Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Chrystal, Judith-Ann
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Lim Falk, MariaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.Hedman, ChristinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.Josephson, OlleStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.Öhrn, MagnusStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 10): Genre2013Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 2.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Ideology vs. practice: Is there a space for pedagogical translanguaging in mother tongue instruction?2017Ingår i: New Perspectives on Translanguaging and Education / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Bristol: Multilingual Matters, 2017, s. 208-226Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat2018Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 13, nr 1, s. 4-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker relationen mellan modersmålsundervisning, elevers läsförståelse och deras skolresultat. Studien utgår från en tidigare undersökning som visade att somalisktalande elever som hade deltagit i modersmålsundervisning presterade bättre på tester av läsning och ordförråd i somaliska i jämförelse med elever i samma åldrar som inte deltagit i undervisningen (Ganuza & Hedman 2017a). I föreliggande studie ingår 36 av deltagarna från den tidigare studien, som alla går i samma skola och som alla har deltagit i modersmålsundervisning i flera år. Eftersom den tidigare studien visade att antalet år som eleverna deltagit i modersmålsundervisning främst bidrog positivt till deras läsförståelse på modersmålet, undersöks här sambandet mellan deltagarnas läsförståelse på somaliska och deras betyg; i ämnena modersmål, svenska som andraspråk, matematik och deras sammantagna betygspoäng i slutet av årskurs 6 och 7. Övergripande pekar resultaten på ett positivt samband mellan deltagarnas läsförståelse på somaliska och deras skolresultat. Sambanden är dessutom starkare och mer omfattande än de som finns mellan elevernas läsförståelse på svenska och deras betyg. I artikeln argumenterar vi för att resultaten indirekt antyder att modersmålsundervisningen har positiv inverkan på elevernas skolprestationer, vilket, om det bekräftas i framtida studier, är anmärkningsvärt med tanke på den begränsade undervisningstiden och ämnets marginaliserade position i det svenska utbildningssystemet.

  • 4.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Modersmålsundervisning: möjligheter och utmaningar2018Ingår i: En god fortsättning: nyanländas fortsatta väg i skola och samhälle / [ed] Tore Otterup, Gilda Kästen-Ebeling, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 163-180Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Struggles for legitimacy in mother tongue instruction in Sweden2015Ingår i: Language and Education, ISSN 0950-0782, E-ISSN 1747-7581, Vol. 29, nr 2, s. 125-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on the pedagogical beliefs, practices and ideological assumptions of 15 teachers who work with mother tongue instruction in Sweden. Despite support through provisions in Swedish laws, mother tongue instruction is clearly a marginalized subject, not least due to its non-mandatory status, the limited time allocated for it and the fact that the subject and its teachers are often contested in public debate. In this study, the teachers’ narratives center round issues of legitimacy, both for the subject per se and for the teachers’ right to be viewed as ‘real’ teachers. In this paper, we highlight how the teachers link mother tongue instruction to the notion of a ‘common heritage’ and how they see themselves as advocates and role models for the mother tongue. The teachers raise the status of mother tongue instruction in a transformational way, to a subject that is essential and can have a positive impact for a group of students who would otherwise be at a disadvantage in the school system. The undermining of mother tongue instruction was found to affect the pedagogical practices, as the teachers often took into consideration how their teaching would be viewed by parents and colleagues.

  • 6.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    The Impact of Mother Tongue Instruction on the Development of Biliteracy: Evidence from Somali-Swedish Bilinguals2019Ingår i: Applied Linguistics, ISSN 0142-6001, E-ISSN 1477-450X, Vol. 40, nr 1, s. 108-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates if participation in mother tongue instruction (henceforth MTI) impacts the biliteracy proficiency of young bilinguals, drawing on examples from Somali–Swedish bilinguals and Somali MTI in a Swedish school context. In the study, biliteracy was operationalized as reading proficiency and vocabulary knowledge in two languages, which was tested with measures of word decoding, reading comprehension, and vocabulary breadth and depth. The study was designed to allow for cross-sectional, longitudinal, and cross-linguistic analyses of data. Overall, the results showed that participation in MTI contributed positively to participants’ results on Somali reading comprehension, beyond the influence of chronological age, age of arrival, and reported home language and literacy use. Furthermore, higher results in Somali were associated with higher results on the same measures in Swedish, in particular for the reading measures. In sum, the results indicate that MTI has an impact on some aspects of literacy proficiency in the mother tongue, despite the restricted time allocated for it (<1 h/week). They also indicate that MTI, albeit indirectly, may benefit the stated proficiencies in the language of schooling.

  • 7.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Dyslexi och tvåspråkighet: ett forskningsområde i utveckling2008Ingår i: Dyslexi: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ISSN 1401-2480, Vol. 13, nr 1, s. 4-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Dyslexi på två språk2010Ingår i: Elevhälsa, nr 4, s. 20-24Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Dyslexi på två språk: En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The complicated task of deciding whether reading and writing difficulties in a second language learner stem from dyslexia or from problems associated with second language learning serves as the primary theme of this study. The theoretical framwork of dyslexia-related issues is a phonological cause model (Ramus, 2004). Generally, the study is based on psycholinguistically oriented research of reading in a second language (eg. Kulbrandstad, 1998) and dyslexia in second language learners (Frederickson & Frith, 1998; Geva, 2000; Miller Guron & Lundberg, 2003).

    The overall aim of the study is to contribute to our knowledge of how reading and writing difficulties in bilingual adolescents could be expressed, characterised and delimited, in order to enhance our understanding of how various prerequisites effect literacy development and to facilitate identification and handling of dyslexia in bilinguals. The study is based on data from ten Spanish-Swedish speaking adolescents with reading and writing difficulties. The multiple case study perspective has made it possible to investigate a number of linguistic and cognitive parameters in both languages. Furthermore, comparisons were made with a bilingual group of ten Spanish-Swedish speaking adocelscents without reading and writing difficulties as well as with a group of ten monolingual Spanish and Swedish speaking adolescents with dyslexia. Dyslexia has been defined and delimited in a bilingual dyslexia profiles continuum. This continuum is one of the significant theoretical-methodological contributions of the thesis. Another important contribution is the research design, that is, the use of a bilingual matched comparison group (without reading and writing difficulties) as the norm. Furthermore, quantitative and qualitative analyses have been summarised as various profiles, such as reading profiles, writing profiles and oral discourse profiles. The results are discussed on both group and individual levels and show that language dominance ha a major impact on the manifestations of the reading and writing difficulties. The differences between the two orthographies are also of importance. Furthermore, advantageous results in both languages co-vary with extensive L1 education in the bilingual participants both with and without dyslexia.

  • 10.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Epilog: Transspråkande som pedagogisk praktik2018Ingår i: Transspråkande i svenska utbildningssammanhang / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 265-271Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Flerspråkig elev – med dyslexi?2012Ingår i: Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning / [ed] Eva-Kristina Salameh, Stockholm: Natur och kultur, 2012, s. 98-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Läsförståelse med flera språk som resurs2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Läsutveckling hos flerspråkiga elever2012Ingår i: Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning / [ed] Eva-Kristina Salameh, Stockholm: Natur och kultur, 2012, s. 78-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Ordblindhed på to sprog2009Ingår i: Sprog och integration, ISSN 1601-541X, nr 4, s. 25-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [da]

    Hvordan finder man ud af, om tosprogede elever med læse- og skrivevanskeligheder lider af dysleksi eller om deres problemer bunder i andetsprogsindlæringen? Der skal fokuseres på, hvordan problemerne kommer til udtryk, og hvordan de kan karakteriseres og afgrænses.  Tosprogede elever har tendens til enten at blive over- eller underidentificerede.

  • 15.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Profiling dyslexia in bilingual adolescents2012Ingår i: International Journal of Speech-Language Pathology, ISSN 1754-9507, E-ISSN 1754-9515, Vol. 14, nr 6, s. 529-542Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article addresses the issue of whether difficulties with reading and writing in a second language learner stem from developmental dyslexia or from issues associated with second language acquisition. In line with a phonological explanatory model of dyslexia, phonological processing and reading (decoding at both word and text levels) were tested, using data from 10 Spanish-Swedish speaking adolescents whose teachers had identified them as possibly having dyslectic difficulties, and a matched comparison group of 10 Spanish-Swedish speaking adolescents with no reading difficulties. Unlike previous studies, this analysis takes into account results from both languages and uses a matched bilingual comparison group as the norm. Based on these results, a bilingual dyslexia continuum is proposed as an analytical tool to be used for the assessment of developmental dyslexia from a bilingual perspective. The systematized continuum offers various degrees of difficulty-from high indications of dyslexia to no indications of dyslexia-and the positioning along this continuum by the target group participants of this study provides examples of both over-and under-identification of dyslexia. Overall, a greater number of participants in the target group were under-identified rather than over-identified by the schools. An important insight of this study is that the positioning of bilingual participants on the continuum would have been different if the analysis had taken only one of the two languages into account. Furthermore, possible effects from differences between Spanish and Swedish orthographies and syllable structure were observed, as, in general, the participants read more accurately in Spanish. The present data also suggest that decoding processing might vary more in second-language learners with dyslexia compared to monolingual individuals with dyslexia.

  • 16.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga2010Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 5, nr 1, s. 37-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att belysa och diskutera hur dyslexi kan identifieras hos tvåspråkiga. En kärnfråga är hur man vet om svårigheter med läsning och skrivning grundar sig i dyslexi eller i tillägnandet av ett andraspråk. Detta har beskrivits som ett omvittnat dilemma bl.a. för lärare, då det föreligger en risk dels för att dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter, dels att dyslexi inte identifieras hos en individ som faktiskt har dem – eller att svårigheterna inte uppmärksammas tidigt nog.

    Denna artikel avser att närmare belysa problematiken med så kallad över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga utifrån en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar, vars lärare misstänkte att de hade dyslexi. I artikeln ges först en översikt över forskning som berör avgränsningar av dyslexi hos tvåspråkiga.

  • 17.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Ganuza, Natalia
    Uppsala universitet, Sverige.
    Introductory commentary: Lived experiences of qur’anic schooling in Scandinavia2019Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies, ISSN 1457-9863, Vol. 13, nr 4, s. 7-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Reading the contributions to this special issue, it is striking how little research has hitherto been conducted on qur’anic schooling and Qur’an faith literacy practices in Scandinavia, despite it being well-known that the Qur’an schools constitute important religious and social meeting points for many Muslim faith members (e.g., Risenfors, Gurdal, & Sorbring, 2011). In all of the Scandinavian countries, numerous children and adolescents regularly attend qur’anic schooling from a very young age. As argued by Day and Rogaly (2014), shared Islamic faith literacy practices and participation in qur’anic schooling thus contribute to creating a sense of social belonging and coherence for many faith members. Despite this being the case, we still know very little about faith members’ lived experiences of qur’anic schooling. This lack of attention in the research seems to be a global rather than a local phenomenon. For example, Moore (2011) claims that qur’anic schooling is “[o]ne of the least-studied and most poorly understood educational institutions in today's world.” Consequently, all of the papers in this special issue make a valuable contribution in widening the research focus, and in counteracting the invisibilization of qur’anic schooling and faith literacy in the research.

  • 18.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige2018Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 12, nr 1, artikel-id 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel urskiljer och diskuterar vi diskurser i vetenskapliga texter inom det akademiska fältet i Sverige om skolämnet svenska som andraspråk (härefter sva) efter dess införande 1995, utifrån begreppet likvärdighet. I studien analy­seras vilka typer av argument som anförts, i vilken teoretisk och empirisk bas de kontextualiseras, och vilka antaganden om likvärdighet som de avspeglar. Två kolliderande diskurser identifieras där argumenten i den ena, sva-diskursen, främst sprungen ur fältet flerspråkighets- och andraspråksforskning, utgår från erkännandet av språkliga undervisningsbehov hos elever som lär på ett andra­språk som ett uttryck för likvärdighet (equality-as-equal-opportunity) och som motstånd mot ”olikhetsblindhet”. Sva mejslas i denna argumentation fram som del i en pluralistisk språkpolicy i vilken såväl ämnet sva som ämnet modersmål ingår. Kritik mot ämnets organisering återfinns inom diskursen samtidigt som behoven av andraspråksundervisning erkänns. I den kolliderande diskursen, som kretsar kring begreppet inkludering, beskrivs ämnet istället som uttryck för bristperspektiv på de elever som ämnet är avsett för, och särskiljande av elev­grupper ses som ett huvudproblem. Interdiskursiva relationer urskiljs i det att aspekter av inkluderingsdiskursen även finns inom sva-diskursen. De olika tolk­ningar av brist och språk som framkommer återspeglar hur diskurser konstru­erar sina objekt, i detta fall innehåll i och syfte för sva (Foucault, 1972). Diskursernas anteciperande prägel indikerar en involvering av aktörer med hög grad av agentivitet, vilket reflekterar det akademiska fältets relativt stora in­flytande på det politiska fältet avseende språkpluralistisk utbildningspolicy. Den empiriska forskning om sva-ämnets undervisningspraktik som till dels under­bygger de identifierade diskurserna är dock påfallande begränsad.

  • 19.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Performative functions of multilingual policy in second language education in Sweden2019Ingår i: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, ISSN 1367-0050, E-ISSN 1747-7522Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper targets the aim of 'strengthening the students' multilingualism' in a second language subject in Sweden, Swedish as a second language (SSL), which represents a relatively rare L2 design internationally. The study investigates how ideological space for multilingualism with regard to this aim opens implementational space at the classroom level [Hornberger. 2002. "Multilingual Language Policies and the Continua of Biliteracy: An Ecological Approach." Language Policy 1 (1): 27-51]. We draw on ethnographic fieldwork in three linguistically diverse upper secondary schools in Sweden, where SSL is a parallel subject to Swedish, free of choice, and is taught by qualified teachers. Ideological and implementational space was found to be primarily for empowering students and valorizing their multilingualism and less for learning functions and pedagogical multilingual practices. Some students emphasized multilingual aspects as being empowering and as a reason for choosing SSL, indexing the performative function [Fairclough. 2014. "Semiotic Aspects of Social Transformation and Learning." In The Discourse Studies Reader. Main Currents in Theory and Analysis, edited by Johannes Angermuller, Dominique Maingueneau, and Ruth Wodak, 378-387. Amsterdam: John Benjamins] of macro-level policy in combination with teacher agency. We argue that in spite of the brevity of the formulated multilingual macro policy and its restricted 'potential space' [Johnson 2011. "Implementational and Ideological Spaces in Bilingual Education Language Policy, Practice, and Research." In Bilingual Education and Bilingualism: Educational Linguistics in Practice: Applying the Local Globally and the Global Locally, edited by Frances M. Hult and Kendall A. King, 126-139. Bristol, GBR: Multilingual Matters], it still had a significant bearing at the local level. This finding reinforces the importance of researching established macro-multilingual policies in situ in education.

  • 20.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Samtal om lärobokstext på två språk: Textsamtalets stöttande funktion för spansk-svensktalande ungdomar med och utan uppfattade läshinder2017Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 12, nr 1, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi hur spansk-svensktalande högstadieelever agerar i textsamtal kring samhällsorienterande lärobokstext. Med utgångspunkt i textrörlighetsbegreppet analyseras elevernas uttryck av textrörlighet kvalitativt på såväl spanska som på svenska. Artikeln baseras på data från tjugo spansk-svensktalande högstadieungdomar, där hälften av eleverna hade någon form av läs- och skrivsvårighet enligt deras lärares bedömningar. Resultaten visar att eleverna överlag manifesterar liknande grad av textrörlighet på sina båda språk, oavsett genrevariation, vilket indikerar ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan språken, även om det också fanns undantag från detta mönster. Jämförelser mellan grupperna visar att eleverna med uppfattade läshinder uttryckte en lägre grad av textrörlighet, även om alla uttryckte textrörlighet i någon grad, både på spanska och på svenska. Det «flerspråkiga textsamtalets» stöttande potential och funktion som didaktiskt redskap lyfts och diskuteras i förhållande till flerspråkiga elever, med och utan uppfattade läshinder.

  • 21.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Student ambivalence toward second language education in three Swedish upper secondary schools2020Ingår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 55, artikel-id 100767Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the relatively unique educational design of the school subject Swedish as a second language (SSL) through ethnographic fieldwork in three linguistically diverse schools in Sweden. A main point is the importance of carefully considering the local educational context in relation to its organizational design and embeddedness in language ideologies and linguistic hierarchies when researching and discussing educational practices designed for linguistically and culturally diverse students. Since L2 education2 may become part of a negative social categorization of students (e.g. Talmy, 2011), we focus on student perspectives, i.e. 15 students’ narrated experiences of SSL in upper secondary schools where SSL is a voluntary subject3 and the teachers are highly qualified. On the basis of stance analysis (Du Bois, 2007, Jaffe, 2009), we discuss both the students’ motives for choosing SSL and their reasons for continuing to study SSL. Findings show an ambivalence toward the subject, which is related to conflicting discourses surrounding it (Hedman & Magnusson, 2018). On the one hand, the narratives reflect that SSL may be associated with negative societal discourses on immigration and L2 use; on the other, they provide examples of affordances of SSL, i.e. counter images to these discourses (cf. contrastive insights, Hymes, 1996). Not least, pedagogical scaffolding of advanced content was analyzed as a main reward. The fact that attending SSL in these schools was not an exception, separating a few from the majority, also allows for a problematization of “mainstream”.

  • 22. Jalali-Moghadam, Niloufar
    et al.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Special Education Teachers’ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools2016Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, ISSN 2464-1596, Vol. 2, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to investigate how special education teachers talk about their teaching in relation to bilingual students with dyslexia within Swedish compulsory schools. Data consist of transcripts from in-depth interviews with 15 special education teachers. According to the teacher narratives, the special education services appeared to be biased against bilingual students, as the support provided to bilingual students with dyslexia was revealed to be more or less the same as that provided to monolingual Swedish-speaking students with dyslexia. This bias is discussed in relation to the notion of difference blindness as well as in relation to practical constraints. Nevertheless, the teachers strongly advocated collaborative work with mother tongue teachers in order to facilitate dyslexia identification in bilingual students and to gain a more comprehensive picture of their language and literacy competencies, which is a desire that contrasts and contests a pedagogical monolingual master model within special education services.

  • 23. Palm, Clara
    et al.
    Ganuza, Natalia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Language use and investment among children and adolescents of Somali heritage in Sweden2019Ingår i: Journal of Multilingual and Multicultural Development, ISSN 0143-4632, E-ISSN 1747-7557, Vol. 40, nr 1, s. 64-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores language use and investment among Somali-speaking children and adolescents in Sweden, through group interviews and survey data. Our findings indicate that there are incentives to invest in Somali language learning considering the reported language use patterns and the expressed positive attitudes towards Somali mother tongue instruction. The Somali language was perceived to be ‘naturally’ linked to Somali identity and to being able to claim ‘Somaliness’, not only by the adolescents but also by the surroundings. Thus, advanced Somali language proficiency was perceived as necessary for being able to pass as ‘culturally authentic’ (Jaffe, A. [2012]. “Multilingual Citizenship and Minority Languages.” In The Routledge Handbook of Multilingualism, edited by M. Martin-Jones, A. Blackledge, and A. Creese, 83–99. London: Routledge). Furthermore, being perceived as unproficient in Somali or unable to transmit the language to future generations was experienced as guilt-provoking. Nevertheless, the adolescents articulated a compliance with the dominant linguistic order in Sweden, and their school’s assimilatory language rules (‘Swedish-only’). This compliance was associated with good manners and moral behaviour, thus reflecting the potentially harmful and pervasive nature of assimilatory language ideology and policy for individual students. The findings exemplify in many ways the struggles it entails to maintain and develop a minoritised language in a majority language context and the complex ‘ideological enterprise’ of language learning with its educational and ethical dilemmas.

  • 24.
    Salö, Linus
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning. KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Ganuza, Natalia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Karrebæk, Martha Sif
    Mother tongue instruction in Sweden and Denmark: Language policy, cross-field effects, and linguistic exchange rates2018Ingår i: Language Policy, ISSN 1568-4555, E-ISSN 1573-1863, Vol. 17, nr 4, s. 591-610Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates mother tongue instruction (MTI) in Sweden and Denmark in a historical, comparative perspective, with a view to accounting for key differences in language policy enacted in educational fields. Whereas in Sweden, MTI is offered to linguistic minority children irrespective of their linguistic and ethnic backgrounds, in Denmark the right to state-sponsored MTI has been abolished for children of non-European descent. Moreover, while the policies of both states devalue skills in mother tongues other than the legitimate language of each society, this position is more pronounced in the Danish context. The article explores the two state’s position on MTI, as expressed in policy as well as in discourse produced in the political and academic field of each state. It subscribes to Pierre Bourdieu’s framework, within which state policy is conceived as the product of historical struggle and cross-field effects. The analysis shows that the national differences in MTI exist because of the differing ways in which agents from the academic vis-à-vis the political field have succeeded in imposing their visions in the bureaucratic field from which policies are produced. Ultimately, this circumstance explains why the Swedish discussion on MTI may be characterized as having been academically founded, while the Danish discussion has remained a matter of political consideration. In the latter case, we argue, it is particularly tangible that MTI is a politicized object of struggle, where agents seek to control the exchange rate of linguistic resources and, in effect, the social worth of different speakers.

  • 25. Wedin, Åsa
    et al.
    Hedman, ChristinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv. Detta gäller inte minst skriftspråksundervisningen, där elevernas egna erfarenheter av en flexibel flerspråkighet utanför klassrummet alltför sällan tas tillvara.

    I den här antologin presenterar ett antal forskare exempel på skriftspråkliga erfarenheter, både flerspråkiga och multimodala, som sällan uppmärksammas i skolan. I sina studier har de sett en mängd goda exempel på hur lärare arbetar i klassrummet för att gynna skriftspråksutvecklingen hos flerspråkiga elever – deras multilitteracitet. En sådan medvetenhet hos läraren kan t.ex. handla om alltifrån att ha kunskap om effektiva läsförståelsestrategier till att förstå hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet stärker lärande och flerspråkig kompetens.

    Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i skola och vuxenutbildning.

1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf