands out as an arduous and time-consuming process with major consequences for the learner’s ego, a conclusion confirmed and clarified in the metaphor analysis of the second study in which language learning is related to hard work, a constant struggle and a long and strenuous journey. Here it also becomes evident that the participants equate language learning and language use to physical exertion and challenge as well as to individual achievement. This becomes particularly clear in the linked chains of metaphors in which language use is compared with skiing down the steepest slopes or appearing on stage.

    The participants in both studies are quoted by means of an ethnopoetic method which aims to bring out the creative aspects of their language use and to give second language speakers a voice – a voice which does not need to be corrected and gives the narratives a new dimension.

  • 15.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Narrative identity: migrant’s experiences of language use in Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Narratives of language use: a longitudinal study based on migrant’s experiences2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Performing resistance to the native speaker ideal2021Ingår i: The 4th International Conference on the Sociolinguistics of Immigration: Language, Power and Resistance in Relation to Migratory contexts of (Im)mobilization, 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Poetic representations of migration narratives: A process of writing nearby2021Ingår i: Journal of Sociolinguistics, ISSN 1360-6441, E-ISSN 1467-9841, Vol. 25, nr 5, s. 832-851Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article proposes an alternative and reflexive practice for representing migration narratives, referred to as a process of writing nearby. It is informed by ethnography of communication and performance-based theory (i.e. ethnopoetics and poetic inquiry) and provides a theoretically grounded approach, using mimetic configuration, so as to challenge more conventional methods of ethnographical writing. The outcome is presented in the form of poetic narrative suites; the example included here is based on data from a longitudinal linguistic ethnography. The article argues for the use of poetics as a way of calling for the activation of the reader's imagination, represent multisensorial experiences, illuminate linguistic resourcefulness and illustrate alternative models of speakerhood. Thus, it contributes to the developing field of arts-based research in sociolinguistics by critically engaging with the notion of voice, and by outlining a creative method for handling the limitations of textual representation.

  • 19.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Samuel Beckett och språkbytets befrielse2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Sociolinguistic belonging in relation to spatial factors: a longitudinal perspective2023Ingår i: Sociolinguistic belonging in relation to spatial factors: a longitudinal perspective, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Språket – en biljett till frihet": narrativ identitet i en migrationskontext2016Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 11, nr 2, s. 143-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights and discusses a young woman’s experience of language use and language development. The woman’s story, which spans a period of fifteen years, starts with her escape from Afghanistan and illustrates her socialisation into Swedish society. The analysis is based on Paul Ricœur’s theoretical framework that is grounded in hermeneutic and phenomenological traditions. Ricœur tries to capture our experiencesof being the same person though we are constantly changing, making his thoughts onstorytelling and identity creation interesting to apply to the experiences of migration. Drawing on the concept of narrative identity, the article points to how narration connects time, how it expresses ethical dimensions and how the woman, little by little, develops an increasingly transnational and inclusive identity. The value of studying new arrivals in a longitudinal perspective also becomes clear as the analysis includes crucial turning points in terms of attitudes and strategies in relation to second language use.

  • 22.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Stories of mobility and fragility: migration and language use2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Teoretisk utveckling och framtida utmaningar: nationella prov i svenska för invandrare2016Ingår i: Kieli, koulutus ja yhteiskunta, E-ISSN 1799-0181, Vol. 7, nr 6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Un voyage sans fin": expressions métaphoriques et mudes linguistiques de nouveaux locuteurs suédois2020Ingår i: Langage et société, ISSN 0181-4095, E-ISSN 2101-0382, Vol. 170, nr 2, s. 109-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Cet article est basé sur une étude ethnographique de longue durée (2001-2018) et adopte une perspective sociolinguistique sur l’acquisition langagière dans un contexte de migration. L’objectif est d’examiner les expressions métaphoriques qu’utilisent les nouveaux locuteurs pour décrire le processus d’apprentissage du suédois. L’analyse vise à mieux comprendre le phénomène de mudes linguistiques, c’est-à-dire les moments décisifs de la vie d’un individu qui provoquent un changement de langue. En examinant une trajectoire linguistique, nous montrons qu’une langue s’approprie dans la durée, à travers un long processus relationnel et émotionnel. Nous observons également que les mudes se réalisent en plusieurs temps et qu’elles peuvent avoir des qualités distinctes. Il nous paraît donc utile d’élargir la notion de mudes et de parler de mudes fonctionnelles pour désigner le côté pratique de la langue comme moyen de communication dans des domaines langagiers différents, et de mudes existentielles par rapport à la conception et à l’acceptation de soi-même en tant que nouveau locuteur.

  • 25.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Golden, Anne
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Metaphor in education: A multilingual and Scandinavian perspective2021Ingår i: Metaphor and the Social World, ISSN 2210-4070, E-ISSN 2210-4097, Vol. 11, nr 2, s. 196-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This special issue explores the use of metaphor in education from a multilingual perspective in two Scandinavian countries, Norway and Sweden. Inthis introduction, we include a brief overview of earlier research in thedomain and identify common factors noteworthy to discuss in relation tothe multilingual context, for instance, the notion of creativity and speakerlegitimacy in a second language context. The issue includes six articles comprising multilingual school children, youth, university students, adultmigrants, and indigenous minorities. Several of the articles focus on secondlanguage acquisition, use and assessment, while others deal more withsocial issues, including unequal power relations and prejudices that newcomers encounter in everyday life.

  • 26.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Second half part of the apple: Friendship metaphors in second language writing2021Ingår i: Metaphor and the Social World, ISSN 2210-4070, E-ISSN 2210-4097, Vol. 11, nr 2, s. 279-301Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates the use of friendship metaphors in texts by adult second language writers, in relation to the occurrence and function of metaphor and the writers’ discursive constructions of identity. The texts come from the final assessment in Swedish for Immigrants (SFI), a language program in basic Swedish. The analysis confirmed the initial assumption that the emotional and existentially loaded theme of friendship allows for the use of metaphor. The results also showed that the experience of writers as newcomers in Sweden played out in the metaphors that were used and their contexts.

    In order to categorize the found metaphors, a model was developed to show how systematic metaphors reflect functions and values related to three thematic categories: guidance and help, belonging and inclusion, and sharing and solidarity. For several metaphors, the metaphoricity was created through novel and unidiomatic wording, i.e. a kind of neologism that can be considered a communication strategy.

    The importance of using universal and abstract themes in language testing is emphasized, to enable second language writers to express different facets of experience and knowledge through existential thoughts and attitudes – not only as language learners and newcomers but also as social agents who create and keep transnational relations through friends.

  • 27.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Martín Rojo, Luisa
    Alonso, Lara
    Fernández, Noelia
    Cádenas, Camilla
    Tudela, Anna
    de la Presa, Luica
    Elvira, Paloma
    Castillo, Marta
    Pandemic discourse and the prefiguration of the future2020Ingår i: Language, Culture and Society, ISSN 2543-3164, Vol. 2, nr 2, s. 227-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the confinement due to COVID-19, our research group (MIRCo) gathered together to share our views on the pandemic. Like Klemperer (2001), we developed a 'quarantine diary' of the 'keywords' (Williams, 2015) and expressions circulating in Spain and abroad during the lockdown. In this article, we reflect on how events are (re)constructed in discourse and how different understandings emerge and turn into social practices with transforming potential (Foucault, 2002; Martin Rojo, 2001). Our analysis of these keywords reveals two tendencies, associated with neoliberal governmentality that reinforce the disciplinary component of security: (i) the reinforcement of social discipline, which in the Spanish case was call upon individual responsibility and, for the most part, was efficiently self-imposed by citizens; (ii) the multiplication of devices and nodes of social surveillance, which took place with the engagement of the population in controlling others, and the proliferation of cyber surveillance. The struggles over the signification (Laclau & Mouffe, 1985) of various keywords, such as solidarity or freedom, reveal several social tensions at different moments and places that are addressed in the article. In this article, we also turn to discourses that reflect the care practices initiated by neighbourhood and activist groups in order to address the particular ways in which the pandemic has affected their communities. Exemplified by the repopularized slogan: 'solo el pueblo salva al pueblo' ('only the people can save the people'), here we explore how networks of mutual aid and care at the local level challenge assumptions of the State as the primary actor for finding a way out of the crisis. Our discussion questions how 'commoning' (Bollier, 2014) practices for resistance and survival might transcend the pandemic and provide keys to unlocking solutions to new (and old) social struggles.

  • 28.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Olofsson, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Bartholdson, Grazyna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Philipsson, Anders
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Engman, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Skeppstedt, Ingrid
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Bedömning av språkfärdighet inom utbildning i svenska för invandrare2013Ingår i: Profession, politik och passion: Inger Lindberg som andraspråksforskare - en vänbok / [ed] Monica Axelsson, Marie Carlson, Qarin Franker, Karin Sandwall, Göteborg: Förlag Göteborgs Universitet, 2013, s. 55-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Puigdevall, Maite
    Les mudes linguistiques à travers les métaphores des nouveaux locuteurs de catalan et de suédois2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Reath Warren, Anne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Connection, culture and communication: Teacher trajectories and motivations for teaching in a Vietnamese community language school2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik. Autonomous University of Madrid, Spain .
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet. Dalarna University, Sweden .
    Continuity and change: migrants’ experiences of adult language education in Sweden2020Ingår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 11, nr 3, s. 399-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to explore continuity and change in adult migrants’ experiences of Swedish for immigrants (SFI), a state-subsidised language programme for basic Swedish. The study has a longitudinal and comparative design, drawing on discourse analysis of qualitative interviews conducted with language learners in 2001/2002 and 2015/2016. This period was characterized by important societal shifts, defined by increased migration, growing tension between discourses on rights and obligations of adult migrants living in Sweden, and an intensified marketisation of the Swedish education system derived from neoliberal principles. The study describes how these changes affected SFI as well as the conceivable impact that restructuring the language programme had on the learners. Ultimately, the study highlights tensions between various state initiatives that impacted the language programme and the SFI participants’ experiences of being adult language learners.

  • 32.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
    L'Évaluation de capacités d'expression orale: le cas du suédois pour les immigrés adultes2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Ahlgren, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Warren Reath, Anne
    Representing and analyzing community language teachers’ professional identities through poetic transcriptions2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation aims to highlight and discuss the dialogical relationship between poetic transcriptions (Ahlgren, 2021) and analysis of narrative interviews. The data comprises interviews with two teachers of Vietnamese in a community language (CL) school in Australia conducted in a larger linguistic ethnographic project (Reath Warren, 2017). Qualitative content and positioning analysis of interviews offer compelling insights into the teachers' migration journeys and linguistic repertoires. Moreover, the analysis reveals their reasons for teaching Vietnamese, and how their professional teacher identities are expressed in different contexts. However, representing and analyzing the teachers' thoughtful, sometimes non-standard, and emotional utterances, also involves methodological challenges (Reath Warren & Ahlgren, forthcoming). In this case, decisions made in the process of transcription relate directly to the researchers' epistemological assumptions about language and reflect and shape the theories and purposes of the research project in question. In this presentation, we will illustrate how poetic transcriptions can create a space for representing existential experience and emotion, as well as highlighting the resourcefulness of language use rather than deviance from a monolingual norm (Ahlgren, 2021). In a relation to an ideological environment, where monolingual norms emerge as a powerful factor impacting on CL teacher identity, the use of poetic transcriptions can be a way to not only highlight the seldom-heard perspectives of CL teachers but also to validate and even valorize their voices – reflecting struggle as well as proudness and hope for the future.

  • 34.
    Ahlner, Brittmari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Ett undervisningsmaterial i Livskompetens: Prövat på stödgrupper för tonåringar med kronisk sjudom2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Chronic illness is associated with conditions that may result in psychological ill-health in the adolescence. Consequently there is a need for development of preventive psychosocial support interventions for this target group. The objective was to develop, implement, and evaluate the effect of supportive intervention group program for teenagers suffering from chronic illness - aiming at increasing quality of life and supporting mental and physical health. Method: Six different intervention groups were conducted between 2007 and 2011, age 13–17. The participants diagnoses were Diabetic, Epilepsy, Lung/allergy and Turners syndrome. Eight sessions, once a week, two hours each time. Parents participated on the first and last occasion in all groups. Psychodrama exercises complemented group sessions. All groups had a part of the same program as starting point, with the two main points; psychosocial education and salutogenetic approach with adherence to Aaron Antonovskys theory on “Sense of Coherence” (SOC). Results from the evaluation with the questionnaires SOC-13 and The Ladder of Life, indicate increased mental well-being and sense of meaningfulness for all groups directly after the intervention. The qualitative evaluation show, that to meet others in the same situation created hope and the program contributed to notable therapeutic effects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ett undervisningsmaterial i Livskompetens
  • 35.
    Akmar, Veronica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Eraeus, Kristin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Högläsning – En gemensam väg in i språket: En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 62015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet.

    Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Högläsning – En gemensam väg in i språket
  • 36.
    Alkod, Farah
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Nyanlända elevers utmaningar under inlärning av svenska: En undersökning av de olika faktorer som påverkar språkinlärning i svenska hos nyanlända elever på grundskola2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla barn har rätt till utbildning enligt FN:s barnkonvention. Syftet med mitt arbete är att undersöka nyanlända elevers utmaningar när de lär sig svenska, sett ur både ett elev- och ett lärarperspektiv. I min studie beskriver jag några faktorer som påverkar nyanlända elevers språkinlärning i svenska i grundskolan. Studien genomfördes i en grundskola i Stockholm.

    Undersökningens frågeställningar:

    1. Hur upplever nyanlända elever språkinlärningen?

    2. Hur säger sig lärarna arbeta med nyanlända elevers språkinlärning?

    3. Vilka hjälpmedel kan vara bra stöd för språkinlärning?

    Resultaten visar utmaningar ur olika perspektiv. Det finns brist på samarbete mellan läraren och studiehandledaren vilket gör att nyanlända elever inte får det stödet på ett bra sätt. Nyanlända elevers identitet, lärstil och erfarenhet i skolan måste tas tillvara. Resultaten visar också att resursfördelningen och digitala hjälpmedel spelar en stor roll i nyanlända elevers språkinlärning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nyanlända elevers utmaningar under inlärning av svenska
  • 37. Alonso, Lara
    et al.
    Castillo, Marta
    Elvira, Paloma
    Martín Rojo, Luisa
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Cárdenas, Camila
    de Montbel, Fleur
    Fernández, Noelia
    Grad, Héctor
    Hidalgo, Elisa
    Moustaoui, Adil
    de la Presa, Lucia
    Tudela, Anna
    La disciplina social y el cuidado de lo común: "Solo el pueblo salva al pueblo"2020Ingår i: Ctxt: Contexto y acciónArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [es]

    Una reflexión sobre aquellas expresiones que circulan estos días para documentar los cambios en nuestras vidas y los riesgos e incertidumbres a los que nos enfrentamos, pero también para imaginar otros mundos posibles

  • 38.
    Al-Shamaa, Khadija
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Genrepedagogik i klassrummet: En kvalitativ och deskriptiv studie om mellanstadielärares tillämpning av och tankar kring genrepedagogisk undervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Genrepedagogik i klassrummet
  • 39.
    Alvring, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Laptops in English language teaching2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate the use of laptops in English language teaching, its benefits and disadvantages. Three classroom observations, six student interviews and three teacher interviews were carried out to answer the study’s research questions, namely, what are the benefits and disadvantages of using laptops in the teaching of English at schools under study? How do teachers solve technical and pedagogical problems related to the use of laptops? What kinds of IT-support and possibility to develop teaching skills required by laptops are available for teachers of English?

    Results of the study indicate that easy access to authentic English through laptops is a benefit when teaching English at two Swedish compulsory schools and one high school. Furthermore, the study has shown that laptops are beneficial tools when teaching writing proficiency and working with problem-solving tasks in the classroom. The results of the study have also pointed to the disadvantage in the use of laptops during classroom activities, which are caused by students who are engaged in browsing off-task websites. However, a solution to this could be to include these websites into English language learning activities. The data from the interviews with the three English language teachers have provided evidence about different possibilities for IT-support and IT-development for these teachers.

    This study makes it clear that a successful implementation of one-to-one laptop programs requires teachers who can invest their time and energy into learning new technology, IT-development provided by the school and municipality through courses, workshops and visits at IT-fairs and other schools with one-to-one laptop program as well as a functional IT-support.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Laptops in English langauge teaching
  • 40.
    Ammouri Quinteros, Diana
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    The Integration of the Four Skills in English in an Indian Classroom: A study of the integration of speaking, listening, reading and writing in the English classroom in a primary school in Vadodara, India2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study and field trip is to study how English as a second language is taught in a school in India. The focus will be on the materials used during the lessons and how they are used by the teacher. My concentration will be on a primary school in Vadodara, Gujarat in India and my delimitation will be on English learned as a second language in a governmental school.  The purpose of this study is to describe and analyze how English teachers in local government schools in Vadodara, Gujarat focus on the integration of the four skills; speaking, listening, reading and writing during the English lessons. I have gathered data through interviews, observations and through the material used during the lesson. The results of the empirical findings are that even though the government has specific goals, focusing on the teaching of the four skills, for the schools these goals cannot be attained. These goals can be found in the syllabus which is presented in the theoretical background of the essay. Even though the teachers state that they can use different materials teaching English, the only material used in the classroom is the textbook and all the lessons are based on it. To be able to "pronounce English words and word-clusters and sentences occurring in the text; correctly" was a speaking goal that was difficult for the students to attain. The reason for that may be because of the teachers’ lack of proficiency in the English language. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The Integration of the Four Skills in English in an Indian Classroom
  • 41.
    Anderson, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Textuell makt: Fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och samhällskunskap2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to study how five students linguistically express textual power in conversation and writing about reading, as well as to investigate their possibilities to linguistically express textual power. The study was performed within some of the literacy practices in the subjects of Swedish and Social Studies at the social sciences programme in upper secondary school. “Textual power” is here defined as both ability and possibility: to position oneself in relation to the text, to read/interpret critically and to show mobility in the actual literacy sphere. Two analytical tools were used: Langer’s theories about envisionment building and Martin & White’s appraisal framework for attitude and engagement. The linguistic expressions are contextualised in a model inspired by Linell. I base my discussion of the students’ mobility in the actual literacy sphere on the New Literacy theories of Barton and Street, while Anward gives the means to understand text-reproducing practices. The results indicate that the students used a limited range of positions in relation to texts, rarely expressed critical literacy and showed limited mobility in the actual literacy spheres. The students’ possibilities to linguistically express textual power were determined by the design of the teaching contexts. The students were given few possibilities to develop their ability to linguistically express textual power. To compensate for this, the students used a strategy of task solving. This caused a gap between ideally desired and actually produced text. The acceptance of the gap can be explained if the practice is considered text-reproducing. The literacy sphere where the students found themselves seems to consist of an ecological system based on a consensus-driven text-reproducing practice where critical and comparative reading and writing do not take root and thrive.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Anderson, Pia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Hallesson, Yvonne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Textrörlighet och kohesion i textsamtal: gymnasieelever talar om texter i svenska och historia2013Ingår i: Genre / Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Stockholm 18-19 oktober: genre / [ed] Judith-Ann Chrystal, Maria Lim Falk, Stockholm: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2013, s. 17-28Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om textsamtals potential att stötta elevers läsning av texter de möter i undervisningssammanhang. Artikeln presenterar analyser av tre textsamtalsutdrag i ämnena svenska och historia på gymnasiet. Samtalen i svenska är lärarledda och sam- talet i historia är elevstyrt. Materialet hämtas från två pågående avhandlingsprojekt i språkdidaktik och analyseras med avseende på textrörlighet och lexikal kohesion. Det första utdraget illustrerar ett lärarlett samtal som rör sig utanför och på ytan i den text som diskuteras. Det andra visar ett lärarlett samtal där läraren på ett struktu-rerat sätt styr samtalet så att eleverna leds in i texten och stimuleras till en fördjupad textbaserad läsning. Det tredje visar på ett elevstyrt samtal utifrån en strukturerad samtalsmodell där eleverna använder såväl egna erfarenheter som texten för att be-svara textfrågor. Eleverna uttrycker alltså såväl associativ som textbaserad textrör-lighet i samtalet och visar ofta på en djup textrörlighet. Analyser av kohesion visar hur textinnehåll kommer till uttryck i samtalen, framförallt genom att nyckelbegrepp från texten fångas upp och repeteras.Resultaten visar hur olika sätt att arbeta med text kan ge olika stöttande potential för elevers möjligheter att röra sig på flera nivåer i texten. Sammanfattningsvis pekar artikeln på den lärandepotential som strukturerade och väl förberedda textsamtal kan innebära.

  • 43.
    Andersson, Ebba
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Vinter Palmqvist, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Läsa för att förstå eller förstå för att kunna läsa?: En komparativ studie av lärares undervisning om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Läsa för att förstå eller förstå för att kunna läsa?
  • 44.
    Andersson, Patric
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Vi pratar om texten för att bli bättre": En studie om elevers samtal om text som en del i skrivandet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?

    De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).

    Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas. Textanalysen visar att i jämförelse med elevernas ursprungliga texter var det totalt 444 förändringar efter textsamtalen, 52 procent av dessa var betydelseförändringar och 48 procent var ytliga.

    Studien bekräftar härmed tidigare studier som visat att textsamtal kan öka elevens kvalitet på texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna möjlighet till att nå den proximala zonen genom interaktionen i textsamtalet och därigenom kan eleven utveckla sina språkfärdigheter. Resultaten pekar dock på att läraren bör i framtiden utvärdera elevernas genrekunskaper innan eleverna ska skriva en egen text. Dessutom bör läraren säkerställa att eleverna förstår syftet med textsamtalen innan de ger sig in i ett sådant samtal. Att föra ett textsamtal är inte lätt om man aldrig gjort det på sitt andraspråk och därför bör eleverna få öva på detta än mer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Vi pratar om texten för att bli bättre."
  • 45.
    Andrade, Virginia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    La presentación de los países hispanohablantes en los libros de texto de español como lengua extranjera: Un estudio sobre libros de texto usados en el bachillerato sueco y sobre la perspectiva del profesorado2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [es]

    El presente estudio tiene como objetivo estudiar cómo se presentan los países del mundo hispano en los libros de texto de español como lengua extranjera utilizados en el bachillerato sueco, así como también averiguar cuál es la perspectiva del profesorado al respecto. Partimos de estudios anteriores (entre otros, Herman, 2007) donde se establece que el enfoque comunicativo exige un tratamiento profundo de los contenidos culturales en el área de la enseñanza de lenguas extranjera, y de estudios (Van Dijk, 2004) donde se presenta que los libros de texto transmiten información delimitada y seleccionada. Defendemos nuestra hipótesis de que aun cuando en Suecia se parte de un enfoque comunicativo, los libros de texto presentarán a los países hispanohablantes a través del uso de estereotipos, ideas preconcebidas y con rasgos etnocentristas. Para comprobarla se ha combinado una metodología cualitativa y cuantitativa, basada en una batería de pautas de análisis de libros de texto y en una plantilla compuesta por temas incluidos dentro del aspecto cultural según el enfoque comunicativo. Los libros de texto analizados son aquellos que componen las series Caminando y Alegría de los niveles 1 al 4. Además, para obtener la perspectiva de los profesores sobre la presentación del mundo hispano en los libros de textos y sus posibles soluciones, realizamos una entrevista de profundización a seis profesores usuarios de los libros de texto objeto de estudio de este trabajo. Finalmente, a raíz de los datos arrojados por el análisis concluimos que existe una notoria desigualdad en la presentación de los países hispanohablantes y que éstos, además, se presentan mediante el uso de estereotipos y elementos etnocéntricos.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Aronsson, Robin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Making the Muggle: A Study of Processes of Othering in J.K. Rowling’s Harry Potter and how Teachers Can Use the Novels to Work with Issues of Ableism2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The magical fictional setting of the Harry Potter novels is not one separated from our own. It features the same nations and the same history as the real world. Its society is parallel to ours due to similar traditions and hierarchies, such as heteronormativity, ageism, racism, and fascism. Some of these are clearly problematised in the novels, others are not. While issues of racism and blood status are clearly at the forefront of the story of Harry Potter, there are layers to the conflict which reveal that there is more to the discriminatory dilemma than the issue of blood purity. This essay aims to investigate how teachers can use J.K. Rowling’s Harry Potter series to lead a discussion about othering and discrimination, focusing on the issue of ableism in particular.

    The goal when studying processes of othering in Harry Potter is not necessarily for the reader to identify with the protagonists. Instead, textual silences will be interpreted to investigate whether the othering of people like the readers themselves, an othering the reader partakes in when empathising with the protagonists, can be compared to ableism in the real world, and how teachers can use Harry Potter as means to introduce the idea of able-bodiedness as a social construct. By applying crip theory to the text, it can be stated that the division between the protagonist and his non-magical Other is based on ableist ideologies, which result in a positioning of the non-magical as disabled in the magical society. This position is maintained by naturalising the link between impairment and character flaws.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Arvidsson, Klara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Gymnasieelevers upplevelse av språkängslan under fransklektioner2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan. De mer ängsliga eleverna upplever att deras förmåga är lägre än de icke ängsliga eleverna. Därutöver framkommer att det framförallt är att svara på oförberedda frågor, och att läsa högt och tala inför klassen som framkallar ängslan hos eleverna. Slutligen visar det sig att majoriteten av deltagarna önskar arbeta med muntliga aktiviteter i par eller mindre grupper, och gärna med lekfulla uppgifter, med dialoger eller med skådespel. Avslutningsvis nämns vikten av att uppmärksamma fenomenet språkängslan. De pedagogiska implikationerna av upptäckten diskuteras kortfattat, och förslag till framtida forskning presenteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gymnasieelevers upplevelse av språkängslan under fransklektioner
  • 48.
    Awaiko Westin, Carina Imoni
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Student motivation in L2 English teaching and learning: A study on students’ perspectives of L2 classroom-centered motivational practices at a lower-secondary school2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att främja elevers motivation är en viktig uppgift för engelsklärare särskilt med tanke på den krävande och långsiktiga processen som språkinlärning är. Forskning om elevers motivation har föreslagit och också påverkat lärares undervisning i syfte att påverka elevers motivation. Med tanke på att framgångsrikt motivera elever också beror på hans eller hennes vilja att delta i undervisningen, var syftet med denna studie att identifiera elevernas uppfattningar om vad som motiverar dem i den undervisning de får. Med hjälp av Dörnyei och Csizér's (1998) “Ten Commandments for motivating language learners” som ett analytiskt verktyg, analyserades fyra grundskoleelevers utsagor om vad som motiverar dem i undervisningen. Resultaten bekräftade Dörnyeis och Csizers föreslagna arbetssätt enligt “Ten Commandments”. Eleverna lägger en stor vikt vid lärarens förmåga att förmedla ämneskunskaper till eleverna, organisera undervisningssituationen och bygga förtroendefulla relationer med eleverna, för att motivera dem. Eleverna lägger också stor vikt vid det instrumentella målet av att lära sig engelska som en konsekvens av dess globala och lingua franca status i Sverige som motiverande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att resonera som en samhällsvetare – exemplet historia2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje ämne har sitt sätt att formulera sin kunskap och dessa specifika uttryckssätt behöver våra elever bli uppmärksammade på. I detta avsnitt kommer samhällsvetenskap att illustreras av ämnet historia och syftet är att beskriva det språk elever behöver för att kunna resonera som en historiker.

  • 50.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att uttrycka sig som en naturvetare2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 600
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf