Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Fischer, Otto
    et al.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Arkivens ordning: Introduktion till ett temanummer2013Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 77-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Arvet efter Kittler2016Ingår i: Agora Journal for metafysisk spekulasjon, ISSN 0800-7136, E-ISSN 1500-1571, Vol. 33, nr 1, s. 69-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Det röda manuskriptet: Historia och handskrift i Almqvists Amorina och det tidiga svenska 1800-talet2016Ingår i: Historiens hemvist. 3, Minne, medier och materialitet / [ed] Johan Hegardt, Trond Lundemo, Göteborg: Makadam Förlag, 2016, s. 105-132Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 4.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Från hugg och slag till läslust2013Ingår i: Läsning: Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013 / [ed] Jenny Björkman, Björn Fjæstad, Göteborg: Makadam Förlag, 2013, s. 41-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det återkommande talet om läsningens förfall väcker därför frågan vad det är vi egentligen talar om när vi talar om den hotade läsningen. Frågan utgör utgångspunkten för en analys av den historiska utveckling där läsning och allmän läskunnighet kommit att bli självklara. Artikelns tes är att vår nuvarande upptagenhet av läsningens problem måste förstås med utgångspunkt i den allmänna alfabetiseringens uppkomst i 1500-talets Nordeuropa, det vill säga i en situation när läsning först förvandlades från ”klerkernas hemlighet” till en allmän kunskap. Ser man närmare på denna process blir det tydligt att den blev möjlig genom nya pedagogiska praktiker såväl som nya ideologiska motiveringar. Den allmänna läskunnigheten blev ett samhälleligt ideal tack vare den protestantiska reformationen, som gjorde den personliga kontakten med Guds ord till en förutsättning för själens välfärd. Att vara en god kristen blev därmed att vara en god läsare – och tvärtom. Samtidigt gjorde reformatoriska pedagoger allt vad de kunde för att underlätta läsinlärningen genom nydanande metodiska grepp. Denna dubbla taktik – tvingande ideologi och metodisk praktik – analyseras närmare i alfabetiseringen av Sverige, där man omkring sekelskiftet 1700 inledde en riksomfattande läskampanj som skulle bli den första att lyckas alfabetisera en hel befolkning. I artikeln spåras hur kampanjen formade sin läsare och hur dess tekniker och föreställningar kan sägas leva kvar likt en fantomsmärta i vårt tal om läsning, långt efter att den ideologi som bar upp dem har vittrat bort.

  • 5.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Lyckans administration: Politi, bildning och biopolitik i Goethes Wilhelm Meisters Lehrjahre2016Ingår i: K & K: kultur og klasse : kritik og kulturanalyse, ISSN 0905-6998, E-ISSN 2246-2589, Vol. 44, nr 121, s. 135-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article engages in the new concept of individual happiness that spread in the 18th Century and in Goethe’s pivotal novel Wilhelm Meisters Lehrjahre (1795–96). In this novel, the process of “Bildung” is designed to lead the protagonist to happiness, but happiness turns out to be possible only if the process can be governed from the outside, by powers alien to the subject. For this reason, the article argues that the notion of happiness orchestrated in the novel is not based on a revolutionary concept of happiness or a victorious Enlightenment critique, but on a concept derived from a more local field of knowledge, namely “Polizeywissenschaft”. Central to German state reform, and the practices of local administration in the late 18th Century, “Polizeywissenschaft” was developed in order to render happiness to both states and individuals, and it did so by means of surveillance and secret intervention in everyday life. On a theoretical level, the breakthrough of ”the police” during the century could be mapped as an outcome of the transition from a sovereign power regime to a biopolitical one, in Michel Foucault’s teminology. In Wilhelm Meisters Lehrjahre, as in the biopolitics encoded in the “Polizeywissenschaft,” the experience of happiness is thus coupled with a new way of governing life as such.

  • 6.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Läsningens lätthet, böckernas tyngd: The Georg Svensson Lecture 20112012Ingår i: Biblis, ISSN 1403-3313, Vol. 57, nr 1, s. 3-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Peter Henning, Minne, jag, 1800. Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam. Makadam. Göteborg 20152015Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 136, s. 313-321Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Rikke Andersen Kraglund: Kjærstad. Referencer i et forfatterskab2019Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, ISSN 0013-0818, E-ISSN 1500-1989, Vol. 106, nr 3, s. 230-233Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är något med norska romanförfattares förmåga att definiera det litterära klimatet. Före Karl Ove Knausgård framgångsrikt spred budskapet om fiktionens förfall, så gjorde Jan Kjærstad succé med ett försvarstal för den litterära fantasin. Det kanske kan vara svårt att komma ihåg i dag, men i skarven mellan 90- och 00-tal var den mest framgångsrika nordiska litteraturen ett slags fiktion i kvadrat – en litteratur som aldrig tröttnade på att uppfinna nya versioner av sanningen och låta dem spegla sig i varandra i romanens väldiga spegelsal. Sitt främsta uttryck fick den i Kjærstads trilogi Forføreren (1993), Erobreren (1996) och Oppdageren (1999) – en poetisk knall i samtidslitteraturen och en veritabel succé både bland skandinaviska läsare och kritiker. I den berättades historien om medieunderbarnet Jonas Wergeland på minst tre olika sätt och med hjälp av fler litterära konstgrepp än vad en skandinavisk normalförfattare förmår leverera under en livstid.

  • 9.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Schnellschreiben: Das römische Ende des Alphabets2006Ingår i: Die Geburt des Vokalalphabets aus dem Geist der Poesi: Schrift, Zahl und Ton im Medienverbund / [ed] Wolfgang Ernst & Friedrich Kittler, München: Wilhelm Fink Verlag, 2006, s. 215-245Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Själens medium: Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 15002010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The era of the digital revolution has made it possible to acknowledge literature as a technological object, inseparable from its medium. This study attempts to outline the prerequisites of a material history of literature that does not focus primarily upon works or authors but rather on the media itself, the mnemotechnics and the practices of reading and writing that make such phenomena possible in the first place. More precisely, the thesis explores the historical process in which writing and its practices became a precondition for new forms of subjectivity that evolved around the turn of the sixteenth century in Northern Europe. The overall aim of the investigation is however not to analyze this process per se, but to offer a new perspective on how literature as we know it arises out of the media revolution of the fifteenth century. 

    By implication, the dissertation may be described as a genealogy of literature through the paradigm of technology. The study considers discursive practices – from elementary alphabetization to phantasmatic reading – and the way they contributed to the circulation of discourse in conjunction with the breakthrough of the print medium. Taken together, these elements are analyzed in terms of a discourse network – i.e. a network of technologies and institutions that allow a given culture to select, store, and process relevant data. The concept of a discourse network allows for an analysis that is receptive to the importance of technology and subjectivity as historically variable phenomena that may serve different functions: as source, as emitter, as channel, and as receiver of information.

    The analysis reveals seemingly timeless concepts like the author or the alleged transparency of the medium of writing as historical effects of the network. Further, it traces the powerful impetus of the notion of universal literacy to the rise of the state in the sixteenth century. Finally, it reveals literature as we know it as a product of displaced or alien powers of the past.

  • 11.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    ”Självframställning och självhermeneutik i Emanuel Swedenborgs journal 1743–44”2013Ingår i: "Det universella och det individuella": Festskrift till Eva Hættner Aurelius / [ed] Kerstin Bergman, Jon Helgason, Immi Lundin, Astrid Regnell, Ann Steiner, Göteborg: Makadam Förlag, 2013, s. 93-102Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12. Götselius, Thomas
    Skriftens rike: Haquin Spegel i arkivet2008Ingår i: Mediernas kulturhistoria / [ed] Solveig Jülich, Patrik Lundell & Pelle Snickars, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv , 2008, s. 47-71Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 13.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    ”Tal och tystnad i alfabetiseringen av Sverige: exemplet Jesper Swedberg”2013Ingår i: Tal, makt, vansinne: En vänbok till Ulf Olsson / [ed] Thomas Götselius, Caroline Haux, Jesper Olsson, Per Anders Wiktorsson, Höör: Brutus Östlings bokförlag Symposion , 2013, 500, s. 82-95Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 14.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    The Vivid Alphabet: Media and Mass Literacy in the Early Modern Military State2007Ingår i: Historical Studies in Education, ISSN 0843-5057, Vol. 19, nr 22, s. 53-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the connections between literacy, media technology and power in early modern Northern Europe. Designed as a genealogy of mass litercy, it suggests that the extremely successful literacy campaign in the kingdom of Sweden (dating back to 1686) was based upon a new kind of writing, a reshaped alphabetic technology, coterminous with a new technology of power, namely discipline, which originated in the army. At the same time, it argues that militarisation of society, rather than consolidation of Lutheran faith, provides the pertinent context in which the take off of universal literacy in Northern Europe, and, cosequently, in the West, must be interpreted. Thus it becomes possible to explain why mass literacy was first achieved in Sweden, a state of imperial ambition were military needs and military organization permeated every aspect of society.

  • 15.
    Götselius, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Vägra skriva. Kontorsskrift och kulturteknik i Herman Melvilles "Bartleby, the Scrivener"2019Ingår i: Opplysninger: festskrift til Knut Ove Eliassen på 60-årsdagen 26. oktober 2019 / [ed] Anne Fastrup, Gunnar Foss, Rolv Nøtvik Jakobsen, Oslo: Novus Forlag, 2019, s. 167-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Götselius, Thomas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Haux, CarolineStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Olsson, JesperWiktorsson, Per AndersStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Tal, makt, vansinne: en vänbok till Ulf Olsson2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Westin, Boel
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Olsson, AndersStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Götselius, ThomasStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Vandring genom tiden: till Anders Cullhed 18/3 20112011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf