Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    von Schantz, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Drama på afveje?: Om dramafagets omflakken og tillbagevenden2018Inngår i: Æstetik og pædagogik / [ed] Martin Blok Johansen, Köpenhamn: Akademisk Forlag, 2018, s. 165-191Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 252.
    von Schantz, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Estetiska lärprocesser eller estetiska lärprotes(t)er? Om motstånd, motspråk och restprodukters upprättelse2018Inngår i: De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protes(t)er / [ed] Ulrika von Schantz, Ketil Thorgersen, Anne Lidén, Stockholm: Stockholm University Press, 2018, s. 201-231Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 253.
    von Schantz, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Perfekt prefekt? En kropp i roll, på plats i - och mellan - rum2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 254.
    von Schantz, Ulrika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Thorgersen, Ketil
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    (an)aesthetic experience and performative space2018Inngår i: Journal of Artistic and Creative Education, E-ISSN 1832-0465, Vol. 12, nr 1, s. 41-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The rise of information and communication technology goes hand in hand with what might be considered a democratic revolution of the teaching profession. The teacher and the school are no longer defining what can be considered valuable knowledge. Basic didactic issues in teaching (what, how, and why) change fundamentally as students express that they 'just do' and 'find' through social media, online resources and software for creation, reflection and presentation. Learning theories and proven teaching models suddenly become superfluous, so concepts such as truth and values must be considered in a new light.

    Drama in education involves processing issues through evocative and emotionally engaging design. This fundamental purpose is often formulated as an intention to stimulate critical thinking. However, despite this explicitly democratic intent, drama activities are always site-specific insofar as issues of portrayal, reflection and discussion are staged within the framework of a pedagogical idea. A thought is never free, leaving us with the question of to what extent thinking through drama can be called ‘emancipated’. Additionally, drama is still ruled by contextual and physical laws so much so that bodies and voices are limited, gender specific and spatially located. Therefore, emotions are at play and pedagogical setting are carefully prepared and managed by the teacher.

    The aim of this article is to make a Deleuzian investigation of into the possibilities and challenges of how best to extend aesthetic bodily communicative and performative spaces in relation to digital technology in drama education. Hence, we are trying to navigate the rhizomatic experience of believing that we know in which direction we need to go, given that whilst we educate drama students they are also educating us.

    Groups of children and youngsters seem to be rhizomatic ‘by nature’, subversively searching for adventures on their own, finding leaks, exploring ‘forbidden’ areas, conquering cyber space, creating their own drama, while at the same time playing the game of the machine. Virtual life can in these circumstances be both phantasmagoric and uncontrollable.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 255.
    von Schantz, Ulrika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Thorgersen, KetilStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.Lidén, AnneStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna antologi De estetiska ämnenas didaktik. Utmaningar, processere och protester vänder sig till alla som är intresserade av estetiska ämnen, skapande och lärande. Den riktar sig särskilt till verksamma lärare, blivande lärare och lärarutbildare i estetiska ämnen samt till forskare och forskarstuderande inom det estetiska fältet. Boken presenterar olika kritiska och nya granskande perspektiv på estetiska och konstnärliga lärprocesser genom texter om barn, elever, lärare och studenter i varierande skapande verksamheter och verkstäder. Texterna berör alltifrån förskola, grundskolans yngre och senare åldrar, gymnasiet och kulturskolan till universitetsutbildning och internationella jämförelser. I antologin diskuterar forskare, universitetslärare och erfarna pedagoger forskningsfrågor kring estetiska uttryck och ämnen, lärprocesser och reflektioner ur ett praktiknära perspektiv.

    Författarna är alla knutna till eller verksamma inom de estetiska ämnena vid institutionen för de Humanistiska och Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) på Stockholms universitet. Boken speglar universitetslärares olika forskningspraktiker, såsom forskning av professorer och lektorer, post-dok forskare och doktorander samt adjunkters FoU projekt. Antologin presenterar deras vetenskapliga studier och forskningsresultat av undervisning inom de estetiska ämnenas teori och praktik, undersökningar baserade på teoretisk och empirisk forskning som intervjuer, enkäter, observationer. Samtliga artiklar har genomgått en oberoende vetenskaplig granskningsprocess.

  • 256.
    von Schantz, Ulrika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Thorgersen, Ketil
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Lidén, Anne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Förord2018Inngår i: De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester / [ed] Ulrika von Schantz, Ketil Thorgersen, Anne Lidén, Stockholm: Stockholm University Press, 2018, s. xv-xxiiiKapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna antologi vänder sig till alla som är intresserade av estetiska ämnen, skapande och lärande. Den vänder sig särskilt till verksamma lärare i estetiska ämnen inom olika skolformer samt till blivande lärare och lärarutbildare. Boken riktar sig även till forskarstuderande och forskare inom estetiska  kunskapsområden. I antologin diskuterar erfarna pedagoger och universitetslärare sina forskningsfrågor kring estetiska ämnen och  lärprocesser ur ett praktiknära perspektiv. Författarna är alla knutna till eller verksamma vid institutionen för de Humanistiska och  Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) på Stockholms universitet. Övergripande frågor gäller hur estetiken berör många aspekter av mänskligt lärande, som nyfikenhet, kreativitet och motivation samt koncentration, uppmärksamhet, delaktighet och disciplin. Fokus ligger således både på kunskaper och produkter och på estetiska uttryck och estetiska lärprocesser där lärare och elever/studenter bidrar med sina reflektioner. Undersökningarna handlar om barn, elever och studenter i deras estetiska lärprocesser med olika uttryck i varierande skapande verksamheter och verkstäder, alltifrån förskola, grundskolans yngre och senare åldrar, gymnasiet och kulturskolan till universitetsutbildning och internationella jämförelser.

  • 257. Wall, Tony
    et al.
    Clough, David
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Hindley, Ann
    Conjuring a ‘Spirit’ for Sustainability: A Review of the Socio-Materialist Effects of Provocative Pedagogies2018Inngår i: Sustainability and the Humanities / [ed] Walter Leal Filho, Adriana Consorte McCrea, Springer, 2018, s. 313-327Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Evidence suggests that wider sociological structures, which embody particular values and ways of relating, can make a sustainable living and working problematic. This chapter introduces ideology critique, an innovative methodological perspective crossing the fields of theology, cultural studies and politics to examine and disturb the subtle and hidden ‘spirit’ which is evoked when we engage with everyday objects and interactions. Such a ‘spirit’, or ideology, embodies particular models of how humans relate to other humans, animals and the planet more broadly. This chapter aims, first, to document and demonstrate the subtleties of how the hidden ‘spirit’ can render attempts at sustainable working futile in the context of education, and then, second, to demonstrate how it can be used to intentionally evoke alternative ‘spirits’ which afford new relationality amongst humans, animals and the planet. In a broader sense, therefore, this chapter explores how concepts and political commitments from the humanities, such as ideology critique and ‘spirit’, can help (1) analyse how wider social structures shape our values and beliefs in relation to sustainable learning, living and working, (2) explain how these behaviours are held in place over time and (3) provoke insight into how we might seek to disrupt and change such persistent social structures.

  • 258. Wedin, Åsa
    et al.
    Claesson, Urban
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Sverige.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Introduktion2018Inngår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 1, s. 5-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I och med detta temanummer av tidskriften Utbildning & Lärande tar Högskolan Dalarna över ansvaret för tidskriften efter Högskolan i Skövde. Detta introducerande temanummer inriktas mot praktiknära forskning, vilket står i samklang med lärosätets ambitioner inom såväl grundutbildning som på forskningsnivå, där undervisning, lärande, fostran och omsorg är tongivande kunskaps-objekt. Ämnet pedagogiskt arbete, med sin snart två decennier långa existens som skolpraktikorienterat grund- och forskningsämne, vittnar inte bara om en tydlig ambition att bidra med kunskap om vad som händer och sker i förskolans och skolans institutionella praktiker. Det rymmer även ambitionen att finna produktiva vägar att utveckla vad det metodiskt innebär att bedriva forskning i skolans kontext. Bidragen i detta temanummer tar sig an såväl frågor kring vilka kunskapsbidrag som praktiknära forskning bör prioritera, som frågor kring hur denna forskning kan bedrivas på ett fruktbart sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Wettergren, Sanna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Nordin, Anna-Karin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lärandemodell som ett redskap vid resonemang om algebraiska uttryck2018Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018: Abstracts, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Algebra innehar en naturlig särställning inom matematiken eftersom den återfinns i samtliga matematiska områden. Såväl generella resonemang i aritmetiken, bevisföring inom talteori som geometriska formler för area och volym använder algebra. De uppgifter som vanligtvis används i introduktionen av algebra är i de flesta fall aritmetiska i sin grund (Gravemeijer, 2002; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Radford, 2010). Greer (2008), Kaput (1999) och Usiskin (1988) pekar dock på att undervisningen i algebra behöver skapa förutsättningar för elever att utveckla förmågor som att resonera algebraiskt, att göra algebraiska generaliseringar samt att använda algebraiska representationer snarare än på att lära ut ett antal procedurer. 

    Övergripande syfte med studien är att undersöka och analysera hur undervisningen, i termer av uppgifter och arbetssätt, kan utformas så att elever ges rikliga möjligheter att utveckla förmågan att föra och följa algebraiska resonemang. Studien genomfördes i form av en learning study i grundskolans årskurs 5. I forskningslektionerna introducerades en lärandemodell (Davydov, 2008) med syfte att inbjuda eleverna i ett utforskande kring algebraiska uttryck. I en lärandeverksamhet är arbetet med lärandemodeller som medierande redskap centralt för att elever ska ges möjligheter att få tillgång till ett teoretiskt kunskapsinnehåll (Eriksson, 2017). I presentationen ger vi exempel på hur lärandemodellen kan fungera som redskap när elever ska utforska algebraiska uttryck. Vidare kommer vi att diskutera vad det kan ha för implikationer gällande utformning av undervisningen.

  • 260. Winell, Anneli
    et al.
    Gustavsson, Caroline
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Blivande präster och pastorer i en tid av religiös förändring2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från frågan om ”kallelse” är ett relevant begrepp för präst- och pastorskandidater. Studiens övergripande syfte är att undersöka och fördjupa förståelsen av hur blivande präster och pastorer idag beskriver sin kallelse, identitet och kommande uppgift inom Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan, samt hur kan vi förstå dessa beskrivningar i en tid av religiös förändring. Med kallelse avser vi de händelser och beslut som leder fram till valet att studera till präst respektive pastor.

    Studien är tänkt att ske i två steg och inleds med en kvantitativ delstudie varefter semistrukturerade  intervjuer genomförs. De resultat som presenteras vid konferensen utgår från den enkät som insamlats under hösten 2017 och redovisar de blivande prästerna och pastorernas religiösa bakgrund och väg in i yrket.

  • 261.
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Estetiska uttrycksformer – syskon eller kusiner?2018Inngår i: De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester / [ed] Ulrika von Schantz, Ketil Thorgersen, Anne Lidén, Stockholm: Stockholm University Press, 2018, s. 45-66Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 262.
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Drama Workshop on Sustainability – could the context confuse the content?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Previous research on Education for Sustainable Development, ESD, reveals that many young people associate environmental problems with feelings of helplessness, guilt and insecurity. Therefore, new ways of teaching that gives students an opportunity to learn more about sustainable development, despite emotional constraints, needs to be developed. Research suggests that aesthetic forms of instruction, like drama, may open up for more experience based and value integrated learning processes. Previous research on the potential of drama related to education for sustainable development is, however, limited. This study is based on a drama workshop designed to explore sustainability issues from several perspectives. It was given to university students in Athens, Helsinki and Stockholm during 2017. The participants answered a questionnaire. Preliminary results will be presented, comparing students' experiences of exploring the complexity of sustainability from several perspectives by means of drama.

  • 263.
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Estetiska ämnen: syskon eller kusiner?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 264.
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Drama in Higher Education – learning for sustainability through fiction?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Research on Education for Sustainable Development reveals that many young people associate environmental problems with feelings of helplessness, guilt and insecurity. Therefore, ways of teaching that give students an opportunity to learn more about sustainability, despite emotional constraints, need to be developed. Research also suggests that aesthetic forms of instruction, like drama, may open up for more experience based and value integrated learning processes. There is a body of research on role-play regarding sustainability in higher education, but research on drama related to higher education for sustainability is very limited. The seminar is based on a drama workshop given at universities in Athens, Helsinki and Stockholm. The focus is drama in the context of professional learning, and responses from a small sample of in-service teachers will be presented. Drama in education for sustainability is discussed as a way to integrate emotional aspects and scientific knowledge.

  • 265.
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Drama in higher education for sustainability: work-based learning through fiction?2018Inngår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 8, nr 3, s. 337-352Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to highlight the use of drama in the context of professional learning for sustainability, and specifically, a drama workshop on sustainability for in-service teachers. The workshop was designed to explore environmental problems from several perspectives, by using drama techniques like bodily expressions, visualisations and role-play.

    Design/methodology/approach - Data are drawn from questionnaires evaluating the effects of a drama workshop delivered in Helsinki in 2017. In total, 15 in-service teachers answered open-ended questions. Responses from experienced teachers were chosen as particularly interesting in relation to work-based learning.

    Findings - The findings demonstrate that drama work contributes to education for sustainability in terms of increased self-awareness, critical reflections and signs of transformation; experienced professional learners bring their workplace context into the university, which enriches teaching and learning; and sustainability is a non-traditional subject in need of non-traditional teaching approaches.

    Research limitations/implications - The results of this small-scale study are only valid for this particular group.

    Practical implications - The study gives an example of how applied drama can contribute to learning for sustainability in higher education.

    Originality/value - This paper contributes to a growing literature concerning how drama allows participants to work on real problems, from a safe position in a fictive situation, providing both closeness and distance. When students become involved in an as-if situation, it leads to increased motivation and practice-oriented learning. As the content of sustainability can be challenging, drama work offers a meaningful context in which concepts and issues can be explored. Fictive situations may contribute to more realistic learning experiences.

  • 266.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Teaching business economics for sustainability: the roles of a business person priviledged in classroom practice2017Inngår i: DEE 2017: Abstracts, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    New teaching approaches to include ‘sustainable development’ in the business curriculum are currently being developed with the expectation that students will become better equipped to address sustainability issues as budding business people. At the same time education for sustainable development has been argued as being particularly challenging in the context of business education due to assumptions underpinning orthodox business theories. This article presents a study of the roles of a business person privileged by teachers in the classroom when the concept of ‘sustainable development’ is incorporated in the subject of business economics. The empirical material, consisting of video recorded observations in five teachers’ classrooms, was collected two years after the inclusion of the concept in the upper secondary school syllabus in Sweden. The results show how different rules and conditions for doing business are foregrounded in classroom practice, which have different implications for whether a responsible business person is expected to: a) adapt to self-interest (in narrow terms), b) respond to consumers’ increasing interest for sustainable products, or c) be sensitive to stakeholders’ diverging interests. Detailed empirical examples illuminating how different classroom practices open up for different (egoistic vs altruistic) roles are provided with the aim that they should be useful for teachers (and anyone involved in design of lessons and/or educational materials) to develop a professional vision to identify when and how in educational practice ‘homo economicus’ becomes a norm as well as when and how other norms might emerge.

  • 267.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Equipped for Responsibility? Studies of business education for sustainability2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Calls for the inclusion of ‘sustainable development’ in the business curriculum have increased in the wake of financial crisis and increased concern about climate change. As a result, new initiatives are emerging and new teaching approaches are being developed with the expectation that business students will be better equipped to address environmental and social challenges. However, in relation to the business curriculum, education for sustainable development has been argued as being particularly challenging (Springett 2005). The challenges relate to assumptions underpinning orthodox business theories (Hühn 2014) and that sustainability issues often are uncertain and complex. Uncertainty and complexity is particularly challenging for predominant responsibility regimes relying on science as a source of independent, objective and reliable knowledge.

    To facilitate an analysis of the applicability of different responsibility regimes for addressing complex and uncertain sustainability issues, Pellizzoni (2004) has developed a typology of responsibility regimes. Liability regimes are based on laws and regulations and can be likened to the ‘polluter-pays-principle’. Accountability regimes are characterised by ‘good governance’ or ‘the audit society’. Care regimes are based on normative beliefs, e.g. the idea that the welfare state should take care of its citizens or, from a business perspective, the ‘good master’ taking responsibility for the needs of his workers that he knows the best. Responsiveness regimes implies taking responsibility by anticipating the needs of others without being prompted or without the need for previously established principles. Different responsibility regimes have different implications for what a responsible business person needs to know and do. These include knowing and following laws and regulations in the juridical system (liability regime), formulating and following up on self-imposed principles (accountability regime), knowing and providing for the needs of one’s workers as the good master (care regime) and listening to what stakeholders want before deciding what to do (responsiveness regime).

    When acknowledging uncertainty and complexity as a permanent condition, a rupture occurs in the linear process from scientific knowledge to legislation that industry could rely on to operate ‘safely’. This implies a deficit with regard to liability regimes, because the system requires a state that knows what to ask for and how to apply control and sanctions. This deficit can be seen as a backdrop to the development of accountability regimes. Proponents of accountability regimes emphasise the benefits of the integration of environmental concern in corporate decision-making. However, in face of uncertainty and complexity, accountability regimes suffer from the same deficit as liability regimes, in that both regimes depend on predefined principles (expressed in law or in the form of voluntary regulations). In contrast to liability and accountability regimes, care or responsiveness regimes do not rely on pre-defined principles. Either one just knows, like a mother is assumed to know the needs of her child (care regime) or one makes a judgement by listening to others needs in a given situation (responsiveness regime). In the absence of principles, personal feelings are necessary ‘tools’ when listening to the needs of others and deciding what to do. Considering the deficits of liability and accountability regimes in the face of uncertainty and complexity, Pellizzoni argues (without discarding other regimes) for an increased attention to responsibility understood as responsiveness (Pellizzoni 2007).

    Against this background, it is important to contribute with knowledge about how education for sustainable development can enhance responsible business practices. The purpose of this article is thus to contribute knowledge about the roles of a business person that are articulated in business education when the concept of sustainable development is included in the curriculum, and how these roles can make students, as future business people equipped to address uncertain and complex sustainability issues.

  • 268.
    Andersson, Pernilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Teaching business economics for sustainability with different interests in focus2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Calls for the inclusion of ‘sustainable development’ in the business curriculum has increased significantly in the wake of financial crisis and increased concern about climate change. New teaching approaches are being developed with the expectation that students will be better equipped to address environmental and social challenges. However, there is also a concern that the concept of ‘sustainable development’ has lost the potential to address environmental and social challenges. It has been described as having become a wolf in sheep’s clothing that merely provides superficial solutions and supports the status quo, thereby taking the wind out of the sails of ‘the real’ environmentalists (Blühdorn, 2007; Fergus & Rowney, 2005). In relation to the business curriculum, education for sustainable development has been argued as being particularly challenging (Springett, 2005). The challenge is in part related to assumptions underpinning orthodox business theories. In short, the argument is that the assumption that all humans are driven by self-interest has a detrimental effect for societies by creating the assumed selfish behaviour. Research show that economists and students in economics indeed act more egoistically (Cohn, Fehr, & Marechal, 2014), although there is a disagreement regarding the effect of education, mainly because of the potential selection effect (Etzioni, 2015). I here seek to make a contribution to this field, not by adding an answer to this particular debate but by a study of educational practice in situ.  Several studies show different kinds of socialisation effects (Wang, Malhotra, & Murnighan, 2011). However, there is a lack of empirical research focusing the particular aspects of economics education that could have these socialisation effects. In this paper, I will therefore illuminate situations in educational practice where certain perceptions of appropriate actions emerge, are reproduced or challenged. Considering the current development of new teaching approaches to include sustainability in the business curriculum and the potentially detrimental effect of the homo economicus assumption, it is relevant to pay attention to the roles of a business person that are privileged when ‘sustainable development’ is integrated in business education. The purpose of this paper is therefore to contribute with knowledge about the roles of a business person that are privileged in business education when the concept sustainable development is integrated in classroom practice, and how different parts of the subject matter and/or particular classroom practices open up for different roles.

    Fulltekst (pdf)
    Extended abstract
  • 269. Bergqvist, Ove
    et al.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?2017Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017: Abstracts, 2017, s. 24-25Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  • 270.
    Björck, Catrine
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Helmersson, Berith
    Digitalt arbete i bildundervisningen2017Inngår i: Book of Abstract, Umeå: Umeå universitet , 2017, s. 47-47Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Hur kan digitalt arbete bli mer inbäddat i blindundervisningen?

    Det var det vi frågade oss när vi inledde vårt samarbete att utforska hur undervisningen didaktiskt kan designas så att digital teknik blir ett naturligt redskap i bildundervisning. Syftet för samarbetet kom att få två spår. Det främsta syftet för bildläraren var att få digital teknik mer inbäddat i bildundervisningen. Syftet för forskaren var att i samarbete med läraren designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används. Med inspiration från learning study och Ference Martons variationsteori designade vi en lektionssekvens om 10 lektioner som genomfördes under 5 veckor i en klass i årskurs 8. Uppgiften som eleverna fick var att arbeta med temat studieteknik där de skulle göra någon form av digitalt arbete kring för att förtydliga just hur studieteknik kunde användas på ett specifikt sätt. Syftet var att kunna visa arbetet för yngre elever så att de skulle förstå hur studieteknik kan hjälpa dem i studierna. Lektionssekvens som designades kring detta genomfördes, utvärderades och bearbetades för att nästa termin genomföras i en ny klass. I denna presentation redogör vi för vårt projekt och de erfarenheter som vi fick genom vårt samarbete.

  • 271.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Privatekonomi på schemat2017Inngår i: Skola & samhälle, E-ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att alla människor gör egna val om bolån, pensioner och sparande kan vid en första anblick verka som en rimlig tanke. Men om vi betänker att dessa val påverkas – och ofta styrs – av tillväxt, konjunkturcykler, bankers agerande samt politiska beslut på nationell och överstatlig nivå, ja då framstår idén att varje hushåll ska göra dessa val som tveksam. Än mer tveksam framstår idén att skolan ska bära ansvaret för att utbilda den enskilde i att fatta dessa livsavgörande beslut.

  • 272.
    Carlgren, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Runesson, Ulla
    Learning study2017Inngår i: Undervisningsutvecklande forskning : exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 17-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undervisningens kvalitet och hur den ska förbättras har kommit i fokus i debatten om skolan. Ofta diskuteras generella lösningar, till exempel att lärarnas förväntningar på eleverna måste höjas. Undervisning har emellertid alltid ett konkret innehåll och genomförs med specifika grupper av elever. Därför måste förbättring av undervisning alltid utgå från såväl det specifika innehållet som de specifika eleverna.

    Undervisning är lärares professionella verksamhet. Den kan inte standardiseras eller mekaniseras utan måste planeras och genomföras i relation till och i interaktion med den specifika kontexten. I detta arbete behöver lärare kunskaper och teoretiska redskap för att problematisera, analysera och utveckla verksamheten.

    En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen. Författarna ger exempel på hur forskning kan bidra till att belysa undervisning och lärande på ett sätt som har direkt relevans för lärarnas undervisning.

  • 273. Ceder, Simon
    et al.
    Karin, Gunnarsson
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Som en hand på axeln: Beröring som posthumanistiskt feministiskt fenomen2017Inngår i: Studier i Pædagogisk Filosofi, ISSN 2244-9140, E-ISSN 2244-9140, Vol. 6, nr 1, s. 5-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    [A Hand on the Shoulder: Touch as a Posthuman Feminist Phenomenon] With a posthuman feminist perspective, we explore touch as a phenomenon in the philosophy of education. Our argument is that touch is one of the prominent phenomena in educational contexts and therefore it requires closer theoretical investigation. In this article, we seek to challenge a ‘subject centric’ and ‘anthropocentric’ perspective, proposing a posthuman approach where touch is relationally intra-active and constantly present with multiple directions. Inspired by the methodological approach ‘concept as method’, we explore the phenomenon of touch through tracing-and-cartographing how it is used in educational texts. Two central aspects – body and ‘natureculture’– appeared in the intersection of touch, education and posthuman feminism. Touch as an educational phenomenon is seen as active in highlighting everyday activities in educational practices, and pushing them to be questioned and disrupted. To conclude, we raise a few questions and discuss some challenges that emerged while working with touch as a posthuman feminist phenomenon.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester.
    Put them in play - a story about stories.: Rollspel som analysmetod i ett forskningsprojekt2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 275.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    Encounters as-if: Educational role play as tool for analysis2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The paper focus on how the Swedish drama method Educational role play can work as a tool in analysis of data in a case-study. The analysis is part of a research project studying professional encounters when teachers, artists and drama pedagogues collaborates. Educational role play is similar to other forms of role plays such as forum theatre and psychodrama. The participants use their own experience and the play combines thought, emotion and action (Nilsson & Waldemarsson, 2010). The facilitator can use various techniques such as shadowing, sculpture, role change and teacher-in-role. Issues such as how the roles relate to each other, how they communicate and what options for action that becomes visible are investigated. In this way, Educational role play could make an interesting method for analysis since the thesis wants to describe the individuals, their driving forces and how they are affected when interacting with other professions. But – who’s truth are we dealing with?

    The paper also reflects on how Educational role play relates to the definition of Ethnodrama, i.e. the practice of dramatizing the data by creating a script (Lawrence, 2015). Instead of a complete script, the facilitator writes a text that provides the participants with a short description of the situation and a brief instruction on the role. This includes social expectations and what is important for the role. The script will be improvised and is influenced by the participants, how they interact and what they use of their own experience.

     

  • 276.
    Cedervall, Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Szatek, Elsa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Arts-based research: drama som forskningsmetod2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 277.
    Dahlberg, Caroline
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Teaching Academic Knowledge by Coordinating Conventions2017Inngår i: EARLI 2017 Book of Abstracts, 2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 278. Ekström, Linda
    et al.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    How much politics is there? Students’ understandings of the role of values in political science2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 279. Ekström, Linda
    et al.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    How much politics is there? Students’ understandings of the role of values in political science2017Inngår i: EARLI 2017 Book of Abstracts, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 280. Ekström, Linda
    et al.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    How much politics is there? Students’ understandings of the role of values in political science2017Inngår i: Nofa6: Abstracts, Odense: Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet , 2017, s. 211-213Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Political science is in its nature closely connected to values and normative questions and there has therefore been a long debate on whether these questions should, and can, be kept outside the discipline (e.g. Gormley-Heenan 2012). This characteristic poses a range of challenges for everyone involved in political science teaching. However, research in the intersection of teaching and learning, and political science, is yet underdeveloped (Craig 2014). Research on conceptual change in economics (Lundholm & Davies, 2013) show that the aspect of values has two dimensions; firstly it concerns students’ values and emotions, and therefore challenges learning, and secondly, research point to the value dimension within the social sciences that students need to handle. In January 2015, at the end of their first semester, students enrolled in political science at Stockholm University took part in a survey, which focused upon students’ knowledge, values, and attitudes to various environmental policy instruments in relation to climate change. Based on outcomes of the survey, open-ended interviews were conducted with students, in all 13, on their experiences of the existence of values in political science teaching. Students were asked to think-aloud on how they viewed the existence of values and ideologies within political science education (c.f. Bernstein 2010). The interviews were taped and transcribed and analysed thematically (Braun & Clarke 2006). The results show how students oscillate between different ways of making sense of values in teaching and use different - equally unproductive - strategies to handle the dilemma. These findings are important for advancing our understanding of learning political science, and in particular, in identifying specific learning challenges in this domain. By conducting empirical research in this area, the study also contributes to a wider discussion on the scholarship of teaching and learning political science (Craig 2014) in a fruitful way.

  • 281.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Lärandeverksamhet som redskap i en Learning study2017Inngår i: Undervisningsutvecklande forskning: exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 61-84Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 282.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Delad kompetens i gymnasiesärskolans berättelseskrivande – ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln syftar till att kunna fungera som ett diskussionsunderlag för lärare i arbetet med att utveckla elevers förmåga till berättelseskrivande. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och framför allt Vygotskijs arbete presenteras och diskuteras några möjliga konsekvenser för hur undervisning kan organiseras, i syfte att optimera elevernas lärande. Vygotskij (1963, 2001) beskriver individers lärande som i första hand en fråga om att få tillgång till kulturellt utvecklade kunskaper.

  • 283.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Finnset, Torgunn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lindberg, Viveca
    The expansive learning cycle transformed into a tool for educational design2017Inngår i: Book of Abstracts, 2017, s. 112-112Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Eriksson, Helena
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Setting an object of knowledge in motion through Davydov’s learning activity2017Inngår i: Book of Abstracts, 2017, s. 111-111Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 285.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Designing algebraic tasks for 7-year-old students – a pilot project inspired by Davydov’s learning activity concept2017Inngår i: International Journal for Mathematics Teaching and Learning, ISSN 1473-0111, E-ISSN 1473-0111, Vol. 18, nr 2, s. 257-272Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue of this article is to identify and discuss what conditions may be necessary to build into tasks to make it likely for students to be involved in an algebraic Learning Activity inspired by Davydov. Data from a pilot study was used in which a group of students (N=28) in grade 1 (7-year-olds) were invited to participate in discussions and laborations of how to decide whether two or more variables are equal or not, and making unequal “variables” equal by the help of measurement, abstract symbols and relational material. Three tasks were designed and from the analysis we will highlight five requirements for tasks that have the potential to enable students to engage in an algebraic learning activity.

  • 286.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Polotskaia, Elena
    Editorial2017Inngår i: International Journal for Mathematics Teaching and Learning, ISSN 1473-0111, E-ISSN 1473-0111, Vol. 18, nr 2, s. 132-135Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This special issue is devoted to Vasily Davydov and the ground-breaking work that he introduced together with Daniil Elkonin. Their work, substantiated by many years of rigorous experiments, presents a theoretical extension and an educational concretisation of foremost Lev Semyonovich Vygotsky’s cultural historical theory and Alexei Leontiev’s activity theory. In the West, the curriculum in mathematics for the youngest students stemming from Davydov’s longitudinal series of experimentsis most known as the Davydov curriculumor program. Jean Schmittau together with her colleague Ann Morris is perhaps among the first to “import” the Davydov program into the US (Schmittau & Morris, 2004). There are other established implementations of the Davydov curriculume specially in the US, such as the project “Measure up” in Hawaii led by Barbara Dougherty (Dougherty & Slovin, 2004). More recently, Martin Simon (Simon & Placa, 2012) has been leading a five-year research project inquiry into the mechanisms of mathematics conceptual learning, where the Davydov curriculum is used as the main framework to shift the curriculum in mathematics education in the US. To date, the program has become known in other countries as well and a growing number of researchers are exploring its tenets and potential implications in mathematics education. Interestingly, the Davydov program is more frequently referred to within the research field of early algebraisation (see for e.g.,Cai & Knuth, 2011) and researchers are looking to Davydov’s heritage as a source of inspiration for new developments and new perspectives on what and how to teach elementary mathematics, thus introducing a new paradigm of psychological, mathematical, and pedagogical knowledge in the field of mathematics education.

  • 287.
    Fred, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wettergren, Sanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang – utmaningar för undervisningen i grund- och gymnasieskolan2017Inngår i: : Abstracts, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Algebra används vanligen vid problemlösning och är ett redskap för att lösa ekvationer. De uppgifter som ofta används när algebra introduceras är i de flesta fall aritmetiska i sin grund (Gravemeijer, 2002; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Radford, 2010). Greer (2008), Kaput (1999) och Usiskin (1988) pekar dock på att undervisningen i algebra behöver skapa förutsättningar för elever att utveckla förmågor som att resonera algebraiskt, att göra algebraiska generaliseringar samt att använda algebraiska representationer snarare än på att lära ut ett antal procedurer.

    Presentationen tar sin utgångspunkt i forskningsprojektet, Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang – utmaningar för undervisningen i grundskolan och gymnasiet. Projektet är kollaborativt utformat där forskare och lärare med hjälp av Learning study som forskningsansats iterativt utvecklar undervisningen (Marton, 2014). Syftet med projektet är att utforska hur matematikundervisningen kan utformas så att elever ges förbättrade möjligheter att utveckla förmågan att kunna föra och följa algebraiska resonemang. I projektet kommer fyra stycken Learning studies att genomföras i årskurserna; 1–3, 4–6 och 7–9 i grundskolan samt på ett yrkesprogram på gymnasiet. I de fyra delstudierna undersöks och analyseras vad i undervisningen som främjar elevernas kunskapsutveckling, vad som kan ses som tecken på framväxande algebraisk resonemangsförmåga samt hur denna förmåga kan bedömas.

    Under vårterminen 2017 har, som ett första steg, en fenomenografisk analys genomförts i årskurs 1–3 och i årskurs 4–6. Syftet med den fenomenografiska analysen var att utforska de aktuella elevgruppernas kvalitativt skilda uppfattningar av algebraiska uttryck. Analysen bygger på semistrukturerade elevintervjuer vilka har videofilmats och transkriberats. För att fånga elevers uppfattningar av ett fenomen, i det här fallet algebraiska uttryck, är man beroende av att få eleverna att prata, att resonera och diskutera. Detta är inte lätt, då risken är överhängande att eleverna endast svarar enstavigt eller hindras av att de tror att det finns ett rätt svar. I relation till fenomenografiska analyser är det alltså av avgörande betydelse att lyckas få eleverna att prata, vilket presentationen kommer att belysa och diskutera. Vilken betydelse har de situationer man försätter eleverna i för vilket datamaterial man får? Vilka frågor hindrar respektive främjar elevers responser?

  • 288.
    Garavito-Bermúdez, Diana
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholm Resilience Centre.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Exploring interconnections between local ecological knowledge, professional identity and sense of place among Swedish fishers2017Inngår i: Environmental Education Research, ISSN 1350-4622, E-ISSN 1469-5871, Vol. 23, nr 5, s. 627-655Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The ecological knowledge of those who interact with ecosystems in everydaylife is situated in social and cultural contexts, as well as accumulated, transferred and adjusted through work practices. For them, ecosystems represent not only places for living but also places for working and defining themselves. This paper explores psychological aspects linking LEK/IEK/TEK to identity and sense of place in the context of fishery practices and management in Sweden. We analyse how knowledge of local ecosystems connect to fishers’ professional identity and their attachment to place by using the Person-Process-Place framework in integration with the Structure-Dynamic-Function framework on professional fishers in Sweden. On the basis of our results we conclude on the significance of physical as well as social and cultural features of fishing places for attachment and meaning as they are important for fishers’ local and professional identities, and also for ecological knowledge generation. Furthermore, fishers’ understanding of ecosystems complexity enhances their attachment and promotes positive emotions and behaviours for proximity maintenance.

  • 289.
    Gustavsson, Caroline
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Inclusion in the Sunday worship - a matter of knowledge?2017Inngår i: Mending the world? Possibilities and Obstacles for Religion, Church, and Theology / [ed] Niclas Blåder, Kristina Helgesson Kjellin, Pickwick Publications, 2017, s. 455-468Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 290.
    Halvarson Britton, Thérèse
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Sandberg Andrasko, Emma
    Att möta sig själv och det som är nytt: Religion och reflexivitet2017Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 291. Harring, Niklas
    et al.
    Davies, Peter I.
    Lundholm, Cecilia H.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Learning economics and attitudes to market solutions to environmental problems2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Societies of today are faced with climate change challenges and need to take measures to reduce emissions and gain support for such actions by their citizens as in the form of taxation, or other forms of government interventions. Several instruments have been developed to capture attitudes towards the roles of markets and governments in the economy. We report a study investigating undergraduate economics students’ knowledge and attitudes towards government interventions on markets addressing climate change. Results show that students change attitudes to policy and become more knowledgeable in economics after one semester, however, knowledgeable students do not have different attitudes toward environmental policy instruments in comparison to less knowledgeable. In order explain this attitudinal change, further research is needed.

  • 292.
    Harring, Niklas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Gothenburg, Sweden.
    Davies, Peter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Birmingham, UK.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Learning Economics and Attitudes to Market Solutions to Environmental Problems2017Inngår i: Education Sciences, E-ISSN 2227-7102, Vol. 7, nr 1, artikkel-id 36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Climate change challenges governments to reduce emissions, and to gain support for such actions from their citizens. This can be in the form of taxation or legislation, or other forms of government interventions. In previous research, several instruments have been developed to capture attitudes towards the roles of markets and governments in the economy. Some of these instruments have assumed that respondents will have the same attitude towards the role of markets and governments, regardless of the context (e.g., welfare, environment, health) or the form of government intervention (law, taxation, subsidy, spending etc.). However, these studies have not examined attitudes towards, or belief in, the efficacy of government intervention in markets, through microeconomic policies on taxation (e.g., duties levied on particular products) or subsidies. This paper reports on the results of taking such a specific focus, that is, investigating economics students’ knowledge of, and attitudes towards, government interventions in markets, specifically addressing the problem of climate change. We make use of unique, two-wave longitudinal data from Swedish university students. The data were collected during their initial semester at the university. The first data collection was performed at the beginning of the semester, August/September 2014, and the second wave of data collection was performed in December/January 2014/2015, at the end of the semester. We were able to match 414 students between the first and second survey. The results show that students of economics change their policy attitudes and become more knowledgeable in economics. After one semester, they are more likely to think of economic instruments/incentives (taxes and subsidies) as good and efficient policy instruments, and less likely to think that other instruments (regulation and information) are good and efficient policy instruments. However, further analyses show that knowledgeable students do not have different attitudes toward environmental policy instruments, compared to students who do not answer the questions correctly. Hence, there seems to be some other factor affecting students in economics during their first semester, that changes their attitudes towards environmental policy instruments.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Harring, Niklas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Gothenburg, Sweden.
    Jagers, Sverker C.
    Matti, Simon
    Public Support for Pro-Environmental Policy Measures: Examining the Impact of Personal Values and Ideology2017Inngår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 9, nr 5, artikkel-id 679Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the relationship between two major explanations of the formation of positive attitudes towards environmental policy measures. Ideological orientation and personal values have, in theory, significant overlaps in the sense that they collect general and cross-situational sentiments used to understand and evaluate a wide range of political issues. However, in the empirical literature, although they independently have been shown to have rather significant effects on pro-environmental policy attitudes, they are rarely tested together in order to explore whether they capture the same basic mechanisms. In this article, two data sets from Sweden are used to demonstrate both that ideological orientation and personal values independently affect pro-environmental policy support, as well as that these effects differ across different policy types.

  • 294. Harring, Niklas
    et al.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Knowing ‘social dilemmas’ – effects on willingness to sacrifice and accept environmental regulation2017Inngår i: EARLI 2017 Book of Abstracts, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 295. Harring, Niklas
    et al.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Torbjörnsson, Tomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Högre utbildning och miljöattityder2017Inngår i: Larmar och gör sig till: SOM-undersökningen 2016 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson, Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet , 2017, s. 505-514Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet studerar sambandet mellan högre utbildning och miljöattityder. I den vetenskapliga litteraturen har det ofta hävdats att högre utbildning leder till förändringar i människors förmågor och värderingar, vilket i sin tur påverkar deras miljöattityder. Vi undersöker detta genom att studera förändring över tid i den allmänna miljöopinionen i Sverige, med särskilt fokus på skillnader i miljöattityder mellan grupper med respektive utan högre utbildning. Detta görs med utgångspunkt i de nationella SOM-undersökningar 1987–2016. Därefter studerar vi mer specifikt om högre utbildning är associerat med ett mer uttalat intresse för miljöfrågan, oro för miljöförstöringen och åsikter om olika miljöpolitiska förslag. Dessa analyser baseras på 2016 års SOM-undersökning. Resultaten visar att en högre utbildningsnivå vanligen leder till ett större miljöintresse och ökad oro för miljön. Utbildningsnivån tycks också spela roll för inställning till vissa miljöpolitiska förslag. Avslutningsvis diskuterar vi implikationerna av dessa resultat och ger förslag till fortsatt forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 296. Harring, Niklas
    et al.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Torbjörnsson, Tomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    The Effects of Higher Education in Economics, Law and Political Science on Perceptions of Responsibility and Sustainability2017Inngår i: Handbook of Theory and Practice of Sustainable Development in Higher Education: Volume 1 / [ed] Walter Leal Filho, Luciana Brandli, Paula Castro, Julie Newman, Springer, 2017, s. 159-170Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Problems of environmental degradation are often conceptualized in terms of collective action dilemmas, and imply an increased demand for coordination and steering by public authorities. Social science is struggling with understanding how attitudes to collective action dilemmas and state intervention actually are formed. In the literature on environmental attitude formation, education is often claimed to be an important factor. It is argued for example that people with university degrees develop certain values essential for beliefs about personal responsibility and concern for the environment. Still there are a number of questions unanswered. For example, we know little about the effects of different educational programs. In this study we test the hypotheses by using a unique longitudinal data set based on surveys distributed to students in economics, law, and political science at seven universities in Sweden. Our results show a slight decrease in ascribed personal responsibility for environmental protection among the students after one semester. Instead, students ascribe an increased responsibility to various institutions and actors.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 297. Husebø, Dag
    et al.
    Lund Johannessen, Øystein
    Skeie, Geir
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Stavanger, Norway.
    Teoribruk og teoriutvikling i aksjonsforskning i møte med mangfold som samfunnsrealitet2017Inngår i: Aksjonsforskning i Norge: teoretisk og empirisk mangfold / [ed] Sigrid Gjøtterud, Hilde Hiim, Dag Husebø, Liv Helene Jensen, Tove Herborg Steen-Olsen, Else Stjernstrøm, Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 2017, s. 95-112Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter starts from two assumptions. First, Western European societies are characterized by changing religious, ethnic and linguistic diversity. Second, this is perceived as a challenge to both existing knowledge and practice, while at the same time it lays the basis for new knowledge and practice. The chapter discusses how knowledge production and the development of new practices may come about simultaneously, using action research as a way of addressing existing social complexity. We also revisit an earlier action research project, which focused on religious education and diversity. A main aim was how to deal with sociocultural diversity as part of subject area teaching and learning. The chapter addresses how theory was used and subsequently developed through different phases of three sub-projects.

  • 298.
    Hållander, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    On the Verge of Tears: Emotions2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 299.
    Hållander, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Profanation and Teaching: A Feminist Critique2017Inngår i: NERA 2017 Abstracts: Learning and education - material conditions and consequences, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 300.
    Hållander, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Inhabiting a Place in the Common: Profanation and Biopolitics in Teaching2017Inngår i: Studier i Pædagogisk Filosofi, ISSN 2244-9140, E-ISSN 2244-9140, Vol. 6, nr 1, s. 69-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article considers the common and shared world in teaching, by reference to the concept of profanation in relation to biopolitics. “To profane”, means to treat something (or someone) as worldly and as something “that can be played with”. The act of profanation has implications for how objects that are “put on the table” can be regarded in teaching and how these “objects” can become public goods. But what happens when things that are used in teaching are representations of social injustice and suffering? This article will give a critique of the idea of profanation, specifically discussing when teaching deals with social injustice and representations of suffering.

3456789 251 - 300 of 448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf