Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1085
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Eiworth, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Eriksson, Erica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digitala verktyg i klassrummet: Lärande och samspel2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att skapa förståelse för hur digitala verktyg används i undervisningen av lärare i klassrummet och vilken betydelse detta kan ha för lärande och elevers samarbete. Insamling av empirin har gjorts genom strukturerade observationer med anteckningar, efter ett till viss del strukturerat protokoll. Tre teman, som var utmärkande och innefattade på olika sätt digitala verktyg i klassrummet, analyserades vidare utifrån Brown & Clarkes tematiska analysmetod och ur ett sociokulturellt perspektiv, med hjälp av begreppen proximala utvecklingszonen appropriering, mediering och artefakter. Studiens resultat grundar sig på åtta redovisade observationer som skett i olika klasser, ämnen och skolor. Studien visar att lärarna använder sig av digitala verktyg under sina lektioner. Smartboarden har en central roll i lärarnas introduktion av lektioner och uppgifter. Den fungerar som ett digitalt bildstöd och gjorde det möjligt för alla elever att följa med under genomgången. Tack vare olika användningsmöjligheter med detta digitala verktyg, blir genomgångarna tydligare och man kan snabbt växla mellan olika sidor efter behov och lektionsinnehåll. Detta ger även eleverna möjligheter till att få stöd av lärare och även sina klasskamrater i sitt lärande.  Studien visar också att elevernas samspel med lärare och elever främjas av det stöd som digitala verktyg ger.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Ejdeskog Salmon, Jahmeel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Khemiri, Amir
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fysisk aktivitet i fritidshemmet: Fritidslärares upplevelser av möjligheter och utmaningar.2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete så har vi riktat in oss på fysisk aktivitet i fritidshemmet. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet, vilka möjligheter och hinder som kan uppstå, samt hur de hanterar motstånd och motgångar i arbetet. För att ta reda på detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på två separata fritidshem. Genom dessa intervjuer så visar resultatet att fysiska aktiviteter på fritids har flera fördelar. Den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för elevernas inlärning av sociala förmågor och även för den fysiska hälsan. I de fysiska aktiviteterna så sker lärandet både formellt och informellt. Resultatet visar också vikten av individanpassning och att pedagogernas relation till eleverna spelar stor roll i bemötande av motstånd från eleverna vid fysiska aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Ek, Moa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Staaf, Therese
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    De osynliga men väsentliga aktiviteterna!: En studie av barn som till synes inte leker2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur några förskollärare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat på samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn på hur de kan/bör förhålla sig till dessa barn har framställts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer på en förskola belägen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att få ännu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsättet Vägledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp. Det empiriska materialet har vi valt att koppla och analysera i relation med Sterns teorier och begrepp. Resultatet i vår studie visar att barnen är aktiva i sitt görande, genom bland annat iakttagande och ensamlek. Under intervjuerna framkom två olika saker, det första var att barn kan välja att iaktta lek och det andra var att de kan behöva ett stöd för att våga ge sig in i leken.

    Fulltekst (pdf)
    De osynliga men väsentliga aktiviteterna
  • 254.
    Eklund, Christine
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Fantasi, glädje och hopp i clownernas förtrollade värld: En etnografisk studie om möten mellan barn och Glädjeverkstans sjukhusclowner på Astrid Lindgrens barnsjukhus2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån ett barnkulturellt perspektiv, som framhåller leken som ett kulturuttryck, är studiens syfte att undersöka och nå en djupare förståelse för den kommunikation vilken uppstår i möten mellan barn, som vårdas och/eller är inlagda under kortare eller längre tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Glädjeverkstans sjukhusclowner. Studien vilar på en barndomssociologisk grund och hämtar inspiration från psykoanalytiska, kommunikations-teoretiska och filosofiska synsätt på lek, vilka belyser lekens tillblivelse, innebörd och mening. I ett etnografiskt fältarbete, med observationer som huvudsaklig metod, har tio verksamma sjukhusclowner studerats i deras kommunikationer med barn som vårdas och/eller behandlas på barnsjukhuset. För att förstå mening och innebörder i den studerade kontexten har ett hermeneutiskt tolkningsförfarande tillämpats genom hela forskningsprocessen. Det insamlade materialet visar hur det uppstår ett symboliskt och skapande mellanområde i anknytningen mellan barnen och clownerna där fantasin dominerar och lekandet tar form. Leken framkommer som en livsform, en frizon, i vilken smärta, ångest och tristess ger intryck av att ersättas av glädje, skratt och avspänning för en stund. Utgångspunkten för kommunikationerna är clownernas lyhörda och empatiska inlyssnande av det unika barnets förmåga, villkor och önskemål i stunden. Studien synliggör vidare att den form av lek som uppstår har en estetisk form. Genom konstnärliga kommunikationsmedel; språk, musik, ljud, trolleri, sång, dans, mimik, rörelse, rytmik och clownernas rödmålade näsa, deras karaktäristiska kläder samt detaljerade och uttrycksfulla accessoarer skapas en lekfull dialog mellan barn och clowner. Clownernas sinnliga, kroppsliga och verbala metakommunicerande blir sålunda ett kreativt och fantasifullt förhållningssätt till verkligheten och vardagen på barnsjukhuset. Studien lyfter fram clownernas livsbefrämjande barnperspektiv med lekfullheten (fantasin), livsglädjen och hoppet som uttryckliga markörer. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse om kommunikationernas barnkulturella värde genom att lyfta fram hur barnens egna villkor, uttryck och perspektiv bejakas i en improviserad, rörlig, överskridande och glädjefylld karnevalisk form av lek.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Eklund Larsen, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mann, Nadja
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Surfplattan som stödresurs för barn med funktionsvariationen autism: En kvalitativ textanalys med utgångspunkt i vetenskapliga artiklar2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa hur en surfplatta kan stödja och främja barn med funktionsvariationen autism i sin kommunikativa förmåga och i sitt sociala samspel. Studiens tidigare forskning går igenom kommunikation och surfplattan som stödresurs för barn med autism, denna forskning pekar på att barnen kan få stöd av en surfplatta men att forskningen är bristfällig. Det är en kvalitativ textanalys där empirin bestått utav vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna studie visade att surfplattan är en bra kommunikations stödresurs som har många positiva egenskaper, däribland att den är lätt att individanpassa, lätt att ta med och socialt accepterad. Vidare visade även studien att det sociala samspelet är något som är nödvändigt för att kommunikationen ska utvecklas hos barn med funktionsvariationen autism och att därför surfplattan stödjer både kommunikation och socialt samspel, samtidigt.

    Fulltekst (pdf)
    Eklund-Larsen_Mann_VT2018
  • 256. Eklund, Lina
    et al.
    Sjöblom, Björn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Prax, Patrick
    Lost in Translation: Video Games Becoming Cultural Heritage?2019Inngår i: Cultural Sociology, ISSN 1749-9755, E-ISSN 1749-9763, Vol. 13, nr 4, s. 444-460Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent attention to the question of preservation and exhibition of video games in cultural institutions such as museums indicates that this media form is moving from being seen as contentious consumer object to cultural heritage. This empirical study examines two recent museum exhibitions of digital games: GameOn 2.0 at the National Museum of Science and Technology in Stockholm (TM), and Women in Game Development at the Museum of Art and Digital Entertainment, Oakland (MADE). The aim is to explore how games are appropriated within such institutions, and thereby how they are configured as cultural heritage and exhibitable culture. The study uses actor-network theory in order to analyse heterogeneous actors working in conjunction in such processes, specifically focusing on translation of games and game culture as they are repositioned within museums. The study explores how games are selectively recruited at both institutions and thereby translated in order to fit exhibition networks, in both cases leading to a glossing over of contentious issues in games and game culture. In turn, this has led to a more palatable but less nuanced transformation of video games into cultural heritage. While translating video games into cultural heritage, the process of making games exhibitable lost track of games as culture by focusing on physical artefacts and interactive, playable fun. It also lost track of them as situated in our culture by skimming over or ignoring the current contentious nature of digital games, and finally, it lost track of games as being produced and experienced in a particular context, or games of culture.

  • 257.
    Eklöf von Rosen, Ida
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Om man lyssnar på barnen så blir arbetet mycket lättare”: En intervjustudie av fyra förskollärares arbete med anknytning och relationsskapande under inskolningen till förskolan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inskolningen till förskolan kan vara omvälvande för barn och föräldrar och pedagogers bemötande kan påverka detta. Denna uppsats har inspirerats av feministisk poststrukturalism och syftet har varit att kritiskt anlysera pedagogers syn på anknytning och relationsskapande under inskolningen. För detta har fyra förskollärare intervjuats och av dessa intevjuer har diskursanalyser gjorts för att försöka lyfta fram eventuella dominerande diskurser under inskolningen. Med utgångspunkt i intervjuerna har jag även försökt analysera hur pedagoger positionerar sig själva, barn och föräldrar under inskolningen och vad detta kan antas få för konsekvenser för inskolningen. Studiens resultat har visat att det kan finnas en övergripande trygghetsdiskurs under inskolningen, men även konfliktande inskolningsdiskurser, kulturella diskurser och maktdiskurser. De olika positioneringar jag har kunnat identifiera skulle kunna innebära att barn, föräldrar och pedagoger positioneras på ett sätt som minskar deras möjligheter till aktivt subjektsskapande då människor ofta väljer att positionera sig på det sätt de uppfattar är mest lämpligt i varje kontext.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Ekman Ladru, Danielle
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gustafson, Katarina
    Children's collective embodiment-Mobility practices and materialities in mobile preschools2020Inngår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, artikkel-id e2322Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article looks at young children's mobility practices in public spaces within the context of a mobile preschool practice (i.e., a preschool in a bus), with a specific focus on how materialities matter in children's mobilities. Using ethnographic data from a mobile preschool, we argue that the mobile preschool group's mobility should be understood in terms of collective embodiment and the mobile preschool should be viewed as a moving collective body in public space through which children can negotiate their own mobility practices and exercise agency. We show how this collective body is constituted through an assemblage and collaboration of children's and teachers' bodies and material objects. Collective embodiment not only enables and supports children's mobilities in public space but also helps young children to appropriate and claim their democratic right to public space through the visible copresence of bodies and things.

  • 259.
    Ekmark, Ellinor
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fares, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”… och alla lärare tyckte det var jättekul, men ingen ville hjälpa till.”: Pedagogers tankar om raster och mobbning.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera pedagogers syn och åsikter kring mobbning på skolgården och hur de vill arbeta för att motverka detta; genom till exempel övervakning eller rastverksamhet. Vi ville även undersöka om pedagoger upplevde att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkars mobbning, och om detta påverkade deras arbete på rasten. Vi har i studien använt oss av ett sociokonstruktionistiskt perspektiv. Vi valde att genomföra intervjuer på fyra skolor med totalt fjorton personer. Intervjuerna analyserades sedan för att identifiera teman som reflekterade pedagogernas tankar. Resultaten visade att många pedagoger är positiva till rastverksamhet men har främst andra idéer på hur mobbning skall bekämpas på skolgården. Många pedagoger såg skillnader mellan flickor och pojkars mobbning, vilket stämde väl överens med tidigare forskning. För att motverka skillnader ville pedagogerna gärna blanda flickor och pojkar mer i lek. När det kom till pedagogers roll på skolgården visade det sig att många pedagoger ogillade titeln rastvakt, samtidigt som de sa emot sig kring denna roll då de efterlyste mer övervakning på skolgården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 260.
    El Ouali Alami, Nadia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westgaard, Simone
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hjälp: Hur ska jag som vårdnadshavare tänka vid val av förskola?: En studie baserad på vårdnadshavares prioriteringar av förskoleval, gjord på två olika områden med olika socioekonomiska förutsättningar.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Alami& Westgaard examensarbete
  • 261.
    Elfström, Ingela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan2015Inngår i: Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan / [ed] Gunnar Åsén, Stockholm: Liber, 2015, s. 165-183Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 262.
    Elfström, Ingela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality. 

     

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 263.
    Elkin Postila, Teresa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Water as method: Explorations of locally situated environmental issues together with preschool children2019Inngår i: Australian Journal of Environmental Education, ISSN 0814-0626, Vol. 35, nr 3, s. 222-229Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to show how water emerged as a research method nearby and within a small stream during a 9-month fieldwork carried out with preschool children. The fieldwork was informed and shaped by the preschool children’s and researcher’s situated knowledges and their questions about environmental issues concerning water, absence of water, pollution and ethics. The empirical material consists of films and photos, drawings and field notes, produced together by the preschool children and the researcher during the research. The analysis draws on relational ontology and the writings of Isabelle Stengers and Donna Haraway. The article concludes with a discussion about what can be learnt from the study and its contribution to research within the fields of Early Childhood Education and Environmental Education.

  • 264.
    Elofsson, Siri
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lek - ett förskolepedagogiskt verktyg eller barnens naturliga sysselsättning?: En intervjustudie om lekdiskurser2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks vilka lekdiskurser som förskollärare i intervjuer ger uttryck för, och hur dessa diskurser förhåller sig till pedagogens ansvar för leken och hur detta ansvar utformas i leken. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, deras intervjuutsagor har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv med hjälp av begreppen diskurs, nodalpunkt, ekvivalenskedja, artikulation, element, moment samt diskursiv kamp. Studiens resultat visar att de diskurser som de intervjuade synliggjorde på leken är leken som lärande och leken som naturlig. Pedagogens ansvar och förhållningssätt i relation till dessa diskurser synliggjordes som pedagogen som stöttande deltagare i leken som naturlig och pedagogen som stöttande observatör av leken som naturlig. Det var enbart två pedagoger som i intervjuerna talade om diskursen om leken som naturlig, medan samtliga talade om pedagogen som stöttande i leken som naturlig. Studiens slutsats är att förskollärares dominerande syn på leken är att barn lär i leken och att det är pedagogens ansvar att stötta och observera leken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Emelie, Lundin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En förskollärarutbildning på neurovetenskaplig grund: Den neurovetenskapliga disciplinens relevans för utbildningspraktiken2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken kunskap som framträder i sammanförandet mellan neurovetenskap och utbildning, samt vilken neurovetenskaplig kunskap som kan tänkas anföras till utbildning för lärare och/eller utbildningspraktiker. Utifrån resultatet av analysen framträder det att innebörden av begreppen neuroplasticitet, ohälsosam stress, interaktioner likväl scientific literacy kan vara av vikt för förskollärare att få en djupare neurovetenskaplig förståelse för. Slutsatsen visar delvis på att om innebörden av dessa begrepp ska införas i den svenska förskollärarutbildningen är det av stor vikt att de ställs i relation till konkreta exempel i förskolans praktik. Utifrån analysen framträder det tydligt att biologiska och miljömässiga förklaringar står i en ömsesidig dubbelriktad relation och det är just detta som belyser den potentiella förmågan lärare har att influera barns hjärna, beteende, lärande, hälsa och framtida livsbana. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Engblom, Evelina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Jutehed, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Direktintegrering av nyanlända elever: Ur lärares perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    A new Education Act and a revised National Curriculum2013Inngår i: Early childhood education and pedagogical documentation in Sweden / [ed] Yoshie Shiraishi & Keiko Mizuno, Kyoto: Kamogawashuppan , 2013, s. 180-183Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 268.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Academic Writing: Examples from BUV2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This guide is an introduction to academic writing that describes features of scientific writing that are recommended for students in Teacher Education Programmes and in Child and Youth Studies.

    It includes a style guide, how to structure your text, and an APA Publication Manual for referencing, as well as guides for writing an outline for a study, advice for serving as opponent(s) and respondent(s) and an agenda for a thesis/examining seminar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att lära sig att bli en människa2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 1, s. 16-22Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Barn i förskoleåldern är fullt upptagna med att lära sig bli en människa. I skolformen förskola är detta perspektiv i fokus på ett sätt som skiljer förskolan från andra skolformer. Förskolan arbetar i stor utsträckning med människoblivandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att möta toddlare som medmänniskor och med respekt2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: Perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Agneta Jonsson, Stockholm: Liber, 2017, s. 225-245Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är tydligt att det behövs mer kunskap om toddlare, och om hur de leker, kommunicerar, lär och utvecklas, liksom ett medvetet förhållningssätt, som respekterar barnens lek, tankar, uttryck och behov. Det här kapitlet kommer att lyfta fram barnens kompetenser genom exempel, som även diskuteras utifrån förskolepersonalens uppdrag.

  • 271.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att stödja barns vänskapsbyggande2015Inngår i: Vennskap / [ed] Maria Øksnes och Anne Greve, Oslo: Cappelen Damm AS, 2015, 1, s. 134-159Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar om barn och barndom i förskolan[1], om vänskap och om förskollärares[2] arbete med att stödja barns vänskap som en viktig del av förskolans arbete för en bärkraftig livsstil. Min egen forskning om toddlares lek och kommunikation i förskolan och exempel från nordisk och internationell forskning används för att belysa barn i förskola, kamratskap och vänskap. Genom artikeln går en röd tråd – förskollärarens uppdrag och ansvar för barns välbefinnande och barns vänskapsbyggande relaterat till samhället omkring oss och de värderingar som gör sig gällande där.

    Den komplexa samvariationen mellan olika inblandade system och personer kräver öppenhet för flera strategier och kompetens att välja det som är mest lämpligt i en given situation för ett visst/vissa barn. Sådan förmåga bygger på bred kunskap, erfarenheter och stort engagemang hos de vuxna som omger barnen.

    [1] «Förskola» er det samme som norsk «barnehage» for barn i alderen 1–6 år.(red. kom.)

    [2] I Sverige brukes betegnelsen «förskollärare» synonymt med det norske «barnehagelærer», for arbeid med barn i alderen 1–6 år. Den svenske utdanningen er 3,5 år, tilsvarende 210 studiepoeng, mens den norske er 3 år (180 studiepoeng) (red. kom.).

  • 272.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barns och pedagogers lärande går hand i hand2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När barn och vuxna fokuserar samma sak i leken utvecklas ett parallellt lärande. Pedagogen blir nyfiken på barns lek och lärande och får inspiration att också själv gå vidare på kunskapens väg.  Barnen uppmärksammar och uppskattar pedagogens inlevelseförmåga och engagemang och ett lekande, språkande lärande växer fram i barngruppen. Bra förskolepedagogik helt enkelt!

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Bildung für nachhaltige Entwicklung" - die Sicht der Kinder: Ergebnisse aus dem weltweiten OMEP-Projekt2017Inngår i: Gemeinsam leben. Zeitschrift für inklusion, ISSN 0943-8394, nr 2, s. 111-117Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [de]

    Während der UNESCO Dekade „Bildung für nachhaltige Entwicklung“ (BNE) führte die Weltorganisation für Frühe Bildung (OMEP) zwischen 2009-2014 ein umfangreiches Projekt zum Thema Nachhaltigkeit durch. Das übergeordnete Ziel des Projektes war das Bewußtsein der OMEP Mitglieder und der internationalen Fachgemeinde für die Bildung für nachhaltige Entwicklung (BNE) zu stärken. Dabei wurde ein besonderer Fokus auf die kindorientierte Perspektive gelegt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Children: Citizens in a Challenged World: Introduction to the 26th OMEP World Congress in Gothenburg, Sweden, August 11–13, 20102011Inngår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 43, nr 2, s. 99-102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 275.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den fria leken i en läroplansstyrd förskola2017Inngår i: Den fria lekens pedagogik: Teori och praktik om fantasileken / [ed] Birgitta Knutsdotter Olofsson, Stockholm: Liber, 2017, s. 216-238Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel kommer jag inledningsvis att beskriva de förändringar som hänger samman med att ansvaret för förskolan flyttades från socialdepartement och socialstyrelse till utbildningsdepartement och skolverket. Vad kan de stora reformer som sedan följde innebära för leken och lekens ställning i förskolan? Under perioden har förskolan fått en läroplan, två nya skolformer – förskola och förskoleklass – har etablerats och detta är reglerat i en ny skollag. Därefter kommer jag med hjälp av aktuell forskning att gå igenom vad detta kan få för konsekvenser för leken i förskolan, inte minst vad gäller relationen mellan lek och lärande.

  • 276.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Doing Friendship during the Second Year of Life in a Swedish Preschool2012Inngår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 20, nr 1, s. 83-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A number of studies within early childhood education and care indicate the importance of social competence. This article focuses on how friendship is created among very young children in Swedish preschools. The study was carried out within a toddler unit with 15 children. Six 1-year-old children, three girls and three boys, were observed during nine months. The ethnographic method follows a phenomenological tradition with participatory observations, including field notes, photos and video recordings. The findings show how young toddlers create friendships: 1-year-olds monitor and pay attention to individual peers, displaying intentionality and agency by spontaneously greeting their peers, by offering play invitations, and by helping peers. Mutual awareness, joint attention, shared smiles, coordinated locomotion, as well as other types of synchronized actions are parts of non-verbal elements in emerging friendship. One pedagogical implication of this study is to take young children's friendship into account when putting together preschool groups.

  • 277.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Early Childhood Education for Sustainability: The OMEP World Project2015Inngår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 47, nr 3, s. 347-366Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    At the closure of the UNESCO decade on education for sustainable development (2005 to 2014), this article reports on large research projects on sustainability conducted within the World Organisation for Early Childhood Education (OMEP) through 2009-2014. The overall aim of the projects within OMEP were to enhance awareness of education for sustainable development among young children, OMEP members and the international early childhood community, with a special focus on taking a child-oriented perspective. The OMEP research comprised four studies which are described in this paper. The rich data in the research were drawn from 28 participating countries; involved more than 44,330 children aged from birth to eight years; as well as 13,225 teachers. These participants were from various early childhood educational contexts. The research methods used included child interviews, children's dialogues, and child-driven, theme-based projects as part of children's early education programs. The results showed that young children have significant knowledge about the earth and important ideas about environmental issues, as well as knowledge of the responsibilities which individuals carry with respect to sustainability. In the research findings, it was strongly apparent that adults often underestimate the competencies of young children. It is argued that education for sustainability can be a driver for quality early childhood education.

  • 278.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Educare, points de vue enfants et développement durable2016Inngår i: Le care dans l'éducation préscolaire / [ed] Sylvie Rayna, Gilles Brougère, Peter Lang Publishing Group, 2016, s. 59-73Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [fr]

    Prendre soin des jeunes enfants est une tâche complexe et recouvre différentes significations. Je présenterai tout d’abord, dans ce chapitre, la notion de care qui, dans les approches démocratiques des systèmes préscolaires des pays nordiques, est intimement mêlée à celle d’éducation et cela, à travers la notion d’educare (Pramling-Samuelson, 1995 ; Broström, 2000 ; Einarsdottir & Wagner, 2006). J’évoquerai plus particulièrement sa conception dans le contexte historique et culturel de la politique familiale puis éducative de la Suède et ses évolutions, notamment curriculaires.

    Je m’appuierai ensuite sur trois recherches menées dans des structures préscolaires, suédoises et d’ailleurs, pour éclairer et préciser certaines significations de cette notion. La première étude montrera la nature éducative du care prodigué par les adultes aux jeunes enfants et cela, dans la façon dont ceux-ci s’en emparent pour, à leur tour, prendre soin des autres, et tout particulièrement de leurs pairs. Elle le montre à travers la vie sociale d’enfants, au cours de leur deuxième année, conçus comme des agents dans la förskola (= pré-école) suédoise. Puis, une recherche-action, centrée sur la participation des enfants à l’évaluation de la qualité des espaces et des jeux extérieurs de leurs structures montre qu’il convient d’inclure dans la notion même de care, l’influence de l’enfant. Celle-ci est inscrite dans l’approche curriculaire du préscolaire suédois » (Karlsson-Lohmander, 2010). Prendre soin des enfants implique de leur donner la parole et d’écouter leurs points de vue non seulement pour améliorer avec eux la qualité de leurs contextes de vie quotidienne dans le préscolaire, mais aussi au-delà, dans le monde. C’est le message proposé par la dernière expérience concernant le développement durable et réalisée dans plusieurs pays.

  • 279.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ettåringer «forteller» om sin barnehage2012Inngår i: Barnehagefolk, ISSN 1500-6905Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [no]

    I min forskning (Engdahl, 2007, 2011) har jeg observert ettåringers interaksjon og kommunikasjon i frilek på en småbarnsavdeling i en kommunal barnehage i Stockholm. Med inspirasjon fra Gunvor Løkken har jeg valgt å kalle barna i studien for toddlere. Barnegruppen besto av til sammen 15 toddlere mellom ett og tre år. Blant disse valgte jeg å fokusere på de yngste barna; tre jenter og tre gutter, som var mellom 13 og 24 måneder gamle under den ni måneder lange studien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Föräldrar av idag2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 4, s. 6-14Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommer du den närmaste tiden att vara ansvarig för introduktion av förskolan för nya barn? Arbetar du i en förskola där barnvakter ofta hämtar barnen? Hur arbetar ni för att bygga upp en fungerande föräldrasamverkan med alla föräldrar?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Guide för referenshantering: APA-manual inom Barn- och ungdomsvetenskap (BUVA)2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna guide behandlar först hur du enligt APA refererar i löpande text och därefter hur man skriver en referenslista. För en komplett guide till APA Style hänvisas till Publication Manual of the American Psychological Association (American Psychological Association, 2010) eller till hemsidan http://www.apastyle.org, där det finns tydlig introduktion i ljud och bild till APA Style.

    Fulltekst (pdf)
    APA-manual
  • 282.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Implementing a National Curriculum in Swedish Preschools2004Inngår i: International Journal of Early Childhood Education, Vol. 10, nr 2, s. 53-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper starts with a short presentation of the Swedish preschool, for children aged 1-6 years, and gives a background to the national policy on Early Childhood Education leading up to the first National Curriculum for the Preschool in 1998. Preschool education is considered to be the first important stage within the Educational system of Sweden. The structure of the curriculum is presented as well as the implementation in local municipalities and preschools. I will give some examples about how the concepts of the child, knowledge and learning are defined in the curriculum. Further more, I will illustrate how the curriculum has been implemented in some preschools.

    A nation-wide evaluation of the reform was presented in spring 2004, showing a very positive attitude to the curriculum and an impressive local achievement. However, the National Agency of Education also points out some crucial challenges; the variations in quality between different preschools, the lack of awareness when allocating resources, the tendency to define local goals in addition to the goals in the national curriculum and the problems arising when assessing small children, thus directing the attention towards the individual child and her/his family instead of towards the educational programme and environment.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 283.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    La participation de l’enfant dans les activités extérieures du préscolaire suédois2012Inngår i: Le Furet, ISSN 1163-4383, nr 67, s. 6-8Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [fr]

    La convention des Nations Unies sur les Droits de l’Enfant pose la participation des enfants comme droit de tout humain et reconnaît la capacité des jeunes enfants à s’engager activement sur des sujets qui les concernent directement. Notre projet était d’accroître leur participation et de définir des méthodes qui la favorisent.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lek är liv2011Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 36, nr 3, s. 19-25Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den färska avhandlingen "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" har fokus på ett- och tvååringars interaktion och kommunikation. Den visar att de yngsta barnen i förskolan är sociala aktörer med stor glädje av varandra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ny förskollärutbildning2011Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 36, nr 4, s. 27-31Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Från och med hösten 2011 startar de nya lärarutbildningarna. De senaste tio åren har det funnits ett samlat program för alla lärarstuderande, med olika inriktningar inom programmet. Hösten 2011 delas utbildningen upp i fyra självständiga program: Förskollärare, Grundlärare, med inriktningarna F-3, 4-6 och Fritidshem, Ämneslärare med inriktningarna 7-9 och Gy samt Yrkeslärare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Respekt för toddlares rättigheter och kompetens2016Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 41, nr 1, s. 16-19Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Toddlare erövrar omvärlden med kropp och själ och de kommunicerar med alla sina sinnen. De ska inte betraktas som små och behövande, utan som medmänniskor, och vi ska respektera och kommunicera med dem som med andra människor. Ingrid Engdahl lyfter forskningen kring de yngsta i förskolan.

  • 287.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Toddler interaction during play in the Swedish preschool2011Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 181, nr 10, s. 1421-1439Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on how children aged 17-24 months initiate play and interact with their peers during self-initiated play in preschools. Play is looked upon as a rich arena for observing toddler interaction. The ethnographic study was carried out in a toddler unit with 15 children. Six one year old girls and boys were observed during five weeks at the end of a longer research period. The study follows a phenomenological tradition with participatory observations and video recordings. The overall findings support a theoretical perspective where very young children are seen as social actors, with social competences. Play invitation strategies, as well as play enactment and play closing moves, were mostly found to be based on nonverbal communication like locomotion, gestures, physical actions and facial expressions. This study also shows that the competence of taking others’ perspectives was found recurrently in play among younger children. Furthermore, the young children used negotiating skills during their play.

  • 288.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Toddlers as social actors in the Swedish preschool2011Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on interaction among young toddlers during their second year of life in a Swedish preschool. The overall aim of this thesis was to explore interaction, communication and the creation of friendship between the young children during self initiated play activities. In addition, this thesis presents the background of Early Childhood Education in Sweden, which may serve as an extended context for the study.

    An ethnographic study was carried out in a toddler unit with 15 children. Six one year old girls and boys were in focus during the observations for nine months. Participatory methods, photos, fieldnotes and videorecordings, were used for the data collection.

    The theoretical framework for the study is built on phenomenology, the view of the child as a social person and a child oriented perspective. The overall findings support a theoretical perspective where the young toddlers are seen as social actors, with social competencies. Their play invitation strategies, as well as their play enactment and play-closing moves, were mostly found to be based on nonverbal communication such as movements, gestures, voice quality and facial expressions. The competencies of attunement, taking others’ perspectives and turn-taking were found in play among the young toddlers, and they also showed negotiating skills while playing.

    The findings also show how young toddlers make friends. During their second year of life, they monitor and pay attention to individual peers, displaying intentionality and agency by spontaneously greeting their peers, by offering play invitations, and by helping peers. Mutual awareness, joint attention, shared smiles, coordinated movements, as well as other types of synchronized actions are seen as parts of nonverbal elements in emerging friendship.

    The findings in this thesis support an understanding of young toddlers as social persons in the preschool, engaged in consistent interest and attention towards each other while playing.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 289.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Towards a child-oriented perspective in toddler play2013Inngår i: Varied perspectives on play and learning: theory and research on early years education / [ed] Ole Fredrik Lillemyr, Sue Dockett, Bob Perry, Charlotte, NC: Information Age Publishing, 2013, s. 91-108Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 290.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vem har makten över tiden?2013Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 38, nr 5, s. 14-18Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Alla människor har ett personligt tempo.  Så även barn, pedagoger och föräldrar i förskolan. En del är långsamma och andra är snabba och den pedagogiska verksamheten måste fungera trots dessa variationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Karlsson, Bibi
    Hellman, Anette
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller?: Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur kan förskolan i Sverige bidra till arbetet för hållbar utveckling? Hur kan barns delaktighet i det arbetet öka? Vad kan vara lämpliga strategier och metoder för barns lärande för hållbar utveckling i förskolan? Detta är frågor som Svenska OMEP (Organisation Mondiale pour l´Éducation Préscolaire) tillsammans med förskolebarn och förskolepersonal försökt att svara på genom projektet Lärande för hållbar utveckling i praktiken under 2011. Projektarbeten från sex förskolor presenteras här kortfattat med förhoppning om att inspirera till utvecklingsarbete runt om i Sveriges förskolor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rabusicova, Milada
    Masaryk University, Brno, Tjeckien.
    Children's voices in ESD2011Inngår i: Chapter in a Conference Anthology, Nicosia: OMEP Cyprus National Committee , 2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article is based on the report to the OMEP Congress in Gothenburg, 2010, and on an article published in International Journal of Early Childhood, 2011. It presents a large project on Education for Sustainable Development (ESD). The project was organised by OMEP, the World Organisation for Early Childhood Education, where the authors were the appointed project coordinators. The purpose of ESD is to reorient education towards sustainability. The aims of the project were to gather knowledge about children’s thoughts, comments and understanding of a picture showing the globe and some children, and to enhance the awareness of ESD among early childhood educators.

    In 2010, OMEP members in 28 countries interviewed 9 142 children aged two to eight years. In some countries, like China and USA, teacher students have been studying ESD and then performed the child interviews, thus involving colleges and universities in an ESD reorienting process.

    The result shows that children like to tell about their experience, thoughts and opinions. Informal child interviews seem to be a good way to introduce new topics for children and teachers. The children interpret the drawing of the Globe in many different ways. Most common is the answer that the children are cleaning the globe because it’s dirty. But many children also thought that the children on the picture were painting the globe. The motivations given why the children are cleaning or painting were categorised as aesthetical, to take care of an environmental problem, and promoting health.

    Most country reports highlight the fact that the children do not recognise the concept Sustainable Development. In some countries it doesn’t exist as a word and there is no translation into their mother tongue. However, many interviewers were amazed by all the knowledge the children showed them. The children had thoughts and ideas to bring up about the state of the earth in relation to sustainability. The result shows that young children have knowledge about the environment, thoughts about environmental issues, the responsibility people carry and ideas about what to do.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rabusicova, Milada
    OMEP World Project on Education for Sustainable Development in Practice: Excellence and Equity in Early Childhood Education and Care in Europe2012Inngår i: Chapter in an Anthology / [ed] Ewa Lewandovska, Anna Wrobel, Warzaw: OMEP Poland National Committee , 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The article presents some initiatives talen bythe European Commission on early childhood education and care. A summary is given of the relation between ESD and ECEC and some basic principles for high quality pedagogy. Examples from a large World Project on Education for Sustainable Development within Early Childhood will be presented. The project was organised by OMEP, the World Organisation for Early Childhood Education, where the authors have served as project leaders.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rabusicová, Milada
    Department of Educational Sciences,Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Children's Voices About the State of the Earth2011Inngår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 43, nr 2, s. 153-176Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article will present a large project on Education for Sustainable Development (ESD). The project was organised by OMEP, the World Organisation for Early Childhood Education, where the authors were the appointed as project coordinators. The purpose of ESD is to reorient education towards sustainability. The aims of the project were to gather knowledge about children’s thoughts, comments and understanding of a picture showing the globe and some children, and to enhance the awareness of ESD among early childhood educators. In 2010, OMEP members in 28 countries interviewed 9 142 children aged two2-8 years. In some countries, such as Chinaand USA, teacher students have been studying ESD and then performed the child interviews, thus involving colleges and universities in an ESD-reorienting process. The result shows that children interpret the drawing of the Globe in many different ways. Most common is the answer that the children are cleaning the globe because it is dirty. But many children also thought that the children on the picture were painting the globe. The motivations given why the children are cleaning or painting are aesthetical, to take care of an environmental problem and promoting health. Most country reports highlight the fact that the children do not recognise the concept sustainable development. In some countries, it does not exist as a word and there is no translation into their mother tongue. However, many interviewers were amazed by all the knowledge the children showed them. The children had thoughts and ideas to bring up about the state of the earth in relation to sustainability. The result shows that young children have knowledge about the environment, thoughts about environmental issues, the responsibility people carry and ideas about what to do.

  • 295.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sandqvist, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Writing a Thesis: A Guide for Scientific Reports2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This guide is an introduction to one way to write scientific reports, the way we have been using and taught to our students in Teacher Education Programmes and Child and Youth Studies.

    It includes how to structure the text, suggested content to go under each heading, some rules about quotes and references, cooperation with the advisor and with fellow students and, finally, guides for the thesis seminar, an agenda for the seminar and advice for the opponent(s) and respondent(s). The references follow the APA-manual.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ärlemalm-Hagser, Eva
    Education for sustainability in Swedish preschools: stepping forward or out-of-step?2014Inngår i: Research in early childhood education for sustainability: international perspectives and provocations / [ed] Julie Davis, Sue Elliott, Abingdon: Routledge, 2014, 1, s. 208-224Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter we introduce the reader to early childhood education in Sweden, and then to how the Swedish preschools work for sustainability. Democratic values, a cornerstone of Education for Sustainability (EfS)[1], are looked upon as a foundation for learning and interactions. The Swedish preschool curriculum stipulates respect for human rights and fundamental democratic values (National Agency for Education, 2011a). Each and every person working in the Swedish preschool should promote respect for the intrinsic value of everybody as well as respect for others and for our shared environment. The overall purpose is to give children opportunities to understand how democracy works, to take part in democratic decision-making, and to take responsibility for their actions both within the preschool environment, outdoors in Nature, and to actively participate in society (National Agency for Education, 2011a).

    [1] In Sweden, the concept of Education for Sustainable Development (ESD) was first introduced into public policy and politics, and also in research contexts (Breting &Wickenberg, 2010; Öhman, 2011). In this article, we use the concept education for sustainability (EfS) and early childhood education for sustainability (ECEfS).

  • 297.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att bli förskollärare är skriven för förskollärarutbildningen och ger en bred och heltäckande introduktion till förskolläraryrket. I boken presenteras förskolans verksamhet och förskollärarprofessionen utifrån både teoretiska och praktiska perspektiv, som liksom facetter reflekterar förskolans komplexitet. 

    Boken är uppbyggd i fyra delar; professionsperspektivet, verksamhetsperspektivet, barnperspektivet och bildningsperspektivet. Varje del inleds med en kort beskrivning av och motivering till det valda perspektivet. Inom de olika perspektiven finns bidrag från 23 svenska professorer som i sin forskning har fokus på förskolan. Bidragen visar den rika variation av forskning som har utvecklats om förskolan under de senaste 30 åren.

    Boken har också som syfte att sätta in förskolan och förskolans nutida verksamhet i ett historiskt perspektiv. Ett kännetecken för förskolans verksamhet är dess helhetssyn på barnet som lärande, lekande och aktivt utforskande. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket genomgående speglas i boken med introducerande texter, vetenskapliga bidrag, exempel från förskolans levda praktik liksom kopplingar till förskolans pionjärer och styrdokument genom historien.

  • 298.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Mälardalens högskola.
    Barns delaktighet i det fysiska rummet: Svenska OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arbsfonden 2007-20102011Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur kan barns delaktighet öka i förskolan? Vilka hinder för barns delaktighet och inflytande finns? Vad kan vara lämpliga strategier och metoder för barns ökade inflytande i förskolan? Detta är frågor som Svenska OMEP (Organisation Mondiale pour l´Éducation Préscolaire) tillsammans med förskolebarn och förskolepersonal försökt att svara på genom projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet. I projektet som stöddes av Allmänna arvsfonden deltog under åren 2007–2010, 533 barn och 133 förskolepersonal från tio svenska förskolor.Projektets resultat presenteras här kortfattat med förhoppning om att inspirera till utvecklingsarbete runt om i Sveriges förskolor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Engdahl, Natalie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Children's Rights in Corporate Responsibility: A Study of Child Construction in the Policies of Swedish Companies2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study examines the construction of children and children’s rights in the context of corporate responsibility. Businesses often work with children in their philanthropic work, but have not been expected to integrate children’s rights in their core activities. The relationship between businesses and children is therefore poorly understood. This study aims to develop a better understanding of this relationship by studying the construction of children in corporate responsibility policies and website presentations. The point of departure for the analysis is that children are a minority group, meaning that they share certain characteristics and face shared problems.

    In order to do this, CSR theories and previous CSR research is presented from a children’s rights perspective, which provides a theoretical framework for the empirical analysis. The analysis examines cases of current relationships between businesses and children. This is done by analyzing the construction of children in the corporate responsibility policies of six companies. In order to structure the analysis, a categorization system is used which defines six distinct relationships between business and children.

    The study found that the internal disagreements within the field of CSR has significant implications on children’s rights and their resolution is necessary for true integration of children’s rights into CSR. Further, the children were constructed vastly differently between the companies as well as between the categories. The relationship is also contingent upon the general recognition of responsibilities by a company. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Engfors, Margreth
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gradin, Betty
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vad motiverar vårdnadshavares val av förskola med religiös profil2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka 62 stycken vårdnadshavares beskrivning av hur de motiverar val av förskola med religiös profil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Vår frågeställning är: Hur beskriver vårdnadshavarna sitt val av förskola? Hur beskriver vårdnadshavarna sina upplevelser av en förskola med religiös profil? Tillsammans med fenomenologi och begreppen fenomen, förförståelse och livsvärld så kom vi till resultatet att det var väldigt individbaserat men att det fanns flera sammanhängande teman. De beskrev valet av förskolan utifrån rekommendationer, personligt besök av förskolan och dess närhet till hemmet. Flera tog upp den religiösa profilen som anledning för val av förskola samt att flera valde förskolan utöver den religiösa profilen. Vi har funnit att vårdnadshavare ser förskolor med specifik profil som ett komplement till barnens utveckling och att det beror mera på deras egen syn på vad förskolan kan bidra till deras barn.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 1085
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf