Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 873
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Bergklint, Fia
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Kommunikation ur ett lärandeperspektiv: Studier genomförda i tre klasser i särskolan och grundskolan.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 102.
    Berglund, Elisabet
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Gonzalez Zetterblom, Alma
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Utveckling av läsförståelse genom ömsesidig undervisning: En aktiv bedömning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

  • 103. Berglund, Ingrid
    et al.
    Höjlund, Gunilla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Kristmansson, Per
    Paul, Enni
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Gymnasial lärlingsutbildning ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv - med utgångspunkt i försöksverksamheten 2008-20142017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is based on 3 follow-up studies of a pilot project of upper secondary school apprentice education, which were conducted during the academic years 2009/10, 2010/11 and 2012/13 on behalf of the Swedish National Agency for Education. The focus of the studies was the conditions for students’ development of vocational skills in workplace-based education.

  • 104.
    Bergman Åkerman, Lena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Särskild begåvning - särskilt bemötande?: Föräldrars erfarenhet av skolans bemötande av särskilt begåvade barn2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever med särskild begåvning är en elevgrupp som kan behöva stöd och särskilda anpassningar för att utvecklas optimalt i skolan. Skolverket har nyligen uppmärksammat elevgruppen och tagit fram ett stödmaterial för skolor. Kunskap om dessa elevers behov saknas dock i stor utsträckning hos lärare och specialpedagoger, då den varit begränsad tidigare, både i lärarutbildning och i skolan, även om vissa erfarenheter utvecklats under senare tid. Föräldrar till särskilt begåvade barn har erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. För att skapa förutsättningar för en stimulerande skolgång för elevgruppen behöver specialpedagoger på många håll utveckla ett bra bemötande, här har föräldrar till särskilt begåvade barn erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur skolan bemött särskilt begåvade barn. Det görs genom föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter. Uppsatsen avser att visa på vilka hindrande faktorer som föräldrarna upplevt i möten mellan hem och skola och vilka möjligheter skolan gett för barnets välmående och en gynnsam utveckling. Studien behandlar hur föräldrarna beskriver att de och deras barn har blivit bemötta av skolan, hur skolans bemötande påverkat barnets välbefinnande och möjlighet till utveckling, samt vilka aktiviteter och åtgärder i skolan som har uppfattats som gynnsamma. Kvalitativ intervju och innehållsanalys har använts i uppsatsen. Undersökningen har ett ekologisk systemteoretiskt perspektiv. Sammanlagt har 18 föräldrar djupintervjuats. Studien beskriver skolerfarenheter som gäller 18 barn; 12 pojkar och 6 flickor, med en medelålder på 11,5 år. Resultat visar när det gäller föräldrars erfarenhet av skolans bemötande att lärare, specialpedagoger och skolledning i hög grad saknar kunskap om särskilt begåvade barn. Konsekvensen av det blir att föräldrar behöver ta stort ansvar för att barnets behov av anpassningar tillgodoses. Majoriteten av föräldrarna har erfarenheter av bristande förståelse och stöd från skolan, och av att ha blivit ifrågasatta. Studien visar också att barnets beteende kan påverka hur barnet blir bemött. Det finns stora skillnader i hur barnen blivit bemötta, alltifrån en vilja att förstå och skapa förutsättningar för ett gott lärande, till en avvisande attityd där barnet direkt eller indirekt ifrågasatts. Skolans bemötande har gett konsekvenser av att många av barnen bytt skola flera gånger i syfte att hitta en skola som klarat av att bemöta barnet utifrån dess förutsättningar. Studien visar också att en bristande kunskap och förståelse hos lärare och skolledning ger risk för utanförskap och att barnets kunskapsutveckling inte sker utifrån den potential som barnet besitter. De gynnsamma aktiviteter och åtgärder som framkommit är en flexibel organisation som tillgodoser barnets behov och skapar anpassningar utifrån barnets helhetssituation. De rekommendationer som kan dras från studien är att åtgärder och anpassningar bör utgå ifrån en helhetsbild av barnets situation, vilket innebär att en pedagogisk kartläggning, förutom barnets kunskapsnivå, även bör innefatta barnets sociala situation och emotionella mognad. Föräldrar och elevens erfarenhet är därför viktiga beståndsdelar i den pedagogiska kartläggningen. Uppsatsen har även visat att viktiga områden att studera vidare är hur man identifierar elever med särskild begåvning. En annan viktig frågeställning gäller de elever vars begåvningsprofil visar på mycket god förmåga inom det visuo-spatiala området. I studien finns indikationer på att det är en grupp som riskerar att komma i kläm i skolan.

  • 105.
    Bergsten, Annelie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Purwin Gustavsson, Katarina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Stöttande skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet: En litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 106.
    Bergvall, Ida
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Matematikängslan ur elevens perspektiv2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön.

     

    Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan.

     

    Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan. Att blotta svårigheter innebär en risk att hamna i generande situationer. Istället avstår flera av informanterna från att ställa frågor både under gemensamma genomgångar och under eget arbete, trots att de inte förstår. Följden blir att de får problem med matematikämnet, problem som kan bli ihållande. Tidigare forskning förefaller i första hand vara inriktad på orsaker som vilka specifika moment som ger upphov till ängslan, hur brister i arbetsminne påverkar, om intelligens eller verbal förmåga inverkar på upplevelsen av matematikängslan och betonar inte betydelsen av elevernas egna tankar, känslor och upplevelser av undervisningen.

     

    De första åren under mellanstadiet förefaller vara särskilt känsliga för att matematikängslan ska uppstå. Orsaken skulle kunna vara den så kallade nioårskrisen då många barn börjar jämföra sig med varandra och blir medvetna om sina eventuella brister.

     

    Andra möjliga förklaringar till att matematikängslan uppstår skulle kunna vara att abstrakta begrepp införs utan att betydelsen blir tydlig för eleverna eller att det saknas en tydlig progressionslinje genom grundskolan vilket medför att ett glapp uppstår mellan skolår tre och fyra.

  • 107.
    Berlin, Mariana
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Differentiering och inkludering - En studie grundad på dokument och intervjuer på Åland2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument från Åland, i detta fall den åländska läroplanen och några jämförelser ifrån finska fastlandets läroplan. Därtill har detta kompletterats med intervjuer från fem olika speciallärare från några av Ålands högstadieskolor.

    Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den åländska skolans syn på differentiering och inkludering. Det som framkommit är att den medicinska och individuella diskursen är stark inom den åländska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro till största delen. Man satsar mycket på individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fältet där elever slussas till speciallärare för att få hjälp att antingen komma ikapp eller att få sin studiegång anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmåga. 

  • 108.
    Berner, Amanda
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Ska man sätta punkt för delaktigheten?: En studie om punktskriftens betydelse för fyra gravt synskadades delaktighet2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn på punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att få fatt i deltagarnas berättelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjälp av min egen förförståelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet är ett mycket komplext fenomen som är situationsbunden och påverkas av personliga och miljömässiga faktorer. Tillgänglighet, normalitet och autonomi är genomgående teman i studien. Studien visar också att punktskriften har betydelse för att kunna delta i det samhälle som finns idag, för att exempelvis kunna studera, arbeta, ta del av information och nyheter. Punktskriften behövs också för att gravt synskadade personer ska kunna vara och själva uppleva sig som delaktiga.

  • 109.
    Bernövall, Jeanette
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Björklund, Lisa
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Speciallärare i matematik: Några speciallärares upplevelser av sin yrkesroll i praktiken2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
  • 110.
    Bernövall, Jeanette
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Björklund, Lisa
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Speciallärare i matematik: Några speciallärares upplevelser av sin yrkesroll i praktiken2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet var att studera några speciallärares upplevelser av sitt uppdrag och hur de uppfattade sina möjligheter att arbeta i enlighet med vad som beskrivs i examensordningen. Vi riktade oss till speciallärare med specialisering matematikutveckling. Särskilt fokus låg på samarbete och samverkan mellan specialundervisning och ordinarie undervisning. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats då vi ville få syn på variationen i individers uppfattningar. Som metod valde vi semistrukturerade intervjuer med speciallärarna. De sex speciallärarna som vi intervjuade hade tagit sin examen under 2014 och 2015. Resultatet analyserades utifrån ett relationellt perspektiv. Speciallärarnas uppfattningar om vad som ska ingå i speciallärarrollen varierar. Arbetsuppgifterna som våra respondenter beskriver att de har är också skiftande. Det som framhålls som en speciallärares speciella yrkeskunskap är ofta relaterat till den enskilda eleven. Respondenterna ger olika bilder av försök till inkludering och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken och stödet ges både individuellt och inom klassens ram. De är tusenkonstnärer i sina roller och har fler uppgifter inom kompetensområden som inte tillhör matematiken. Vår analys av resultaten visar att det finns ett glapp mellan den pedagogiska praktiken och den formella kompetensen. Detta glapp riskerar att skapa dilemman. I den pedagogiska verkligheten är specialläraren en som tar hand om besvärliga elever. För att skapa delaktighet krävs hållbara och utvecklingsbara strategier som med en pedagogisk taktfullhet, flexibilitet och en genomtänkt kombination av specialundervisning och ordinarie undervisning ger förutsättningar för lärande och utveckling för alla elever (Magne, 1998; Gerrbo, 2012; Ljungblad, 2016). I planering med ledning och arbetslag behöver speciallärarens kompetens användas för att skapa sådana förutsättningar. Glappet riskerar annars att förstärkas, då avståndet mellan de politiska besluten och verksamhetens förutsättningar är för stort. Det behövs ett förändrat syn- och förhållningssätt där hjälplärarrollen fasas ut och speciallärarens uppdrag blir en pedagogisk förstärkningsresurs på individ, grupp och organisationsnivå i samspel.

  • 111.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Andersson, Fia
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Delat läsande som redskap för läsundervisning i grundsärskolan2015Other (Other academic)
  • 112.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Specialpedagogiska institutionen.
    Eriksson, Inger
    Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv2006In: Didaktikens forum, Vol. 3, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 113.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Specialpedagogiska institutionen.
    Eriksson, Inger
    Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Lindberg, Viveca
    Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    In-service training as cognitive apprenticeship2007In: Sociocultural perspectives on teacher education and development: New directions for research – SOCIOTED, 7-8 April 2008 in Oxford University, England, 2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The issue of this paper is to present and discuss a project for in-service training of some teachers employed within advanced vocational education (AVE), part of higher education in Finland. The political visions of an increased proportion of people with higher education, not only in Finland but in the Western world as a whole, have contributed to teachers encountering with new groups of students with non-academic backgrounds. These students have been accepted for studies but an increasing proportion fail in examinations. Especially language teachers at this specific AVE, a small polytechnic institution, were concerned about how the situation had developed. According to their understanding, an increasing amount of the students had dyslexia. Therefore the had attended courses and lectures, which however did not provide them with the tools they needed. An expert was enrolled, in order to work with the students. Instead of working with remedial programmes, her work focused on students; reading and writing strategies, which became a success. As a result, the school wanted her to work with an increasing number of students. Instead an in-service training project that would provide the teachers with the competence of the expert was initiated. The project was designed based on socio-cultural perspectives on learning, drawing on the concepts distributed expertise (Palinscar & Brown, 1984), literacy practices (Street, 1984; Gee, 1996; Lea & Street, 1998) and cognitive apprenticeship (Rogoff, 1984, 1990). As a whole, the project consisted of two parts: firstly, the experts work with the students, and secondly, the in-service training for teachers. Here, the main focus is on in-service training for the teachers but as the content of this in-service training is students' reading and writing strategies, it is necessary to describe part of the project directed towards the students as well. The aim of the work directed to students at risk was on the one hand related to trying out and developing appropriate tools for identifying students at risk, and to explore their current reading and writing strategies and making the students aware of and other, more relevant strategies as well as helping them to change their current strategies on the other. The expert's findings about students' current strategies contribute to the picture of the characteristics of readers and writers inadequate strategies for reading and writing. Her work also included identifying what kind of reading and writing was expected from the students within each of the eight programmes included in the project. In all, 112 students were tested, 57 of these were offered the programme, 41 students accepted joining the programme and 29 finished it. The aim of the in-service training was to make it possible for the teachers to appropriate the competencies of the expert. Therefore the in-service project was designed on ideas of cognitive apprenticeship and distributed expertise. In other words, the expertise was to be distributed to the teachers attending the in-service programme. The programme started with only two teachers; a year later they were expected to take over some of the work and new teachers were accepted for the programme as newcomers, and after one more year further teachers were invited. As a complement to apprenticeship, seminars related to specific texts were offered. In manual work, apprenticeship is organised in relation to a production that involves material, tools, and techniques - in a way this work is transparent. When it comes to cognitive work, the material, tools and techniques are opaque rather than transparent, therefore the design of cognitive apprenticeship must involve possibilities for making the competence underlying planning, decision-making and reflection more transparent. The text seminars mentioned were one means offered in order to make the expert's competencies visible. In the paper these ideas are further developed. The results of the project are discussed on two levels. Firstly in relation to teachers' knowledge formation - that is their struggle with their strong contemporary conception of these students' as suffering from dyslexia on the one hand and with their emerging insights of the relational and contextual aspects of what it means to become literate within a specific AVE-programme. Secondly, the results are related to organisational conditions for these teachers to use the competence they have appropriated. Finally, we discuss the relation between the practice-concept in New Literacy Studies and that used in studies based on socio-cultural and activity theoretical studies.

  • 114.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Eriksson, Inger
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lindberg, Viveca
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Slutrapport från ESF-projektet Sjökaptener i hamn2011Report (Other academic)
  • 115.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Finnset, Torgunn
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Andersson, Fia
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Den formativa bedömningens dubbla fokus2016Other (Other academic)
  • 116.
    Birath, Christina
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Westerlund, Carina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Lärande i grundsärskolan i ämnet svenska och ämnesområdet kommunikation: En intervju- och observationsstudie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 117.
    Bjurenfors, Fredrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    För elevernas skull: Skolinspektionens kritik mot skolor som fått vitesföreläggande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Swedish compulsory education system is not seen as high quality according to the (OECD, 2015). Instead eyes are turning towards Finland and Singapore for best practice. Sweden's results are falling in international assessments such as PISA and TIMMS (Skolverket, 2016a/2016b), despite high expenditure per capita and several education reforms lately, such as a new curriculum and new teacher training education. The Swedish Schools Inspectorate scrutinizes schools with the objective to ensure a good education in a safe environment and to sustain nationwide equity. The authority therefore has a decisive role in judging the quality of schools in Sweden. The objective of this thesis is to study the criticism of Swedish Schools Inspectorate towards schools that have received a penalty for not abiding the law. The data consists of six school inspection reports seen as a case. Qualitative analysis is used building on discourse analysis theory. The findings of the research are that discipline and value-based issues are two of the areas discussed most in the criticism of the Swedish Schools Inspectorate. The inspectors also seem to look for discrepancies between documents and school staff. Different groups have the power to express themselves on various issues, such as special educators in student health. The pupils are also given a strong voice and space to define their school in the reports.

  • 118.
    Björk, Cajsa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Olsson, Åsa
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    "Ja men, jag hör ju bra - det är bara några ord som försvinner": Elevers upplevelser av hörseltekniska hjälpmedel och dess användning i hörselklasser2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 119.
    Björk, Christina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Hur skapas kontakt?: En studie om kommunikationsmönster mellan elever med synskada, seende klasskamrater och vuxna2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkätsvar från 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans årskurs 1-9. En fjärdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsättning.

    En frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsättningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgår att elevens synnedsättning innebär att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast är resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att när det handlar om att träda in i samtal orsakar elevens synnedsättning missförstånd i ganska liten eller liten utsträckning. Samtalssituationer där samtal regleras utifrån bestämda samtalsämnen i fastställda par, eller grupper, verkar skapa den ram som gör att möjligheten för eleven med synskada att träda in i samtal ökar. I jämförelse med initiativen till kontakt som tas mellan seende klasskamrater pekar studien på att initiativ till kontakt tas i betydligt mindre grad mellan elever med synskada och klasskamrater. Elevens synförmåga visar sig ha har stor betydelse när det åskådliggörs i studiens resultat att eleven med synskada många gånger inväntar att någon annan ska initiera kontakt.

    En annan frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse kroppsspråket hos eleven med synskada har för kommunikationen mellan eleven med synskada, seende klasskamrater och vuxna. Det visar sig att de flesta eleverna med synskada har ett kroppsspråk som avviker från genomsnittet av eleverna i klassen och att merparten använder kroppsspråk i mindre utsträckning än genomsnittet. Eftersom de flesta av respondenterna anser att elevens kroppsspråk kan orsaka missförstånd i samspel med klasskamrater och att svårigheten att uppfatta kroppsspråk hos seende klasskamrater kan orsaka missförstånd hos eleven med synskada, kan man konstatera att kroppsspråket har stor betydelse i kommunikationen. Synnedsättningen och elevens kroppsspråk förefaller ha samma betydelse för att relativt få initiativ till kontakt tas mellan elever med synskada och seende klasskamrater.

    En tredje frågeställning i studien har varit att undersöka vad som framstår som främjande respektive hindrande i miljön för kommunikationen mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Arbetsro visar sig vara en viktig förutsättning för kommunikationen mellan elever med synskada och klasskamrater ska komma till stånd. Resurspersoner fungerar ofta som en länk mellan eleven med synskada och kamrater, men några exempel ges också på hur resurspersonen snarare hindrar än främjar samspel. Klassrummet eller grupprummet är de miljöer där eleven med synskada har lättast att samspela med kamrater, medan skolgården framstår som den svåraste.

  • 120.
    Björk, Marie
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Transforming a practice-based problem into research questions2019In: International Journal for Lesson and Learning Studies, ISSN 2046-8253, E-ISSN 2046-8261, Vol. 8, no 3, p. 244-255Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    This paper describes and discusses aspects that affect research questions in a practice-based research study, where learning study is used as a framework. The purpose of this paper is to contribute to understanding of the process where teachers and a researcher collaborate in transforming practical teaching problems into research questions.

    Design/methodology/approach

    A case study is conducted. Data consist of field notes, logbooks, manuscripts and conference papers from two learning studies conducted in grade 4 by three teachers and one researcher, and notes from meetings in a subject-teacher group at the school. The analysis focuses on how the research questions emerge and change in relation to discussions among teachers and in the research group of teaching, previous research and learning theory.

    Findings

    Questions about students’ discernment of the structure in the base-ten system emerged in learning study 1 and in the subject-teacher group. Discussions of previous research and the didactical theory learning activity transformed the research questions in learning study 2, into focusing students’ theoretical knowledge, examining general structures in the base system, using learning models as tools. Conditions for identification of specific teaching problems and alternative theory in a learning study are discussed.

    Originality/value

    The explicit example where research questions are transformed can be used in further discussions and methodological questions regarding formulation of research questions in educational research. Discussions, specifically of transforming research questions, when learning study is used may be promoted.

  • 121.
    Björk, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Nikula, Åsa
    Stensland, Paul
    Stridfält, Anna
    Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet2019In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, no 2, p. 26-49Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article describes and discusses emerging theoretical thinking about structures in the base system among pupils who participate in an exploratory work where they measure distances in different bases. Data comes from a study with 44 pupils in grade 4 where Davydov’s mathematical program for a learning activity was used for the design of the teaching. Films, student assignments and transcripts have been analyzed qualitatively and categorized. The analysis shows signs of emerging theoretical thinking in the form of actions, such as questions about, and descriptions of relationships between the positions on the left and right of the radix point (the sign that distinguishes integer part and fractional part in the number). The result is reported under three categories: (a) the bases function to the digits´ value in the number, (b) position switching and (c) the unit as one of a quantity. The result is discussed in relation to previous research on pupils’ difficulties with decimal numbers.

  • 122.
    Björk, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education. Stockholms stad, Sverige.
    Pettersson Berggren, Gunilla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Stockholms stad, Sverige.
    "Det brukar vara så här långt!" En jämförande studie om kritiska drag för för elevers uppfattning av tallinjen2014In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, no 13, p. 67-85Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    "It’s usually this far” – A comparative study on critical features for pupils' perception of the number line

    This study examines how second graders perceive and use the number line as a learning tool. According to the variation theory’s approach to learning, pupils have to discern what is important for this form of representation of the numeral system in order to use the number line as a tool in mathematical thinking. Critical aspects from other studies with similar learning objects have been taken into consideration for our pre-test design. These aspects supplemented and enhanced the analysis of the results and our results were consistent with earlier learning studies´. This points to the importance of pupils’ understanding of the number line range, the relationship between value and distance and the need for two reference points to determine the scale, and how part and whole relate to each other. The results are discussed in relation to previous learning studies, and in relation to what we see as interesting from a teaching perspective. The study was conducted by mathematics teachers at Sjöstadsskolan in Stockholm, as part of an action research project in collaboration with Stockholm University.

  • 123.
    Björk, Tina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Talar du med mig?: En studie om blindas tankar och erfarenheter kring icke-verbal kommunikation2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 124.
    Björklid, Pia
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fischbein, Siv
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Det pedagogiska samspelet2011 (ed. 2)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om en pedagogisk utmaning: Hur får man människor i en grupp att utvecklas optimalt? Många faktorer styr undervisnings- och lärandeprocesserna: deltagarnas kunskaper, motivation och erfarenheter samt lärarens arbetssätt och metoder. Till det kommer sociala nätverk, samhälleliga och kulturella villkor samt den fysiska miljön. Författarna låter välkända teoribildningar möta utmaningen; dessa teorier lägger olika vikt vid hur individfaktorer, socialpsykologiska aspekter respektive samhälleliga faktorer påverkar människans lärande. Sammantaget blir det en första och lättillgänglig introduktion till ett interaktionistiskt synsätt på lärande.

  • 125.
    Björklund, Lisa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Pettersson, Ulrika
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Barn gör så gott de kan: Men när de inte kan, hur hjälper skolan dem då?2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.

    Vi vill även undersöka synen på inkludering.

    För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. 

    Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.

    Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm. Dessutom har vi intervjuat en rådgivare på Specialpedagogiska Skolmyndigheten samt en tjänsteman på Skolverket.

    Tidigare forskning ligger också till grund för vår studie. Vi belyser tidigare studier på goda exempel av inkluderingsarbete. Vi har valt att lyfta fram det relationella perspektivet.

    Denna undersökning visar att synen på inkludering inte skiljer sig markant bland våra respondenter. Det finns en vilja bland lärarna att arbeta inkluderande. Det som hindrar dem handlar till stor del om organisation och tillgång till rätt resurser. Svårigheter som lärarna upplever är brist på tid och brist på stöd. Dessa upplevelser kan se olika ut.

    Lärarna i vår studie efterlyser utbildning och utökad kunskap, handledning och stöd från skolledningen. Samarbete mellan kollegor och mellan skola – föräldrar framhålls som betydelsefullt i inkluderingsarbetet. Vikten av att lyssna på barnet och att utgå från varje enskild elevs behov uppmärksammades också som framgångsfaktorer för att lyckas inkludera elever i behov av särskilt stöd.

  • 126.
    Björkman, Kristina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Vila i förskolan - en kvalitativ intervjustudie av pedagoger i förskolan2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien tar upp fenomenet vila i förskolan. Det är vila ur ett omsorgsperspektiv och vilans betydelse för hälsa och lärande i förskolan. Studien belyser hur vilan är en viktig del av omsorgen men även av lärandet, faktorer som enligt Läroplanen i förskolan (98, rev 10) ska bilda en helhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger på förskolan uppfattar fenomenet vila, men även synliggöra hur de uppfattar förutsättningarna och uttrycken för vila på förskolan.  De tre frågeställningarna är ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan fenomenet vila?”, ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan förutsättningarna för att barn ska kunna vila?” och ”Hur vilar barnen på förskolan?”. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger på två förskolor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet från intervjuerna är indelade i fem teman: fenomenet vila, hur barn vilar på förskolan, förutsättningar för att barn ska kunna vila, hur det ges utrymme för barnen att vila och barn som inte vilar. Det som diskuteras är pedagogens roll och den pedagogiska miljöns roll för barnens vila. Balansen mellan vila och icke-vila tas upp som en avgörande faktor för hälsa och inlärning. Till sist är fokus på det specialpedagogiska perspektivet. Brist på vila kan visa sig genom okoncentration, trötthet och olust, vilket gör att vila bör tas i beaktan då t ex utredningar görs.

  • 127.
    Björnfot Sundström, Elisabet
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Nygren, Marie-Louise
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Lärares möte med verbalt särskilt begåvade elever2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 128.
    Björnsson, Malin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Hellström, Lena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Möjligheter och utmaningar med läsförståelsetest: speciallärares upplevelser av screening2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 129.
    Björnsson, Malin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Hellström, Lena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Möjligheter och utmaningar med läsförståelsetest: speciallärares upplevelser av screening2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 130.
    Blomberg, Hanna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Holmqvist, Hanna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Södergren, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    "Vad sa jag och vad sa du?": Högstadielärares upplevelser av att undervisa elever med språkstörning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares upplevelser av hur det är att arbeta med elever med språkstörning. I juni 2016 publicerades en utredning där det framkom att måluppfyllelsen för elever med språkstörning är låg och att lärares kunskap om diagnosen är bristfällig. Inom forskningen kring språkstörning saknas konsensus vilket innebär att diagnosen kan tolkas på olika sätt. En språkstörning kan bestå av svårigheter inom olika delar av språket. Svårigheterna handlar bland annat om att göra sig förstådd och förstå andra. Detta påverkar elevernas skolprestationer på olika sätt. All undervisning skall enligt gällande läroplan anpassas individuellt, men forskning gällande anpassningar för elever med språkstörning är bristfällig. Studien baseras på intervjuer med fjorton lärare i årskurs 6-9. Det empiriska underlaget analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärare upplever ett flertal utmaningar i undervisningen av elever med språkstörning. Exempel på dessa är begreppsförståelse, uttalssvårigheter, kunskapsredovisning, läs- och skrivsvårigheter samt nedsatt arbetsminne. För att anpassa undervisningen använder lärare bildstöd, extra tid, tekniska hjälpmedel och hjälp att strukturera uppgifter. Av resultatet framgick även att lärarna upplevde sig ha låg kunskap om diagnosen och därför efterfrågade stöd. Den forskning som finns kring diagnosen språkstörning fokuserar till stor del på barn i yngre åldrar. Det råder även brist på forskning kring anpassningar i undervisningen. Kombinationen skolsvårigheter hos elever med språkstörning, den knapphändiga forskningen om språkstörning hos tonåringar och bristande kunskap kring diagnosen hos lärare utgör möjliga hinder i arbetet med elever med språkstörning.  

  • 131.
    Blomfeldt, Elin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Janhans, Anette
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Att lära tillsammans: En studie om hur TAKK utvecklas i grundsärskolan2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den vanligaste undervisningssituationen inom grundsärskolan har enligt forskningsöversikter varit en-till-en situationer. Detta har även gällt inom ämnet kommunikation som förutsätter samspel. Utifrån det aktuella forskningsläget inom TAKK (tecken som alternativt kompletterande kommunikation) framkommer att elever oftast kommunicerar med vuxna då de saknar tecken/metoder för att kommunicera med jämnåriga. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka om ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan påverka utveckling av elevernas kommunikation med TAKK. Studiens syfte är att undersöka om elever med utvecklingsstörning kan gynnas av att undervisas i TAKK i samspel med andra i en kontext där teckenförståelsen är en förutsättning för delaktighet. Studiens metodansats var aktionsforskning och inspelade reflekterande fokusgruppssamtal och film användes dokumentation.

    Studiens resultat visar att samspel ökar arbetsglädje, möjlighet till kommunikation och TAKK-kunskap hos både elever och pedagoger. Resultaten visar en tydlig förändring av inställningen till elevers utvecklingsmöjligheter, lärande i samspel och TAKK som medierande kommunikation. Hos eleverna noterades en ökad kunskap om TAKK, delaktighet och kommunikationsmöjligheter.

    Det konstateras att AKK-metoder i grupp ökar möjligheten till kommunikation och är en framgångsfaktor för att utveckla en inkluderande undervisning. Lärande i samspel kombinerat med videodokumentation ger pedagoger möjlighet att bedöma elevernas utveckling och identifiera den närmaste utvecklingszonen vilket blir ett underlag för planering av en utmanad undervisning. I framtida studier skulle det vara av intresse att göra om liknande undersökningar som i denna studie men under längre tid, andra metoder och med mer snarlika grupper.

  • 132.
    Blommé, Andreas
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Tilläggsbelopp beviljat? : En diskursanalys av beskrivningar om makt, mening och identitet. En studie avseende ansökningar om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd 2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this paper has been to highlight how discourses on disability are portrayed in two different applications for additional funding for students with special educational needs (SEN) of hearing impairment, and two regarding neuropsychiatry. The paper studies a total of 328 applications for additional funding and chosen four of these for a further in depth analysis. The aim of the paper has been to highlight and pinpoint how the four different applications, describes different discourses and perspectives on disability from a perspective of ableism and audism. This ergo in turn creates different fields of transferred discourses from each individual application. The paper has also analyzed what discourses results in granted additional funding from the two municipalities. The paper has used an applied method of Sara Ahmed’s perspective on discourse analysis (2012) and Sara Ahmed’s Queer phenomenology (2006) as a theoretical framework. The purpose of this has been to distinguish use of governmentality and documentality, in order to highlight discourses on ableism and audism.

    The conclusions drawn from this paper are that the categorical perspective dominates applications regarding neuropsychiatry while the compensatory perspective dominates applications regarding hearing impairment. This in turn points to that the Swedish state should take control of assessing applications for SEN needs from the municipalities. This would possibly lead to increased equivalence and allocation of resources regarding decisions on additional funding for SEN needs. The results show that ableism, audism, governmentality and documentality are predominant discourses in the written applications for additional funding, which works to construct and whole fully connect the SEN need to being the identity of the student.   

  • 133.
    Blomquist, Emelie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Gustafsson, Madleen
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Social kompetens i särskolans vardag: Några särskolepedagogers arbete2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.

    Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.

    Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.

  • 134.
    Blomqvist, Eva
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Education in Mathematics and Science.
    Dahl, Pernilla
    Department of Education in Arts and Professions.
    Myten om "det du gör med kroppen kommer ut i knoppen"2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.

  • 135.
    Blomqvist, Karin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Lejdeby, Lasse
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Samarbetsinlärning i praktiken: studenters erfarenheter2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning. Syftet med arbetet var att läsa och analysera studenters texter om deras prövande av samarbetsinlärning under deras praktikperiod. Vårt val av metod är en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av den reflexiva metoden i analysen. Centralt i denna metod är själva tankearbetet kring empirin, det vill säga reflektionen och tolkningen av materialet. Flera av studenterna har positiva erfarenheter av samarbets-inlärning. Dock uppkommer att den traditionella undervisningen präglar både lärarstudenterna och eleverna. Ytterligare svårigheter har visat sig uppkomma när elever med diagnoser inom autismspektrat förväntats vara aktivt delaktiga i övningarna.

  • 136. Blomqvist, M.
    et al.
    Ahadi, S.
    Fernell, E.
    Ek, Ulla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Dahllöf, G.
    Dental caries in adolescents with attention deficit hyperactivity disorder: a population-based follow-up study2011In: European Journal of Oral Sciences, ISSN 0909-8836, E-ISSN 1600-0722, Vol. 119, no 5, p. 381-385Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study tested the hypothesis that adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) exhibit a higher prevalence of caries than adolescents in a control group. Thirty-two adolescents with ADHD and a control group of 55 adolescents from a population-based sample, all 17 yr of age, underwent a clinical and radiographic dental examination. The mean +/- SD number of decayed surfaces (DS) was 2.0 +/- 2.2 in adolescents with ADHD and 0.9 +/- 1.4 in adolescents of the control group. Thirty-one per cent of the adolescents in the ADHD group had no new caries lesions (DS = 0) compared with 62% in the control group. Six per cent of the adolescents in the ADHD group were caries free [decayed, missing or filled surfaces (DMFS) = 0] compared with 29% in the control group. Adolescents with ADHD also had a higher percentage of gingival sites that exhibited bleeding on probing compared with the control group: 35 +/- 39% vs. 16 +/- 24% (mean +/- SD), respectively. At 17 yr of age, adolescents with ADHD exhibited a statistically significantly higher prevalence of caries compared with an age-matched control group. Adolescents with ADHD need more support regarding oral hygiene and dietary habits. They should be followed up with shorter intervals between dental examinations to prevent caries progression during adulthood.

  • 137. Blomqvist, My
    et al.
    Ek, Ulla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Fernell, Elisabeth
    Holmberg, Kirsten
    Westerlund, Joakim
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Dahlloö, Göran
    Cognitive ability and dental fear and anxiety2013In: European Journal of Oral Sciences, ISSN 0909-8836, E-ISSN 1600-0722, Vol. 121, no 2, p. 117-120Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Dental fear and anxiety (DFA), as well as dental behavior management problems, are common in children and adolescents. Several psychological factors in the child, and parental DFA, have been studied and found to correlate to the child's DFA. The aim of this study was to investigate the relationship between cognitive ability and DFA in a population-based group of children with identified behavior and learning problems. In conjunction with a dental examination at 11yr of age, 70 children were assessed with regard to DFA using the Children's Fear Survey Schedule Dental Subscale (CFSS-DS), and their cognitive ability was assessed using the Wechsler Intelligence Scale for Children. In addition, parental DFA was measured using the Corah Dental Anxiety Scale. The results revealed that DFA was significantly correlated to verbal intelligence quotient (IQ) but not to any other cognitive index. A significant correlation was found between parental DFA and child DFA. The results indicate that the child's verbal capacity may be one factor of importance in explaining dental fear in children.

  • 138.
    Boberg, Anette
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Specialpedagogiska idéer kring matematik i grundsärskolans pedagogiska planeringar2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Grundsärskolan har gått mot att bli mer kunskapsinriktad och bedömningen har förändrats mot att mer främja och diagnosticera lärande. En kvalitativ studie har gjorts där huvudfrågan ställs: Vilka specialpedagogiska idéer finns i lärares lokala pedagogiska planeringar (LPP:er) i grundsärskolan? Den metod som valdes utgjordes av en textanalys med utgångspunkt i en sociokulturell teori där också delaktighet och samspel spelar roll. Det relationella och det kategoriska perspektivet visar sig också utgöra betydelse i planeringar och bedömning i matematik. Det blir allt vanligare att eleven, tillsammans med läraren eller kamrater bedömer sin kunskap (Lindström, Lindberg, Pettersson, 2013) vilket stöds av studien och är positivt då många elever har svårt med att tillägna sig den grundläggande taluppfattningen i grundsärskolan. Resultatet visade att lärare planerar in specialpedagogiska idéer i undervisningen, alternativa hjälpmedel samt använder sig av ett mycket varierat arbetssätt vid undervisning. Mest förvånande var ändå det resultat som påvisade brister som att många lärare inte kopplar sina planerade arbetsmoment till förmågorna eller till kunskapskraven i Lgr11. En av de forskningsfrågor som väckts under studiens gång är: Hur skulle ett diagnosmaterial för grundsärskolan se ut och vilka former skulle de behöva ge plats för i bedömningssituationen?

  • 139.
    Bock, Maria
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Eriksson, Jennie
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Introduktion av reciprok undervisning: En aktionsforskningsinspirerad studie för att utveckla undervisning i läsförståelse för elever med intellektuella funktionsnedsättningar2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En aktionsforskningsinspirerad studie där syftet är att undersöka möjligheten att som pedagoger utveckla läsförståelse för elever med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Genom att använda oss av klassrumsbaserad aktionsforskningsansats med self-study som design med multipel datainsamlingsmetod där loggboksskrivande, reflekterande samtal och observationer används för att tydliggöra pedagogernas utveckling genom arbetsgången. Reflekterande samtal har genomförs tillsammans med en kritisk vän och gör att även vi som pedagoger utvecklas i vårt arbete med implementering av reciprok undervisning. Introduktionen av modellen för reciprok undervisning (RU) i våra egna verksamheter har synliggjort hur elevernas förmåga till läsförståelse ökar genom tillämpandet av de olika strategierna för RU. När reciprok undervisning introduceras för eleverna synliggörs det för pedagogerna vikten av att tillämpa stödstrukturer för att eleverna ska utveckla strategier för att bearbeta text. När olika aktioner genomförs för att utveckla undervisningen framträder vikten av att som pedagog använda sig av ett sociokulturellt perspektiv i förhållande till hur undervisningen ska planeras och genomföras. Textvalets betydelse för elevens förförståelse framträder också som en central roll i resultatet. För att bearbeta vår empiri har vi använt oss av en fenomenografisk analysmodell i sju steg där utfallsrummen beskrivs i exklusiva kategorier.

  • 140.
    Bodén, Anna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Specialpedagogiska institutionen.
    Jonasson, Emma
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Specialpedagogiska institutionen.
    Pedagogers erfarenheter av elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram: En studie om kunskapsmässiga och sociala svårigheter i den yngre skolåldern2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som är i behov av särskilt stöd inte erhåller detta. Vidare förklaras att skolor har svårigheter att anpassa det särskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) fastställer även att fem procent av pedagogerna inte upprättar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslår att åtgärdsprogram begränsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod. Vårt underlag baserades på sammanlagt fem stycken intervjuer; med en rektor, en specialpedagog och tre pedagoger, vilka samtliga var verksamma inom årskurserna ett till tre. Resultaten visade att pedagogernas bedömning av elever utgår från ett normalitetsbegrepp. I individuella utvecklingsplaner koncentrerar sig pedagogerna på vad som skiljer mellan eleverna och målet och hur elevernas kunskapsmässiga och sociala förmågor kan utvecklas. De individuella utvecklingsplanerna utvärderas inte och är enligt pedagogerna ett utvecklingsområde. Uppföljning sker dagligen i arbetet med eleverna. Pedagogerna framhåller att det är en viktig faktor att vara begränsad i antalet kunskapsmässiga och sociala mål i upprättandet av åtgärdsprogram. Vid utvecklingssamtal sker uppföljning av åtgärdsprogram och utvärdering görs av rektorn. Pedagogerna tilldelar till stor del eleverna svårigheter och granskar inte sin egen yrkesroll eller verksamheten i elevernas skolsituation. Det finns en inställning till att utveckla och förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studiens slutsatser är i linje med vad som tidigare belysts i den forskning som har gjorts i ämnet. Till skillnad från tidigare forskning ges sociala svårigheter mindre utrymme i åtgärdsprogrammen.

  • 141. Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Hellberg, Kristina
    Kjellberg, Anette
    Hemmingsson, Helena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Internet activities during leisure: A comparison between adolescents with ADHD and adolescents from a reference group2018Conference paper (Other academic)
  • 142. Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Hellberg, Kristina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Kjellberg, Anette
    Hemmingsson, Helena
    Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger's disorder and attention deficit hyperactivity disorder2016In: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, no 2, p. 183-195Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger's disorder and attention deficit hyperactivity disorder and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with 13 young adults aged between 20 and 29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people's experiences, was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with Asperger's disorder and attention deficit hyperactivity disorder.

  • 143.
    Bondesson, Mari-Anne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Om organisation av specialundervisning i några grundskolor.: En jämförelse.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever i behov av särskilt stöd finns i alla skolor i Sverige idag. Elever har många olika sorters behov och skolan har ett ansvar och ett krav att kunna möta detta på bästa sätt. Styrdokumenten uppmanar till en inkluderande organisation kring elever i behov av särskilt stöd och att stöd i första hand helst skall ges i det ordinarie klassrummet tillsammans med den grupp eleven tillhör. Skolan och dess anställda anser sig ofta ha en organisation som strävar mot inkludering och en skola för alla där allas behov tillgodoses. Syftet i den här studien var att ta reda på hur några olika skolor i Sverige arbetar med organisationen kring elever i behov av särskilt stöd. Jag riktade in mig på tre rektorer och tre speciallärare på tre olika skolor i olika områden. Jag valde att göra en intervjustudie och använde mig av ostrukturerade intervjuer för att ta reda på respondenternas erfarenheter av hur deras skolor tänker och agerar kring organisationen kring elever i behov av särskilt stöd. Respondenterna anser givetvis att man i första hand ska se till elevens bästa och elevens behov och alla är medvetna om att stöd i första hand bör ske i klassrummet. Trots att alla är medvetna om det inkluderande arbetssättet, utövar alla speciallärare som intervjuats i första hand enskild undervisning (en till en) och smågruppsverksamhet och menar att elever mår väldigt bra av att få sitta i en lugnare miljö mot vad det ordinarie klassrummet i många fall kan erbjuda. De intervjuade rektorerna bekräftar också att det är så det går till. En till en, Liten grupp, Stöd i det ordinarie klassrummet eller i lärstudio, fyra olika modeller som alla på sitt sätt faktiskt upplevs gynna elevens kunskapsutveckling, beroende på elevens behov. Trots forskning och styrdokument som vill styra skolans stödundervisning mot en mer inkluderande organisation.

  • 144.
    Boras, Andrea
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Helgesson, Birgitta
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Ibland litar jag på mig själv.: En intervjustudie ur elevperspektiv kring skolsjälvbild/ academic self-concept, utifrån hanterbarhet och begriplighet kopplat till särskilt stöd.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med intervjustudien är att beskriva några elevers känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet av sin skolvardag utifrån det särskilda stöd som ges i relation till språk, - läs – och skrivutveckling. Undersökningen utgår från ett elevperspektiv med fokus på elevernas upplevelser och uppfattningar av sin skolvardag kopplat till hinder och svårigheter de möter kring skoluppgifter de får i skolan. Samtliga intervjuade elever i studien går andra året på gymnasiet och har läs- och skrivsvårigheter, samt är i behov av särskilt stöd. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa elevintervjuer som analyserats med hjälp av tematisk analys. Vi har i vår studie en teoretisk utgångspunkt i den salutogena teorin med fokus på KASAM (Antonovsky, 1987).

    Studiens resultat pekar på att det finns ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang kopplat till upplevd stress, samt att elevernas känsla av begriplighet och hanterbarhet är tätt förknippade med varandra. Våra intervjuundersökningar visar att elevernas självbild påverkar hur de ser på de hinder och svårigheter som de möter i sin skolvardag. De ämnen som särskilt pekas ut som svåra att ta sig an av eleverna, är de ämnen som har ord och begrepp som ska förstås i ett särskilt sammanhang och ämnet svenska pekades ut flest gånger av informanterna. I resultaten framkommer även att det särskilda stöd som förekommer på gymnasiet, skiljer sig från det tidigare erbjudna stödet på högstadiet.

    De slutsatser som med hjälp av denna kvalitativa studie kan dras, är att samtliga intervjuade elever beskriver en bild av det särskilda stödet på gymnasiet som varken tillgängligt eller utformat på rätt sätt, för att de ska kunna uppleva en känsla av sammanhang av sin skolvardag. Detta skapar i sin tur en frustration och en känsla av otillräcklighet hos eleverna, då det ofta bli de själva som får föra fram sina stödbehov och strida för att få tillgång till det stöd de har rätt till. Eleverna beskriver också att lärarna på gymnasiet inte har tillräcklig kunskap gällande stödbehovet kopplat till deras faktiska svårigheter. Ytterligare en slutsats som vi utifrån vår analys kan dra, är att samtliga elever uttrycker ett behov av stöd utanför klassrummet i en lugn miljö, vilket är i motsats till vad tidigare forskning kommit fram till.

    Sammanfattningsvis kan sägas att vår slutsats blir att utifrån våra intervjuanalyser konstatera att det finns ett samband mellan KASAM och hur eleverna hanterar sin skolvardag och de uppgifter de får. Att begripa vad som förväntas och på så sätt hantera sin situation tolkas utifrån vår studie som avgörande för att få till en fungerande kunskapsutveckling och ett bra mående utan stress. Att kunna skapa en skoltillvaro med meningsfullhet och begriplighet verkar vara avgörande för hur eleverna lyckas med att få till en känsla av sammanhang av sin skoltillvaro.

  • 145.
    Borg, Anna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Samuelsson, Marija K.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Spindeln i nätet: Specialpedagogers förebyggande arbete mot problematisk skolfrånvaro2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Specialpedagogens arbetsuppgifter enligt examensförordningen är att arbeta förebyggande samt att undanröja hinder i lärmiljön och utifrån detta skapa förutsättningar för elever att kunna delta i skolan. Risken för att inte klara skolans krav ökar för de elever som inte närvarar och deltar. Att tidigt upptäcka och agera när det gäller problematisk skolfrånvaro behövs för att kunna säkerställa barn och ungdomars rätt till utbildning och framtidsmöjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt arbete med att uppmärksamma elevers problematiska skolfrånvaro och agera i grundskolans senare del. Metod: För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju examinerade specialpedagoger i Stockholm stad om deras funktion i arbetet med elevers problematiska skolfrånvaro. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades ordagrant. En induktiv kvalitativ innehållsanalys utfördes för att bearbeta transkriptionsmaterialet. Resultat: Resultatet i innehållsanalysen gav studien sju teman fördelade på de tre domäner. Specialpedagogerna beskriver sin funktion på skolorna som en samordnare, en spindel i nätet. De arbetsinsatser som specialpedagogerna genomförde på skolorna bestod bland annat i att kompetensutveckla skolpersonal. Vidare betonades arbetet kring relationer som utgör en central del i de samarbetsinriktade arbetsinsatser som specialpedagogerna utför. De medverkade även i elevhälsoteamets arbete med kartläggning och uppföljning gällande skolfrånvaro. Ett annat resultat som framkom i studien var att det behövs förtroendefulla relationer och samarbete även med föräldrar för att motverka problematisk skolfrånvaro. Avslutningsvis beskrev specialpedagogerna vikten av att utforma elevstödet utifrån elevens behov då de ansåg att detta är av särskilt vikt gällande elever med problematisk skolfrånvaro. Andra nyckelbegrepp som bemötande, elevmedverkan och förutsägbarhet var viktiga för att förebygga problematisk skolfrånvaro enligt de intervjuade specialpedagogerna. Slutsats: Enligt intervjusvaren gällande det förebyggande arbetet mot problematisk skolfrånvaro utför specialpedagogerna arbetsinsatser på skolans olika styrnivåer samt fungerar som en kommunicerande länk mellan dessa. De menade även att de arbetsinsatser som de som specialpedagoger utför och utformar kan medföra effekter på hur framgångsrikt stödet blir som lärare och elevhälsa utför. 

  • 146. Borgestig, Maria
    et al.
    Holmqvist, Eva
    Wandin, Helena
    Hemmingsson, Helena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education. Linköpings universitet, Sverige.
    Nya möjligheter i vardagen – ögonstyrd dator för personer med omfattande funktionsnedsättning2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund/Syfte

    Ögonstyrd dator har potential att ge nya möjligheter för personer med omfattande funktionsnedsättning och kan vara det enda sättet för dessa att på egen hand utföra vardagsaktiviteter. Syftet med symposiet är att delge forskningsresultat och kliniska tillämpningar kring användning av ögonstyrd dator i vardagen.

    Metod/Tillvägagångssätt

    Symposiet består av korta presentationer (10-15 min) av fyra presentatörer: forskare, yrkesverksam arbetsterapeut samt logoped inom området. Användning av ögonstyrd dator kommer rapporteras utifrån; en interventionsstudie med longitudinell design (10 barn, omfattande funktionsnedsättning), två kvalitativa studier (föräldrars och lärares perspektiv), fallstudier med litet barn (9 månader) respektive ungdom med Rett syndrom, nationell enkätundersökning (171 användare, 4-81 år). Utvecklingsprojekt om upplägg i datorn för att erbjuda färdiga lösningar kommer också rapporteras.

    Resultat/Preliminärt resultat

    Interventionen visar att ögonstyrd dator är användbart som hjälpmedel för barn i olika åldrar och med olika diagnoser. Utifrån föräldrars och lärares perspektiv kan barnen påverka sin situation genom ögonstyrd dator vilket ger hopp inför framtiden. Fallstudierna kommer rapportera nyttan med ögonstyrd dator som tidig intervention för att gradvis lära sig utföra aktiviteter samt hur aktivt deltagande i vardagen kan påverkas. Enkätundersökningen visar på olika aspekter av användbarheten med ögonstyrd dator för personer med funktionsnedsättning. Färdiga upplägg för kommunikation, fritidsaktiviteter och lärandesituationer kommer också presenteras.

    Slutsats/Praktisk tillämpning

    Symposiet ger fördjupade kunskaper och förståelse för hur ögonstyrd dator kan bidra till och används för lek, kommunikation, skol- och arbetsuppgifter av personer med omfattande funktionsnedsättning.

    Deltagare på symposiet kommer få delge sina erfarenheter och delta i diskussion om hur forskningsresultat kan bidra till förståelse, möjligheter och tillämpning av ögonstyrd dator.

  • 147. Borgestig, Maria
    et al.
    Rytterström, Patrik
    Hemmingsson, Helena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education. Linköpings universitet, Sverige .
    Föräldrars erfarenheter av ögonstyrd dator i vardagen för barn med omfattande rörelsehinder2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal och som är beroende av assistans i alla vardagsaktiviteter så är ögonstyrd dator ofta enda möjligheten att utföra aktiviteter och kommunicera mer självständigt. Men forskning som fokuserar på föräldrars erfarenheter om användning av hjälpmedlet har saknats. Syftet var att beskriva vad det betyder för föräldrar när deras barn med omfattande rörelsehinder utan tal börjar använda ögonstyrd dator i vardagen.

    Metod: Intervjuer genomfördes med föräldrar till åtta barn med omfattande rörelsehinder utan tal som använde ögonstyrd dator i vardagen. Intervjuerna analyserades med hermeneutisk ansats.

    Resultat: För föräldrarna betydde barnens användning av ögonstyrd dator att barnen kunde påverka sin situation vilket gjorde stor skillnad i vardagen. Hjälpmedlet försåg också barnen med möjligheter att visa sin personlighet och kompetens och från föräldrars perspektiv även oändliga möjligheter för barnen att utvecklas. Föräldrarna behövde hantera den skillnad som uppstod mellan barnens förmåga här och nu och alla möjligheter de såg med hjälpmedlet i framtiden. Sammantaget visar studien att barnens användning av ögonstyrd dator väckte ett hopp hos föräldrarna om en bättre framtid för sina barn, där barnen kan utvecklas och få inflytande över sitt liv.

    Slutsats: Att förstå föräldrars perspektiv på barns användning av ögonstyrd dator i vardagen och vad föräldrar hoppas på är väsentligt för att professionella ska kunna jobba tillsammans med föräldrarna med gemensamt fokus och mål. Det kan också bidra till att professionella blir bättre förberedda på vilket stöd som kan behövas för barnets användning i vardagen.

  • 148.
    Bragsjö, Helene
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Att vilja och kunna vara med: En studie av elevers uppfattning om delaktighet i en matematisk praktik2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie belyses de olika uppfattningar som elever ger uttryck för när de talar om att delta i en matematisk praktik samt hur de beskriver vad som gynnar respektive hindrar delaktighet. Studien, som har en fenomenografisk ansats, utgår från att delaktighet, kommunikation och lärande hänger samman. Elevens vilja, uppfattning om sig själv och syn på ämnet såväl som vilka villkor som ges för deltagande i olika lärmiljöer utgör viktiga aspekter på delaktighet i studien. Genomförandet har skett i en årskurs 4 med hjälp av fokusgruppsintervjuer, enkät, observationer samt ett iscensatt lektionstillfälle. Resultatet visar att elevernas syn på delaktighet baseras på om de uppfattar ämnet som meningsfullt, utvecklande och att de kan påverka. Innebörden i vad som menas med meningsfullt ämne eller att utvecklas varierar dock och kan ses vara personberoende. Att delta uppfattas även starkt relaterat till arbetsro, trivsel och känslan av att bli lyssnad på och vara behövd. Resultatet visar att det krävs engagemang för att delaktighet skall uppfattas av eleverna. Delaktighet gynnas av sammanhang där olika bidrag ses som värdefulla, där man får tänka, förklara och interagera med varandra. Sammantaget ger detta eleverna förutsättningar för att vilja och kunna vara med, att förstå och känna inflytande. Resultatet visar även att eleverna bedömer huruvida en situation är värd att delta i utifrån tilltro, intresse, erfarenheter och mål men även utifrån hur de uppfattar själva aktiviteten och hur andra engagerar sig i sammanhanget. 

  • 149.
    Bredwad, Linnéa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Wikman, Carina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Det sociala klimatet i lärandemiljöer: En pilotstudie kring självskattningsverktyget MAVIS möjligheter att vägleda och stödja förändringar i två lärargrupper i en grundskola.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroplan, styr- och policydokument gynnar ett relationellt förhållningssätt och fastställer att skolan ska arbeta för inkludering. Forskning visar att det finns samband mellan elevers välbefinnande och studieresultat och skolans/gruppens lärandemiljö. Trots detta är området nedprioriterat vilket gör det angeläget att studera. Studien som kan ses som en explorativ pilotstudie undersöker hur lärare i två lärargrupper bedömer, genomför och arbetar med lärandemiljön utifrån en självskattning. Syftet är att undersöka om modellen av det sociala klimatet och självskattningsverktyget MAVIS kan användas inte enbart för att beskriva, utan också för att vägleda och stödja förändringar av det sociala klimatet och lärandemiljön i grundskoleklasser. Verktyget är utvecklat utifrån en modell av det sociala klimatet som även är uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Modellen stödjer analys, utvärdering och utveckling av värderingar och målsättningar inom skolans organisation. Tio lärare, varav sex undervisande i en årskurs 7 och fyra i en årskurs 8 har deltagit i studien. ”Mixed methods” har använts vilket innebär en metodansats som både är kvalitativ och kvantitativ. Datainsamlingen har genomförts genom att informanterna har ifyllt enkäten MAVIS, diskuterat och samtalat under inspelning samt fyllt i en frågeenkät med öppna frågor. Resultatet visar att modellen för det sociala klimatet och skattningsverktyget kan användas för att upptäcka utvecklingsområden i lärandemiljön. Det kan stödja lärarna att fokusera ett område och främja reflektion, diskussion och samarbete. Chanserna till framgångsfullt förändringsarbete ökar genom ett bottom-up-perspektiv där praktikerna själva får definiera behoven och insatserna och eftersom MAVIS styr in arbetet mot miljön fokuseras gruppen istället för individen, något som kan leda till ökad inkludering.  

  • 150.
    Brolin Låftman, Sara
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Public Health Sciences, Centre for Health Equity Studies (CHESS).
    Ramberg, Joacim
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Modin, Bitte
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Public Health Sciences, Centre for Health Equity Studies (CHESS).
    School ethos and recurring sickness absence: A multilevel study of ninth grade students in Stockholm2019In: European Journal of Public Health, 2019, Vol. 29, article id ckz187.052Conference paper (Refereed)
1234567 101 - 150 of 873
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf