Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 5516
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Embodied explorations - change for sustainability, scope for subjectivity and teaching in a 'post-truth' era2019Ingår i: NOFA7 abstracts: Stockholm University, 13 - 15 May 2019, 2019, s. 22-22Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainability issue are often characterised by complexity and uncertainty which implies severe challenges when relying on science as a source for reliable knowledge when making decisions (either as a member of parliament, government official, judge, business owner or executive manager in a business). One example of such an issue concern the use of pesticides, the state of bees, biodiversity and food security. This ‘wicked’ character of sustainability issues points to the need for capability to make decisions also in the absence of previously established principles. Accordingly, education needs to make students prepared to make decisions also in the absence of formal regulations and legislation. For instance, students who in the future could be working in corporations making decisions about what products to sell or not to sell. This paper presents two teaching approaches drawing on educational drama that could offer students the opportunity to practice making decisions when encountering so called wicked sustainability problems. A didactic model drawing on the concept of ‘dislocatory moments’ and short empirical examples from business education in upper secondary education are provided to specifically illuminate (a) when different worldviews or perspectives on sustainable development comes to the fore in educational practice and, (b) emancipatory educational qualities in terms of subjectification. The (pluralist) teaching approaches are also further discussed in relation to implications connected to teaching in a ‘post-truth era’.

  • 202.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Equipped for responsibility in light of uncertainty and complexity: Studies of business education for sustainability2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Calls for the inclusion of ‘sustainable development’ in the business curriculum have increased in the wake of financial crisis and increased concern about climate change. As a result, new initiatives are emerging and new teaching approaches are being developed. At the same time, the integration of sustainability in the business curriculum has been described as particularly challenging, which relates to assumptions underpinning mainstream business theories and different views about how business education should deal with values. In addition, sustainability issues are often complex and uncertain, which implies severe challenges for predominant responsibility regimes. With this background, we here draw on a typology of responsibility (Pellizzoni 2004) to analyse results from four previous empirical studies of business education and suggest how business students could become better equipped to address uncertain and complex sustainability issues. The results from the empirical studies, in the form of three categories of business roles articulated in educational practice, are based on analysis of textbooks, teacher interviews and classroom observations. The three business roles could be described in terms of ‘companion meanings’, ‘collateral teaching’ or what sometimes is referred to as ‘the hidden curriculum’. It is argued that students could become unequipped, ill-equipped or better equipped to address uncertain and complex sustainability issues, depending on the way in which ‘sustainable development’ is incorporated business education. It is therefore suggested that the three categories of business roles (adapting, adding or creating), could be useful to analyse and assess environment and sustainability education initiatives in general, and of initiatives to include ‘sustainable development’ in business education in particular

  • 203.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Equipped for Responsibility? Studies of business education for sustainability2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calls for the inclusion of ‘sustainable development’ in the business curriculum have increased in the wake of financial crisis and increased concern about climate change. As a result, new initiatives are emerging and new teaching approaches are being developed with the expectation that business students will be better equipped to address environmental and social challenges. However, in relation to the business curriculum, education for sustainable development has been argued as being particularly challenging (Springett 2005). The challenges relate to assumptions underpinning orthodox business theories (Hühn 2014) and that sustainability issues often are uncertain and complex. Uncertainty and complexity is particularly challenging for predominant responsibility regimes relying on science as a source of independent, objective and reliable knowledge.

    To facilitate an analysis of the applicability of different responsibility regimes for addressing complex and uncertain sustainability issues, Pellizzoni (2004) has developed a typology of responsibility regimes. Liability regimes are based on laws and regulations and can be likened to the ‘polluter-pays-principle’. Accountability regimes are characterised by ‘good governance’ or ‘the audit society’. Care regimes are based on normative beliefs, e.g. the idea that the welfare state should take care of its citizens or, from a business perspective, the ‘good master’ taking responsibility for the needs of his workers that he knows the best. Responsiveness regimes implies taking responsibility by anticipating the needs of others without being prompted or without the need for previously established principles. Different responsibility regimes have different implications for what a responsible business person needs to know and do. These include knowing and following laws and regulations in the juridical system (liability regime), formulating and following up on self-imposed principles (accountability regime), knowing and providing for the needs of one’s workers as the good master (care regime) and listening to what stakeholders want before deciding what to do (responsiveness regime).

    When acknowledging uncertainty and complexity as a permanent condition, a rupture occurs in the linear process from scientific knowledge to legislation that industry could rely on to operate ‘safely’. This implies a deficit with regard to liability regimes, because the system requires a state that knows what to ask for and how to apply control and sanctions. This deficit can be seen as a backdrop to the development of accountability regimes. Proponents of accountability regimes emphasise the benefits of the integration of environmental concern in corporate decision-making. However, in face of uncertainty and complexity, accountability regimes suffer from the same deficit as liability regimes, in that both regimes depend on predefined principles (expressed in law or in the form of voluntary regulations). In contrast to liability and accountability regimes, care or responsiveness regimes do not rely on pre-defined principles. Either one just knows, like a mother is assumed to know the needs of her child (care regime) or one makes a judgement by listening to others needs in a given situation (responsiveness regime). In the absence of principles, personal feelings are necessary ‘tools’ when listening to the needs of others and deciding what to do. Considering the deficits of liability and accountability regimes in the face of uncertainty and complexity, Pellizzoni argues (without discarding other regimes) for an increased attention to responsibility understood as responsiveness (Pellizzoni 2007).

    Against this background, it is important to contribute with knowledge about how education for sustainable development can enhance responsible business practices. The purpose of this article is thus to contribute knowledge about the roles of a business person that are articulated in business education when the concept of sustainable development is included in the curriculum, and how these roles can make students, as future business people equipped to address uncertain and complex sustainability issues.

  • 204.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Talking about sustainability issues when teaching business economics: the 'positioning' of a responsible business person in classroom practice2018Ingår i: Journal of Social Science Education, ISSN 1611-9665, E-ISSN 1618-5293, Vol. 3, s. 46-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 205.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Talking about sustainability issues when teaching business economics: the 'positioning' of a responsible business person in classroom practice2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It has long been suggested that the ‘homo economicus’ assumption underpinning neo-classical economic theory is not limited to its theoretical function, but also has a ‘productive’ function by ‘creating’ individuals acting in accordance with the assumption. Nelson (2006) and Zaman (2013) offer some clues as to how this process can be understood. They describe how we have come to embrace the metaphorical understanding of economy as a machine, running on self-interest, as something real rather than a figure of speech. Along the way, the tools with which sustainability issues could be addressed have become limited to those that fit ‘homo economicus’. Against this background, this paper presents a study of the roles of a business person privileged by teachers when the concept of ‘sustainable development’ is incorporated into the subject of business economics. A logics approach to discourse analysis was used to analyse the empirical material, which consisted of video recorded observations in five teachers’ classrooms collected two years after the inclusion of the concept ‘sustainable development’ in the upper secondary school syllabus in Sweden. The results show how different rules and conditions for doing business are foregrounded in classroom practice. This in turn has different implications for whether a responsible business person is expected to: a) adapt to self-interest, b) respond to customers’ increasing interests in sustainable products, or c) be sensitive to the needs or interests of others (including humans, animals and nature), when making business decisions. These three roles could be described in terms of different ‘companion meanings’ or what sometimes is referred to as ‘the hidden curriculum’.  Empirical examples are provided to illuminate different aspects of the subject matter and/or particular classroom practices opening up for different roles. The results are discussed in relation to how students as future business people could be better equipped to address uncertain and complex sustainability issues.

  • 206.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Teaching business economics for sustainability: the roles of a business person priviledged in classroom practice2017Ingår i: DEE 2017: Abstracts, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    New teaching approaches to include ‘sustainable development’ in the business curriculum are currently being developed with the expectation that students will become better equipped to address sustainability issues as budding business people. At the same time education for sustainable development has been argued as being particularly challenging in the context of business education due to assumptions underpinning orthodox business theories. This article presents a study of the roles of a business person privileged by teachers in the classroom when the concept of ‘sustainable development’ is incorporated in the subject of business economics. The empirical material, consisting of video recorded observations in five teachers’ classrooms, was collected two years after the inclusion of the concept in the upper secondary school syllabus in Sweden. The results show how different rules and conditions for doing business are foregrounded in classroom practice, which have different implications for whether a responsible business person is expected to: a) adapt to self-interest (in narrow terms), b) respond to consumers’ increasing interest for sustainable products, or c) be sensitive to stakeholders’ diverging interests. Detailed empirical examples illuminating how different classroom practices open up for different (egoistic vs altruistic) roles are provided with the aim that they should be useful for teachers (and anyone involved in design of lessons and/or educational materials) to develop a professional vision to identify when and how in educational practice ‘homo economicus’ becomes a norm as well as when and how other norms might emerge.

  • 207.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Teaching business economics for sustainability with different interests in focus2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calls for the inclusion of ‘sustainable development’ in the business curriculum has increased significantly in the wake of financial crisis and increased concern about climate change. New teaching approaches are being developed with the expectation that students will be better equipped to address environmental and social challenges. However, there is also a concern that the concept of ‘sustainable development’ has lost the potential to address environmental and social challenges. It has been described as having become a wolf in sheep’s clothing that merely provides superficial solutions and supports the status quo, thereby taking the wind out of the sails of ‘the real’ environmentalists (Blühdorn, 2007; Fergus & Rowney, 2005). In relation to the business curriculum, education for sustainable development has been argued as being particularly challenging (Springett, 2005). The challenge is in part related to assumptions underpinning orthodox business theories. In short, the argument is that the assumption that all humans are driven by self-interest has a detrimental effect for societies by creating the assumed selfish behaviour. Research show that economists and students in economics indeed act more egoistically (Cohn, Fehr, & Marechal, 2014), although there is a disagreement regarding the effect of education, mainly because of the potential selection effect (Etzioni, 2015). I here seek to make a contribution to this field, not by adding an answer to this particular debate but by a study of educational practice in situ.  Several studies show different kinds of socialisation effects (Wang, Malhotra, & Murnighan, 2011). However, there is a lack of empirical research focusing the particular aspects of economics education that could have these socialisation effects. In this paper, I will therefore illuminate situations in educational practice where certain perceptions of appropriate actions emerge, are reproduced or challenged. Considering the current development of new teaching approaches to include sustainability in the business curriculum and the potentially detrimental effect of the homo economicus assumption, it is relevant to pay attention to the roles of a business person that are privileged when ‘sustainable development’ is integrated in business education. The purpose of this paper is therefore to contribute with knowledge about the roles of a business person that are privileged in business education when the concept sustainable development is integrated in classroom practice, and how different parts of the subject matter and/or particular classroom practices open up for different roles.

  • 208.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Towards a dynamic picture of human nature in economics education – a methodological approach2019Ingår i: NOFA7 abstracts: Stockholm University, 13 - 15 May 2019, 2019, s. 23-23Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has long been suggested that the ‘homo economicus’ assumption underpinning neo-classical theory is not limited to its theoretical function, but also has a ‘productive’ function by ‘creating’ individuals acting in accordance with the assumption. Nelson (2006) and Zaman (2013) offer some clues as to how this process can be understood. They describe that and how we have come to embrace the metaphorical understanding of economy as a machine, running on self-interest, as something real rather than a figure of speech. Along the way, the tools with which sustainability issues could be addressed have become limited to those that fit ‘homo economicus’. In the wake of the financial crisis of 2008 and increased concerns about climate change, this critique of economics education has been re-actualised to the extent that economics students have organised themselves worldwide, calling for a curricular reform. In line with this critique, academic economists have also argued that to equip students for the challenges of the 21st century, economics education needs to embrace a more complex and dynamic picture of human nature. In view of this, it could be argued that researchers and teachers need tools to identify situations in educational practices where ‘homo economicus’ is reproduced or challenged. The purpose of this paper is to address this need by suggesting a methodological approach drawing on poststructuralist discourse theory and a methodological approach for analysis of meaning-making in classroom practice.

  • 209.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Transaktionella analyser av undervisning och lärande: SMED-studier 2006–20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar analysmetoder och forskning som fokuserat lärandeprocesser i undervisningspraktiker. Mer specifikt utgör denna rapport en sammanställning av det pragmatiska teoretiska ramverket som utvecklats och tillämpats inom forskargruppen SMED (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) i Uppsala och Örebro 2006–2018.

    Rapporten inkluderar en introduktion till det pragmatiska teoretiska ramverket och en kort beskrivning av analysmetoderna Praktisk Epistemologisk Analys och Riktningsgivaranalys.  Ambitionen är att rapporten ska vara användbar som en orientering för studenter, lärare, doktorander och forskare med intresse för detaljerade analyser av lärandeprocesser i undervisningspraktiker eller andra praktiker där lärande sker. Med lärandeprocesser avses här meningsskapandeprocesser inkluderande utbildningens kvalificerande, socialiserande såväl som subjektifierande/personformerande funktioner samt det som påverkar denna process. Det som påverkar meningsskapandeprocessen kan vara lärare, andra elever/studerande, artefakter och det socio-materiella. Rapporten innehåller en sammanställning av metodologiska bidrag till det didaktiska forskningsfältet såväl som till utbildningspraktiken. Sammanställningen av de metodologiska bidragen är strukturerad i fyra delar: Naturorienterande ämnen, Miljö- och hållbarhetsundervisning, Idrott och hälsa samt Utbildning i förskolan. Utifrån denna sammanställning kan man dra slutsatsen att studierna varit fruktbara för forskningsproblem som handlat om att: (a) fånga komplexiteten i lärandeprocesser, (b) undersöka identifiera och belysa avgörande situationer/ögonblick i lärandeprocesser, (c) undersöka och belysa lärares handlingar och dess betydelse för individers lärandeprocesser, (d) bidra med kunskap och illustrerande empiriska exempel till debatter om hur lärande går till och/eller undervisning bör bedrivas, (e) identifiera och belysa olika ämneskulturer såsom de framträder i praktiken, samt (f) problematisera förgivet-taganden om vad olika utbildningsaktiviteter leder till. Avslutningsvis ges förslag på riktning för fortsatt arbete avseende analys av undervisning och lärandeprocesser.

  • 210.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Troubling economics – towards metaphorical pluralism in economics education2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has long been suggested that the ‘homo economicus’ assumption underpinning neo-classical theory is not limited to its theoretical function, but also has a ‘productive’ function by ‘creating’ individuals acting in accordance with the assumption (Schütz, 1953). Several studies have indeed pointed out that economists/economics students act in selfish ways, although there is some disagreement about the effect of education (Etzioni, 2015). Nelson (2006) and Zaman (2013) offer some clues as to how this process can be understood. They describe that and how we have come to embrace the metaphorical understanding of economy as a machine, running on self-interest, as something real rather than a figure of speech. Along the way, the tools with which sustainability issues could be addressed have become limited to those that fit ‘homo economicus’. In the wake of the financial crisis of 2008 and increased concerns about climate change, this critique of economics education has been re-actualised to the extent that economics students have organised themselves worldwide and called for a curricular reform (Earle, Moral, & Ward-Perkins, 2016). In line with this critique, academic economists have also argued that to equip students for the challenges of the 21st century, economics education needs to embrace a more complex and dynamic picture of human nature (Nelson, 2006; Zaman, 2013; Brant, 2016; Raworth, 2017). In view of this, it could be argued that educational researchers and teachers need tools to identify situations in educational practices as well as educational materials where ‘homo economicus’ is reproduced or challenged. The purpose of this paper is to address this need by presenting and suggesting a methodological approach that could be used for this. The approach draws on poststructuralist and anti-essentialist discourse theory (Laclau and Mouffe, Glynos and Howarth) and a methodological approach for analysis of socialisation and teaching and learning processes in classroom practice (Lidar, Lundqvist, & Östman, 2006; Wickman & Östman, 2002; Rudsberg & Öhman, 2010). Empirical material in the form of transcripts from classroom observations will be used to illustrate the approach.

  • 211.
    Andersson, Robert
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    ”Vilken energikälla ska vi välja?”: Elevers vägar till agentiska beslut i frågor om energi och hållbar utveckling2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mänsklighetens påverkan på planeten gör att utbildning framhålls som avgörande för hållbar utveckling. Tidigare forskning har visat på behovet av nya strategier att undervisa naturvetenskap vilket innebär stora utmaningar för lärare. I studien har författaren tillsammans med en lärare vidareutvecklat en didaktisk modell, med tillägget att öka elevers agentskap, vid arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll med ställningstagande om förnybara energikällor. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar av samtal mellan elever på samhällsprogrammets första årskurs. Ett analytiskt ramverk utvecklades utifrån Sadlers aspekter av SNI (Sadler, Barab & Scott, 2007) och Biesta och Tedders (2007) definition av agens. I linje med tidigare forskning visar resultatet att elevernas argumentation kännetecknas av komplexitet, mångfald av perspektiv respektive SNI-frågans pågående karaktär, samt en låg grad av kritiskt förhållningssätt. Studien bidrar med nya insikter om agens och ger lärare möjligheter att reflektera överstrategier för SNI-undervisning, utifrån både innehåll och demokratiska arbetsformer genom elevers agentskap.

  • 212.
    Andersson, Rose Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Norling, Erik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Val av inskolningsmetod i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av 43 förskollärare och 43 förskolechefer som arbetar vid huvudsakligen kommundrivna förskolor i Stockholm, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Mariestad och Uppsala. Undersökningen tittar på trender och tendenser i svaren från de tre huvudfrågorna. Resultaten visar både likheter och olikheter mellan kommunerna och mellan förskollärares och chefers svar. Huvudresultatet är att den föräldraaktiva introduktionen är den mest frekventa i hela landet. Det vanligaste är att man skolar in flera barn åt gången, att man har en utsedd ansvarspedagog för inskolningen och att man skickar ut information till föräldrarna innan inskolningen börjar om hur den kommer att gå till. Arbetslaget och förskolechefen är de som oftast bestämmer vilken metod som används. Informationskällor till beslutet är oftast litteratur och beprövad erfarenhet för förskollärarna, och facktidskrift, litteratur och beprövad erfarenhet för cheferna.

  • 213.
    Andersson, Samira
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Persson Coyne, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärplattan i förskolan: Pedagogernas vän eller fiende?2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärplattan är ett nytt verktyg som används i förskolans verksamhet. Än så länge finns ett begränsat urval av forskning att tillgå. Syftet med detta självständiga arbete är att få mer kunskap och en djupare förståelse av pedagogernas syn på samt deras uppfattning om lärplattans betydelse i förskolans verksamhet. För att uppnå detta har vi delat upp studien i fyra delar: syfte, metod, resultat och slutsats. I syftet finns de frågeställningar som ligger till grund för studien, under metoddelen har vi beskrivit hur vi, genom att använda oss av intervju som forskningsmetod, gick tillväga för att samla in vårt empiriska material. I resultatdelen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi identifierade återkommande teman som var av intresse för vår studie. Utifrån pedagogernas utsagor har vi kunnat utröna hur bland annat scaffolding fungerar i användandet av lärplattor i förskolans verksamhet och hur lärplattans placering blir en del av kulturen i förskolorna.I den sista delen, slutsatsen, har vi summerat vad vi kommit fram till i studien och vad det har för betydelse för professionen och oss som blivande förskollärare.

  • 214.
    Andersson, Sarah
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bergman, Josefine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barn i behov av särskilt stöd: En studie om förskollärares erfarenheter i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie syftar till att undersöka hur verksamma förskollärare upplever och beskriver begreppet barn i behov av särskilt stöd samt om de upplever att de har den kunskap som krävs i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt resultat vill vi undersöka om det stämmer överens med tidigare forskning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, som vi analyserat med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultaten i undersökningen visade på att förskollärarna upplever att begreppet barn i behov av särskilt stöd är mångtydigt och visar på ett stort spektra. Resultatet visar även att förskollärarna anser att man aldrig blir fullärd i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, de menar att man kan ha kunskaper inom ett område men sakna kunskap inom ett annat. I våra intervjuer har vi likt den tidigare forskningen sett att diagnoser är en förutsättning för att få resurser. Studiens slutsatser ger oss förståelse för hur förskollärare i praktiken upplever arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I synnerhet har det framgått att förskollärarna upplever att de saknar kunskap inom ämnet och därför är det nödvändigt med kompetensutveckling samt handledning från specialpedagog.

  • 215.
    Andersson, Sofi
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Josefsson, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Grundsärskolan - vad är det?": Lärares erfarenheter av och förhållningssätt till samverkan mellan elever från skolformerna grundsärskola och grundskola2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 216.
    Andersson, Sophie
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Roghult, Sofia
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Barn- och ungdomsböcker ur ett genusperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.

  • 217.
    Andersson, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Kollektivt lärande på genusvetenskaplig grund2016Ingår i: Kollektivt lärande i arbetslivet / [ed] Otto Granberg, Jon Ohlsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 101-122Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 218.
    Andersson, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ordnande praktiker: En studie av status, homosocialitet och maskuliniteter utifrån två närpolisorganisationer2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Amundsdotter, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Att bygga genusmedvetna organisationer: En utmaning för parterna på arbetsmarknaden2014Ingår i: Jämställt arbete?: Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet / [ed] Lena Abrahamsson, Lena Gonäs, Stockholm: Fritzes, 2014, s. 109-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Sjöberg Forssberg, Karin
    Lärande organisation med mottaglighet för innovation2018Ingår i: Den lärande organisationen 2.0 / [ed] Otto Granberg, Jon Ohlsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 221.
    Andersson, Therese
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Visioner, praktik och effekter: Fyra verksamhetsansvariga vid Reggio Emilia inspirerade förskolor intervjuas om sin verksamhet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av.

  • 222.
    Anderstam, Suvi
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Bergman, Sonja
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Reidefors Larsson, Helene
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Fri lek pågår - var god stör ej!2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar. Resultatet har visat på stora skillnader i pedagogernas uppfattningar men det finns även likheter i synsätt och värderingar. Vi ser en medvetenhet av den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling hos intervjupersonerna. Resultatet visar också att pedagogerna anser tidsutrymmet för fri lek som tillfredsställande samt att pedagogstyrda aktiviteter på förskolan har samma värde som den fria leken. Vi analyserar resultatet utifrån olika perspektiv som har framkommit ur intervjupersonernas uppfattningar. I diskussionsdelen utgår vi ifrån våra frågeställningar där vi även kopplar in teori och tidigare forskning.

  • 223.
    Anderstedt, Anne-Sofie
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Montessoripedagogiken i praktiken: En studie i frekvens av arbetspass2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.

  • 224.
    Anderstedt, Anne-Sofie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vilka metoder väljer förskollärare och barnskötare för arbetet med förskolebarns skriv- och läsutveckling?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få kunskap om de metoder som förskollärarna använder vid arbetet med skriv- och läsutveckling. I studien ingick sju förskolor där de ansvariga förskollärarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssätt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frågeställningar vad gäller språkarbetet har använts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det är högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och läsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. 

  • 225. Andrade-Molina, Melissa
    et al.
    Valero, Paola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Aalborg University, Denmark.
    The Effects of School Geometry in the Shaping of a Desired Child: Challenging the Sociopolitical Dimensions of Research2017Ingår i: The Disorder of Mathematics Education: Challenging the socio-political dimensions of research / [ed] Hauke Straehler-Pohl, Nina Bohlmann, Alexandre Pais, Springer, 2017, s. 251-270Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter we explore how school geometry becomes a technology for the government of the self, and how the pedagogical devices of school geometry conduct students’ ways of thinking and acting. We contend that students, in their working with pedagogical devices, engage in a training process in which they learn to regulate their own conduct so that they perceive space through the trained eyes of reason provided by Euclidean, school geometry. Our contribution is an analysis of the power effects of school geometry in terms of the fabrication of children’s subjectivities towards the shaping of the desired child of society.

  • 226. Andrade-Molina, Melissa
    et al.
    Valero, Paola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Ravn, Ole
    The Amalgam of Faith and Reason: Euclid’s Elements and the Scientific Thinker2018Ingår i: The Philosophy of Mathematics Education Today / [ed] Paul Ernest, Cham: Springer, 2018, s. 99-111Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Problematizing the truths of mathematics education is one of the roles of the philosophy of mathematics education. That mathematics education is a matter of reason and science—not of faith and religion—and that mathematics is timeless, universal and immutable, objective knowledge that is independent from people’s work and sense-making are two strong taken-for-granted statements that navigate in common understandings of mathematics education. Using a Foucault-Deleuze inspired analytical strategy, we examine the contention that mathematics education for the making of the rational and logical child intertwines with what was ought to be the ‘scientific thinker’ to Christianity. We focus on how Euclidean geometry, taken as a proper method of inquiry amalgamated with the Christian worldview to provide explanations about the natural world. The effect of power is the making of the Modern scientific thinker.

  • 227. Andreassen, Maria
    et al.
    Boman, Ingalill
    Danielsson, Henric
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Digital support with mobile phone reminders for persons with cognitive impairment - a RCT study2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Andrews, Paul
    University of Cambridge, UK.
    Finnish mathematics teaching from a reform perspective: A video-based case study analysis2013Ingår i: Comparative Education Review, ISSN 0010-4086, E-ISSN 1545-701X, Vol. 57, nr 2, s. 189-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article offers a qualitative analysis of videotaped mathematics lessons taught by fourteachers in a provincial university city in Finland. My study is framed not only by Finnishsuccess on Programme for International Student Assessment (PISA) but also by theobjectives of current mathematics education reform, which are consistent with PISA’sgoals of measuring mathematical literacy. The analyses indicated that conceptual understandingand procedural fluency were addressed by all four teachers. However, adaptivereasoning, strategic competence, and the development of a productive dispositionappear rarely. I observed few occasions where students were invited to solve authenticproblems.

  • 229.
    Andrews, Paul
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Is the ‘telling case’ a methodological myth?2016Ingår i: International Journal of Social Research Methodology, ISSN 1364-5579, E-ISSN 1464-5300, Vol. 20, nr 5, s. 455-467Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper discusses the ‘telling case’ (Mitchell, 1984) and the manner and extent of its use in social research. The ‘telling case’, proposed by Mitchell as a counter to prevailing expectations of typicality, is an ethnographic case study, derived from analytic induction and focused on the exposure of new theoretical insights. By means of an evaluation of the available literature this paper summarises Mitchell’s construal of the ‘telling case’ before examining how it has been exploited by others. The evidence suggests that while authors acknowledge the source of the ‘telling case’ few offer any substantial acknowledgement of Mitchell’s conceptualisation, indicating that most ‘telling case’ research has employed Mitchell’s name somewhat disingenuously and contributed to the growth of a methodological myth. Moreover, despite its international spread, its origins seem located in the work of a small number of internationally recognised scholars and the mobility of their former graduate students.

  • 230.
    Andrews, Paul
    University of Cambridge, UK.
    The Cultural Location of Teachers’ Mathematical Knowledge: Another Hidden Variable in Mathematics Education Research?2011Ingår i: Mathematical knowledge in teaching / [ed] Tim Rowland, Kenneth Ruthven, Springer Netherlands, 2011, 1, s. 99-118Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter draws on an analysis of two sequences of five videotaped lessons taught by two case study teachers, one Flemish and one Hungarian, both of whom were defined locally as effective. The lesson sequences, both on linear equations, show how teachers’ didactic decision making is informed by three different curricula: an intended curriculum, an idealised curriculum and a received curriculum. An intended curriculum, as defined by the second international mathematics study (SIMS), draws on systemic expectations with regard to mathematics teaching and learning. The idealised curriculum reflects individual teachers’ personal but articulable beliefs about and goals for mathematics, its teaching and learning. The received curriculum reflects those beliefs and goals consequential of hidden and inarticulable cultural influences. The data indicate that where the three curricula converge, students are more likely to experience coherent learning experiences in relation to systemic goals than when they diverge.

  • 231.
    Andrews, Paul
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    What does PISA performance tell us about mathematics teaching quality? Case studies from Finland and Flanders2013Ingår i: Pisa, power and policy: the emergence of global educational governance / [ed] Heinz-Dieter Meyer, Aaron Benavot, Oxford: Symposium Books, 2013, s. 99-114Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the last decade Finnish students’ performance on the mathematical literacy components of PISA has created much international interest. However, with respect to the two times Finland has participated in the Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Finnish students’ mathematical performance has painted a very different picture, particularly at grade 8. What is less well known is that Flanders, whose Programme for International Student Assessment (PISA) achievements have been masked by those of Belgium as a whole, has performed as well as Finland with respect to mathematical literacy and, on the three TIMSS in which it has participated, it has been the most successful European system at grade 8. Thus, while Finnish performance on tests of technical competence, despite success on tests of mathematical applicability, has been moderate, Flemish students have led the Europeans on both. In this chapter, the author examines two sequences of videotaped lessons taught on percentages, a topic resonant with ambitions of both technical competence and mathematical applicability, by case-study teachers considered against local criteria to be effective. The evidence suggests that Finnish mathematics didactics are more likely to explain Finnish TIMSS failure than PISA success. Flemish didactics may have greater explanatory potential for both PISA and TIMSS success. Such findings suggest that performance on international tests of achievement may be unrelated to didactical quality as other, typically hidden, cultural factors intercede.

  • 232.
    Andréasson, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    ”Det blir nog bäst om du väljer själv!”: En studie om lärares tankar avseende elevers val och väljande.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks genom fem kvalitativa intervjuer hur lärare i grundskolans senare årskurser (6-9) uppfattar elevers val och väljande. Det innefattar vad lärarna upplever formar och påverkar elevers studie- och yrkesrelaterade val, men också, hur dessa val enligt lärarna bör gå till. De bakomliggande motiven till studiens ämnesområde och syfte grundar sig på rapporter från framförallt Skolinspektionen (2013:5) som visar att skolans lärare har svårt att integrera vägledande insatser inom den ordinarie undervisningen, insatser de enligt skollagen har ett ansvar för att ta sig an.

    Av resultatet i denna studie framgår att lärarna uppfattar att elevernas valbara studie- och yrkesrelaterade alternativ formas i relation till den kunskap och information de tar del av i olika sociala kontexter och i relationer med andra nära, som exempelvis vänner och föräldrar. Dock anser inte lärarna i studien att alla elever har en korrekt bild av hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar, vilket öppnar för felval. Felaktiga val kännetecknas av att elever i valet blir påverkade av sina nära relationer, exempelvis att de väljer likt sina kompisar och eller grundar sina val på bristfällig kunskap om vad olika studievägar och yrken egentligen innehåller och innebär. Studie- och yrkesrelaterade val bör därför, enligt lärarna, kännetecknas av att man väljer i relation till sin egen förmåga, sina intressen och faktiska vilja, och att dessa i sin tur bygger på korrekt kunskap och bilder om hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar. 

  • 233.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Altering conditions for student participation and motive development in school science: learning from Helena’s mistake2012Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 7, nr 2, s. 425-438Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research on science education has described various factors influencing students’ participation and produced categorizations of students based on e.g. cultural background. In this article it is argued, theoretically and empirically, that an understanding of students’ participation in science education needs to begin with an analysis of what activity students are engaged in. The aim is to explore how altering conditions of classroom work may open up opportunities for students mainly participating in an activity of education or schooling to engage in an activity of science learning. Activity is conceptualized in a Cultural-Historical Activity Theory perspective as object-oriented and transformative. Drawing on an ethnographic study in a Swedish compulsory school, a critical incident of the participation in science education of a 7th grade girl called Helena is analyzed. The results show that altered conditions of classroom practice may produce new possibilities for student participation, and point to the impossibility of determining students as ‘different kinds of students’ based on a priori categories e.g. sex, ethnicity, socio-economic background.

  • 234.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Biotechnology education as social and cultural production/reproduction of the biotechnology community2014Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 1, s. 25-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is a commentary to a paper by Anne Solli, Frank Bach and Björn Åkerman on how students at a technical university learn to argue as biotechnologists. Solli and her colleagues report from an ethnographic study performed during the first semester of a 5-year program in biotechnology at a technical university in Sweden. Their study demonstrates how students begin to acquire ‘the right way’ of approaching the controversial issue of producing and consuming genetically modified organisms. In my response I discuss the ethnographic account of this particular educational practice in terms of social and cultural production/reproduction of a biotechnology community and how the participants (students and teaching professors) deal with the dialectic of individual and collective transformation. In the perspective of the biotechnology community, the work done by the teaching professor becomes a way of ensuring the future of the biotechnology community in terms of what values and objectives are held highly in the community of practice.

  • 235.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Bodily formation of students in the school science laboratory2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Work in the school science laboratory has been criticized for being pseudo-experimental, resulting only in a reproduction of already well-known facts and theories. The point of departure in this paper is rather what students actually have the possibility to learn. What we learn must be understood as an aspect of the activities we engage in. In this article the formation of students in the school science laboratory is analyzed within a cultural historical tradition. The research approach is ethnographic. Two science classes, grade six and seven, were studied in a Swedish midsized compulsory school during one school-year. A conclusion is that both students’ laboratory skills and their abilities to discern, classify, and represent nature and the physical reality is developed.

  • 236.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Borders/Border Crossing2015Ingår i: Encyclopedia of Science Education / [ed] Richard Gunstone, Springer Netherlands, 2015, s. 132-133Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Border crossing provides a lens for analyzing science learning as cultural acquisition and science teaching as cultural transmission. Thus, science is deemed as culture rather than absolute truth. The generic construction of border crossing assumes the existence of borders between two (or more) distinguishable cultures/subcultures that, to a varying degree, represent obstacles for individuals to cross. The notion of border crossing has been used widely in science education research to conceptualize difficulties that students encounter in science education. In research, science classroom experiences of students and teachers have been theorized in terms of the ease with which students and teachers cross cultural borders of the science classroom. Border crossings have been categorized as smooth, manageable, hazardous, or virtually impossible (Cobern & Aikenhead, 1998). The concept of border crossing was borrowed from cultural anthropology and first applied to Western students studying science by Aikenhead (1996) with an expressed aim to encourage science educators to acknowledge inherent border crossings between students’ lifeworld subcultures and the subculture of science. The theoretical framework of cultural borders and border crossing have later been challenged for assuming subcultures as given entities and not fully taking hybridity, heterogeneity, and the situatedness of cultural practices into account (Carter, 2008).

  • 237.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL).
    Den levda läroplanen: en studie av naturorienterande undervisningspraktiker i grundskolan2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to develop knowledge about what students actually learn in lower secondary school science, regardless of intentions and policies. This is conceptualized as a study of the lived curriculum. During the last decades, new ways of organizing classroom work have evolved in Sweden. Students are to an increasing extent expected to take responsibility for what, when, and how they study. The aim of this thesis is therefore delimited to the study of which lived curriculum is constituted in such an individually organized science classroom practice.

    The theoretical foundation is a cultural-historical activity-theoretical perspective on human learning and development. The point of departure is that what we learn must be understood as an aspect of the activities we engage in. The research approach is ethnographic; field studies were conducted in two science classes, grades six and seven (ages 12 to 14 years old), in a Swedish midsized compulsory school during one school-year.

    The first result is that two different practices are discerned in the studied science classroom. One classroom practice is a criteria-based practice, where students work individually with local school criteria determining what students must be able to do in order to get a pass or a pass with distinction in the natural science subjects. The other classroom practice is a laboratory practice, where students do laboratory experiments and write laboratory reports. The second result is that students, in both practices, participate in different actions; either production and reproduction of correct answers or development of conceptual relations. These actions correspond in varying degrees to different motives; as a consequence, different scientific formation is made possible in the two different actions. A third result is that classroom practice supports student participation in the action of reproducing correct answers; while participation in the development of conceptual relations is a more risky and uncertain endeavour. However, there is evidence that students’ ways of participating can change, to a more qualified, as conditions for work change.

    A conclusion is that work in science classroom practice cannot, as suggested in previous research, be comprehended in terms of cultural border-crossings, between a culture of science and student cultures. Rather, work in science classroom practice must be conceptualized in terms of schooling.

  • 238.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Developing Inquiry Literacy: Exploring Conditions for Students’ Learning about Inquiry in Primary School from a CHAT Perspective2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    There is a current debate in science education on what it might mean to educate scientifically literate citizens and the possibilities of actually educating students to become “competent outsiders with respect to science” (Feinstein, 2011). One aspect of scientific literacy, which has been underscored but not sufficiently scrutinized in relation to educating “competent outsiders”, concerns the issue of becoming capable “…to evaluate the quality of scientific information on the basis of its source and the methods used to generate it”. (National Science Education Standards, 1996, p. 22). The aim of this study is to explore conditions for promoting students' abilities to engage in critical discussion in relation to science inquiry in primary science education.

    In science education, on a policy level, inquiry has been attributed great promise as an instructional approach. It has been identified as a ‘key-approach’ to primary science education (Harlen, 2009; Lena, 2009), and recommended as the 'renewed pedagogy for the future of Europe' (European commission, 2007). Today, inquiry is found in curricula world-wide (Beeth et al., 2003). As educational practices, IBSE practices are inherently hybrid: products, ideas and methods of science are transformed into educational content and classroom tasks (Andrée, 2007). The aims of inquiry based science education (IBSE) are, multi-facetted involving IBSE as a method for a) making science more interesting, b) illustrating scientific concepts and c) learning about inquiry as a way of doing science. From previous studies of inquiry and practical work in science education at various levels, we know that students' work in classrooms/school laboratories cannot be equated with the work of scientists even when students follow what appears to be similar procedure (e.g. Wickman & Östman, 2002). Studies specifically focusing on learning about inquiry show that an explicit focus on teaching about the characteristics of scientific inquiry is unusual (Lager-Nyqvist, 2003; Gyllenpalm, 2010). Also, teachers do not regard learning about inquiry as equally important as traditional science subject matter (Lederman, 2007). In addition to this, teachers have rarely experienced authentic inquiry themselves (Windshitl, 2002).

    Developing an inquiry literacy involves appropriation of a particular social language for critically analysing, evaluating and judging scientific investigations and conclusions (cf. Lemke, 1993). A challenge in a Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) perspective (cf. Engeström, 2001; Leontiev, 1986; Roth, Lee & Hsu, 2009) becomes to engage students in an activity that allows them to make use of relevant intellectual tools for discussing scientific investigations. This also relates to the issue of authenticity and how to create some resemblance between what students do in school science and what happens in science laboratories (Roth, Eijck, Reis & Hsu, 2008).

    Method

    The study was conducted as a participant-oriented action research study in collaboration with two teachers teaching science in primary school, grades 1-2 and 3, in one Swedish compulsory school over one school-year. This implies studying educational practice with a view to improving the quality of action within it (cf. Elliot, 1991). Data was collected throughout the school-year by using audio- and video recordings of collaborative teacher-researcher meetings, classroom work and collecting artifacts (e.g. work-plans, lesson plans, and student work). Data also include field-notes from informal meetings. Data is analyzed in terms of how students’ incorporate a language of inquiry in activity. The analytical framework used is Cultural-Historical Activity Theory (cf. Engeström, 2001; Leontiev, 1986; Roth, Lee & Hsu, 2009) in combination with Bakhtin’s (1986) notion of speech genres.

    Expected Outcomes

    The initial experiences of collaborating researchers and teachers was that it is difficult to design teaching practices that allow students to engage in open-ended inquiry sharing some resemblance to what happens in science laboratories in terms of the levels of control the students have over their conditions of work. For example, when grade 1 students were given a task to collect and investigate mosses in a nearby forest, the teacher by habit assembled the collected mosses from the students without record of whom had collected what mosses, in view that the class would share the mosses equally the following science lesson. As a consequence, the students were deprived of their own unique collection and lost the context for gathering their mosses. In the next step of inquiry students could not relate to the different milieus of the mosses. In order to push toward more authentic inquiry, researchers and teachers have discussed how to further control over inquiry to the students without loosing the objective of developing students abilities to talk about inquiry work. Further detailed analyses will focus on how students in grades 2 and 3 incorporate a language of inquiry when investigating water phase transitions.

    References

    Bakhtin, M. (1986). The problem of speech genres. In C. Emerson & M. Holquist (Eds.), Speech genres and other late essays (pp. 60-102). Austin: Univ. of Texas Press.

    Elliot, J. (1991). Action Research for Educational Change. Open University Press, Bristol.

    Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and Work, 14(1), 133-156.

    European commission (2007). Science Education Now: A Renewed Pedagogy for the Future of Europe. Expert Group Community Research Report. Directorate-General for Research Information and Communication Unit. Brussels.

    Feinstein, N. (2011), Salvaging science literacy. Science Education, 95, 168–185.

    Gyllenpalm, J., Wickman, P-O. & Holmgren, S-O. (2009). Teachers’ Language on Scientific Inquiry: Methods of teaching or methods of inquiry? International Journal of Science Education, 32, 1151-1172.

    Harlen, W. (2009). Evaluation of inquiry-based science education pedagogy and programs. Presentation at European Conference on Primary science education Berlin, May 29 2009.

    Lederman, N. (2007). Nature of science: Past, Present and Future. In N. Lederman & S. Abel (Eds.), Handbook of research on science education (pp. 831-879). Mahwah: Lawrence Erlbaum.

    Lemke, J. (1993). Talking science: Language, learning, and values. Norwood: Ablex.

    Lena, P. (2009). A long term model for IBSE in primary schools Lessons from La main à la pâte in France. Presentation at European Conference on Primary Science Education Berlin, May 29.

    Leontiev, A. (1986). Verksamhet, medvetande personlighet. Moskva/Göteborg: Progress/Fram.

    Roth, W-M., Eijck,M. Reis, G. & Hsu, P-L. (2008). Authentic science revisited: In praise of diversity, heterogeneity, hybridity. Rotterdam: Sense Publishers.

    Roth, W-M., Lee, Y.J. & Hsu, P-L. (2009). Cultural-historical activity theory and science education. Studies in Science Education, 45, 131-167.

    Windschitl, M., Thompson, J. & Braaten, M. (2008). Beyond the scientific method: Model-based inquiry as a new paradigm of preference for school science investigations. Science Education, 92, 941-967.

  • 239.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Formation of students’ investigative expertise in the school science laboratory – a study of practical work in lower secondary school2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Work in the school science laboratory has been criticized for being pseudo-experimental, resulting only in a reproduction of already well-known facts and theories. The point of departure in this paper is rather what students actually have the possibility to learn. What we learn must be understood as an aspect of the activities we engage in. In this article the formation of students in the school science laboratory is analyzed within a cultural historical tradition. The research approach is ethnographic. Two science classes, grade six and seven, were studied in a Swedish midsized compulsory school during one school-year. A conclusion is that both students’ laboratory skills and their abilities to discern, classify, and represent nature and the physical reality is developed.

  • 240.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Levda läroplaner i individorganiserad NO-undervisning2010Ingår i: Uppdrag undervisning: - kunskap och lärande / [ed] Inger Eriksson, Viveca Lindberg, Eva Österlind, Lund: Studentlitteratur , 2010, s. 97-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Motsträviga medverkande och orädda genier: Om elevers deltagande och delaktighet i grundskolans NO-undervisning2007Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 19, nr 3, s. 4-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 242.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Ny forskning om naturvetenskapens och teknikens didaktik2007Ingår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 2, s. 26-28Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 243.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Några nya avhandlingar2009Ingår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 1, s. 34-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 244.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Recension: Elftström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée: Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära2008Ingår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 2, s. 42-42Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 245.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Student participation and motive development in school science: The case of Helena’s mistaken acid.2010Ingår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Ljubljana: IRI UL, Institute for Innovation and Development of University of Ljubljana , 2010, s. 94-101Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research on science education has described various factors influencing students' participation and produced categorizations of students based on e.g. cultural background. In this article it is argued, theoretically and empirically, that an understanding of students‘ participation in science education needs to begin with an analysis of what activity students are engaged in. The aim is to shed light on student participation in science classroom practice and how altered conditions of classroom practice can make additional space for developing motives for learning science. Activity is conceptualized in a cultural-historical activity theoretical perspective as what transformation of objects students are engaged in. Drawing on an ethnographic study in a Swedish compulsory school, a critical incident of the participation in science education of a 7th grade girl called Helena is analyzed. The results show that altered conditions of classroom practice may produce new possibilities for student participation, and point to the impossibility of determining students as different kinds of students based on a priori categories.

  • 246.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap2012Ingår i: Skola och naturvetenskap: - politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl & Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 95-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Ways of using "everyday-life" in the science classroom2005Ingår i: Research and the quality of science education / [ed] Kerst Boersma..., Dordrecht: Springer , 2005, s. 107-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Connecting science to students’ everyday-life experiences is an important theme in science education discourse. The aim of this article is to explore in what ways ‘everyday-life’ is used in the science classroom and what problems are solved through the use of ‘everyday-life’. The research approach is ethnographic. Data was gathered through participant observation during one semester in two Swedish science classes. Results show that ‘everyday-life’ is brought into the classroom and made into school tasks within different types of activities; enculturation into science, education of scientifically literate citizens and making science interesting. The results underscore the importance of understanding the use of ‘everyday-life’ in science classrooms as embedded in science classroom practice.

  • 248.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Borgström, LenaStockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS).Hammarström-Lewenhagen, BirgittaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
    En klass för sig: Om forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En klass för sig handlar om forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm under 50 år. Syftet är att synliggöra den forskarutbildning som formellt lyder under samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet men som självständigt bedrivits vid "den första och sista lärarhögskolan" mellan åren 1956 och 2007. Forskningens och forskarutbildningens bredd illustreras av en bibliografi över de 170 avhandlingar som producerats vid Lärarhögskolan. I antologin beskriver forskare framväxten av ett utbildningsvetenskapligt forskningsfält. Ett uttryck för forskningsfältets utveckling som särskilt behandlas är inrättandet av nya utbildningsvetenskapliga forskarutbildningsämnen, utöver pedagogik handlar det om didaktik, specialpedagogik och barn- och ungdomsvetenskap. Antologin innehåller också nuvarande doktoranders och nyblivna doktorers berättelser om vägen till forskarutbildning och livet som doktorand på Lärarhögskolan. Avslutningsvis innehåller boken några korta avsnitt om de fora för spridning av forskningsresultat som funnits vid Lärarhögskolan. Boken vänder sig till lärare och forskare med intresse för den utbildningsvetenskapliga forskningens framväxt i allmänhet och den utbildningsvetenskapliga forskningens framväxt vid Lärarhögskolan i Stockholm i synnerhet. Redaktörerna och författarna är - eller har varit - verksamma inom forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm.

  • 249.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    A research environment for teacher-driven research - some demands and possibilities2019Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies, ISSN 2046-8253, E-ISSN 2046-8261, Vol. 9, nr 1, s. 67-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this paper is to reflect upon demands of and possibilities for establishing a space for conducting and supporting high-quality research in schools. In the article the authors reflect upon experiences in establishing a research environment for teachers called Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). The article focusses some of the tensions that have been emerging in attempting to build an infrastructure for teacher-driven research and discusses the transformative potential of those tensions. Design/methodology/approach The article draws on the authors' experiences in establishing STLS as a research environment for teachers by drawing on a framework of cultural-historical activity theory. The article applies the notions of contradictions and tensions as driving forces for development of activity. Findings The specific tensions that have been negotiated in the establishment of STLS are tensions between developing public knowledge vs local knowledge, tensions in knowledge cultures between oral and text-based ways of sharing knowledge, tensions in research interests and tensions in ownership. These tensions relate to knowledge production as embedded in institutional life and constrained by institutional boundaries in contemporary society. Originality/value Today, there is a growing amount of collaborative research that connects elementary and secondary teachers in research projects with university-based researchers. However, this does not guarantee projects that will address everyday problems of teachers or that teachers will be acknowledged as researchers in the end.

  • 250.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad.
    Fler ungdomar till naturvetenskapliga utbildningar? Om rekryteringsförsök, kunskapsemfaser och identitet.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och naturvetenskapliga utbild-ningar görs av aktörer, med olika agenda och ekonomiska resurser. Aktuell forskning visar att ungdomars val av utbildning också är en fråga om identitet. Frågan är därför i vilken utsträck-ning olika rekryteringsförsök faktiskt öppnar för att naturvetenskap kan få plats i fler ung-domars identitetsskapande jämfört med idag. Syftet i artikeln är att, utifrån ett identitets-perspektiv, problematisera satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga utbildningar. I artikeln analyseras exempel på två svenska rekryteringsförsök. Gemensamt för rekryteringsförsöken är att de innehåller filmer som riktar sig till elever i grundskolans senare del. Det första initiativet är

    Kemi-Julkalendern – en webbkalender (ett filmat experiment/dag), producerad och publicerad av Lunds Tekniska högskola. Initiativet är ett exempel på hur vetenskapssamhället självt försöker öka ungdomars intresse för naturvetenskaplig utbildning. Det andra initiativet är en kampanj från Teknikdelegationen. Delegationen är tillsatt av regeringen och kampanjen är ett exempel på ett politiskt initiativ som också engagerat industrirepresentanter. Kampanjen, som består av nio filmer, har syftet att få fler ungdomar att välja gymnasiets naturvetenskapliga program. Filmerna analyseras med utgångspunkt i Roberts kunskapsemfaser (Roberts, 1982; Roberts, 1998). Kunskapsemfaserna har tidigare använts vid läromedelsanalyser och läroplansanalyser. Här använder vi emfaserna för att analysera de budskap, om varför naturvetenskaplig kunskap/utbildning kan vara eftersträvansvärd, som förekommer i filmerna. I analysen identifieras både dominerande emfaser och emfaser som saknas. Dessa diskuteras i relation till elevers identitet, intresse och val. De preliminära resultaten visar att kemikalendern, genom filmernas "setting" och kommunicerade kunskaps-emfaser, bekräftar en stereotyp bild av naturvetare. Den dominerande emfasen är "Kunna för-klara själv". I filmerna visar en kemistudent hur han, tack vare kemikunskaper, kan manipulera och behärska föremål så att ovanliga och konstiga saker händer – primärt i syfte att ha roligt. Genom filmerna bjuds tittaren in och får tillgång till en del av den speciella kunskap kemisten besitter. I Teknikdelegationens filmer dominerar em-fasen "Den säkra grunden". Denna kommuniceras bl.a. genom att kända personer, som inte arbetar med natur-vetenskap, berättar att Nv-programmet ger en bred bas för fortsatta studier, en god grund för framtida arbete och tillträde till åtråvärda gemenskaper. Budskap om varför kunskap i och om naturvetenskap skulle kunna vara intressant eller användbart saknas, däremot nämns mate-matik och problemlösningsförmåga. Några säger också explicit att deras val av naturvetenskapsprogrammet inte handlade om ett intresse för naturvetenskap i sig. Istället uttrycks i filmerna intressen som fotboll, politik, teknik, musik och djur. Det ena av de två rekryterings-försöken bekräftar i stort en stereotyp bild av naturvetare, medan det andra undviker stereo-typen. Båda initiativen saknar t.ex. emfasen Naturvetenskap och beslutsfattande vilken kunde haft potential att attrahera ungdomar som vill göra något av skillnad för samhället. Inget av initiativen erbjuder sätt att förhålla sig till naturvetenskap som utgår från ett sådant intresse.

    För att öppna upp för att fler ungdomar ska kunna se sig själva välja naturvetenskaplig utbildning bör rekryteringsförsök ta utgångspunkt i hur människor, utifrån olika utgångspunkter och positioner i samhället finner kunskap i och om naturvetenskap meningsfull.

2345678 201 - 250 av 5516
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf