Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 345
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Hess, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Social imagery in Middle Low German: Didactical Literature and Metaphorical Representations (1470-1517)2013Bok (Refereegranskat)
  • 152.
    Hess, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Yn dyner rechtferdicheyt vorlose my: Die Semantik der Gerechtigkeit in den vorreformatorischen mittelniederdeutschen Bibelübersetzungen2012Ingår i: Archiv für Begriffsgeschichte, ISSN 0003-8946, Vol. 54, s. 45-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 153.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    A Common Enemy: Late Medieval Anticlericalism revisited2013Ingår i: Zeitschrift für Religionswissenschaft, ISSN 0943-8610, E-ISSN 2194-508X, Vol. 21, nr 1, s. 77-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of the term anti-clericalism for a variety of structurally unrelated phenomena has, for the most part, been rejected by German medievalscholarship, while many English-speaking historians and literary scholars use it in order to denote continuities from the Late Middle Ages to the Reformation period. This article seeks to utilize the term anticlericalism, which is admittedly inadequate for the internal differentiation of movements and phenomena, to contextualize texts and groups criticizing the clergy, pointing to similarities between anticlerical and orthodox ideologies, specifically anti-Judaism and antifeminism. This allows for both the points of rupture between the Catholic andanti-clerical movements and the importance of anti-clericalism as an indicator of the epochal break between the Middle Ages and the early modern period to be put into perspective.

  • 154.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Gerechtigkeit und Rechtfertigkeit: Untersuchung und Edition des Gedichts von der Gerechtigkeit, des Henselyns bok und des Traktats Kopenschopp to voren2010 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Die hier versammelten Texte des späten 15. Jahrhunderts aus Erfurt, Lübeck und Hildesheim haben zwei Gemeinsamkeiten: Sie behandeln eine zentrale Tugend, die gerechticheyt oder rechtferticheyt, und sie leisten eine Anbindung dieser Tugend an unterschiedliche Stände und Gruppen. Daran kann die Transformation sozialer und moralischer Ordnungsformationen im Spätmittelalter gezeigt werden. Mit der neuedition des Gedichts von der Gerechtigkeit, der Inkunabel Henselyns bok und des Traktats Kopenschopp to voren liegt nun für alle drei Texte eine kritische Ausgabe vor, die Überlieferung, Forschungsgeschichte und literarische Vorbilder gemeinsam bietet und damit bisher wenig beachtete Texte der laiendidaktischen Literatur leicht zugänglich macht. Die Untersuchung klärt die jeweiligen Bedeutungen und Implikationen der zentralen Tugend und leistet damit einen Beitrag zur Semantik der spätmittelalterlichen Volkssprachen.

  • 155.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Gerrit Deutschländer: Dienen lernen, um zu herrschen2012Ingår i: Sehepunkte, ISSN 1618-6168, Vol. 12, nr 11Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Hur man skapar ett helgon: Normering och censur i senmedeltida kanonisationsprocesser2010Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 130, nr 2, s. 191-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the deliberate formation of different ideals of holiness in three late medieval canonization processes from the Baltic Sea region: the canonization of Bridget of Sweden, of Nikolaus Hermansson and of Dorothy of Montau. A comparison between the acts of these three processes and older versions of vitae and miracle collections, which have survived for all three saints, shows how the clerics who wrote the hagiographic texts shaped different ideals of sainthood for different audiences: one for the community at the saint’s place of worship, another for the pope and the cardinals who read and assessed the acts in order to decide whether or not to canonize the candidate. The normalization of the canonization process of saints from the geographical and cultural peripheries was also part of a process of integrating these regions into the Christian world, as the local clerics needed specialized knowledge to be able to convert the older texts into what they found more suitable for the purpose of canonization.

    The term censorship is used for the distinctive techniques which were used to highlight certain aspects of the saint’s life and to ignore other, such as political action or the saint’s connection to his/her home country or network. The miracle collections played an important role in this process. Both the single miracle and the whole collection had to follow the distinct model of the healing miracles in the New Testament. They had to keep a balance between demonstrating the saint’s strengths and special gifts on the one hand and containing a large number of required miracle types on the other hand. Even if the norm for form and content of the acts was never written down in detail, the results of the normalization for the three processes investigated were strikingly similar.

  • 157.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Review of "Medieval Holy Women in the Christian Tradition, c. 1100-1500"2012Ingår i: Deutsches Archiv für Erforschung des Mittelalters, ISSN 0012-1223, Vol. 67, nr 2, s. 710-711Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 158.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Serving the Mighty: Schemes of Social Distinction in Catechetical and Penitential Literature for Lay People in the 15th century2013Ingår i: (Re-)Contextualizing Literary and Cultural History: The Representation of the Past in Literary and Material Culture / [ed] Elisabeth Wåghäll Nivre, Beate Schirrmacher, Claudia Egerer, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2013, s. 169-188Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 159.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Skirts and Politics: The Cistercian Monastery of Harvestehude and the Hamburg City Council2011Ingår i: Medieval Feminist Forum, ISSN 1536-8742, E-ISSN 2151-6073, Vol. 47, nr 2, s. 57-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 160.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    A Viking Period Sword from Skäckerfjällen with a Decorated Antler Grip2015Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 110, nr 4, s. 289-290Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Borgarståndets riksdagsprotokoll: 10 juli 1761-1 mars 17622017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 162.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Borgarståndets riksdagsprotokoll: 15 oktober 1760–9 juli 17612017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Borgarståndets riksdagsprotokoll: 6 mars-13 juli, bilagor, register 17622017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Dateringen av Västerhus kyrkogård: Ett bidrag till studiet av Jämtlands kristnande [The Dating of Västerhus Cemetery: A Contribution to the Study of Christianization in Jämtland]2009Ingår i: Västerhus: Kapell, kyrkogård och befolkning / [ed] Elisabeth Iregren, Verner Alexandersen & Lars Redin, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien , 2009, s. 130-153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this article, which is a somewhat extended version of an article originally published in Current Swedish Archaeology 14 (2006), the author uses different dating methods to try to show that the Västerhus cemetery was established between c. 1125 and 1250 and that it ceased to be used between c. 1375 and 1500. In any event the cemetery most likely was in use for more than 200 years. The proposed dates are later than those proposed previously on the basis of 14C analyses of skeletons from the cemetery. In the author’s opinion, the 14C dates are probably misleading on account of reservoir effects.

    The Västerhus church and cemetery – which yielded one of the best preserved and most wellstudied medieval skeletal materials in northern Europe – were thus not established at the time of Jämtland’s official Christianization, as earlier claimed, but instead one or a few generations later. The author points out that several other early churches and cemeteries in Jämtland are just as late. Similar gaps in time between the official Christianization and the widespread building of churches are also known from other parts of Scandinavia.

  • 165.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Digerdödens följder för jordägandet: Exemplet Jämtland2011Ingår i: Historisk Tidsskrift, ISSN 0018-263X, E-ISSN 1504-2944, Vol. 90, nr 1, s. 7-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur vanligt var det att privatägd jord i Norge tillföll kronan efter digerdöden (1349–50) och efterföljande epidemier när ingen längre, på grund av de dramatiska befolkningsfallen, kunde eller ville ta över ägandet och fullgöra de skyldigheter, som var förbundna med det? Denna i tidigare forskning ej undersökta fråga tas upp här, med Jämtland som exempel. I Jämtland var det uppenbarligen ganska vanligt att gårdar inte bara ödelades, utan också blev herrelösa efter digerdöden och därför hemföll åt kronan. Detta gäller särskilt mindre attraktiva jordegendomar i marginella lägen. Exemplet demonstrerar å ena sidan vilka extrema följder avfolkningen efter digerdöden kunde få, å andra sidan vilka långtgående regalrättsanspråk som kunde tillämpas i Norge under 1300-talet. Senare – när bönderna i Jämtland åter blivit intresserade av att bruka ödegårdarna – lät dock kronans representanter äganderätten återgå till enskilda, genom en lång rad gåvor.

  • 166.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Förstörelsen av helgonbilder i reformationstidens Jämtland2017Ingår i: Historisk Tidsskrift, ISSN 0018-263X, E-ISSN 1504-2944, Vol. 96, nr 4, s. 389-419Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Reformationen innebar en uppgörelse med den katolska helgonkulten, men i vilken utsträckning kastades helgonskulpturerna ut ur kyrkorna i Norge under reformationstiden? I denna artikel undersöks hur ansvariga kyrkliga företrädare gick till väga i Jämtland under de sista decennierna av 1500-talet och början av 1600-talet, då landskapet var dansk-norskt i kyrkligt hänseende och hörde till Trondheims stift. Det visar sig att de lokala kyrkoherdarna följde olika strategier: vissa lät helgonbilderna vara kvar i samband med att ny, protestantisk kyrkoinredning anskaffades, andra slängde ut dem. Toleransen kan sägas ha varit lägre här än i landskapen öster om Jämtland, som förblev svenska under perioden.

  • 167.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Hyveljärn eller samisk skinnskrapa?: Ett gåtfullt eggverktyg från järnåldern2016Ingår i: Arkeologi i norr, ISSN 0284-558x, Vol. 15, s. 63-89Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Plane Iron or Sámi Hide Scraper? A Puzzling Edge Tool from the Iron Age

    This article addresses the function, use and ethnic affiliation of small iron edge tools of type Rygh 416 (reproduced by O. Rygh in Norske Oldsager in 1885). These are known from many excavated graves and settlement sites especially in Mid-Scandinavia, mainly dating from the Migration and Merovingian Periods (fifth/sixth–eighth centuries AD), but also from at least two places further to the south: the centres for shipbuilding, trade and crafts at Lundeborg on Funen and Paviken on Gotland. The author rejects the possibility that this kind of tool was used as a hide scraper, with a transverse shaft of wood, as recently proposed. Several characteristics of the edge tools found, together with their find contexts, strongly conflict with this notion. Instead the author adheres to the traditional opinion that it is probably a matter of a North-European type of plane iron, although no complete plane with such an iron has been found so far. Possible applications may have been the manufacture of ships at places such as Lundeborg and Paviken, and skis and sledges in Mid-Scandinavia.

    Arguments are also put forward rejecting another conclusion drawn in recent research, namely that this kind of tool represents a specific Sámi material culture. The tool is in fact known from a number of disparate milieus. Thus, it is likely to have been used across ethnic barriers – in so far it is possible to speak about such barriers in Scandinavia during the period in question.

  • 168.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Hälle, Hällne och fsv. *hændil2017Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 105, s. 51-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses Hälle, the name of a village in Brunflo parish and of a deserted farm in Alsen parish, and Hällne, the name of a village in Oviken parish, all in Jämtland, Sweden. In late medieval sources these places were referred to as Hændla (pl.). This name corresponds to a noun OSw. *hændil m. ‘something similar to a hand’, a word otherwise known from five place-names in Götaland in southern Sweden. The author suggests that the three Hændla places in Jämtland owe their name to metaphorical use of the word *hændil. In one case the name probably referred to a peculiar rock formation, in another to a distinctive erratic boulder, and in the third case possibly to a contour in the terrain.

  • 169.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Jämtland före 1645: Bibliografi 1970-20102011Ingår i: Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645 / [ed] Olof Holm, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien , 2011, s. 242-297Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 170.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Jämtland och den jämtländska världen 1000-16452011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 171.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Jämtlands karaktärsdrag 1000-1645: Försök till en syntes och förslag till vidare forskning2011Ingår i: Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645 / [ed] Olof Holm, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien , 2011, s. 206-241Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 172.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Jämtlands och Härjedalens dansk-norska länsherrar och fogdar 1601–16452016Ingår i: Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601–1645 / [ed] Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Östersund: Landsarkivet i Östersund , 2016, s. 277-286Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 173.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Kung Håkon Magnusson och "det östra riket" 1301: kommentar till Magnus Njåstad2015Ingår i: Heimen, ISSN 0017-9841, E-ISSN 1894-3195, Vol. 52, nr 2, s. 190-192Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 174.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Riksdagsbiblioteket, Sverige.
    Materiell kultur och samisk etnicitet - En källkritisk kommentar till Hilde Rigmor Amundsen och Kristin Os2016Ingår i: Heimen, ISSN 0017-9841, E-ISSN 1894-3195, Vol. 2, nr 1, s. 93-96Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Riksdagsbiblioteket, Sverige.
    Materiell kultur och samisk etnicitet - Replik till Hilde Rigmor Amundsen och Kristin Os2016Ingår i: Heimen, ISSN 0017-9841, E-ISSN 1894-3195, Vol. 53, nr 2, s. 227-231Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 176.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Metallsökning kan ge nordliga järnåldersfynd2014Ingår i: Populär arkeologi, ISSN 0281-014X, Vol. 31, nr 4, s. 26-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 177.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Namnet Andersön i Storsjön i Jämtland – förhistoriskt eller medeltida?2017Ingår i: Mellannorrland i centrum: Språkliga och historiska studier tillägnade professor Eva Nyman / [ed] Lars-Erik Edlund, Elżbieta Strzelecka, Thorsten Andersson, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet , 2017, s. 257-266Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Andersön is the name of the third largest island in Lake Storsjön in Jämtland, Mid-Scandinavia. The name has previously been considered as medieval, being composed of the Christian male name Andreas (Andres, Anders) and ON øy 'island'. However, this interpretation is not congruent with the oldest attested form of the name, Undursey, known from Sverris saga. In this paper it is argued that the name contains the word ON undurn, undorn, designating a point of time between noon and evening (or between morning and noon). According to the author the name is prehistoric and means 'the island over which the sun is at undurn'.

  • 178.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Norske sigiller fra middelalderen, 3: Geistlige segl fra Nidaros bispedømme, utg. av O. Fjordholm, E.B. Hohler, H. Kjellberg & B. Nyquist, Oslo: Riksarkivet, 20122014Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 114, s. 194-195Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 179.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Om källvärdet av kyrkplatssägner för studiet av nedlagda medeltidskyrkor2010Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 60, s. 22-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    On the source value of legends about church sites for the study of deserted medieval churches

    It is a well-known fact, that not all churches built in the Middle Ages were upheld into the early modern period. Some were closed down already in the Middle Ages or in connection with the Reformation, especially in areas where the churches lied very close to each other. Such churches are often difficult to trace and localize, due to the scarcity of sources. Recently, however, some scholars have claimed that it would be possible to trace such churches with the help of legends about church sites. But does such a method work? The author’s answer to that question is negative. Through a critical analysis of legends about church sites recorded in the province of Jämtland, Mid-Scandinavia, he demonstrates that the legends have been, as a rule, invented by people in the local community to explain and give meaning to a place name, an abandoned place, an ancient monument or other remarkable things that have been observed in the landscape.

    Legends about church sites may, in some cases, be connected to places with names containing the words kyrka or kapell in the first element, where there in fact has been a church or a chapel standing a long time ago. In such cases, the legend cannot be seen as an extra indication to the place name when it comes to tracing the deserted church, since the legend might well be an explanatory legend to the place name and thus dependent on this.

  • 180.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Register över stånds- och ämbetspersoner2016Ingår i: Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601–1645 / [ed] Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Östersund: Landsarkivet i Östersund , 2016, s. 314-317Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Social och ekonomisk stratifiering i Jämtland 800-1600: en kritisk forskningsöversikt2010Ingår i: Collegium Medievale, ISSN 0801-9282, E-ISSN 2387-6700, Vol. 23, s. 114-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides a critical survey of research on social and economic stratification within the province of Jämtland, Mid-Scandinavia, during the Viking Age, Middle Ages, and the 16th century. Both historical, archaeological, and toponymical research is covered.

    The author shows that the grade of social and economical stratification among the peasant population of Jämtland during the Viking Age and the early Middle Ages, up to circa 1350, have been judged very differently in former research. Some scholars have characterized Jämtland during this period as a strongly stratified society, others have characterized Jämtland as a relatively egalitarian society, where the distance between the top and the bottom were smaller than in many other parts of Scandinavia. However, when it comes to the 16th century there seems to be a consensus among scholars that Jämtland was unusually egalitarian.

    Scholars have also put forward different opinions of what the elites of Jämtland lived on. Some have claimed that a surplus from trade was more important than a surplus from farming, while others have claimed that before 1350 an agrarian surplus was the base for the elite, but that this stratified society collapsed with the Black Death and the late medieval agrarian crisis. The author objects to the latter opinions and points out that there is no evidence for a large change of the social structure of Jämtland at the time of the agrarian crisis.

    All this concerns the agrarian population of Jämtland. The author also touches on the Sami population in Jämtland, but notes that questions about social and economic stratification within this group before 1600 have not been disussed in earlier research, due to the the lack of sources. However, sources from the first half of the 17th century give the impression of a strongly stratified Sami society.

  • 182.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Stalotomterna, samerna och Hålogalands stormän: svar på Anders Wepsäläinens replik2016Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 111, nr 3, s. 201-204Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    [Texterna nr 286 och 493]2011Ingår i: Diplomatarium Norvegicum:   / [ed] Tor Ulset, Oslo: Riksarkivet , 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    The Herjólfr Legend from Härjedalen and Its Resemblances to the Stories of Landnámabók2009Ingår i: Á austrvega: Saga and East Scandinavia: preprint papers of the 14th International Saga Conference Uppsala, 9th-15th August 2009. Vol. 1 / [ed] Agneta Ney, Henrik Williams & Fredrik Charpentier Ljungqvist (red.), Gävle: Gävle University Press , 2009, s. 390-397Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    The Integration of Härjedalen into the Norwegian Kingdom2010Ingår i: The Norwegian Domination and the Norse World c.1100-c.1400 / [ed] Steinar Imsen, Trondheim: Tapir Academic Press , 2010, s. 229-249Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From a few variables studied, the author states that Härjedalen was only weakly integrated into the Norwegian kingdom in the Middle Ages - probably the least integrated province along the whole Norwegian-Swedish border. However, there were other inland districts in Norway that could be compared to Härjedalen. Upper Telemark seems to be a good example. They had in common that they were situated in peripheries of the kingdom, had rather poor conditions for arable farming, and were sparsely populated. For the Norwegian Crown, there was not much to acquire in these areas. Härjedalen's integration into the Norwegian Church province was also comparatively weak, as was the Norwegian identity among the population of Härjedalen.

  • 186.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    The Use of Silver as a Medium of Exchange in Jämtland, c. 875–10502017Ingår i: Viking-age transformations: Trade, Craft and Resources in Western Scandinavia / [ed] Zanette T. Glørstad, Kjetil Loftsgarden, London: Routledge, 2017, s. 42-58Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At Viking-period emporia such as Kaupang and Birka there is an abundance of archaeological evidence of silver being used as money. But what about rural areas in Scandinavia? This paper discusses a regional case: an area located inland, right in the middle of the Scandinavian Peninsula, namely the province of Jämtland. One could perhaps presume that in a remote rural region like this (as seen from Viking period trading centres) silver was not used in trading activities to any large extent among the populace. But the archaeological evidence from the middle and late Viking period suggests the opposite.

  • 187.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. The Riksdag Library, Stockholm.
    Trading in Viking-Period Scandinavia - a Business Only for a Few? The Jämtland Case2015Ingår i: Viking and Medieval Scandinavia, ISSN 1782-7183, E-ISSN 2030-9902, Vol. 11, s. 79-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the question of whether trading in rural areas in Scandinavia during the middle and late Viking period (c. 875‒1050/75) was largely in the hands of elite groups in the society, or if a trading system more open to popular participation prevailed. Jämtland, a region in inland Mid-Scandinavia, is investigated here and constitutes an example of an area with a seemingly open system. On the basis primarily of grave finds, the author shows that many people living in Jämtland participated in buying and selling goods (e.g. furs) to such an extent that they had obtained scales and weights as tools of trade and used weighed silver as a means of payment. This widespread usage of silver as payment had arisen in spite of Jämtland’s remoteness from the major Scandinavian trading centres of the time. Several geographical, cultural, social, and economic factors that might explain this development in Jämtland are discussed.

  • 188.
    Holm, Olof
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Hansson, GeorgKalin, Christer
    Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601–16452016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is an edition, with commentary, of a series of judicial accounts for the pro­vinces of Jämtland and Härjedalen, dating from 1601 to 1645. Jämtland and Här­jedalen are today parts of Sweden, but belonged to Norway until 1645. During the period in question, Norway was part of the dualistic unitary state of Den­mark-Norway. The present accounts were made by the bailiffs serving in Jämtland and Härje­dalen. They report fines collected by the bailiffs and the misdeeds people were fined for. The bailiffs were subordinate to the feudal lord residing in Trond­heim, who had the right to one sixth of the fines collected. The rest of the fines went, together with the accounts and other revenues and records as well, to the treasury of King Kristian IV in Copenhagen. Today all these records are kept in the national archives of Norway and Sweden. In the introduction, Per Sörlin describes and discusses the contents of the judicial accounts, the criminality they reflect, the social setting, the administra­tion in Jämtland and Härjedalen, along with other subjects. In the main part of the edition all text of the judicial accounts is transcribed. Two lists of so-called ‘fredsköp’ (purchases of peace), i.e. fines for eluding outlawry after the 1611–1613 war against Sweden, are included as appendices. These fines were paid by farmers of Jämtland who were punished by the Danish King for disloyalty during the war. Also included in the edition are an investigation of the feudal lords and bailiffs in charge in Jämtland and Härjedalen 1601–45, indices of place-names and officials, and a word list.

  • 189. Jafarnejad, Jafar
    et al.
    Charpentier Ljungqvist, FredrikStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.Mattsson, Per-OlofStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Vägen till vetenskap 4: Svenska författare och svensk humaniora2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här boken är en ovanlig bok. Den bygger på dialoger med svenska författare och forskare inom humaniora. Syftet är att förmedla kunskap om både svensk skönlitteratur, svensk historia och modern humanistisk forskning. Bland de som deltar i dialogen kan nämnas: Kerstin Thorvall, Stig Larsson, Mare Kandre, Erland Josephson, Anna-Karin Palm och Majgull Axelsson.

  • 190. Jensen, Carsten Selch
    et al.
    Sands, Tracy R.
    Petersen, Nils Holger
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Lehtonen, Tuomas M. S.
    Saints and Sainthood around the Baltic Sea: An Introduction2018Ingår i: Saints and Sainthood around the Baltic Sea: Identity, Literacy, and Communication in the Middle Ages / [ed] Carsten Selch Jensen, Tracey R. Sands, Nils Holger Petersen, Kurt Villads Jensen, Tuomas M. S. Lehtonen, Michigan: Medieval Institute Publications, 2018, s. 3-12Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 191. Jensen, Carsten Selch
    et al.
    Sands, Tracy R.Petersen, Nils HolgerJensen, Kurt VilladsStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.Lehtonen, Tuomas M. S.
    Saints and Sainthood around the Baltic Sea: Identity, Literacy, and Communication in the Middle Ages2018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 192.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Bishops and/in the Crusades2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 193.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Bishops on crusade2018Ingår i: Dominus Episcopus: Medieval Bishops between Diocese and Court / [ed] Anthony John Lappin, Elena Balzamo, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2018, s. 83-99Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 194.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Bringing Jerusalem back home to Scandinavia in the Middle Ages2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 195.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Christianity and Cultural encounters in the North during the Middle Ages and in the Reformation era2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Conclusion: Is it Good to be Peripheral?2017Ingår i: Livland - eine Region am Ende der Welt? Forschungen zum Verhältnis zwischen Zentrum und Peripherie im späten Mittelalter / [ed] Anti Selart, Matthias Thumser, Köln: Böhlau, 2017, s. 483-493Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 197.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Creating a crusader saint: Canute Lavard and others of that ilk2015Ingår i: Of chronicles and kings: national saints and the emergence of nation states in the high middle ages / [ed] John Bergsagel, David Hiley, Thomas Riis, Copenhagen: The Royal Library , 2015, s. 51-72Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 198.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Crusading at the Edges of Europe: Denmark and Portugal c. 1000 - c. 12502017Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Communication in the Middle Ages was better developed than often assumed and institutions, ideas, and military technology was exchanged rapidly, meaning it was possible to coordinate great military expeditions across the geographical periphery of Western Europe. Both Denmark and Portugal were closely connected to the sea and developed strong fleets, at the entrance to the Baltic and in the Mediterranean Seas respectively. They also both had religious borders, to the pagan Wends and to the Muslims, that were pushed forward in almost continuous crusades throughout the centuries. Crusading at the Edges of Europe follows the major campaigns of the kings and crusaders in Denmark and Portugal and compares war-technology and crusading ideology, highlighting how the countries learned from each other and became organised for war.

  • 199.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Crusading at the End of the World: The Spread of the Idea of Jerusalem after 1099 to the Baltic Sea Area and to the Iberian Peninsula2016Ingår i: Crusading on the edge: ideas and practice of crusading in Iberia and the Baltic region, 1100-1500 / [ed] Torben K Nielsen, Iben Fonnesberg-Schmidt, Turnhout, Belgium: Brepols, 2016, s. 153-176Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 200.
    Jensen, Kurt Villads
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Crying Crusaders2017Ingår i: Tears, sighs and laughter: expressions of emotions in the Middle Ages / [ed] Per Förnegård, Erika Kiholman, Mia Åkestam, Gunnel Engwall, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2017, s. 98-108Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1234567 151 - 200 av 345
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf