Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 474
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Tankarna bakom Deklaration om nordisk språkpolitik2015In: Språk i Norden [Sprog i Norden - årsskrift], ISSN 2246-1701, p. 85-96Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Deklaration om nordisk språkpolitik från 2006 är en del av den språkpolitiska offensiv man kan urskilja i de nordiska länderna under 2000-talets första årtionde. Den kännetecknas av två huvudtankar: Nordens länder är mångspråkiga, och en språkgemenskap hålls samman inte bara av gemensamt språk utan också av gemensam språkpolitik. Språkpolitiken är på centrala punkter den samma i de nordiska länderna, till exempel i fråga om parallellspråkighet, klarspråk och interskandinavisk språkförståelse. Men den skiljer sig i fråga om mångspråkigheten. Det förhindrar Nordens utveckling till en språklig föregångsregion.

  • 202.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Tempus följer med sin tid2019In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 8, p. 34-35Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Verbens tempusböjning kan verka enkel: presens för nutid, och preteritum (som förr kallades imperfekt) för dåtid. Men tempus är mer komplicerat än så: Meningen Med Gustav Vasa får Sverige en stark statsmakt är skriven i presens för dåtid, och Det här var en tråkig film i preteritum för nutid.

    Perspektiv, engagemang och spel mellan tidsskikt styr tempusval.

    Hur ser det ut i svensk skönlitteratur?

  • 203.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The Swedish Language Council and English as a Lingua Franca2014In: Sociolinguistica: Internationales Jahrbuch fuer Europaeische Soziolinguistik, ISSN 0933-1883, E-ISSN 1865-939X, Vol. 28, no 1, p. 105-122Article in journal (Refereed)
  • 204.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Tre språk för två i en relation2019In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 4, p. 46-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den som skriver en svensk roman som delvis är förlagd till Italien eller Bosnien, kan strö in några ord på italienska eller bosniska, för lokalfärgens skull. Man kan inte räkna med att läsaren förstår. Författaren får antingen på något sätt omskriva, översätta eller låta de främmade orden beteckna något av föga betydelse för innehållet.

    Men vad händer när läsaren kan förstå det främmande språket? Hur gör svenska författare med danska och norska?

  • 205.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Two standards, reversed hierarchies, explicit indexicalities - does it matter? A Swedish perspective on Norwegian language policy 1814-20172018In: Perspectives on Two Centuries of Norwegian Language Planning and Policy: Theoretical Inplications and Lessons Learnt / [ed] Ernst Håkon Jahr, Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2018, p. 81-102Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The article compares the language policy history of Norway and Sweden 1814-2017. In spite of the striking and wellknown dissimlarities during the 19th and 20th centuries, the language policies of today are very much alike. This is explained by, first, fundamental parallels in language policy history, second, the fact that the language policy experiences  and discourses of previous periods are lesds important to the formation of contemnporary language policy than current linguistic practices, language ecology and general political and societal conditions. 

  • 206.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Uppfattar svensk- och spansktalande världen olika?2017In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 207.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Varför svenska? Var är glappet? Samtalet om svenskan och forskningens uppgifter2019In: Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten, Uppsala 25–27 oktober 2017 / [ed] Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman, Carin Östman, Uppsala: Uppsala universitet, 2019, p. 9-24Conference paper (Refereed)
  • 208.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Vill vi att alla ska tala ålderdomligt?2017In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 209.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Vårt dagliga tal blir daterat en vacker dag2015In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 5, p. 52-53Article in journal (Other academic)
  • 210.
    Josephson, Olle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Årets stilist får läsaren att lyssna2015In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 6, p. 58-59Article in journal (Other academic)
  • 211.
    Junker, Nicklas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Akademisk skriftspråklig progression: En medierad diskursanalys av två föreläsningar på Studie- och språkverkstaden, Stockholms universitet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats analyseras två föreläsningar genomförda av Studie- och språkverkstaden på Stockholms universitet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning föreläsningarna kan bidra till studenters akademiska skriftspråkliga progression. Materialet, som består av observationer, enkätsvar, intervjuer och mejl, har analyserats med metoder från medierad diskursanalys (MDA, Scollon & Scollon 2004). I undersökningen deltar 30 studenter, den språkinstitution som studenterna är inskrivna på samt Studie- och språkverkstaden.

    Resultaten visar att faktorer som interaktionsordning, historisk kropp och diskurser har stor betydelse för hur föreläsningarna uppfattas och används av studenterna. Hur studenterna motiverar sitt handlande beror på vem som uppfattas som social aktör både före, under och efter föreläsningarna; hur interaktionsordningen ser ut har betydelse för utfallet av antal studenter som deltar på föreläsningarna; hur en diskurs presenteras har betydelse för hur studenterna motiverar sitt handlande under föreläsningen; förväntningar på förutsättningar och förkunskaper ser olika ut hos språkinstitutionen och studenterna: de yngre studenterna relaterar positivt sina akademiska erfarenheter till läroplanen Gy 2011, språkinstitutionen signalerar brist i förutsättningar och förkunskaper relaterade till Gy 2011; föreläsningarna har höjt eller aktualiserat studenternas medvetande om den akademiska diskursen, och slutligen konstateras att studenternas tidigare akademiska erfarenhet inte har någon större inverkan på utfallet av föreläsningarna. 

    Download full text (pdf)
    Junker_MDA_2016
  • 212.
    Junker, Nicklas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Times of Extreme: Hong Kong Identity Formation (1967-2003)2020Book (Other academic)
  • 213.
    Kalm, Mikael
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Infinitivmärket i östnordiska fornspråk2019In: A Copenhagen Miscellany: Studies in East Norse Philology / [ed] Simon Skovgaard Boeck & Seán D. Vrieland, Köpenhamn: Syddansk Universitetsforlag, 2019, p. 127-143Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Infinitive clauses show substantial variation across Scandinavian languages, not least with regard to the distribution and syntactical status of the infinitive marker at. Although etymologically identical, this variation in use and status of at suggests that infinitive markers are relatively late innovations in Scandinavian and that they, to a certain extent, have emerged independently. The aim of this article is to give an account of the infinitive marker in early East Scandinavian texts in order to detect variation regarding its use at early stages of the languages. Previous studies have pointed out that the distribution of at is less regular in Old Swedish than in Old Icelandic, which suggests possible regional differences. The empirical study is based on eight Old Danish, Old Swedish and Old Gutnish texts, mostly laws. Verb complements excluded, all infinitive clauses in the texts are considered. These contexts would, if applied in the modern languages, trigger the use of the infinitive marke. The result shows major differences between the texts. Whereas at is regularly used in all of the Old Danish, its use is much less regular in the Old Swedish and the Old Gutnish texts, with the exception of the only West Swedish text. In this text, at has a distribution very similar to that of Modern Swedish. The investigation thus supports the assumption that the infinitive marker at has emerged independently across Scandinavian and that there are regional differences to be considered. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Att hålla sig till bara ett språk är en dålig idé2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 18 aprilArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 215.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Begripligare, men mindre neutralt2018In: Klarspråk: bulletin från språkrådet, no 3, p. 3-3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 216.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Dags att uppmärksamma den akuta tolkkrisen2018In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 29 decemberArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kris på tolkfronten. En ny utredning efterlyser nya regelverk för tolkning. Tolkyrket behöver kvalitetssäkras – vem som helst ska inte kunna kalla sig tolk. Därför ska utbildning ges på färre ställen, men med fler utbildningsplatser och större likvärdighet.

  • 217.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Det går att utmana medielogiken2020In: Universitetsnytt: för medarbetare vid Stockholms universitet, ISSN 1103-2375, no 1, p. 32-32Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 218.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Dubbel passiv i text aktiverar SvD-läsare2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 28 septemberArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 219.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Forskare – inte politiker – ställer frågorna2019In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 220.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Läs språk - du kan rädda civilisationen!2019In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 221.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Manligt ord som kan ändra stelnade roller2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 222.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Med en bra story slipper du argumentera2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 31 augustiArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 223.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Ord beter sig inte som grundämnen2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 23 marsArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 224.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Ordens historia avslöjar vad politik handlar om2018In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 225.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Politiska plattityder säger något om partierna2018In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 226.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Ryktena om konspiration betydligt överdrivna2018In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 227.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Skönt att debatten om andraspråk nyanseras2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 15 juniArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den offentliga debatten om svenska som andraspråk handlar mest om krav på språktest. Därför är det glädjande att språkforskare ägnar sig åt det praktiska arbetet med språkundervisning. Förhoppningsvis når deras rön med tiden fram till tyckare och beslutsfattare.

  • 228.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Språkets luckor fylls av kreativa användare2019In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 16 februariArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 229.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Svenska språkets storhetstid – är det nu?2018In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 230.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Så bygger företag sitt varumärke med språk2019In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 18 majArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Få företag vill framstå som tekniska och kalla, men gärna empatiska och varma. I kommunikationsbranschen kallas det att ha rätt tonalitet. Men vad innebär det egentligen?

  • 231.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Vård utan tolk kan bli dyrt i längden2019In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 20 novemberArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 232.
    Karlsson, Anna-Malin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Bellander, Theres
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Landqvist, Mats
    Nikolaidou, Zoe
    Melander Marttala, Ulla
    Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället2018In: Resultatdialog 2018, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2018, p. 57-59Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vårdinstitutioner har inte längre monopol på att förmedla medicinsk kunskap. Patienter söker själva information och delar egna erfarenheter – inte mist på Internet. I fall där kunskapsbehovet är akut och komplext kan en kombination av olika kunskapskällor vara det som krävs för att fylla individens behov. Vi har studerat hur föräldrar till barn med medfött hjärtfel tar till sig information.

  • 233.
    Kaufhold, Kathrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of English.
    Wirdenäs, Karolina
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Att mediera information om vårdmöjligheter för nyanlända: Evaluering av SLL:s kommunikation 2015/16. Slutrapport2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2015 och våren 2016 anlände många människor på flykt till Sverige. Runt omkring i landet uppstod då ett behov av att informera dem som kommit om deras förutsättningar, inte minst när det gällde hälso- och sjukvård. Stockholms läns landstings (SLL) reaktion på denna kommunikationsutmaning var bland annat att producera broschyrer och affischer med information för asylsökande.

    I vårt samarbetsprojekt har vi utvärderat informationssatsningen, och vi har sökt materialets informationsvägar, från landstinget till potentiella vårdtagare, via organisationerna och vårdinstitutionerna. Forskningsfrågorna är:

    - Hur ges informationen, av vilka, till vilka och var?

    - Vilka möjligheter och hinder har siktats?

    Vår studie är språkvetenskaplig och fokuserar samspel, samtal och kontexter där aktörer använder och tolkar vårdinformation.

    Något som vi ser som ett viktigt resultat från vår studie är att vi kan bidra till att synliggöra ett övergripande dilemma i samhället. Det finns en stor beredskap och en stark vilja att hjälpa och välkomna personer som är nya i Stockholm och Sverige. Det finns också god kunskap om hur man kan göra det. Samtidigt är viljan att upprätthålla och befästa gällande regelverk och system stark. Vi har sett hur dessa riktningar ofta hamnar på kollisonskurs med varandra och hur det verkligen försvårar både för den som vill hjälpa och den som behöver hjälp. SLL, och andra myndigheter och verksamheter, befinner sig tillsammans med den enskilde mitt i detta problem. I utformningen av framtida informationssatsningar kan man ha som mål att minska dilemmats konsekvenser i så stor utsträckning som det är möjligt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Language Education.
    Norberg, Anna-Maija
    Ohlsson, Ann
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lööw, Annika
    Norlin, Anna
    Sörensson, Linda
    Budskap bortom raderna: Design-baserad forskning om undervisning för tolkande läsning2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tolkande och reflekterande läsning av skönlitteratur är en viktig del av ämnena svenska och svenska som andraspråk, inte minst i fostran av demokratiska medborgare (Svedner, 2012). Detta gör litteraturundervisningen till ett viktigt studieobjekt. 

    Även om det genomförts många klassrumsstudier om litteraturundervisning (t.ex. Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011), har ganska få involverat lärare i forskningsprocessen. Vår studie utgår ifrån en design-baserad ansats (Cobb et al., 2003), där nio lärare från grundskolans tre stadier tillsammans med forskare planerat och genomfört undervisning i syfte att utveckla elevers tolkande och reflekterade läsning av skönlitterära texters budskap. Texters budskap är ett vanligt, men också omstritt (t.ex. Lundström et al., 2011) begrepp. I studien används begreppet budskap pragmatiskt, som en konkret utgångspunkt för undervisning där begreppet sedan breddas och fördjupas genom en iterativ serie av undervisningsinterventioner. I studien har följande forskningsfrågor formulerats:  

    • Vad innebär det att urskilja budskap i skönlitterära texter? 

    • Vad hindrar och möjliggör för elever att urskilja budskap i skönlitterära texter? 

    • Hur kan elevers förmåga att urskilja texters budskap fördjupas genom undervisning? 

    Langers (2011) läsarpositioner används som ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som väglett analys och undervisningsdesign. 

    Det empiriska materialet består av elevtexter, inspelade elevsamtal, inspelade undervisningsavsnitt, lärares undervisningsmaterial och inspelade samtal mellan lärare och forskare.  

    Resultatet visar bland annat att specifika undervisningsaktiviteter, exempelvis att försätta elever i situationer av aktivt budskapsskapande fördjupar elevers tolkning av text. Vidare visar resultaten att lärarens stöttning både kan underlätta och hindra elevers tolkning av text. 

  • 235.
    Knutsson, Ola
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Karlström, Petter
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Björkvall, Anders
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Pioneers of collaborative media – students as potential co-­‐designers of virtual learning environments2014In: Conference proceedings, 4th international Designs for Learning conference 6-9th May 2014, Stockholm: Stockholm University, 2014Conference paper (Refereed)
  • 236.
    Kolu, Jaana
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    "Koska ajattelit leikata ittes?" Ruotsin kielen vaikutus kaksikielisten nuorten suomen kieleen Haaparannalla ja Tukholmassa2018In: Lähivôrdlusi. Lähivertailuja, ISSN 1736-9290, E-ISSN 2228-3854, no 28, p. 178-206Article in journal (Refereed)
    Abstract [fi]

    Tutkimuksessa kartoitetaan ruotsin kielen vaikutusta 13–15-vuotiaiden kaksikielisten nuorten suomen kieleen luokkahuoneen ulkopuolella nauhoitetuissa arkikielisissä keskusteluissa Haaparannalla (2014–2017) ja Tukholmassa (2015–2016). Artikkelissa pohditaan ruotsin kielen leksikaalista, semanttista ja morfosyntaktista vaikutusta mahdollisena selityksenä suomen standardipuhekielestä poikkeaviin sanavalintoihin ja kielioppirakenteisiin. Tutkimus on sekä kvalitatiivinen että kontrastiivinen. Tutkimustulokset osoittavat, että ruotsin kielen vaikutus näkyy enimmäkseen kaksikielisten nuorten suomen sanastossa. Koodinvaihdon ja lainaamisen ohella puhujat kääntävät ruotsinkielisiä idiomaattisia ilmauksia suomen kieleen. Myös suomen sanojen semanttisen kentän laajeneminen voi olla merkki ruotsin kielen vaikutuksesta. Osaa poikkeavista ilmauksista voi pitää puhekielen normaalivariaationa ja murrekielisinä ilmauksina, osaa taas standardikielen normista poikkeavina muotoina, joita ei voi selittää ruotsin kielen avulla. Kaksikielisten puhujien suomen kielessä esiintyy vain vähän esimerkkejä ruotsin morfosyntaktisesta vaikutuksesta. Puhujat pitävät erillään ruotsin ja suomen sanojen ääntämisen, eikä ruotsin kielen fonologista vaikutusta suomen kieleen ole juuri havaittavissa.

  • 237.
    Kolu, Jaana
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    "Me ollaan mukana tässä experimentissä": Lingvistiska resurser och språkpraktiker i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors2018In: Folkmålsstudier, ISSN 0356-1771, Vol. 56, p. 185-193Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Kolu, Jaana
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Se on aika kräsen - mikä on kräsen? Metaspråk som uttryck för tvåspråkig språkkänsla i ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors2018In: Svenskan i Finland 17: Föredrag vid den sjuttonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland Helsingfors den 18-19 maj 2017 / [ed] Beatrice Silén, Anne Huhtala, Hanna Lehti-Eklund, Jenny Stenberg-Sirén, Väinö Syrjälä, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2018, no 17, p. 77-91Conference paper (Refereed)
  • 239.
    Kolu, Jaana
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Translanguaging Practices in Bilingual Adolescents’ Conversations in Haparanda, Stockholm and Helsinki2018In: Nordiques, ISSN 1761-7677, no 35, p. 149-167Article in journal (Refereed)
  • 240. Kretzenbacher, Heinz
    et al.
    Clyne, Michael
    Hajek, John
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages. University of Melbourne, Australia.
    Warren, Jane
    Meet and Greet: Nominal Address and Introductions in Intercultural Communication at International Conferences2015In: Challenging the Monolingual Mindset / [ed] John Hajek, Yvette Slaughter, Bristol: Multilingual Matters, 2015, p. 78-94Chapter in book (Refereed)
  • 241.
    Kretzenbacher, Heinz L.
    et al.
    The University of Melbourne.
    Clyne, Michael
    The University of Melbourne.
    Hajek, John
    The University of Melbourne .
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Warren, Jane
    The University of Melbourne.
    Meet and Greet: Address and Introductions in Intercultural Communication at International Conferences2014In: Challenging the Monolingual Mindset / [ed] John Hajek & Yvette Slaughter, Bristol: Multilingual Matters, 2014, 1, p. 78-96Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The way we address one another – nominal address such as first names, last names and titles, or pronominal address, the use of informal (T) vs. formal (V) second-person pronouns such as French tu and vous ‘you’ respectively – is fundamental in marking social relations and encodes human relationships. This chapter examines nominal address in intercultural communication among academics, focussing specifically on address and introduction practices at international conferences. Address here encompasses use of titles, first names, last names, and combinations of these in the introduction of self and others.

    The results highlight the potential - amongst non-native speakers of English - for English-language routines and patterns to be influenced by differing cultural norms operating in other languages and cultural areas. At the same time, our results also show sensitivity to English L1 norms - particularly the heightened use of first name only address, when academics from different cultural backgrounds meet at international conferences.  Finally, regardless of language, age is seen to be a useful marker of relative status between interlocutors as expressed through address patterns: oldest respondents, most likely to achieve higher academic standing over an extended career, are least likely to use FN only but most likely to use and expect formal titles.

    Download full text (pdf)
    Kretzenbacher et al 2014 Meet and Greet
  • 242. Kretzenbacher, Heinz L.
    et al.
    Hajek, John
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Address and introductions across two pluricentric languages in intercultural communication2013In: Exploring Linguistic Standards in Non-Dominant Varieties of Pluricentric Languages: Explorando estándares lingüísticos en variedades no dominantes de lenguas pluricéntricas / [ed] Rudolf Muhr, Carla Amorós Negre, Carmen Fernández Juncal, Klaus Zimmerman, Emilio Prieto, Natividad Hernández, Peter Lang Publishing Group, 2013, p. 259-274Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores how speakers introduce themselves and others in a particular intercultural setting – international conferences. Such first encounters involve several important choices where speakers need to decide how to address one another and how to refer to themselves – e.g. by first name or by title and last name. In a previous study, we found marked differences in reported address and introduction patterns depending on the language background of the speaker. In this study we focus specifically on such variation across two pluricentric languages, drawing on different national varieties of English and German. Our results, based on questionnaire data collected at eight international conferences, indicate that address and introduction practices vary not only due to the first language of the speaker, but also depend on which national variety he or she is a speaker of.

  • 243.
    Kunitz, Silvia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    L1/L2 alternation practices in students’ task planning2018In: Conversation Analysis and Language Alternation : Capturing transitions in the classroom / [ed] Anna Filipi, Numa Markee, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2018, p. 107-128Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This conversation analytic study explores the language alternation patterns enacted by students of Italian as a Foreign Language as they engage in planning a classroom presentation. The data consist of 13 planning sessions conducted by two groups of students enrolled in a third semester course and two groups of students enrolled in a sixth semester course at a US university. The analysis shows how the participants achieve a local interactional order (Cromdal 2005) where the alternation between the L1 and the L2 embodies the distinction between planning process (in L1-English) and planning product (in L2-Italian) and achieves the transition between such components of the planning activity. Overall, the study demonstrates that language alternation is a discursive skill that constitutes a resource for planning for students at different proficiency levels.

  • 244.
    Kunitz, Silvia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Scriptlines as emergent artifacts in collaborative group planning2015In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 76, p. 135-149Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    By adopting a process-oriented, praxeological approach to planning research, this study illustrates how group planning is collaboratively achieved as a situated activity during interactions-for-classroom-tasks. Such approach, based on the theoretical tenets of Ethnomethodology and Conversation Analysis, gives an emic (i.e., participant-relevant), non-mentalist account of planning as a nexus of situated discursive and embodied practices. The analysis focuses on a planning session during which three adult learners of Italian as a foreign language prepare for a classroom presentation in their L2; the final planning product is a written script for the presentation. Specifically, the participants' plan for their classroom presentation emerges as orally formulated scriptlines, which are collaboratively shaped until they come to constitute a written script for the presentation. Overall, this process-oriented study provides a moment-by-moment documentation of the participants' planning practices, such as inscribing, writing aloud, translating into their L2, and retranslating into their L1. The findings suggest that teachers should give students planning time in the classroom, in order to observe the students' practices and make sure that their respective interpretations of the final task follow the same agenda. Moreover, the direct observation of the planning process could provide an opportunity for assessment for learning.

  • 245.
    Kunitz, Silvia
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Skogmyr Marian, Klara
    Tracking immanent language learning behavior over time in task-based classroom work2017In: TESOL quarterly (Print), ISSN 0039-8322, E-ISSN 1545-7249, Vol. 51, no 3, p. 507-535Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, the authors explore how classroom tasks that are commonly used in task‐based language teaching (TBLT) are achieved as observable aspects of local educational order (Hester & Francis, 2000) through observable and immanently social classroom behaviors. They focus specifically on students’ language learning behaviors, which they track through the longitudinal conversation‐analytic methodology called learning behavior tracking (LBT) (Markee, 2008). From a theoretical point of view, they situate LBT within the ethnomethodological (EM) perspective on social action pioneered by Garfinkel (1967) and relate it to socially defined ways of understanding planning (Burch, 2014; Markee & Kunitz, 2013). In the empirical part of the article, the researchers analyze TBLT work that was conducted in an English as a foreign language (EFL) classroom in a Swedish junior high school. Specifically, they track the occurrences of a learnable (the spelling of the word disgusting) that was emically oriented to as such by the students as they engaged in planning and accomplishing teacher‐assigned tasks. The authors then develop an emic, sequential account of the participants’ practical reasoning and dynamically evolving epistemic positions. They argue that this kind of basic empirical research refines our understanding of how TBLT curriculum work is achieved by participants as practical, mundane, and observable activities in language classrooms, and that these insights may feed into more applied research on teacher training, thereby fostering the design of instructional innovations.

  • 246.
    Kunitz, Silvia
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Yeh, Meng
    Instructed L2 Interactional Competence in the First Year2019In: Teaching and Testing L2 Interactional Competence: Bridging Theory and Practice / [ed] M. Rafael Salaberry, Silvia Kunitz, Routledge, 2019Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter illustrates the outcomes of the first two semesters of university language instruction targeting the development of interactional competence (IC) in Chinese as a Foreign Language, with a specific focus on active listenership and topic management. IC is a crucial ability for both first language and second language (L2) speakers. The chapter also illustrates how Conversation Analysis (CA)-inspired learning outcomes for L2-Chinese have been identified and how the instructional materials have been structured following the IC pedagogical cycle suggested by A. M. Barraja-Rohan and elaborated by E. Betz and T. Huth. Conversation analysts are becoming increasingly concerned with the pedagogical implications of their findings. The students were required to write evidence-based, guided reflections in which they had to report on specific moments of their own interactions that went well and other moments that they perceived as problematic.

  • 247.
    Larsson, Ida
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Perfects, perfectives and participles - pieces of a puzzle2013Conference paper (Other academic)
  • 248.
    Larsson, Ida
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Terje Lohndal (ed.), In Search of Universal Grammar: From Old Norse to Zoque (Linguistik Aktuell/Linguistics Today 121). Amsterdam & Philadelphia, PA: JohnBenjamins, 2013. Pp. 3612013In: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 36, no 3, p. 387-392Article, book review (Other academic)
  • 249.
    Larsson, Ida
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Johannessen, Janne Bondi
    Verb placement in Incomplete Acquisition2013Conference paper (Other academic)
  • 250.
    Larsson, Ida
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Svenonius, Peter
    English and Scandinavian participles at the syntax-morphology interface2013Conference paper (Other academic)
2345678 201 - 250 of 474
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf