Endre søk
Begrens søket
12345 151 - 200 of 226
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Fallenius, Catherine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Fantasi eller verklighet?: En studie av barns magiska tänkande i anslutning till filmens värld2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.

    Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.

    I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.

    Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 152. Forsander, G
    et al.
    Persson, B
    Sundelin, J
    Berglund, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Snellman, K
    Hellström, R
    Metabolic control in children with insulin-dependent diabetes mellitus 5 y after diagnosis. Early detection of patients at risk for poor metabolic control.1998Inngår i: Acta Paediatr, ISSN 0803-5253, Vol. 87, nr 8, s. 857-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 153.
    Forsberg, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Desiring involved parenthood: Swedish middle-class parents’ engagement in their children’s education2009Inngår i: Diversity in Education: Proceedings of the 7th International Conference of the European Research Network About Parents in Education, 2009, s. 13-22Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores issues of governing in home-school relations among Swedish middle-class families. The empirical data is taken from a larger ethnographic study of family life and draws on participant observations with video camera in families, interviews with parents, and analysis of school letters written by teachers to parents. Theoretically, the paper departs from Michel Foucault’s and Judith Butler’s discussions on power and subjection, and argues that power and governing is exercised through a complex relationship between norms and the individual’s desire to become the expected subject. In the present paper, I show that home-school relations are characterized by a negotiation about the responsibility for children’s education and rearing. The division between public and private responsibility for children is negotiated in terms of expertise. Teachers understand themselves as ‘educational experts’ and are able to prescribe how parents are supposed to be involved in children’s education. Teachers construct parents as ‘rearing experts’ and ask them to take responsibility for their children’s behavior in school and to discipline them at home, a subject taken up by parents, in particular mothers. The paper argues that teachers homogenize parents and, consequently, obscure gender differences in parental involvement.

  • 154.
    Forsberg, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Engagerat föräldraskap som norm och praktik2010Inngår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 40, nr 1-2, s. 78-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This ethnographic study explores parenthood ideals and practices among eight Swedish middle-class couples. A pivotal term in the analysis is involved parenthood, which is understood as a cultural norm prescribing that parents are responsible for their children, that they should spend much time with them, and develop close relationships to them. The study shows that children and their activities structure parents’ daily routines and that childcare is prioritized over the parents’ own leisure activities. A distinction is made between parents’ time with and time for their children. While ‘time with children’ refers to undivided time spent with children, ‘time for children’ refers to childcare and household work that is carried out for the children’s sake. Even though both types of time could be regarded as child centered, parents ideally spend time with their children; however, facing time pressure they argue it is hard to live up to this ideal in everyday life. It is also argued that parental involvement has different meanings for men and women in that the majority of the women  assume primary responsibility for household work and childcare.

  • 155.
    Forsberg, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Familj och transnationalitet2008Inngår i: Loucs: Tidskrift för barn- och ungdomsvetenskap, Vol. 20, nr 2, s. 55-61Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 156.
    Forsberg, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Masculinity studies as fetish and the need of a feminist imagination.2010Inngår i: NORMA: Nordic Journal for Masculinity Studies, ISSN 1890-2146, Vol. 5, nr 1, s. 1-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 157.
    Fredriksson, Gunilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Integration förskola, skola, fritidshem: utopi och verklighet : ett försök att skapa en annorlunda skola i en traditionell miljö1993Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The dissertation deals with the prerequisities for integrating preschool, primary school and leisure time centres and also prerequisities for parent cooperation. It is built on two case studies. One is an evaluation of an experiment with the integration of preschool, primary school and leisure time centres and the other is a documentation or cooperation between staff and parents in one preschool department. Organization, contents and methods regarding planning for and carrying through an experiment with Integrating different institutions are analyzed. The experiment, which was intended to last for four years, concluded after only one year. By reporting on how the staff on different levels and parents understand and evaluate contents and methods, the study aims at giving a basis for an understanding of what it is in the cultures of school and child care that makes a cooperation between school, child care and parents possible but also why it is difficult to implement.

    Using three different theoretical perspectives - an organizational (neo-rationalistic), a micro-political and a perspective on user influence within so-called welfare organizations - possibilities and difficulties for an integration are illustrated.

    Data has been collected through interviews, observations, questionnaires, and studies of different documents. The collected data is interpreted by a qualitative analysis.

    A functioning and rational organization in relation to the aims could not be established. The different parts of the organization, i.e. the management, the influence of the trade unions, terms of employment and other working conditions were not adapted to the democratic aims of the organization. Nor did all the staff management or all the other staff approve of the goals.

    My analysis showed that a mutual understanding in a working-team could not be organized in all parts of the school. To reach a mutual agreement there seemed to be a demand for the teacher or child care staff to join the team because they wanted to be part of the teams themselves. A demand for a mutual pedagogical view was also required.

    Questions on how the personnel in child care institutions and primary school institutions look upon what is possible and reasonable to attain are of basic importance on the individual level.

  • 158.
    Gullberg, Carola
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Nilsson, Carolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Gruppindelningar inom klassrummets ram: Syftet och dess emotionella påverkan på eleven2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 159.
    Gustafsson, Kerstin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    ”Kultur ska va kul. Det hörs ju på namnet. KUL TUR. Och så kanske man ska ha tur också…”: En studie av hur barn och unga ser på kultursatsningar2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?

    Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?

    Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?

    Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.

    Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.

    Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur

    och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar

    kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 160.
    Gustavsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Matematikundervisning inom- och utomhus: En jämförande studie mellan elevers och lärares tankar och upplevelser2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.

    Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Haddad, Wala
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Mobbning: Hur menar lärarna och skolpersonal att mobbning kan förebyggas, upptäckas samt åtgärdas2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning. Slutligen sammanfattar jag enkäterna i resultatet och gör en jämförelse mellan de två skolor som deltog i undersökningen.

     Lärarna i skola A och B hade samma definition på begreppet mobbning vilket de beskrev som när en person utsätt för till exempel våld, hot eller kränkning under en viss tid eller period. Mobbning förekommer oftare i skola A än B enligt lärarundersökningen. Trots detta förekommer mobbning i båda skolor enligt den enkätundersökningen som lärarna besvarade. När lärarna i skola A upptäcker mobbning tar de kontakt med de berörda, i första hand, mobbaren och mobboffret och sedan görs en anmäla till mobbningsteamet. Men i skola B gör man tvärtom, det första man gör är att man anmäler fallet till trygghetsteamet och sedan tar man kontakt med skolledningen och de berörda. I skola A finns det en handlingsplan men tyvärr hade ingen av de lärare som fyllde i enkäten deltagit när den utformades. Alla lärare i Skola B har deltagit när deras handlingsplan blev till och den skickas även hem till föräldrarna. Båda skolorna har dagar där man diskuterar mobbningen. En brist i undersökningen är det bristande underlaget då endast 8 lärare fyra i vardera skola som fyllde i enkäten, detta gör att det inte finns någon möjlighet till generaliseringar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 162.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Att tillhöra barnpubliken - förskolebarn och teater2007Inngår i: Barns tillørighet, Trondheim: Dronning Mauds minne, Høgskole for førskolelaererutdanning , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 163.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Den skrattretande teatern: Ett år med Gösta Ekman och hans vänner2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 164.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Förord2008Inngår i: Tillstånd och tillblivelse: Lång dags färd mot natt: Från kollationering till föreställning, Carlsson, Stockholm , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 165.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Lekens dramatik2007Inngår i: Barns lek - makt och möjligheter, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, Stockholm , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 166.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Med kärlek till publiken: - om det onyttigas nödvändighet2010Inngår i: Opsis Barnkultur. Om barnkultur för vuxna, ISSN ISSN 2000-3277, nr 4, s. 16-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 167.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap.
    Opening new worlds - a guide to visiting theatres with school children: Excerpts from a manual for teachers and other adults at school2009Inngår i: Theatre for development: Experiences from an international theatre project in Asia "Children's Voice" / [ed] Christina Nygren, Stockholm: Svensk Teaterunion - Swedish Centre of the ITI , 2009, s. 91-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 168.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Skratt och lek, saga och fantasti: Astrid Lindgren på scenen2008Inngår i: Vänbok till Sonja Svensson, Opal, Stockholm , 2008, s. 195-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 169.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Utsikter och insikter: Barns kulturella liv2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 170.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Ämne: Scenisk gestaltning: Skådespelarna Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 171.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Etiska överväganden när barn är informanter samt vid tolkning av barns utsagor.2006Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 172.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Från upplevelse till tanke 1: Ellen Keys barndom2006Bok (Annet vitenskapelig)
  • 173.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Från upplevelse till tanke 2: Ellen Keys ungdomsperiod2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 174.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Kön som villkor för barns uttryck2008Inngår i: Utsikter och insikter: Barns kulturella liv / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholm , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 175.
    Janson, Malena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barnet i fokus sedan filmens barndom2008Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 21 septemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När ett litet barn skrattar så det kiknar blir det en hit på Youtube som har setts av över 60 miljoner människor. Vicky Lebeaus nya bok visar hur barn och film hört ihop sedan Lumière, och hur barn och barndom har använts som symboler under hela 1900-talet.

  • 176.
    Janson, Malena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Det mångtydiga gör Gripes filmer tidlösa: Under strecket, 2007-04-222007Inngår i: Svenska dagbladetArtikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kanske är det mångtydigheten i filmer som Hugo och JosefinElvis! Elvis! och Glasblåsarns barn som gör att de upplevs som trogna originalen, trots stora förändringar. Filmatiseringarna av Maria Gripes böcker är visualiserade drömmar som rubbar gränsen mellan barn- och vuxenfilm.

  • 177.
    Janson, Malena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Pappa köpte popcorn också: om paradoxerna kring filmen som kommersiell barnkultur2009Inngår i: "Allt blir en vara": barn, kultur och konsumtion / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2009, s. 27-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska barnfilmen har alltsedan begynnelsen befunnit sig i en diskursiv korsväg mellan konstnärlighet, kommersialism och uppfostran. I dagens svenska barnfilm kan detta utläsas som en påtaglig ambivalens i skildringen av barns konsumtion och ägande.

  • 178.
    Janson, Malena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Through the eyes of a child2006Inngår i: 1000 films to change your life, London: Time Out , 2006, s. 23-25Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The article discusses the impact on the young audience of art house cinema for children. Taking as examples three internationally well-known titles – Albert Lamorrisse's The Red Balloon, Martin Rosen's Watership Down and Kjell Grede's Hugo and Josephine – the article argues that art house films for children tell their stories from a radical children's perspecitve and this is why they have the potential of making such a huge impact on its audience.

  • 179.
    Johansson, Viktor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Questions from the Rough Ground: Teaching, Autobiography and the Cosmopolitan I2015Inngår i: Studies in Philosophy and Education, ISSN 0039-3746, E-ISSN 1573-191X, Vol. 34, nr 5, s. 441-458Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article I explore how cosmopolitanism can be a challenge for ordinary language philosophy. I also explore cosmopolitan aspects of Stanley Cavell's ordinary language philosophy. Beginning by considering the moral aspects of cosmopolitanism and some examples of discussions of cosmopolitanism in philosophy of education, I turn to the scene of instruction in Wittgenstein and to Stanley Cavell's emphasis on the role of autobiography in philosophy. The turn to the autobiographical dimension of ordinary language philosophy, especially its use of I and We, becomes a way to work on the tension between the particular and the universal claims of cosmopolitanism. I show that the autobiographical aspects of philosophy and the philosophical significance of autobiographical writing in ordinary language philosophy can be seen as a test of representativeness-a test of the ground upon which one stands when saying I, We and You..

  • 180.
    Johnsson, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Adopterade barn i förskolan: En undersökning om hur förskolepersonal tänker om adopterade barns sociala utveckling2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 181.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Förbjudet språk: Nedsättande ord i språkdebatt och klassrumssamtal2010Inngår i: Flerspråkighet, identitet och lärande / [ed] Musk, Nigel & Wedin, Åsa, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1:1, s. 149-170Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 182.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Maskulinitetens kris i skolan?: Dominerande och lokala diskurser om skolans protesterande pojkar2010Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 2-3, s. 4-22Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 183.
    Jonsson, Rickard
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Milani, Tommaso M
    Department of Linguistics, University of Witwatersrand, Johannesburg.
    Här är alla lika!: Jämlikhetsideologi och konstruktionen av den "Andre" i media och skola2009Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 18, nr 2, s. 67-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 184.
    Karlsson, Linda
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Conditions of Dance in Morocco: Interviews and observations of Adults and Children involved in Dance activities in Marrakech2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [en]

    The overall purpose of this study was to deepen our knowledge about dance in general and about

    dance activities for children in particular, in Morocco. Consequently, we attempted to gain insight and

    understanding of the social and political premises to dance in this context. We further intended to

    study how children were involved in dance activities. A qualitative study was carried out during a stay

    of eight weeks in Marrakech. Data was mainly collected through participant observations in the field

    of dance and children and adults were interviewed. In addition, a quantitative based opinion survey

    was carried out among seven dance teachers.

    The results showed that in spite of the fact that traditional folk dancing is frequently practiced in the

    Moroccan culture, there was a difficulty for the art of dance to gain ground. The access to dance

    activities was limited due to insufficient political and economical support and also because of the

    social conceptions prevailing in the Moroccan society. However, dance was highly valued by children

    that took part in dance education. Both children and dance teachers expressed that dancing enhanced

    the children's self esteem, emotional communication and aesthetic experiences. In the light of the

    theory of multiple intelligences the respondents foremost referred to the personal intelligence as being

    promoted by dancing. The perspective of the child did not receive much attention in governmental

    policies. The access to dance activities for children was much relying on the cultural and economic

    capital of the family. Among people involved in the general field of dance, the knowledge on dance

    showed broad and despite the obvious challenges they were eager to continue their work for the art of

    dance.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 185.
    Kull, Anna-Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Lundgren, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Mobbning ur Elevens perspektiv: Hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.

    Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna. Detta var för oss ett oväntat resultat vilket medförde att vår undersökning ändrat inriktning under arbetets gång.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 186.
    Larsson, Maria Katerine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barndomsdramat: Barndomsdiskurser och existentiella frågor i TV-dramatik för barn2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor.

    Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.

    I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 187.
    Lewin, Lisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Barnets rätt och vuxnas vilja: makt och mening på Rum för Barn2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.

    I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.

    Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 188.
    Lidén, Ellinor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Jag vill nog bara lära mig": Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.

    Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur.

    Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 189.
    Lidén, Ellinor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Jag vill nog bara lära mig": Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning2008Inngår i: Utsikter och insikter: Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning, Stockholm , 2008, s. 34-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 190. Lindberg, Marianne
    et al.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Adoptivbarn med funktionsnedsättningar: Sju föräldraintervjuer2003Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Rapporten handlar om barn med funktionsnedsättningar som adopterats av svenska familjer och bygger på intervjuer med sju föräldrar.

  • 191. Lindholm, C
    et al.
    Bergsten, A
    Berglund, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Chronic wounds and nursing care.1999Inngår i: J Wound Care, ISSN 0969-0700, Vol. 8, nr 1, s. 5-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 192.
    Lindholm, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn: Hur förstås fenomenet i svenska domar?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.

    Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?  

    Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.

    Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år). Alla var flickor, de kom från 10 olika länder och en majoritet av dem har varit offer för grovt koppleri. Rekryteringen har skett på olika sätt men inte sällan exploateras flickorna av familj och bekanta. I flickornas sociala historia och bakgrund framkommer olika riskfaktorer som riskerar att försätta flickorna i situationer där de utnyttjas. I domarna beskrivs att majoriteten av flickorna mår psykiskt dåligt efteråt. Fynden visar också att tingsrätten genomgående gör en hög bedömning av flickornas trovärdighet. Flickorna bedöms vara utsatta på olika vis och just deras låga ålder är en avgörande faktor vid förståelsen av deras utsatthet.

    Slutdiskussion: Studien visar att människohandel är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vidare visar fynden att barn har en egen agens och initiativförmåga och att de ibland fattar beslut som försätter dem i riskfyllda situationer. Motiven till besluten kan förstås utifrån deras beskrivna sociala bakgrund och vad som ses som ”normalt” beteende i barns uppväxtmiljö kan ha påverkats av destruktiva hemsituationer. Det verkar som att flickorna i många fall inte kan förutsäga konsekvenserna av sina beslut.

    Nyckelord: Människohandel, barn, Sverige, rättsväsendet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 193.
    Lindqvist -Pihlqvist, Christine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Porkka, Hannele
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Begåvade elever - Hur blir de bemötta?: En intervjustudie om sex lärares erfarenheter av begåvade elever i tidigare skolår2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to enlighten six teachers’ experience of gifted students in the earlier years of school. To get hold of this information we used literature and qualitative scientific methods involving interviews. The literature insight has been aimed to illustrate writer’s way of explaining the term “gifted”, the needs and challenges, as well as underachieving students and teacher’s way of teaching. Four teachers, one specialized educationalist and “extra-care-teacher” that all teach students at an early age, were interviewed with knowledge and experience from these kinds of children. On the basis from six interviews were analyzed.

    The study revealed that many gifted students didn’t get as much stimulation and challenges as they needed; three of six teaches agreed that not all talent came to be discovered in the classroom. The study also revealed that the teachers were afraid of experimenting with alternative work procedures. But we experience, despite the lack of time and recourses, which the teachers are more than hopeful and willing to discover and challenge gifted students in means of alternative teaching methods so that every student leads one step forward.

  • 194.
    Lindstrand, Peg
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Playground and outdoor play: A literature review2005Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The report is based on a survey on research on playgrounds and outdoor environments

  • 195.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    "Datorn är en penna för mig": IKT som ett redskap för inklusion för unga med rörelsehinder2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Rapporten fokuserar på användning av datorer som hjälpmedel för elever med rörelsehinder i skolan

  • 196.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    En skola för alla.: Om barns och ungas rätt till delaktighet2007Inngår i: Socialmedicinsk tidskrift, ISSN 0037-833x, nr 3, s. 257-270Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras alla barns rätt till delaktighet i en skola för alla. Möjligheter och hinder för inkludering diskuteras och åtgärder för att eliminera eller minimera hinder lyfts fram.

  • 197.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    En skola för alla.: Om barns och ungas rätt till delaktighet2006Inngår i: Att Undervisa, ISSN 0345-0384, nr 3, s. 5-11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar på de strävansmål som finns när det gäller alla barns rätt till en skola/utbildning med kvalitet. Samhällsförändringar påverkas genom politiska beslut som styr tilldelningen av resurser och detta i sin tur strukturerar stora delar av den livsmiljö som finns runt banr och unga. Är en skola för alla en utopi eller en framtida verklighet?

  • 198.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    IKT som en integrerande länk för barn och ugndomar med rörelsehinder2006Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den emipiriska studien beskrivs hur IKT kan användas som länk för inklusion i skolan.

  • 199.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Is information and communication technlogy and opportunity for parents of children with disabilities?2004Inngår i: International Journal of Rehabilitation Research, ISSN 0342-5282, Vol. 27, s. 113-118Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article stresses parents expectations, expereinces and influence on ICT for their children. Focus is on parents experiences during seven month's computer use. The parents have a hope that their children will be able to participate actively in society and have the same opportunities as other children.

  • 200.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Parents and Children view ICT2004Inngår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181/04, nr 16, s. 179-183Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article deals with ICT as a contemporary phenomenon that can be said to change and affect our life patterns and our opportunities in many situations. A question is what experiences and needs parents and children with disabilites have and how  these needs have been created.The results show that certain skills leaned via the computer can lead to social gains, e.g. play and communication with peers.

12345 151 - 200 of 226
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf