Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 567
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Kapodistrias, Anastasios
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Airey, John
    Stockholm University.
    Representing the Cosmos: Affordances of disciplinary specific semiotic resources in Higher Education Astronomy2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this presentation, we discuss the first findings of our documentation and cataloguing of the range of semiotic resources used in the discipline of Astronomy to create and communicate knowledge. Astronomy is unique among the sciences due to its strictly observational nature. However, the products of this observation are often not what they first seem. Nowadays, astronomers seldom look through telescopes, rather their data is collected outside the visual spectrum before being processed through a chain of transductions to create something we can see and attempt to interpret (Volkwyn et al., 2019). In this project we examine how astronomy knowledge is created and mediated through the use of semiotic resources and the role that these resources then play in undergraduate teaching and learning. Following a social semiotic approach (van Leeuwen, 2005), we carry out a semiotic audit (Airey & Erikson, 2019) of the materials presented during an undergraduate astronomy course, with the goal of determining their disciplinary & pedagogical affordances (Airey, 2015).Our project as a whole has the following research questions:

    i) What is the ecosystem of semiotic resources presented to undergraduate students of astronomy?

    ii) What are the disciplinary and pedagogical affordances of these resources?

    iii) In what ways do the resources work together to mediate astronomy knowledge?

    The data collected for the project includes lecture observations and analysis of lecture notes and textbooks, juxtaposed with semi-structured interviews with university lecturers and students. In this presentation we describe the results of our initial semiotic audit. Thereafter, we discuss the disciplinary affordances of one particular resource that appeared repeatedly in our dataset in various forms: a map of the cosmic microwave background. We demonstrate how certain aspects of what experts perceive in this map are not discernible in the resource itself. From here we suggest educational modifications to the map that can increase its pedagogical affordance along with a number of transductions and transformations that may aid student understanding.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Kapodistrias, Anastasios
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Airey, John
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Transformation can be just as useful as Transduction: Re-arranging the Friedmann Equations2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Science disciplines utilize a wide range of semiotic resources such as graphs, diagrams, language, mathematics, hands-on work with laboratory equipment, gesture, etc. (Kress et al. 2001). Here, transduction (that is movement between semiotic systems) has been put forward as a powerful teaching and learning tool because this movement between representational systems brings different aspects of a disciplinary concept into focus (Volkwyn et al., 2019). By the same token, transformation (that is making changes within the same semiotic system) has been viewed as less important educationally. In this presentation, we discuss what we call purposeful transformation, where rearrangement of an equation fills an important function. One interesting aspect of purposeful transformation is that it simultaneously raises both the disciplinary and pedagogical affordance of the equation (Airey, 2015; Airey & Linder, 2017). Similar transformations have been documented in other semiotic systems such as graphs (Rodriguez et al., 2020).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Karlsson Malik, Disa Olina
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Nyanlända elevers meningsskapande i de naturvetenskapliga ämnena: En studie om nyanlända elever i årskurs 52024Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en värld där migrationen ökar, står utbildningssystemet inför utmaningen att inkludera nyanlända elever i meningsfulla sammanhang. I ljuset av de senaste PISA-resultaten, som visar att Sveriges skillnader i prestation mellan inrikesfödda och invandrade elever är bland de största inom OECD-länderna, kan man undra vad orsaken är. Många nyanlända elever kämpar med att förstå och uttrycka sig på undervisningsspråket, vilket begränsar deras möjligheter att delta fullt ut i naturvetenskapliga ämnen. Denna språkliga begränsning kan leda till exkluderande undervisningsformer och hämma elevernas skolframgång. Syftet med arbetet är således att öka förståelsen för hur nyanlända elever kan stöttas i sitt meningsskapande genom användning av olika kommunikativa resurser. Genom en kvalitativ fallstudie observerades nyanlända elever i en årskurs 5 under fyra lektioner vilka dokumenterades med video- och ljudinspelningar. För att kunna analysera dessa situationer utvecklades verktyget överbryggande medierande resurser (ÖMR) vilket kompletterades med praktisk epistemologisk analys (PEA). Resultaten visar att nyanlända elever använder ett brett spektrum av medierande resurser, inklusive gester, fysiska artefakter, digitala verktyg samt sina och varandras minoritetsspråk för att skapa mening i naturvetenskapliga sammanhang. Dessa resurser hjälper eleverna att förklara, beskriva och ställa frågor om naturvetenskapliga begrepp trots begränsade språkkunskaper. Genom att integrera elevernas fulla språkliga repertoar och olika medierande resurser kan lärare skapa en mer inkluderande och effektiv undervisningsmiljö som bygger broar till elevernas erfarenheter och språkliga repertoar. Detta gynnar inte bara elevernas förståelse för naturvetenskapliga begrepp utan också deras övergripande akademiska och språkliga utveckling. Arbetet argumenterar för att utbildningsstrategier bör omfatta och anpassas till de specifika behoven hos nyanlända elever för att minska kunskapsskillnader och främja en jämlik utbildning.

    Download full text (pdf)
    Nyanlända elevers meningsskapande i nv
  • 254.
    Karlström, Matti
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Didaktisk modellering av lärarstudenters reflektiva praktik vid planering av undervisning i naturvetenskap2024Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to extract didactic models that can support science teacher educators in developing pre-service science teachers' (PST) professional reflection. Developing PSTs to become reflective practitioners has been a prevailing aim in teacher education since the 1980s. There have been many descriptions of what constitutes reflective practice and how reflection occurs. At the same time, there is no support for developing PSTs' habit of reflection; many models for reflection lack empirical support and PSTs perceive them to be lacking relevance. One activity that involves reflection is lesson planning, therefore I examined twelve pre-service science student teams' planning conversations based on the overarching research question of how PSTs' reflection can be described and modelled when planning science lessons. Didactic models were created through didactic modelling, a process in which I created descriptions of PSTs' reflections and extracted components that together form models thatsupport the reflection involved in planning teaching. The results show that the moments of reflection differed from other parts of the planning conversations. During these moments the PSTs changed their perspectives on how to plan teaching, and the quality of the PSTs' reflections also differed. In addition, the PSTs' reflections were guided not only by the purposes presented in the instructions for the planning work, but they also formulated their own questions that they needed to seek answers to before they could complete the planning task. Based on these results, I created three models that emphasize: (1) the importance of openness in a task in order for it to give rise to an opportunity for reflection, (2) the different purposes that guide the pre-service teachers' planning work, and (3) the importance of responsibility, open-mindedness and whole-heartedness for achieving a more complete reflection. These models highlight different aspects of PSTs' reflection and contribute to a deeper understanding of PST reflective practice. The models can be used individually or in combination to model PSTs’ reflective practice. The results contribute with both methods for studying reflection, descriptions of PSTs' reflection, especially in planning, an area that has not previously been studied separately in relation to reflection, and models of different aspects of PSTs’ reflection, providing support for the analysis and design of teaching that aims to develop PSTs as reflective practitioners.

    Download full text (pdf)
    Didaktisk modellering av lärarstudenters reflektiva praktik vid planering av undervisning i naturvetenskap
    Download (jpg)
    omslagsframsida
  • 255.
    Karlström, Matti
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Hamza, Karim
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Modeling preservice middle school science teachers’ reflective practice2023In: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 10, no 1, article id 2215615Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We present an empirically based model for modeling the quality of pre-service teacher reflection. Conversations from twelve groups of a total of 47 pre-service teachers were video recorded and transcribed verbatim. First, we analyzed their conversations through practical epistemology analysis and an operationalization of Dewey’s definition of reflection to identify the moments of reflection that appeared in the pre-service teachers’ talk. Thereafter, we employed Dewey’s reflective attitudes, responsibility, open-mindedness and whole-heartedness, with the aim of understanding their roles in moments of reflection and how they relate to the quality of reflection. Our results show that the reflective attitudes played different roles and based on these roles and on particular patterns of the attitudes in our data it was possible to use them for modeling the quality of the pre-service teachers’ reflection. We suggest that presence of all of the attitudes corresponds to higher quality than absence of any of them. Moreover, identifying absence of one or more attitudes in PSTs’ reflection makes it possible to explicitly talk about what aspects of the reflection that should be improved, and why. Our results contribute with a first tentative model which may support teacher educators work with the development of pre-service teachers’ reflective practice. 

  • 256.
    Kats, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Varg, Josefine
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    "Varför går jag inte ut oftare? Det kan man ju fråga sig".: Lärares perspektiv på utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena år F-32023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Khan, Mehnaz
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    För att vi ska kunna göra någonting: En konventionell innehållsanalys av elevers uppfattningar, upplevelser och beskrivningar av jämställdhet i företagsekonomi2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka gymnasielevers uppfattningar, upplevelser och beskrivningar av jämställdhet i företagsekonomiska sammanhang och i undervisning i företagsekonomi. I detta syfte genomfördes sex gruppintervjuer på tre gymnasieskolor. Metodansatsen som användes för studien är konventionell innehållsanalys, där empirin bearbetades med inspiration från Corbin och Strauss (1990) kodningsprincipen. Intervjuerna tolkades med teoretiska begreppen jämställdhet och intersektionalitet, där inom ramen för intersektionalitet användes begreppen kön och könsroll, klass och etnicitet. Resultatet visar att eleverna påverkas av könsroller som existerar i företagsekonomins undervisningssammanhang. Genusbias och brister i representation av intersektionella identiteter i läroboksbilder och texter upptäcktes också som faktorer som påverkar elevers lärande och motivation. Resultatet visar också på att eleverna uppfattar och beskriver svenskt näringsliv som ojämställt och upplever att dessa ojämlikheter reflekterar på skolan och påverkar dem på olika sätt. Denna studie bidrar till lärarprofessionen genom att ge en överblick av elevernas olika sätt att uppfatta, uppleva och beskriva jämställdhet i företagsekonomiska sammanhang. Dessutom lyfter studien fram vikten av att lärare kompenserar för brister i läromedel vad gäller representation av mångfald i kön och etnicitet för att göra undervisning om jämställdhet meningsfullt för elever. 

    Download full text (pdf)
    Fek-studentuppsats
  • 258.
    Khosraviani, Katayoon
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Bedömning och återkoppling i matematik ur elevperspektiv: En intervjustudie om årskurs 7 elevers uppfattningar av lärarens skriftliga återkoppling i matematikundervisning2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 259.
    Kilger, Magnus
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Flick, Annika
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Sandberg, Ylva
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Samverkan mellan professioner2024Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom lärarutbildningarna är samverkan en viktig fråga som också ofta återkommer i studenternas utvärderingar. Frågan handlar om hur vi under utbildningen kan skapa och stärka samverkan mellan lärarprogrammen redan under utbildningen för en fortsatt samverkan i studenternas kommande yrkesprofession som lärare i förskoleklass, skola eller fritidshem. Det är centralt inte minst mot bakgrund av läroplanens mål att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv (Skolverket, 2022).

    Syftet är att studera hur samverkan mellan de olika lärarkategorierna i grundskolan initieras och systematiseras med fokus på samarbete mellan fritidshem och grundskolans tidigare år. Avsikten är att utveckla samverkansformer mellan de olika institutionerna som bedriver lärarutbildnig och tillsammans med några utvalda grundskolor belysa hur samverkansformerna ser ut, samt att utveckla och fördjupa detta arbete.

  • 260.
    Kindenberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Att analysera historia genom berättande: hur klarar sig en AI i jämförelse med en elev?2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna presentation beskrivs en pågående studie som undersöker elevers narrativa skrivande i historieämnet, i jämförelse med texter producerade med hjälp av ett AI-verktyg (ChatGPT). Med narrativt skrivande avses här den typ av historiskt kontextualiserade berättelser i första eller tredje persons berättarperspektiv, som kan användas för att levandegöra historiska fakta och främja perspektivtagande (Endacott, 2010). En tänkbar uppgift i skolsammanhang skulle kunna vara: ”Föreställ dig att du är reporter vid Västfronten 1917. Skriv en text där du rapporterar vad som händer”.

    Att på detta sätt låta elever använda historiskt berättande som ett sätt att visa historisk kunskap och förståelse, är en metod som i historiedidaktisk forskning emellanåt mötts med skepsis, då kritiker pekat på risker med att elever fastnar i sin egen (begränsade) förståelse, vilket hindrar ett historiskt perspektivtagande (Lévesque & Clark, 2018). Detta kan vara en bidragande orsak till att elevers eget historieberättande ibland fått en undanskymd plats i historieundervisning och historiedidaktisk forskning.

    I en tidigare studie (Kindenberg, under granskning) har jag undersökt elevers narrativa skrivande i ett arbetsområde på högstadiet, där eleverna ställdes inför uppgiften att beskriva historiska händelser under den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika (sent 1400-tal till 1600-tal) i berättande framställningsform. I studien (Kindenberg, under granskning) visas hur elever, trots de språkliga utmaningar som den relativt komplexa framställningsformen representerar, faktiskt kan åstadkomma även historisk analys genom narrativ.

    Nyligen har förutsättning för skrivande i undervisnings- och bedömningssammanhang förändrats radikalt, genom ChatGPT:s (och andra liknande AI-verktygs) intåg (Farrokhnia m.fl., 2023). I en uppföljning av den nämnda studien (Kindenberg, under granskning) har jag undersökt vidare hur AI-genererade texter, skrivna ur ett historiskt förstapersonsperspektiv, ”lyckas” i fråga om historisk analys. Historisk analys har begreppsliggjorts med stöd i van Boxtels och van Dries (2018) beskrivning av historical reasoning. Preliminära resultat från det pågående analysarbetet indikerar att det fortfarande finns domäner av historical reasoning som AI-producerade texter inte uppvisar, men som återfinns i elevtexterna.

    I studien presenteras exempel på jämförelser av elev- och AI-skrivna texter samt pekar på implikationer av studien vad gäller uppgiftskonstruktion i historieämnet, AI-verktygens påverkan på kunskapsbedömning samt det historiska berättandets möjlighet i undervisnings- och bedömningssammanhang; frågor som med fördel kan lyftas vidare i diskussion utifrån min presentation.

    Download full text (pdf)
    Abstract LFK2023
  • 261.
    Kindenberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Fixed and fluid: Negotiating genre metastability in instructional practice2021Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    In this compilation licentiate thesis, two studies, concerned with genre and genre-based writing, are synthesized and discussed. Genres are often used as a pedagogical device for teaching the writing of educationally valued texts. The focus is on what is here termed genre metastability, a conceptual tool for understanding how these genres can appear both as fixed and as flexible, that is, offering both constraints and creativity for writing. The findings, based on a case study into genre-based history instruction, show how these, ostensibly opposing aspects, coexist in teaching and that they can be productively put to use by teachers as a means of differentiating instruction. Further, the thesis explores how the fixed/flexible dynamic can be used as a tool for understanding how similar types of history texts can offer diametrically opposed historical understanding of content. These findings have implications for teachers, teacher educators, and (history) textbooks in terms of a deepened understanding of how, or rather when, genres constrain, and when they foster creativity.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Maurer, Lusia
    Skönlitteraturens roll i modersmålsundervisning i årskurs 7-9 och gymnasiet2024Other (Other academic)
  • 263.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Norberg, Anna-Maija
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Maurer, Lusia
    Åström, Helena
    Steen, Victoria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Motiv, karaktärer och tematik: Nedslag i tre textuniversum2024In: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening? / [ed] Anders Ohlsson, Lund: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2024, p. 175-191Chapter in book (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning. Stockholms stad, Sverige.
    Norberg, Anna-Maija
    Rosenberg, Anna
    Skeppström, Janina
    Textuniversumkompetens hos yngre elever: [Transmedia competence among young students]2024In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 12, no 1, p. 7-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Young children’s experiences of fiction are increasingly characterized by transmediation, meaning that literary elements from traditional media (printed text) are re produced in other formats (games, films, etc.). This phenomenon has been conceptualized in research as transmedial worlds, also referred to as text universes. This article discusses what type of competences can be associated with text-universe-based teaching of literature. In the article, a didactical model is presented, intended to assist teachers in planning and implementing text-universe-based instruction. Four dimensions of competence are highlighted in the model: interaction, tools, narrative, and core-text-knowledge dimensions. The model is informed both by previous research and by empirical evidence from an ongoing project that investigates new forms of reading in school.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Kirubel, Johanna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Lindgren, Hanna
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Utmaningar och strategier kring jämställdhet i SO-undervisningen för årskurs 4-62022Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar som lärare erfar i relation till undervisning om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, samt de strategier som de använder för att hantera dessa utmaningar. Studien har undersökts utifrån följande frågeställningar: Vilka utmaningar möter lärare när de undervisar om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena? Vilka strategier använder sig lärare av för att hantera dessa utmaningar? För uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. De valda informanterna för undersökningen består av fem lärare i tre grundskolor som undervisar i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, vilket har resulterat i fem intervjuer. Resultatet består av de utmaningar och strategier som informanterna har berättat om och har sammanställts utifrån en tematisk analys. Resultatet har ordnats efter berörda kategorier såsom läromedel, elevers förutsättningar, samhälle och kultur, stereotypa könsroller och skolan som organisation. Kring det insamlade materialet och dess fokusområde har författarna fört generella diskussioner men även diskussioner i relation till intersektionalitet och Kumashiros ansatser för antiförtryckande utbildning. Vid analys av resultatet kan författarna huvudsakligen konstatera att vanligt förekommande utmaningar som lärare i SO årskurs 4–6 erfar och strategier som används för dessa handlar om bristen på jämställda läromedel, elevers förutsättningar, omgivande samhälle och kultur, reproduktion av stereotypa könsroller samt skolan som organisation.

    Download full text (pdf)
    Utmaningar och strategier kring jämställdhet i SO-undervisningen för årskurs 4-6
  • 266.
    Kirubel, Johanna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Lindgren, Hanna
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Utmaningar och strategier kring jämställdhet i SO-undervisningen för årskurs 4–62022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar som lärare erfar i relation till undervisning om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, samt de strategier som de använder för att hantera dessa utmaningar. Studien har undersökts utifrån följande frågeställningar: Vilka utmaningar möter lärare när de undervisar om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena? Vilka strategier använder sig lärare av för att hantera dessa utmaningar? För uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. De valda informanterna för undersökningen består av fem lärare i tre grundskolor som undervisar i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, vilket har resulterat i fem intervjuer. Resultatet består av de utmaningar och strategier som informanterna har berättat om och har sammanställts utifrån en tematisk analys. Resultatet har ordnats efter berörda kategorier såsom läromedel, elevers förutsättningar, samhälle och kultur, stereotypa könsroller och skolan som organisation. Kring det insamlade materialet och dess fokusområde har författarna fört generella diskussioner men även diskussioner i relation till intersektionalitet och Kumashiros ansatser för antiförtryckande utbildning. Vid analys av resultatet kan författarna huvudsakligen konstatera att vanligt förekommande utmaningar som lärare i SO årskurs 4–6 erfar och strategier som används för dessa handlar om bristen på jämställda läromedel, elevers förutsättningar, omgivande samhälle och kultur, reproduktion av stereotypa könsroller samt skolan som organisation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Klackenberg, Sofia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1-3: En kvalitativ intervjustudie om lärares erfarenheter2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 240 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att erhålla djupare förståelse för hur laborativt material utnyttjas i matematikundervisning i årskurs 1-3. Studien hade en kvalitativ ansats och data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärarnas val av laborativt material i matematikundervisningen i hög grad påverkas av faktorer utan direkt koppling till matematiken, såsom läromedel, tid och ekonomi. Resultatet visar även att lärarna upplever utmaningar kopplade till det laborativa materialet, bland annat bristande ämnesdidaktiska kunskaper och utmanande arbetsformer. Vidare visar resultatet på en uppfattning hos lärarna om att eleverna generellt sett förstår kopplingen mellan det laborativa materialet och matematiken men att det från elevernas håll kan finnas motstånd mot att använda materialet. Studiens resultat visar att det laborativa materialet har mycket att erbjuda i undervisningen, då det kan ha positiva effekter på elevers lärande både gällande det rent matematiska men även kringliggande faktorer som motivation och självförtroende. Resultatet visar att det laborativa materialet kan vara helt avgörande för en del elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematiken samt att det har potential att konkretisera den abstrakta matematiken. Det är av relevans för lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1-3, och även för skolledare, att ha kännedom om vilka faktorer som påverkar arbetet med det laborativa materialet i undervisningen. Sådan kunskap ger möjlighet att göra mer medvetna val som i högre utsträckning gynnar elevers lärande i matematik. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Klemmé, Michael
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Vad ska vi göra idag?: Musiklärares prioriteringar inom givna ramar2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare prioriterar olika moment utifrån det centrala innehållet i läroplanen i förhållande till tidsplanen för musikämnet, samt vilka ramar som styr dessa prioriteringar. I studien intervjuades 6 musiklärare som alla undervisar i högstadiet och materialet bearbetades sedan och analyserades utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där sex ramfaktorer tydligast framträtt ur empirin och således valts ut att studera. Resultatet visar att musiklärarna i undersökningen – utifrån det centrala innehållet i Lgr11 – prioriterar att undervisa sina elever i ensemblespel. De prioriterar även momentet Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik (..) med varierande instrumentation samt Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter. Resultatet visar också att man genomgående väljer att lägga fokus på låtmaterial ur pop / rocktraditionen snarare är ur andra genrer. Minst tid lägger man på röstvård och hörselvård tätt följt av gehörsmusicerande samt improvisation. Det är framför allt personliga ramar som styr hur man prioriterar, men också läroplanen  och tid spelar in och ramarna både begränsar och möjliggör undervisningen. Resultatet visar även att musiklärarna i undersökningen inte bara anser att kunskapsmålen är för högt satta i förhållande till den tid man har till förfogande, utan man tolkar även läroplanen olika. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Klintborg, Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Finns det plats för ungdomars meningsskapande i religionskunskapsklassrummet? Existentiella konfigurationer som en teoretisk och metodologisk möjlighet2023In: Föreningen Lärar i Religionskunskap, ISSN 0348-8918, no 54, p. 103-116Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Behovet av språkliga verktyg för att förstå och för att uttrycka egna ställningstaganden och positioner återkommer hos Caroline Klintborg.I kapitlet ”Finns det plats för ungdomars meningsskapande i religionskunskapsklassrummet? Existentiella konfigurationer som en teoretisk och metodologisk möjlighet” resonerar Klintborg kring vikten av språk och begrepp för elevers förmåga att relatera sitt meningsskapande till andra människor och deras förståelser av livet. Detta blir särskilt relevant, menar Klintborg, då det synsätt på religion som är vanligt förekommande i religionsundervisningen i skolan inte ger tillräcklig plats åt meningsskapandet i en mångreligiös och mångkulturell kontext. Genomgången av begreppen existentiella- och delade konfigurationer blir ett led i detta och för att ”skapa rum” för elevers utveckling av livshållning och förståelse för andra.

  • 270.
    Klintborg, Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Var är Jesus? ungas röster om konfirmandundervisning2023Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sverige är ett idag mångkulturellt och flerreligiöst samhälle där unga människor växer upp med tillgång till ett stort antal möjliga tolkningsramar som på olika sätt påverkar deras tro, hur de lever och hur de skapar mening. 

    I Sverige utgör Svenska kyrkan fortsatt en majoritetskyrka men den positionen är idag inget man kan ta för given. Konfirmandtiden har i sammanhanget beskrivits vara av avgörande betydelse för unga människors fortsatta relation till kyrkan genom hela livet. Men hur mycket vet vi om hur konfirmerade ungdomar själva beskriver konfirmandtidens innehåll och mål och hur de själva beskriver en tänkt relation till Svenska kyrkan i framtiden? 

    I den här boken ges ungas röster om konfirmandundervisning ett särskilt utrymme. Studien bygger på ett intervjumaterial där sammanlagt 28 ungdomar delar sina erfarenheter. De berättar vad de minns från sin tid som konfirmander, vad de uppfattar att de lärt sig och hur de själva relaterar till gudstjänst och till tro. Frågan ”Var är Jesus?” ställs av en av de intervjuade och sammanfattar en del av resultatet.  

  • 271.
    Klintborg, Caroline
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Winell, Anneli
    Kallad till präst och pastor: i en tid av religiös förändring2023Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Är begreppet ”kallelse” relevant idag för präst- och pastors-kandidater när de beskriver vad som ligger till grund för deras livsval? Hur ser de på sin identitet? Hur beskriver de sitt kommande uppdrag som präst eller pastor?

    Vi lever i en tid av stor religiös förändring. Det betyder bland annat att institutionell religion – som Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan – inte längre har tolkningsföreträde när det till exempel gäller hur tro kommer till uttryck. Det är i detta sammanhang som författarna till denna bok undersöker kallelse-begreppets uttryck och giltighet.

    Här undersöks och fördjupas förståelsen av hur blivande präster och pastorer idag beskriver sin kallelse, identitet och kommande uppgift. Studien bygger på intervjuer och på en enkät.

  • 272.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Delaktighet, gudstjänst och musikens betydelse.2022In: Svensk kyrkotidning, no 5, p. 142-146Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I två större forskningsprojekt har Klintborg fått utrymme att undersöka människors upplevda delaktighet i söndagens gudstjänst. I den första studien stod körsångare i fokus och i den andra studien medarbetare och församlingsbor i Asarums pastorat i Blekinge. I båda projekten är en gemensam nämnare den stora betydelse musiken har för människor. Materialet ger spännande exempel på olika uppfattning om vad som är att betrakta som bra eller till och med lämplig musik under en gudstjänst och olika uppfattning om vem som ska spela och sjunga. Materialet ger med andra ord en bild av hur kyrkans medarbetare och församlingsbor uppfattar musikens plats och betydelse i praktiken. I artikeln reflekterar Klintborg över musiken som utmaning och möjlighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Finns det faktorer av betydelse för en gudstjänst som inbjuder till delaktighet?2022In: Svensk kyrkotidning, no 11, p. 335-339Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka faktorer framträder som viktiga för människors positiva gudstjänstupplevelser? Vad framträder vara avbetydelse för människors upplevda delaktighet i gudstjänsten? Caroline Klintborg utgår i denna artikel från tvåforskningsstudier som ställer frågor om vad som inbjuder till delaktighet i gudstjänsten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Gudstjänst, unga vuxna och delaktighet.2022In: Nyckeln till Svenska kyrkan – en skrift om organisation, verksamhet och ekonomi 2022, p. 47-64Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att, med utgångspunkt i de enkätsvar sominkommit från Kyrkbussen 2021, undersöka faktorer av betydelse förmänniskors val att delta i Svenska kyrkans gudstjänst. De svarandesom står i särskilt fokus för denna text var mellan 16–24 år när debesvarade enkäten och tillhör därmed gruppen unga vuxna, föddamellan 1996–2005. De svarande mellan 16–24 år är sammanlagt 289personer och bland dem har 94 deltagit i gudstjänst i Svenska kyrkande senaste 12 månaderna.

    Download full text (pdf)
    Gudstjänst, unga vuxna och delaktighet
  • 275.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Gudstjänstupplevelser. En forskningsöversikt.2022Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här forskningsöversikten är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om människors positiva gudstjänstupplevelser: Vilka faktorer är viktiga för människors positiva gudstjänstupplevelser? Vad framträder vara av betydelse för människors upplevda delaktighet?Forskningsöversikten bygger på en systematisk litteraturgenomgång där underlaget utgörs av studier genomförda framför allt från år 2000 och framåt. Studierna visar betydelsen av att vara i dialog med de människor som kyrkan vill välkomna till gudstjänst – med barnen, konfirmanderna och körsångarna. Kyrkans representanter måste fortsatt tala med och inte om människor.Sammanfattningsvis framträder några faktorer vara av särskild betydelse för en positiv gudstjänstupplevelse:•att deltagarna känner sig trygga och sedda•att det ges plats för öppna liturgiska moment i gudstjänsten•att deltagarna får plats som individer i en samtidigt kollektiv gemenskap.För att möjliggöra en positiv gudstjänstupplevelse för människor visar materialet också betydelsen av: att kyrkans representanter själva vill delta i den gudstjänst som kyrkan inbjuder till, att människor får vara delaktiga samt att kyrkan har ett generationsöverskridande tilltal. Underlaget visar också på ett fortsatt behov av empiriska studier som synliggör människors erfarenheter av gudstjänst samt ritens plats och betydelse i en tid av religiös förändring.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Metodernas (icke-) betydelse? – ett religionspedagogiskt perspektiv2023In: Konfirmation i förändringens tid. En rapport om konfirmander och ledare 2007–2022 / [ed] Sara Fransson, Uppsala: Svenska kyrkan , 2023, p. 77-93Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In mine and Sara Fransson's article (Chapter 5, pp. 77-93), we deepen our understanding of how two results presented in the report are connected: firstly, the fact that the confirmands' perceived satisfaction with their confirmation period is decreasing and, secondly, that this is happening in parallel with a change in the demand for the desired subject content. We do this by focusing on the methods the young people encounter in the teaching situation. The purpose of the chapter is to investigate how we can understand the relationship between the confirmands  experience of content, the methods used when teaching and the participants' perceived satisfaction with their time as confirmands. The theoretical starting point is based on Comenius' arguments and what has come to be known as the didactic alphabet. Somewhat reformulated, the didactic questions are: Who, Whom, What, Why, How. The starting point for the analysis we present in the chapter is that pedagogically sustainable work requires that the answers to all the didactic questions interact.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Searching for a Renewal of Religious Education Identity - A Swedish Perspective.2022In: Discourse and Communication for Sustainable Education, Vol. 13, no 2, p. 57-71Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden and in other parts of Europe, the nature of religious education (RE) and its place in schools is the subject of ongoing discussions. Concepts used in the RE classroom can either open or close classroom conversations. A growing consensus can be observed among researchers that the concept of 'religion' is not sufficient to describe - and give space to - the meaning-making of the diversity of individuals in society. As a result, discussions about worldviews have gained momentum. But not even the worldview concept - and the choice to frame the subject of RE with this addition - can solve the real problem, which is how young people can relate to the content of the subject in the first place. In this article the view is presented that the concept of existential configurations is equipped to adequately capture a complex and personal understanding of life that, not least, can be observed among young people today. Furthermore, it is argued that this concept of existential configurations gives access to a theoretical language that enables individuals to understand their own existential meaning-making, and to see how it relates to the plurality of religions and worldviews that can be encountered in society - even when they do not describe themselves as religious or as having a specific world view.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Klintborg (f.d. Gustavsson), Caroline
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Rothgangel, Martin
    Leitbegriffe für einen Religionsunterricht in Kooperation. Impulse aus dem internationalen Kontext2023In: Konfessionell – kooperativ – interreligiös: Liegt die Zukunft des Religionsunterrichts im Miteinander? / [ed] Thomas Krobath; Andrea Taschl-Erber, Wien: LIT Verlag, 2023, p. 49-69Chapter in book (Refereed)
    Abstract [de]

    Das Ziel dieses Beitrags besteht darin, Grenzen und Potenziale aktueller konzeptioneller Leitbegriffe aus dem internationalen religionspädagogischen Diskurs zu reflektieren, welche auch für die Kooperation des Religionsunterrichts mit Alternativfächern wie dem Philosophie- und Ethikunterricht geeignet sind. In diesem Zusammenhang werden drei Leitbegriffe im Zentrum stehen, die einen interessanten Ausgangspunkt für diese Diskussion bilden: worldview, life orientation und existential configurations. 

  • 279.
    Kouz, Milad
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Att öppna musikens språkliga dimensioner i praktiken: En kvalitativ studie om musik och sång som språkutvecklande undervisningsmetod för andraspråkselever.2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra och belysa hur musiklärare och andra ämneslärare använder sång och musik ur ett didaktiskt perspektiv i sin undervisning, med syfte att erbjuda vidare språkutveckling hos elever som har ett annat modersmål än svenska, och som har behov av det, men inte har längre rätt till stödundervisning. Studien har en kvalitativ ansats vars datainsamling består av strukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på en mångkulturell skola där jag intervjuade sex ämneslärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har också analyserats utifrån socialsemiotisk teori - modaliteter, semiotiska resurser, multimodalitet - liksom inom-utommusikaliska mål och estetiska läroprocesser. Resultatet visar på lärarnas metodiska hållning och deras didaktiska, sociokulturellt medvetna, språkliga och estiskts undervisande kreativitet. Det finns en stor potential att möjliggöra en kontinuerlig och fortsatt språkutvecklingsprocess, framför allt för andraspråkselever genom musikämnet, men också genom andra ämnen. Några olika estetiska uttryck som används och specifika förmågor och förståelser som övas är: fantasi, kreativitet, ordföljd, ordförståelse, språkflexibilitet, språkinlärning och olika ämneskunskaper. Studien kan också ses som potentiellt besvärligt eftersom varken fortsatta språkutvecklingsbehov, eller den komplexa lärarkompetensen som utvecklas för att möta detta, är formellt erkänd och bemött i utbildningssystemet, vilket ökar risken för att lärarna välvillighet och engagemang utnyttjas på ett sätt som inte är rimligt i längden. Slutligen kommer studien fram till att både språkutvecklingen och kunskapsutvecklingen hjälper till med att uppnå skolans mål och uppdrag.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    A Person’s Freedom Ends Where Another Person’s Freedom Begins - On Personal Freedom in Soundscapes2023Conference paper (Refereed)
  • 281.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Alterity and Emotions: Heterogeneous Learning Conditions and Embodiment2022In: The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning / [ed] Anja Kraus; Christoph Wulf, Springer Nature, 2022, p. 277-290Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    According to the phrase ‘meet the learners where they are’, learning depends on a learner’s personal, social and cultural preconditions. In a classroom, an unforeseeable, broad variety of emotions is triggered in each pupil, such as the dream of acting without constraint, as well as experiences of alterity, even of violence. These attributes, thoughts and emotions mostly stay inside the body—hidden, overshadowed, repressed and tacit. Classroom education strives more explicitly to integrate the learner into a social group and culture, and then it usually addresses normalization and adaptation to given social rules. Considering emotions as well as practices of embodiment in learning situations, offers a way to give pupils freedom to make decisions for their own lives in educational contexts.

  • 282.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Anforderungen an eine Wissenschaft für die Lehrer/innen/bildung2018In: vorausgesetzt. Kunst/Pädagogik und ihre Bedingungen / [ed] Nanna Lueth, Berlin: Revolver , 2018, p. 22-22Chapter in book (Refereed)
    Abstract [de]

    Erstaunlich ist, dass seit jeher sehr viel darüber spekuliert wurde, was Pädagogik und Didaktik erreichen sollen, wir aber wenig über Praktiken, auch unterrichtlicher Praktiken in den pädagogischen Feldern wissen. Die neue erziehungswissenschaftliche Praktikenforschung gibt sich gerade erst eine Form, ist aber noch weit entfernt davon, Mainstream zu sein. Entsprechend theoriearm sind bislang praxisorientierte Ansätze zur Lehrer(innen)bildung.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Giving the Body a Voice: Introduction to the Cameraethnographic Approach2022In: The Journal of Aesthetic Education, ISSN 0021-8510, E-ISSN 1543-7809, Vol. 56, no 1, p. 44-55Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The approach of Cameraethnography developed by Bina Elisabeth Mohn links ethnographic description to a `permanent work on gazes´. The aim of this contribution is to decipher this approach in pedagogical, as well, as in methodological terms by referring to an empirical study within artistic research.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Heterogenität, Alterität und Pädagogik in der künstlerischen Bildungsarbeit in der Kita2024In: Künstler*innen in der Künstlerischen Bildungsarbeit mit Kindern – Bewegungen im Spannungsfeld: Empirische Analysen von Praxen und Einstellungen von Künstler*innen / [ed] Ulrike Stutz, Munich: Kopaed, 2024, p. 293-306Chapter in book (Refereed)
    Abstract [de]

    Anhand einer empirischen Studie wird in diesem Beitrag untersucht, wie Alterität in einer Situation künstlerischer Bildungsarbeit in der Kita ins Spiel kommt und wie die Teilnehmenden agieren, um das Geschehen zu normalisieren und in pädagogische Bahnen zu lenken. Die Tatsache, dass sich Lernende voneinander unterscheiden, wird als ihre Heterogenität bezeichnet. Heterogenität wird in der seit einiger Zeit geführten Inklusionsdebatte mit bestimmten Personmerkmalen und diese wiederum mit gesellschaftlicher und sozialer Anerkennung oder mit Diskriminierung in Verbindung gebracht. In diesem Beitrag indes werden Anerkennung und Diskriminierung etwas anders, nämlich im Sinne der sog. ‚Pädagogik der Vielfalt‘ als integrale Prozessmerkmale sozialer Praxen aufgefasst. In den Blick genommen werden dann einerseits soziale Identitäten, andererseits Formen der Störung (im Extremfall: Gewalt). Letztere werden mit Alterität als Erleben von Unbegreiflichem, Nichtverstehbarem wie auch die Erfahrung der Abwesenheit einer Person oder von Geborgenheit in Verbindung gebracht, das mit dem Vernunftdenken in Widerstreit liegt und in der Pädagogik normalerweise verdrängt ist. 

  • 285.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Introduction: Embodiment—A Challenge for Learning and Education2022In: The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning / [ed] Anja Kraus; Christoph Wulf, Cham: Palgrave Macmillan, 2022, p. 1-17Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this handbook is to show how important embodiment is for learning and education. This is recognized by modern cognitive science, since consciousness and cognitive processes cannot exist without a physical body with which to interact. The connection has long been known in Anthropology, Cultural Studies and the Humanities. Today, there is hardly any scientific discipline that is not interested in processes of embodiment. The handbook brings together a wide range of interdisciplinary research from different countries, providing an overview of embodiment from both theoretical and empirical perspectives. Analysing human beings as learners, investigating corporeality and the senses, studying mimetic and performative processes, examining imagination and emotion and exploring tacit knowledge, the handbook provides a variety of historical, empirical, philosophical and intercultural perspectives on the relationship between embodiment and learning.

  • 286.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Land Art, Metaphors and Mapping - Making a Locality and Historical Site an Event2023Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper is about the reception of a piece of Land Art, 11 minutes line, of the US-American artist Maya Lin, set up in 2000 at Wanås manor in the South of Sweden. A case study will show how the deepened experience of nature the earthwork provides for its visitors, as well as its indications of some kind of historical consistency can be modelled. Through ‘mapping’, the corporeality and concepts that evolve under specific circumstances are marked. Wolfgang Iser’s concepts such as ‘implied reader’ and ‘negativity’ make it possible to explain and to map a visitor’s experience of the artwork as an ‘intellectual landscape’.

  • 287.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Landscapes, Soundscapes and Hyperreality as Concepts of Esthetic Education2023Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In this symposium, diverse approaches to place-responsive pedagogy are developed. The overall hypothesis is that ‘landscapes’ (1), ‘soundscapes’ (2) and ‘hyperreality’ (3) are concepts of esthetic education. 

    (1) Landscape traces back to the Dutch word ‘landschap’, describing paintings in which the land itself is made the subject of paintings. Otto Schluter was the first to define geography as landscape science. There are natural and cultural landscapes. The first of which consists of landforms such as plains, mountains, lakes and natural vegetation. Cultural landscapes are structures of social, civilizational and economic significance that are made up by people. 

    (2) A soundscape is an acoustic environment, in which the perceiver is involved. 

    (3) According to Jean Baudrillard, hyperreality is a technological context, in which imaginaries make us believe that they are real.

  • 288.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Metaphors for the Pedagogical Relationship: ‘Kinaesthetic Musicality’ and ‘Pedagogical Tact’2023In: Arts and Research in Education: Opening Perspectives / [ed] Onsès-Segarra, J.; Hernández-Hernández, F., Girona: University of Girona , 2023, p. 25-32Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In the second paper, Anja Kraus takes the concept of ‘kinaesthetic musicality’ to, from a philosophical perspective, develop the idea that musical metaphors can serve as a method to investigate pedagogical relationships. According to her, philosophy is very useful to explain the relationship of pedagogical theory and practice. Throughout her paper, she presents different musical metaphors to reflect about learning, sensitivity, tactfulness, responsivity and the relations between human corporeality, embodiment and learning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 289.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Pedagogy, Hyperreality, and Agency—To Sound Out Education Effects Ascribed to a Video Game2022In: The Journal of Aesthetic Education, ISSN 0021-8510, E-ISSN 1543-7809, Vol. 56, no 4, p. 63-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Whereas utopia is the vision of an ideal community, dystopias create the image of a cataclysmic decline of society and environment. This article deals with the construction of personal agency and the analysis of digital simulation that is reflected in an online commercial for a first-person survival horror video game. Agency is understood here as the capacity to act in the virtual environment that is ascribed to the actor by the marketing strategy. Applying approaches from phenomenology, simulation theory, and sound studies, the analysis proceeds in reference to a corresponding educational political agenda. The findings show a certain discrepancy between the more utopian education political rhetoric and the more dystopian construction of personal agency in the video game context, a discrepancy from which specific educational challenges emerge. Finally, even if a case study generally cannot be seen as representative, its results present a direction for the further investigation of virtual reality from the education perspective as suggested by international policies.

  • 290.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Tacit Dimensions of Pedagogy – Corporeality, Performativity and Education2023In: Corpos que Dançam II / [ed] Cristiane Neder; Teresa Norton Dias, Funchal: Universidade da Madeira , 2023, p. 150-156Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The idea that education is the most important tool for social progress is shared almost everywhere in the world. Education counts as decisive for improving the life-conditions in a society, and for expanding culture. This consensus is, in fact, basic and indispensable for the political legitimation of schooling. Today, it carries out foremost in favour of economic rationales and argumentations. However, in this paper, the hypothesis will be unfolded that, by generalizing the logic of education as contributing to a better human condition even for concrete-practical contexts, one also agrees with a certain hijacking of the contents and objectives of education for ideological reasons (cp. Hillen & Aprea, 2015). In consequence, there is a drift into silencing genuine educational aims and values, for example, their reference to cultural pluri-valence and to individuals as living beings, here also to their corporeality. In this contribution the leading ideology will be juxtaposed to the educational value of corporeality, especially its performative dimensions, as the most basic, but, as we will see, for the most part, a tacit platform of educational refinement and bildung. 

  • 291.
    Kraus, Anja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Varför behövs skolämnet bild?2022Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bild är, som musik, slöjd, svenska-drama, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, ett av de estetiska skolämnena. I en resultatinriktad skolutveckling hamnar de estetiska skolämnena ofta i skymundan (tex. Skolverket 2019, online, s.168). Detta uppfattas här som ett behov av en bättre framsynthet av skolämnet genom en systematisk analys av dess bidrag till elevers lärande. I detta föreslås fem avseenden: (1) I estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap åberopas subjektivitet. (2) Inom ämnet bild åskådliggörs världskunskap som en komplettering av ordspråk, likaväl tabeller och andra mätningsinstrument. (3) Estetiska lärprocesser ligger till grund till annat lärande. (4) Kultur bidrar till ett mer jämlikt samhälle och dess hållbar utveckling. (5) Estetiska ämnen spelar en viktig roll i dagens arbetsmarknad och dess framtid.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Anttila, Eeva
    Norton Dias, Teresa
    Initiating Aesthetic Learning: A Study on Practicing Dance (Again)2023In: Corpos que Dançam II / [ed] Cristiane Neder; Teresa Norton Dias, Madeira: Universidade da Madeira , 2023, p. 49-62Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The main purpose of this chapter is to investigate the topic of ‘(re-)entering dance practice’ as a mode of aesthetic learning. Body phenomenology, complemented by viewpoints from performativity theory, will be applied in analysing this process of finding oneself as a person of action in a situation of existential challenge as integral to initiating (aesthetic) learning. More specifically, learning will be described in relation to dance as characterized by the capacity and the will of a person to enter (again) into an emotional, bodily, and social dialogue with her/his surroundings. The data consists of autobiographical vignettes written by two professional dancers and spontaneous, expressive utterances from two ‘dance novices’. The utter aim of the study is to contribute to shed light on g the potential of body phenomenology and performativity theory in modelling the aesthetic dimensions of early learning in formal and informal contexts. 

  • 293.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Budde, JürgenHietzge, MaudWulf, Christoph
    Handbuch Schweigendes Wissen Erziehung: Bildung, Sozialisation und Lernen2024Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [de]

    Schweigendes Wissen spielt in vielen Feldern von Lernen und Erziehung, Bildung und Sozialisation eine zentrale Rolle. Diese Aussage beruht auf der Annahme, dass relevante Aspekte des Handlungswissens nicht artikuliert, und kognitiv nur in begrenztem Maße zugänglich sind. Dennoch präfigurieren diese Aspekte unsere Präferenzen und Intuitionen, gelingende oder misslingende Lernprozesse, prekäre oder erfolgreiche Lebenskonzepte. Diese Wissensformationen werden als ‚implizites‘, praktisches‘ oder ‚unbewusstes‘ Wissen, als ‚tacit knowledge‘ (Polanyi) oder als ‚knowing how‘ (Ryle) bezeichnet. Mit der zunehmenden Ausdifferenzierung der Lebens- und Arbeitswelten sowie der sozialen und kulturellen Felder gewinnt das in pädagogischen Handlungsfeldern und Institutionen verborgene Wissen zunehmend an Bedeutung. Dieses Wissen liegt weniger in kanonisierter als vielmehr in flexibler, vielfältiger, hybrider und damit – scheinbar – ‚spontaner‘ Form vor. Dies hat Folgen für alltägliches pädagogisches Handeln als auch für seine wissenschaftliche Erforschung. Die Untersuchung des historischen und kulturellen Charakters pädagogischer Praktiken sowie der Zweifel an der Passfähigkeit kognitivistischer Ansätze für die Gestaltung der Praxis führen zu einer Neubewertung praktischen Wissens auch als Basis kognitiver Konstrukte. In den Kultur- und Sozialwissenschaften geht damit ein Bedeutungsgewinn von Begriffen wie Macht, Materialität, Räumlichkeit, Körperlichkeit, Performativität, Visualität, Virtualität einher. Ihren Niederschlag findet diese Entwicklung auch in den entsprechenden ‚turns‘ wie dem ‚material turn‘, dem ‚spacial turn‘ oder dem ‚visual turn‘ etc., die als Einzelaspekte in das vorliegende Handbuch eingegangen sind, aber hier zum ersten Mal unter übergreifender Perspektive integriert werden.

  • 294.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Pemsel, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    The Educational Journey: Bildningsresa (Swedish), Bildungsreise (German), and Personal Development2023In: The Journal of Aesthetic Education, ISSN 0021-8510, E-ISSN 1543-7809, Vol. 57, no 2, p. 16-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The focus of this article is on the social and personal development of children. The essay's point of departure is a specific idea about holistic personal development in the classroom with reference to the philosopher Michel Serres. A historical perspective will be added by the concept of the bildungsreise (in French, Le Grand Tour; in English, educational or cultural journey). This perspective allows us to raise the question of how the idea of increasing self-awareness, coping with life challenges, and the tuning of long-standing aspirations through an educational journey can be related to the concepts of bildung (German) and bildning (Swedish). To understand bildning, a girl's survival in a wide, mystical forest in Astrid Lind-gren's novel Ronia, the Robber's Daughter will be sketched as an example of a bildningsresa. A bildningsresa differs somewhat from a bildungsreise. We subsume bildungsreise and bildningsresa under the concept of the educational journey, with the awareness that this term has its own history that we cannot thematize. Modelling the idea of bildung and bildning within the glocalized world, the idea of an educational journey will be connected to personality development in the classroom, seen in Serres's terms.

  • 295.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Pfrang, Agnes
    Erfurt University, Germany.
    Ylimaki, Rose
    Northern Arizona University, USA.
    Wonder, Sincerity and Operationalism in Education – Heidegger as Reference in Going »Back to Pedagogy Itself«: [Staunen, Aufrichtigkeit und Operationalismus in der Erziehung – »zur Pädagogik zurück« mit Heidegger als Referenz]2022In: Vierteljahrsschrift für wissenschaftliche Pädagogik, ISSN 0507-7230, Vol. 98, no 3, p. 371-386Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The quote in our title refers to a recently, in 2020, published book, »Phenomenology and Educational Theory in Conversation: Back to Education Itself«, by Patrick Howard, Tone Saevi, Andrew Foran & Gert Biesta, with which we share the endeavour to engage an international readership in ‘renewing and reclaiming the educational project’ by departing from the problem of pedagogical practice. We underscore that there are many possible answers to the question what pedagogical practice is about. Specifically, in this paper, we first sketch the explanatory potential of operations for scientific research and pedagogical practice. Drawing on this initial discussion, we establish that the existential depth of human life, education, and learning cannot fully be grasped by operationalism. Instead, we see a possible perspective for the named undertaking in the considerations of the late Martin Heidegger who identifies existential orientation and the initiation of learning in the genuineness, sincerity and openness of wondering. In order to explain wondering and sincerity as integral aspects of pedagogical practice, we will follow Dieter Mersch’s reading of operationalism as well as Heidegger. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Senkbeil, Thomas
    Pedagogical Tact: Reconstruction of a Bodily Moment of the Pedagogical Relationship2022In: The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning / [ed] Anja Kraus; Christoph Wulf, Cham: Palgrave Macmillan, 2022, p. 145-161Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter focuses on the normativity of being actively thoughtful in the immediacy of the moment, which is grasped by the concept of pedagogical tact. Pedagogical tact can be seen as the founding principle in the mediation between theory and practice in expressing “what we, as the older generation, actually want from the younger”. Ever since Kant and Herbart, pedagogical tact describes improvisational “quick judgment and decision” as a keen sense of what to do or say in order to initiate and maintain an encouraging pedagogical relationship with a child. We explain pedagogical tact as the corporeal social awareness and capacity, by which offense, defensiveness, or power games in a teaching framework can be avoided.

  • 297.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Theorell, Ebba
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Kinestetisk musikalitet har en central roll i barns lärande2022Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kinestetisk musikalitet kan beskrivas som ett rörelsesinne som gör det möjligt att samspela med, lära sig om och förstå världen. Den här artikeln erbjuder pedagoger stöd i att analysera sin verksamhet och planera för en undervisning i rörelse. Här föreslås didaktiska idéer som gäller dans utifrån observation av barns lek, men också rörlighet i andra ämnen såsom språk eller matematik. 

  • 298.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Vassileva, Mariana
    ‘Landscaping’ as an Artistic and Didactic Strategy2023Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    So weit wir wissen gibt es nichts auβerhalb von ‘Landschaft’. Qua unserer Körperlichkeit befinden wir uns in Landschaften und wir sind in sie involviert. Für uns mögliche Korporealität wird durch Landschaft bedingt, auf die wir auch wiederum Einfluss haben. Maurice Merleau-Ponty (1964) spricht in Bezug auf alles Physisch-Materielle vom ‘Fleisch (französisch ‘chair’) der Welt’, an dem der Mensch qua unserer Körperlichkeit teilhat. Anhand der Unterscheidungen Passivität/Aktivität und Sichtbarkeit/Unsichtbarkeit wird die künstlerische Strategie des Landscaping eingeführt. Drei Begriffe von Landschaft werden hier ins Spiel gebracht: Auf der einen Seite ist Landschaft eine physikalische bzw. physische Geographie. Eine solche Landschaft ist ein Lebensraum, ein Ökosystem mit den charakteristischen Merkmalen und mit der naturtypischen Dynamik mannigfachen Werdens und Vergehens. Zudem ist Landschaft auch eine anthropologische Tatsache; sei es eine gesellschaftlich geteilte, kulturell geprägte Landschaft oder ein subjektives ästhetisches Ganzes. Ferner kann man auch bei adaptiver Kontrolle von Landscaping sprechen: Durch Wissenschaft und Technik werden Vorgänge, Handlungen, Entwicklungen engmaschiger Kontrolle unterworfen. Daraus ergeben sich u.a. Landschaften der Architektur, der Maschinen, der digitalen Systeme, etc. Die genannten Theoreme werden anhand von Vassilevas Kunstwerken auf das Konferenzthema bezogen.

  • 299.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Wulf, Christoph
    Part I: Philosophical and Historical Underpinnings2022In: The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning / [ed] Anja Kraus; Christoph Wulf, Cham: Palgrave Macmillan, 2022, p. 19-21Chapter in book (Refereed)
  • 300.
    Kraus, Anja
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Teaching and Learning.
    Wulf, Christoph
    Part II: The Pedagogical Relationship and Professionalism2022In: The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning / [ed] Anja Kraus; Christoph Wulf, Cham: Palgrave Macmillan, 2022, p. 129-131Chapter in book (Refereed)
3456789 251 - 300 of 567
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf