Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
23456 201 - 250 av 276
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Filmpedagogik som normkritik2016Ingår i: Introduktion till filmpedagogik: Vita duken som svarta tavlan / [ed] Malena Janson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 2, s. 181-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Filmen har alltsedan begynnelsen i varierande grad använts för att påverka publiken såväl känslomässigt som idémässigt. Särskilt barn- och ungdomsfilm har använts i ett fostrande syfte, d v s för att fömedla ideal och normer. Artikeln beskriver hur man får syn på en films normer och hur man kan hitta verktyg för att ifrågasätta dem. Vidare beskrivs utifrån såväl mainstreamfilm – exempelvis Lejonkungen – som svensk barnfilm –exempelvis Förortsungar – hur filmpedagogiken kan användas för att initiera normkritiska diskussioner i en pedagogisk kontext såsom skola, förskola och fritidshem.

  • 202.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Genusmyteriet ett känsligt ämne på film2012Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 31 marsArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Barnfilmer där en flicka prövar att vara pojke har lång tradition. Men det tycks vara obligatoriskt att de "hittar hem" mot slutet. När så inte sker, som i den aktuella filmen Tomboy, betraktas de inte heller som barnfilmer.

  • 203.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Hotfulla barn symboler för krisen i Japan2011Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 8 marsArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Karen Lury undersöker i en ny bok hur barn används för att skapa visuella och dramatiska effekter i filmer för vuxna. Bland annat skriver hon om så kallade J-horror-filmer där spökena ofta är blodtörstiga barn.

  • 204.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Inledning: Varför barnfilmen alltid befunnit sig i kris2013Ingår i: Mot barnfilmsträsket och vidare!: Åtta filmskapares tankar om barnfilmens möjligheter och begränsningar / [ed] Malena Janson, Stockholm: Stockholms dramatiska högskola , 2013, s. 9-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svensk barnfilm har alltid utgjort ett sidospår till film för vuxenpublik, "riktig film". Vidare har den med få undantag tematiskt och estetiskt präglats av påbud och förbud, d v s vad den måste vara och vad den inte får vara. Påbuden och förbuden varierar i någon mån över tid men generellt kan man säga att en svensk barnfilm måste skildra söta, snälla barn och ha en klassisk dramaturgi samt att den inte får skildra elaka barn, sex eller politik och inte heller får vara formmässigt experimentell. Det innebär inte att barnfilm per definition måste följa dessa påbud och förbud, men att konventionerna är så starka att de framstår som "naturliga". Barnfilmens berättarmässiga och formmässiga möjligheter är i själva verket precis lika många och rika som  annan films.

  • 205.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Introduktion till filmpedagogik: Vita duken som svarta tavlan2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken belyser hur filmen och andra rörliga bildmedier kan användas för en modern, dialogbaserad undervisning från förskoleklass till gymnasieskola. Filmpedagogiken utgör egentligen inte en metod, utan flera olika metoder. Den är en estetisk lärprocess - en som stimulerar eleven till att aktivt se, samtala om och skapa säväl självständigt som i dialog med kamrater och pedagog. Den är också en av grundstenarna i media literacy, eller medie- och informationskunnighet (MIK), som är central för orienteringen och inkluderingen i ett demokratiskt samhälle.

    Med såväl teoretiska som praktiska texter beskriver boken vad filmpedagogik är och kan vara samt hur den kan bedrivas. Här diskuteras bl a hur högstadieelevers filmsmak kan breddas, dokumentärfilm kan undersökas och normkritik kan bedrivas med hjälp av blockbusters.

  • 206.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Kjell Gredes Hugo och Josefin: Ett barnkulturellt uttryck i tiden och en barnfilm för framtiden2018Ingår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Kjell Grede’s Hugo and Josephine. An Expression of Children’s Culture of Its Time and a Children’s Film of Tomorrow

    The debut feature film of director Kjell Grede, Hugo and Josephine (1967), is an adaptation of Maria Gripe’s literary trilogy and is often referred to as the best Swedish children’s film ever made. Upon its premiere, the film was very well received by the critics, but some also claimed that it wasn’t suitable for children. This article uses this ambivalence towards Hugo and Josephine as its starting point and demonstrates, via adaptation studies, film studies and childhood studies, how the film transgresses children’s film conventions.

    For example, my analysis of the film form reveals that Hugo and Josephine is a story largely taking place inside the protagonist. Therefore, it should not be seen as a realistic depiction of a series of events, but rather as a formation of a child’s apprehension of the same events. This filmic mode, which I term “a child’s realism”, can be interpreted through the liminal spacetime as well as hyperbolic and phantasmic occurrences. Also, the film thematises childhood as a social construction by presenting different ways of being a child and an adult respectively.

    In this way, Hugo and Josephine transgresses the children’s film conventions of the time and, concurrently, puts into question the boundaries between childhood and adulthood as well as the rigid division between fine arts for children and adults respectively. These social and artistic issues were highly topical towards the end of the 1960’s, and therefore Grede’s film is characteristic for its time. But simultaneously, it forebodes the artistically and thematically seminal Swedish films and TV series for children of the 1970’s.

  • 207.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Med magin som motivation: att lära för livet med filmpedagogik2016Ingår i: Ordning och reda, konsten på freda'!: om fostran, marknad och barnkultur / [ed] Eva Söderberg, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2016, s. 51-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver utifrån belysande exempel hur filmpedagogiken kan användas inom skola, förskola och fritidshem som ett lustfyllt och dialogbaserat sätt att förmedla och förmera kunskaper hos såväl barn som pedagoger. Texten tar sin utgångspunkt i Martha Nussbaums kunskapssyn, Mark Cousins filmdefinition och Unescos MIK-begrepp. 

  • 208.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Medeltidens barn hade det inte så illa2016Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 28 septemberArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Älskades barn lika mycket av sina föräldrar under medeltiden som idag? I sin nya bok om barndomens historia ifrågasätter Eva Österberg många fördomar om hur barn betraktats i det förflutna – men fastnar själv i en förlegad syn på barnet som passivt offer.

  • 209.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Mot barnfilmsträsket och vidare!: Åtta filmskapares tankar om barnfilmens möjligheter och begränsningar2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svensk barnfilm har alltid utgjort ett sidospår till film för vuxenpublik, "riktig film". Vidare har den med få undantag tematiskt och estetiskt präglats av påbud och förbud, d v s vad den måste vara och vad den inte får vara. Påbuden och förbuden varierar i någon mån över tid men generellt kan man säga att en svensk barnfilm måste skildra söta, snälla barn och ha en klassisk dramaturgi samt att den inte får skildra elaka barn, sex eller politik och inte heller får vara formmässigt experimentell.

    Den här boken innehåller reflekterande och debatterande texter av åtta filmskapare som gick Stockholms dramatiska högskolas barnfilmsmagisterutbildning 2011-2012 och som inte vill låta sig hindras av rådande påbud eller förbud utan som vill skapa barnfilm lika rik på möjligheter som film för vuxna.

    Medverkande: Erika Norén ("In the doorway". Om queera identitetsprocesser i barnfilm), Karin Quinn (Animerad barnfilm – mer än likriktad underhållning), Karolina Pajak (Konstnärlig barnfilm – en stimulerande utmaning), Lena Hanno Clyne (Den ofrivillige barnfilmaren), Malena Janson (Inledning eller Varför barnfilmen alltid befunnit sig i kris), Marjo Viitala ("You guys wanna see a dead boby?" Om barnet och döden på film), Nicklas Wedin ("Vad vill barnen se?" och andra frågor jag inte tänker ställa. Varför kreatörens drivkraft måste komma inifrån), Rebecca Forsberg (Digital barnkultur – att vara där barn är) och Sara Sjöö (Annorlunda fredagsmys. Berättelsen om hur Josef Fares sabbade och räddade kvällen).

  • 210.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen: Om sjuttiotalets svenska barnprogram2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När Sverige fick en andra tv-kanal 1969 innebar det startskottet för en revolution av barnprogrammen. Synen på barn ändrades dramatiskt. Stora ekonomiska resurser tillfördes. En rad av Sveriges främsta producenter, författare, filmare och konstnärer drogs in i processen. Om barnprogram tidigare hade varit styvmoderligt behandlade fick de nu hög status. Resultatet blev en storhetstid utan motstycke och många av de program som då tillkom räknas i dag som omistliga klassiker.

  • 211.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Pappa köpte popcorn också: om paradoxerna kring filmen som kommersiell barnkultur2009Ingår i: "Allt blir en vara": barn, kultur och konsumtion / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2009, s. 27-36Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska barnfilmen har alltsedan begynnelsen befunnit sig i en diskursiv korsväg mellan konstnärlighet, kommersialism och uppfostran. I dagens svenska barnfilm kan detta utläsas som en påtaglig ambivalens i skildringen av barns konsumtion och ägande.

  • 212.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Skamfebern symtom på ny generationsklyfta2017Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 29 aprilArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den framgångsrika tv-serien Skam saknar knappast föregångare i tv- och filmhistorien. Det som gör den unik är i stället att den svarar mot behov som uppstått i nätkulturens tidevarv: ungdomar får ett berättande anpassat efter det digitala livet medan deras föräldrar får insyn i denna tillvaro.

  • 213.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Smaskigt för barn föll inte alla på läppen2011Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 10 oktoberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Barnserierna Tårtan och Doktor Krall saknade pedagogiska ambitioner och retade många vuxna med sin "skämtfria humor". De är produkter av en nytänkande tid som tog barn på allvar.

  • 214.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Sångfåglar, aktionsreportrar och toapappersrullar: Om barns delaktighet i TV då och nu2013Ingår i: Nu vill jag prata!: Barns röster i barnkulturen / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet , 2013, s. 113-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser hur barns medverkan i barnprogram i svensk television har förändrats från 1950-talet till i dag. Artikeln gör flera historiska nedslag och har huvudfokus på 1970-talet då barnprogram hade hög status och barns delaktighet – från planeringsstadium via inspelning till programutvärdering – blev framträdande. Avslutningsvis konstateras att barn medverkar framför kameran i högre utsträckning i dag än någonsin tidigare, men att delaktighetsbegreppet i viss mån har urholkats.

  • 215.
    Janson, Malena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Through the eyes of a child2006Ingår i: 1000 films to change your life, London: Time Out , 2006, s. 23-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The article discusses the impact on the young audience of art house cinema for children. Taking as examples three internationally well-known titles – Albert Lamorrisse's The Red Balloon, Martin Rosen's Watership Down and Kjell Grede's Hugo and Josephine – the article argues that art house films for children tell their stories from a radical children's perspecitve and this is why they have the potential of making such a huge impact on its audience.

  • 216.
    Johansson, David
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Könsskapande litteratur.: En undersökning av genus i barnlitteratur och pedagogers syn på genus i barnlitteratur och pedagogers syn på genus och litteratur i fyra förskolor i Stockholm.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 217.
    Johansson, Viktor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Questions from the Rough Ground: Teaching, Autobiography and the Cosmopolitan I2015Ingår i: Studies in Philosophy and Education, ISSN 0039-3746, E-ISSN 1573-191X, Vol. 34, nr 5, s. 441-458Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article I explore how cosmopolitanism can be a challenge for ordinary language philosophy. I also explore cosmopolitan aspects of Stanley Cavell's ordinary language philosophy. Beginning by considering the moral aspects of cosmopolitanism and some examples of discussions of cosmopolitanism in philosophy of education, I turn to the scene of instruction in Wittgenstein and to Stanley Cavell's emphasis on the role of autobiography in philosophy. The turn to the autobiographical dimension of ordinary language philosophy, especially its use of I and We, becomes a way to work on the tension between the particular and the universal claims of cosmopolitanism. I show that the autobiographical aspects of philosophy and the philosophical significance of autobiographical writing in ordinary language philosophy can be seen as a test of representativeness-a test of the ground upon which one stands when saying I, We and You..

  • 218.
    Johnsson, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Adopterade barn i förskolan: En undersökning om hur förskolepersonal tänker om adopterade barns sociala utveckling2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 219.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Förbjudet språk: Nedsättande ord i språkdebatt och klassrumssamtal2010Ingår i: Flerspråkighet, identitet och lärande / [ed] Musk, Nigel & Wedin, Åsa, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1:1, s. 149-170Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Maskulinitetens kris i skolan?: Dominerande och lokala diskurser om skolans protesterande pojkar2010Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 2-3, s. 4-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 221.
    Jonsson, Rickard
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Milani, Tommaso M
    Department of Linguistics, University of Witwatersrand, Johannesburg.
    Här är alla lika!: Jämlikhetsideologi och konstruktionen av den "Andre" i media och skola2009Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 18, nr 2, s. 67-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 222.
    Karlberg, Kristina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    ”Datorspel – lek och lärande”: En undersökning av datorspel för små barn och föräldrars tankar kring barns spelande2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en enkätundersökning på tre förskolor på tre olika orter lyfta fram vad föräldrarna till barnen i undersökningen tycker om sina små barns datorspelande, hur mycket barnen spelar eller vill spela och om det finns restriktioner, om barnen spelar ensamt eller tillsammans med någon och vilka spel som föräldrarna helst ser att barnen spelar och vilka som är barnens favoritspel. Utifrån detta resultat analyseras de datorspel som framkommit som barnens favoriter. De spel som framträder som mest populära bland barnen och vad barnen tycker är roligast med datorn sätts sedan i relation till föräldrarnas synpunkter och avsikter.

    Undersökningens utgångspunkter är föräldrarnas tankar kring sina barns datorspelaktiviteter, barns val av datorspel och dessa datorspels utformning när det gäller spelaktiviteter och form. Jag knyter i undersökningen an till socialkonstruktivismens teorier om hur man tillgodogör sig kunskap, erfarenheter och olika nya förmågor. Jag undersöker de spel, som framkommit som barnens favoritspel, utifrån teorier om lek, lärande, lärande leksaker och lärande genom lek samt kopplar dem till teorier om hjärnans utveckling och Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen.

    Genom enkätundersökningen framgår att föräldrarna genomgående vill att barnen ska spela lärande och utvecklande spel och att barnen spelar ensamma eller tillsammans med ett syskon eller en förälder. Tiden barnen spelar varierar mycket från familj till familj. Spelen Lek och lär: Förskolan – Husdjursakuten, Bolibompa – Drakens värld, Fem myror är fler än fyra elefanter, Alfons Åberg - bara överallt och Bamse är de spel som flest barn i enkäten uppger som favoritspel. En analys av dessa visar att många av spelaktiviteterna i spelen hade lärande inslag. I Lek och lär: Förskolan - Husdjursakuten, Fem myror är fler än fyra elefanter och Alfons Åberg - bara överallt var de instoppade i lekfulla och roliga speluppgifter. I Bamse var fler av aktiviteternas avsikt enbart att roa, detsamma gällde Bolibompa- Drakens värld.

    Barnens önskan om att spela dataspel möter genom sina val av spel föräldrarnas önskan om att de ska spela lärande och utvecklande spel, samtidigt som de ibland väljer spel med enbart roande karaktär.

  • 223.
    Karlsson, Linda
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Conditions of Dance in Morocco: Interviews and observations of Adults and Children involved in Dance activities in Marrakech2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The overall purpose of this study was to deepen our knowledge about dance in general and about

    dance activities for children in particular, in Morocco. Consequently, we attempted to gain insight and

    understanding of the social and political premises to dance in this context. We further intended to

    study how children were involved in dance activities. A qualitative study was carried out during a stay

    of eight weeks in Marrakech. Data was mainly collected through participant observations in the field

    of dance and children and adults were interviewed. In addition, a quantitative based opinion survey

    was carried out among seven dance teachers.

    The results showed that in spite of the fact that traditional folk dancing is frequently practiced in the

    Moroccan culture, there was a difficulty for the art of dance to gain ground. The access to dance

    activities was limited due to insufficient political and economical support and also because of the

    social conceptions prevailing in the Moroccan society. However, dance was highly valued by children

    that took part in dance education. Both children and dance teachers expressed that dancing enhanced

    the children's self esteem, emotional communication and aesthetic experiences. In the light of the

    theory of multiple intelligences the respondents foremost referred to the personal intelligence as being

    promoted by dancing. The perspective of the child did not receive much attention in governmental

    policies. The access to dance activities for children was much relying on the cultural and economic

    capital of the family. Among people involved in the general field of dance, the knowledge on dance

    showed broad and despite the obvious challenges they were eager to continue their work for the art of

    dance.

     

  • 224.
    Kull, Anna-Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Lundgren, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Mobbning ur Elevens perspektiv: Hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.

    Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna. Detta var för oss ett oväntat resultat vilket medförde att vår undersökning ändrat inriktning under arbetets gång.

  • 225.
    Larsson, Maria Katerine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barndomsdramat: Barndomsdiskurser och existentiella frågor i TV-dramatik för barn2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor.

    Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.

    I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.

     

  • 226.
    Lewin, Lisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Barnets rätt och vuxnas vilja: makt och mening på Rum för Barn2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.

    I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.

    Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs.

  • 227.
    Lidén, Ellinor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Jag vill nog bara lära mig": Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.

    Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur.

    Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.

  • 228.
    Lidén, Ellinor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Jag vill nog bara lära mig": Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning2008Ingår i: Utsikter och insikter: Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning, Stockholm , 2008, s. 34-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 229.
    Lidén, Ellinor
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap.
    "Jalla, vi ville kolla på teater!": Barns utsagor om och värderingar av teater vid Stockholms stadsteater Skärholmen2014Ingår i: Mycket väl godkänd: Vad är kvalitet i barnkulturen? / [ed] Karin Helander, Centrum för barnkulturforskning/Stockholms universitet , 2014, s. 32-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 230.
    Lidén, Ellinor
    et al.
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap.
    ”Interkulturella perspektiv på scenkonstför barn och unga”: Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 231. Lindberg, Marianne
    et al.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Adoptivbarn med funktionsnedsättningar: Sju föräldraintervjuer2003Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Rapporten handlar om barn med funktionsnedsättningar som adopterats av svenska familjer och bygger på intervjuer med sju föräldrar.

  • 232. Lindholm, C
    et al.
    Bergsten, A
    Berglund, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Chronic wounds and nursing care.1999Ingår i: J Wound Care, ISSN 0969-0700, Vol. 8, nr 1, s. 5-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 233.
    Lindholm, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn: Hur förstås fenomenet i svenska domar?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.

    Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?  

    Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.

    Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år). Alla var flickor, de kom från 10 olika länder och en majoritet av dem har varit offer för grovt koppleri. Rekryteringen har skett på olika sätt men inte sällan exploateras flickorna av familj och bekanta. I flickornas sociala historia och bakgrund framkommer olika riskfaktorer som riskerar att försätta flickorna i situationer där de utnyttjas. I domarna beskrivs att majoriteten av flickorna mår psykiskt dåligt efteråt. Fynden visar också att tingsrätten genomgående gör en hög bedömning av flickornas trovärdighet. Flickorna bedöms vara utsatta på olika vis och just deras låga ålder är en avgörande faktor vid förståelsen av deras utsatthet.

    Slutdiskussion: Studien visar att människohandel är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vidare visar fynden att barn har en egen agens och initiativförmåga och att de ibland fattar beslut som försätter dem i riskfyllda situationer. Motiven till besluten kan förstås utifrån deras beskrivna sociala bakgrund och vad som ses som ”normalt” beteende i barns uppväxtmiljö kan ha påverkats av destruktiva hemsituationer. Det verkar som att flickorna i många fall inte kan förutsäga konsekvenserna av sina beslut.

    Nyckelord: Människohandel, barn, Sverige, rättsväsendet.

  • 234.
    Lindqvist -Pihlqvist, Christine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Porkka, Hannele
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Begåvade elever - Hur blir de bemötta?: En intervjustudie om sex lärares erfarenheter av begåvade elever i tidigare skolår2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to enlighten six teachers’ experience of gifted students in the earlier years of school. To get hold of this information we used literature and qualitative scientific methods involving interviews. The literature insight has been aimed to illustrate writer’s way of explaining the term “gifted”, the needs and challenges, as well as underachieving students and teacher’s way of teaching. Four teachers, one specialized educationalist and “extra-care-teacher” that all teach students at an early age, were interviewed with knowledge and experience from these kinds of children. On the basis from six interviews were analyzed.

    The study revealed that many gifted students didn’t get as much stimulation and challenges as they needed; three of six teaches agreed that not all talent came to be discovered in the classroom. The study also revealed that the teachers were afraid of experimenting with alternative work procedures. But we experience, despite the lack of time and recourses, which the teachers are more than hopeful and willing to discover and challenge gifted students in means of alternative teaching methods so that every student leads one step forward.

  • 235.
    Lindstrand, Anna
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Var finns barnen?: En studie om barns delaktighet i arbetet kring Sandvikens litteraturhus för barn och unga2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.

  • 236.
    Lindstrand, Peg
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Playground and outdoor play: A literature review2005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The report is based on a survey on research on playgrounds and outdoor environments

  • 237.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    "Datorn är en penna för mig": IKT som ett redskap för inklusion för unga med rörelsehinder2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Rapporten fokuserar på användning av datorer som hjälpmedel för elever med rörelsehinder i skolan

  • 238.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    En skola för alla.: Om barns och ungas rätt till delaktighet2006Ingår i: Att Undervisa, ISSN 0345-0384, nr 3, s. 5-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar på de strävansmål som finns när det gäller alla barns rätt till en skola/utbildning med kvalitet. Samhällsförändringar påverkas genom politiska beslut som styr tilldelningen av resurser och detta i sin tur strukturerar stora delar av den livsmiljö som finns runt banr och unga. Är en skola för alla en utopi eller en framtida verklighet?

  • 239.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    En skola för alla.: Om barns och ungas rätt till delaktighet2007Ingår i: Socialmedicinsk tidskrift, ISSN 0037-833x, nr 3, s. 257-270Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras alla barns rätt till delaktighet i en skola för alla. Möjligheter och hinder för inkludering diskuteras och åtgärder för att eliminera eller minimera hinder lyfts fram.

  • 240.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    IKT som en integrerande länk för barn och ugndomar med rörelsehinder2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den emipiriska studien beskrivs hur IKT kan användas som länk för inklusion i skolan.

  • 241.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Is information and communication technlogy and opportunity for parents of children with disabilities?2004Ingår i: International Journal of Rehabilitation Research, ISSN 0342-5282, Vol. 27, s. 113-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article stresses parents expectations, expereinces and influence on ICT for their children. Focus is on parents experiences during seven month's computer use. The parents have a hope that their children will be able to participate actively in society and have the same opportunities as other children.

  • 242.
    Lindstrand, Peg
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Parents and Children view ICT2004Ingår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181/04, nr 16, s. 179-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with ICT as a contemporary phenomenon that can be said to change and affect our life patterns and our opportunities in many situations. A question is what experiences and needs parents and children with disabilites have and how  these needs have been created.The results show that certain skills leaned via the computer can lead to social gains, e.g. play and communication with peers.

  • 243.
    Ljungdahl, Camilla
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    GO BEBIS!, Ah hallo bebis och Prassel: Om danskonst för den allra yngsta barnpubliken2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The overall aim of this thesis is to explore how the art of dance for the youngest children can be understood as a Children´s Culture phenomenon. The empirical data mainly consists of observations of the project GO BEBIS! and the dance performances Ah hallo bebis and Prassel. In addition, the study includes a dance analysis of the performances and a text analysis of advertising and reviews of the performances. The view of the child is discussed from childhood sociological, phenomenological and aesthetic performative perspectives. The texts present a view of a curious, calm and creative child and the dance analysis shows that recognition from the child’s life-world, mixed strategies of focus and a still and quiet form is recurrent in the performances. Focus (both visual, bodily and spatial) is used to control the child’s attention and it is likely that the choice of movement can inhabit the child and affect the experience. In the observations it is clear that the dancers and the audiences have a bodily dialogue that could be understood as a never ending feedback loop. However, co-presence or the way of turning to the other is crucial for a successful feedback loop to occur. The dancers’ staging strategies affect the co-presence and if it is supported by a general view of the child that doesn´t comprehend with the actual child in front of them, the feedback loop can fail. For example, the study argues that children´s lively movements can be understood as strong contributions which, if not comprehensive with the ideal image of the child, may pose a threat to the performer and the performance. The adult´s bodily advantage can then be used as a way to regain control over the situation. The adult can lift the child, stand up so that the child can´t reach or verbally control the child’s attention. The result shows that how the dancers and accompanied adults handle the child’s contribution can be affected by the view of the child, theatre-norms, the child’s rhythm, the staging of the performances, instructions, the dancers’ strategy and the accompanied adults’ wishes.

  • 244.
    Ljusberg, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Barn som far illa och anmälningsplikt2008Ingår i: Barn i utsatta livssituationer / [ed] Jane Brodin, Malmö: Gleerups utbildning , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 245.
    Ljusberg, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Classroom climate. Changing practices in inclusive schools2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 246.
    Ljusberg, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Pupils in remedial classes2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to increase understanding of being a pupil in a remedial class. The thesis is based on interviews, questionnaires, and observations and includes parents, teachers, and pupils in ten remedial classes. Fifty-five percent of the studied pupils had no specific diagnosis. The thesis is based on five articles emanating from the interdisciplinary BASTA project (Basic skills, social interaction and training of the working memory). Article I focuses on self-concept, with a rating scale completed by the children. In Article II ethical issues related to the methodology of interviewing children are stressed. Article III focuses on teaching children in remedial classes, and is based on questionnaires completed by teachers and parents. Article IV is based on interviews with pupils. Article V is based on interviews with teachers and on classroom observations, and highlights the classroom climate.

    The theoretical approach used is a sociocultural perspective. From this perspective, learning is seen as becoming involved in different discourses, where interaction is seen as part of learning and development.

    The results of the thesis show that the pupils become bearers of the school’s perspective and blame the referral to remedial class on shortcomings in themselves. In transferring to the remedial class the pupils can lose their friends. Factors that reinforce this construction are the structured teaching and organisation of the classroom. These may hinder the pupils both in terms of friendship and of learning of subject knowledge. The main result is, however, that what the pupils in remedial classes primarily learn is to be pupils in remedial classes.

  • 247.
    Ljusberg, Anna-Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    IRIS Improvement Through Research in Inclusive Schools: EU-project2008Ingår i: Ensuring a Society for ALL: 21st International Congress of Rehabilitation International, 2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    A presentation of the IRIS project which is a cooperation with six countries and seven partners involved. The overall aim is to promote a school for all children.

  • 248.
    Lorentzon, Ylva
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barnperspektiv, betyder barnrelaterat?: En kritisk diskursanalys av barnperspektivet i tjugosex kulturmyndigheters och -institutioners strategier för barn- och ungaverksamhet (2012-2014)2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Today the right of the child to participate freely in cultural life and the arts is a goal on the political agenda. As a consequence, in 2011, twenty-six government agencies and institutions of culture were assigned to formulate strategies for activities for children and young people. These strategies are the empirical basis of this thesis. The aim of the study is to elaborate and problematize three issues concerning children’s culture from the viewpoint of a social constructionist understanding of childhood as constructed in various, often political, practices. -How is childhood constructed in the strategies? -Which consequences for childen’s culture can be traced? -What is the role of the UN Convention on the rights of the child in this process? I perform a critical discourse analysis of the child perspective in the strategies. The discourse analysis indicate two general discourses, one superior concerning child perspective as consideration and one inferior posing child perspective as a form of standpoint. The superior discourse is argued to maginalize children’s culture, while the inferior claims the position of the child and thereby also children’s culture. However, these categorizations can be problematized further. Together with the constructions of childhood, the discourses regarding the child perspective indicate yet another level of childhood construction. One in which the child is constructed as an individual with special needs or as one with a certain perspective. Over all, the child is constructed in close relation to the specific context in which it is being described and is constructed according to ideals of dependence and competence, ideals recurrent in the Convention on the rights of the child. It is also argued that the Convention in itself can be regarded as a construction of childhood in which power and generational structures can be problematised in various dimensions. It is concluded that childhood and children’s culture are in very close relation. They construct and position each other. It is also made clear how concepts like child perspective and children’s culture are multifaceted and often used in imprecise manners. 

  • 249.
    Lorentzon, Ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Palatsets visioner ur barnkulturella och politiska samtidsperspektiv: En diskursanalys2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?

    Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt.

    Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter med barn diskuteras.

    I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid.

    Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.

  • 250.
    Martelör, Lena
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Läskommitteer: Möte mellan teater och skola - en studie av Riksteaterns projekt2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former. Fokus för studiens empiriska undersökning var att beskriva mötet mellan skola och teater. Studien syftar till att undersöka vad det estetiska perspektivet har för betydelse för skolans kultur samt elevernas liv och lärande i skolan. I mitt material har jag funnit resonemang om delaktighet och demokrati som pekar på att skolan och teatern har olika målbilder i interaktion. I de flesta utvärderingar säger sig informanterna vara positiva till samverkan skola och teater.

23456 201 - 250 av 276
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf