Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 5593
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Student participation and motive development in school science: The case of Helena’s mistaken acid.2010Ingår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Ljubljana: IRI UL, Institute for Innovation and Development of University of Ljubljana , 2010, s. 94-101Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research on science education has described various factors influencing students' participation and produced categorizations of students based on e.g. cultural background. In this article it is argued, theoretically and empirically, that an understanding of students‘ participation in science education needs to begin with an analysis of what activity students are engaged in. The aim is to shed light on student participation in science classroom practice and how altered conditions of classroom practice can make additional space for developing motives for learning science. Activity is conceptualized in a cultural-historical activity theoretical perspective as what transformation of objects students are engaged in. Drawing on an ethnographic study in a Swedish compulsory school, a critical incident of the participation in science education of a 7th grade girl called Helena is analyzed. The results show that altered conditions of classroom practice may produce new possibilities for student participation, and point to the impossibility of determining students as different kinds of students based on a priori categories.

  • 252.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap2012Ingår i: Skola och naturvetenskap: - politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl & Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 95-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Ways of using "everyday-life" in the science classroom2005Ingår i: Research and the quality of science education / [ed] Kerst Boersma..., Dordrecht: Springer , 2005, s. 107-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Connecting science to students’ everyday-life experiences is an important theme in science education discourse. The aim of this article is to explore in what ways ‘everyday-life’ is used in the science classroom and what problems are solved through the use of ‘everyday-life’. The research approach is ethnographic. Data was gathered through participant observation during one semester in two Swedish science classes. Results show that ‘everyday-life’ is brought into the classroom and made into school tasks within different types of activities; enculturation into science, education of scientifically literate citizens and making science interesting. The results underscore the importance of understanding the use of ‘everyday-life’ in science classrooms as embedded in science classroom practice.

  • 254.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Borgström, LenaStockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS).Hammarström-Lewenhagen, BirgittaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
    En klass för sig: Om forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En klass för sig handlar om forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm under 50 år. Syftet är att synliggöra den forskarutbildning som formellt lyder under samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet men som självständigt bedrivits vid "den första och sista lärarhögskolan" mellan åren 1956 och 2007. Forskningens och forskarutbildningens bredd illustreras av en bibliografi över de 170 avhandlingar som producerats vid Lärarhögskolan. I antologin beskriver forskare framväxten av ett utbildningsvetenskapligt forskningsfält. Ett uttryck för forskningsfältets utveckling som särskilt behandlas är inrättandet av nya utbildningsvetenskapliga forskarutbildningsämnen, utöver pedagogik handlar det om didaktik, specialpedagogik och barn- och ungdomsvetenskap. Antologin innehåller också nuvarande doktoranders och nyblivna doktorers berättelser om vägen till forskarutbildning och livet som doktorand på Lärarhögskolan. Avslutningsvis innehåller boken några korta avsnitt om de fora för spridning av forskningsresultat som funnits vid Lärarhögskolan. Boken vänder sig till lärare och forskare med intresse för den utbildningsvetenskapliga forskningens framväxt i allmänhet och den utbildningsvetenskapliga forskningens framväxt vid Lärarhögskolan i Stockholm i synnerhet. Redaktörerna och författarna är - eller har varit - verksamma inom forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm.

  • 255.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    A research environment for teacher-driven research - some demands and possibilities2019Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies, ISSN 2046-8253, E-ISSN 2046-8261, Vol. 9, nr 1, s. 67-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this paper is to reflect upon demands of and possibilities for establishing a space for conducting and supporting high-quality research in schools. In the article the authors reflect upon experiences in establishing a research environment for teachers called Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). The article focusses some of the tensions that have been emerging in attempting to build an infrastructure for teacher-driven research and discusses the transformative potential of those tensions. Design/methodology/approach The article draws on the authors' experiences in establishing STLS as a research environment for teachers by drawing on a framework of cultural-historical activity theory. The article applies the notions of contradictions and tensions as driving forces for development of activity. Findings The specific tensions that have been negotiated in the establishment of STLS are tensions between developing public knowledge vs local knowledge, tensions in knowledge cultures between oral and text-based ways of sharing knowledge, tensions in research interests and tensions in ownership. These tensions relate to knowledge production as embedded in institutional life and constrained by institutional boundaries in contemporary society. Originality/value Today, there is a growing amount of collaborative research that connects elementary and secondary teachers in research projects with university-based researchers. However, this does not guarantee projects that will address everyday problems of teachers or that teachers will be acknowledged as researchers in the end.

  • 256.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad.
    Fler ungdomar till naturvetenskapliga utbildningar? Om rekryteringsförsök, kunskapsemfaser och identitet.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och naturvetenskapliga utbild-ningar görs av aktörer, med olika agenda och ekonomiska resurser. Aktuell forskning visar att ungdomars val av utbildning också är en fråga om identitet. Frågan är därför i vilken utsträck-ning olika rekryteringsförsök faktiskt öppnar för att naturvetenskap kan få plats i fler ung-domars identitetsskapande jämfört med idag. Syftet i artikeln är att, utifrån ett identitets-perspektiv, problematisera satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga utbildningar. I artikeln analyseras exempel på två svenska rekryteringsförsök. Gemensamt för rekryteringsförsöken är att de innehåller filmer som riktar sig till elever i grundskolans senare del. Det första initiativet är

    Kemi-Julkalendern – en webbkalender (ett filmat experiment/dag), producerad och publicerad av Lunds Tekniska högskola. Initiativet är ett exempel på hur vetenskapssamhället självt försöker öka ungdomars intresse för naturvetenskaplig utbildning. Det andra initiativet är en kampanj från Teknikdelegationen. Delegationen är tillsatt av regeringen och kampanjen är ett exempel på ett politiskt initiativ som också engagerat industrirepresentanter. Kampanjen, som består av nio filmer, har syftet att få fler ungdomar att välja gymnasiets naturvetenskapliga program. Filmerna analyseras med utgångspunkt i Roberts kunskapsemfaser (Roberts, 1982; Roberts, 1998). Kunskapsemfaserna har tidigare använts vid läromedelsanalyser och läroplansanalyser. Här använder vi emfaserna för att analysera de budskap, om varför naturvetenskaplig kunskap/utbildning kan vara eftersträvansvärd, som förekommer i filmerna. I analysen identifieras både dominerande emfaser och emfaser som saknas. Dessa diskuteras i relation till elevers identitet, intresse och val. De preliminära resultaten visar att kemikalendern, genom filmernas "setting" och kommunicerade kunskaps-emfaser, bekräftar en stereotyp bild av naturvetare. Den dominerande emfasen är "Kunna för-klara själv". I filmerna visar en kemistudent hur han, tack vare kemikunskaper, kan manipulera och behärska föremål så att ovanliga och konstiga saker händer – primärt i syfte att ha roligt. Genom filmerna bjuds tittaren in och får tillgång till en del av den speciella kunskap kemisten besitter. I Teknikdelegationens filmer dominerar em-fasen "Den säkra grunden". Denna kommuniceras bl.a. genom att kända personer, som inte arbetar med natur-vetenskap, berättar att Nv-programmet ger en bred bas för fortsatta studier, en god grund för framtida arbete och tillträde till åtråvärda gemenskaper. Budskap om varför kunskap i och om naturvetenskap skulle kunna vara intressant eller användbart saknas, däremot nämns mate-matik och problemlösningsförmåga. Några säger också explicit att deras val av naturvetenskapsprogrammet inte handlade om ett intresse för naturvetenskap i sig. Istället uttrycks i filmerna intressen som fotboll, politik, teknik, musik och djur. Det ena av de två rekryterings-försöken bekräftar i stort en stereotyp bild av naturvetare, medan det andra undviker stereo-typen. Båda initiativen saknar t.ex. emfasen Naturvetenskap och beslutsfattande vilken kunde haft potential att attrahera ungdomar som vill göra något av skillnad för samhället. Inget av initiativen erbjuder sätt att förhålla sig till naturvetenskap som utgår från ett sådant intresse.

    För att öppna upp för att fler ungdomar ska kunna se sig själva välja naturvetenskaplig utbildning bör rekryteringsförsök ta utgångspunkt i hur människor, utifrån olika utgångspunkter och positioner i samhället finner kunskap i och om naturvetenskap meningsfull.

  • 257.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Industrial actors and their rationales for engaging in STEM education2019Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In science education, critical discussions on the engagement of industrial actors in STEM education are scarce. In this study, we take the perspective that industrial STEM education initiatives are an arena for governing STEM education. The aim is to contribute to a critical discussion on the involvement of industrial actors in STEM education by scrutinizing how they describe their engagement. More specifically, we look at the discursive repertoires industrial actors put forward as rationales for engaging in STEM education initiatives. The data consist of web materials wherein industrial actors describe and justify their engagements. We identify the following interpretative repertoires used by industrial actors when justifying their engagement in said initiatives: a) Securing competent labour, b) Securing economic growth, c) Improving the public image—marketing, d) Contributing to a bright future, e) Increasing interest in STEM, f) Increasing knowledge in and of STEM and g) Empowering young people. The repertoires are discussed in light of potential tensions between public and private good. The notion of ‘boundary repertoires’ is introduced to discuss repertoires which can be adapted across discursive practices and which afford industrial actors possibilities for speaking to a varied audience—shareholders as well as teachers.

  • 258.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Marketing the ‘Broad Line’: Invitations to STEM education in a Swedish recruitment campaign2013Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 35, nr 1, s. 147-166Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In many Western societies, there is a concern about the tendency of young people not choosing Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM) education and occupations. In response, different initiatives have been launched. If one believes that science should have a place in more young people's lives, an important question is to what extent recruitment campaigns communicate messages that open up for STEM education to become relevant in young people's identity formation. Here, we analyse a Swedish government-initiated, primarily Internet-based recruitment attempt (‘The Broad Line Campaign’) aimed at increasing the number of young people choosing the natural science programme in upper secondary school. The campaign is based on marketing principles and deliberately draws on identity issues. The data analysed consists of campaign films and written resources describing the campaign. Data are analysed by use of the constant comparative approach in order to produce categories describing different messages about why to engage in STEM education. These messages are then analysed from an identity perspective using the concept of subjective values. Our results show that the messages communicated in the Broad Line campaign emphasise utility value, attainment value and relative cost rather than interest-enjoyment. The campaign communicates that the natural science programme is to be associated with a high attainment value without establishing relations to the field of science. Finally, potential consequences of the communicated messages in the campaign are discussed in light of previous research.

  • 259.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Problematizing industrial engagement in STEM-initiatives2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim of this article is to shed light on industrial initiatives, what actors are involved and what different repertoires are being used when industrial actors describe the initiatives and their engagement in them. The data collected consists of web-materials where industrial actors describe their engagement in STEM-initiatives and provide reasons for their engagement. The method for analysis is discursive psychology. The results show that a variety of constellations of industrial actors are engaged in STEM-initiatives and that the initiatives draw on a variety of discursive resources, e.g. competition resources, ‘fun’ teaching resources, role-model resources, industrial owned upper secondary schools, and industrial visits for school classes. In our analysis we identify the following interpretative repertoires which are used when the industrial actors describe the reasons for their engagement in the initiatives: 1) The securing competent labor repertoire, 2) The bright future for the world repertoire, 3) The Securing economic growth for the country or region (e.g. in competition with others) repertoire, 4) The increasing knowledge of the importance of science repertoire, 5) The general increase interest in science repertoire, and 6) The increasing knowledge in science repertoire. The use of these repertoires, and the fact that they work in relation to schools/teachers, are in the article discussed with a starting point in a combination of two prevailing discourses in the society – the “STEM-crisis”-discourse and the “Science as a savior” discourse.

  • 260.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan i Kristianstad.
    Recruiting the next generation scientists and industrial engineers: How industrial actors engage in and motivate engagement in STEM initiative.2015Ingår i: Procedia - Social and Behavioral Sciences, ISSN 1877-0428, E-ISSN 1877-0428, Vol. 167, s. 75-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim is to shed light on industrial initiatives, what actors are involved and what different repertoires are being used when motivating engagement in STEM-initiatives. The data collected consists of web-materials where industrial actors describe their engagement in STEM-initiatives and provide reasons for their engagement. The method for analysis is discursive psychology. The results show that a variety of constellations of industrial actors are engaged in STEM-initiatives and that the initiatives draw on a variety of discursive resources. In our analysis we identify the following interpretative repertoires: 1) The securing competent labor repertoire, 2) The developing specific job skills or competences repertoire, 3) The bright future repertoire, and 4) The general increase interest in science repertoire. The results of this study may contribute to the self-reflection of industrial actors on how the choice of resources and repertoires may afford and constrain possibilities for breaking the cultural patterns of selection to STEM education.

  • 261.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Recruitment Campaigns as a Tool for Social and Cultural Reproduction of Scientific Communities: A case study on how scientists invite young people to science2014Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, nr 12, s. 1985-2008Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Young people's interest in pursuing science and science-intense educations has been expressed as a concern in relation to societal, economic and democratic development by various stakeholders (governments, industry and university). From the perspective of the scientific communities, the issues at stake do not necessarily correspond to the overall societal aims. Rather, initiatives to recruit young people to science are also ways for the scientific community to engage in the social and cultural reproduction of itself. For a community to survive and produce a future, it needs to secure regeneration of itself in succeeding generations. The aim of this study is to, from a perspective of social and cultural production/reproduction, shed light on an initiative from the scientific community to recruit young people to science education. This is a case study of one recruitment campaign called the Chemistry Advent calendar. The calendar consists of 25 webcasted films, produced and published by the science/technology faculty at a university. The analysed data consist of the films and additional published material relating to the campaign such as working reports and articles published about the campaign. The analysis focussed on what messages are communicated to potential newcomers. The messages were categorised by means of a framework of subjective values. The results are discussed both from a perspective of how the messages mirror traditions and habits of the scientific community, and in relation to research on students' educational choices.

  • 262.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hansson, Lena
    Ideland, Malin
    Political Rationalities in Science Education: A Case Study of Teaching Materials Provided by External Actors2018Ingår i: Cultural, Social, and Political Perspectives in Science Education: A Nordic View / [ed] Kathrin Otrel-Cass, Martin Krabbe Sillasen, Auli Arvola Orlander, Cham, Switzerland: Springer, 2018, s. 75-92Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many Western societies have a tendency to talk about how schools are failing in the science subjects. School science is often discussed as outdated, not interesting enough for young people and non-effective for the students’ learning. This discourse opens up for external actors such as industrial actors and NGOs to engage in the teaching of science. One example of this is when these actors provide teaching materials. Thus, “statework”, in terms of educational governance, becomes distributed within public and private networks. One example which is analysed in this chapter can be found with the web-based calculators from the environmental organisation, WWF, and the energy company, E.ON; both are used for calculating ecological footprints. The aim is to analyse what political rationalities are invited into classrooms through these ecological footprint calculators and by what means. Our analysis targets how a specific kind of citizen is “made up” through a “centre of calculations”, and what political ideology influences the making of a sustainable citizen. This is achieved through looking into how the desirable citizen is governed through the technologies of accounting, debt and ethics. Through the accuracy of numbers and the bookkeeping of debt, the calculators produce a specific ethical approach. As a result, they suggest that becoming a responsible person is achieved through individual consumption choices rather than taking the issues to the political level. This distributed statework opens up for neoliberal economic and ideological interests to enter the classroom. We claim that it is of the utmost importance that teachers and educational policy-makers be made aware of the governing elements behind the teaching materials provided by external actors.

  • 263.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Students' Ways of Using Prior Experience in Inquiry Based Science Education – the case of NTA2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Inquiry has been identified as a 'key-approach' and recommended as an important pedagogy to improve primary science education in Europe. Inquiry is also a key component in the US national science education standards. In Sweden, inquiry pedagogy in primary science has been introduced through a large curriculum program called NTA (Science and Technology for all). The aim of this paper is to shed light on what inquiry based science education (IBSE) practices are emerging in Swedish primary schools through the introduction of the NTA-program and what activities students are engaging in, in these practices. In particular we focus on ways of working with 'what is already known' which is held to be a central aspect to IBSE in e.g. the definition of inquiry in the US national science education standards. The research questions investigated are: In what actions do students engage in when working with ‘what is already known’ in IBSE practice? How is 'what is already known' acted with in practice? Data was collected, during a 10-week-period using video- and audiotape recordings of classroom work, in two 6th grade classes where teachers and students worked with an NTA-unit called 'the Chemistry of food'. Our analysis is conceptualized within a cultural-historical activity-theoretical perspective. Results show that students participate in three different actions: A) separation of tasks, B) playing the lottery and C) challenging test results with ‘what is already known’. These different actions involve different types of use of 'what is already known' , and the actions correspond to, and acquire meaning in relation to, different goals. Common to the different ways of working is that we can discern two different types of ‘what is already known’: (1) referring to facts, and (2) making use of ideas about science culture.

  • 264.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager-Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Spontaneous Play and Imagination in Everyday Science Classroom Practice2013Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 5, s. 1735-1750Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In science education, students sometimes create and engage in spontaneous science-oriented play where ideas about science and scientists are put to use. However, in previous research, little attention has been given to the role of informal spontaneous play in school science classrooms. We argue that, in order to enhance our understanding of learning processes in school science practices, research that investigates play as an aspect of everyday culture is needed. The aim of this paper is to explore students’ informal play as part of activity in lower secondary school science. The empirical study was conducted in two Swedish compulsory schools in grade 6. Data were collected throughout a teaching unit called ‘The Chemistry of Food’ during a 10-week period using video and audiotape recordings of classroom work. Our analyses show that the play students engage in involves the transformations of given tasks. We find that students’ spontaneous collective play offers opportunities for them to explore the epistemic values and norms of science and different ways of positioning in relation to science. Our findings contribute to the understanding of how learning in the school science classroom is socially and culturally–historically embedded and how individual students’ engagement through play may transform and transcend existing classroom practices.

  • 265.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager-Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Vad vi vet om fett – en studie av att ta elevers erfarenheter som utgångs-punkt för NO-undervisning.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idén att bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper har varit betydelsefulla i det som benämnts ‟konstruktivistisk undervisning‟ i naturvetenskapliga ämnen. Ett råd till lärare har varit att ta elevers tidigare erfarenheter och kunskaper som utgångspunkt för undervis-ningen. Dessa idéer är framträdande i svenska NO-läromedel och upplägg för praktiskt under-sökande arbetssätt (t.ex. NTA). Syftet med detta paper är att problematisera hur elever använ-der ‟vad de redan vet‟ i praktiskt undersökande arbete i NO-undervisnings-praktiken. Inne-börder av att ta utgångspunkt i elevers tidigare efterenheter eller vad de vet om något är inte okomplicerat. Tidigare studier pekar på att det för olika skolämnen utvecklats olika skoläm-nespraktiker. Användning av det som ibland kallas vardagserfarenheter blir begripligt utifrån den specifika skolämnespraktiken snarare än utifrån en vardagskontext. Tidigare forskning om användning av vardag och tidigare erfarenheter i skolan har dock inte fokuserat på vad elever gör när de gör bruk av egna erfarenheter och kunskaper i praktiskt undersökande arbete och i vilken utsträckning bruk av egna erfarenheter bidrar till elevers lärande i linje med det avsedda undervisningsinnehållet i praktiskt undersökande arbete. Vi redovisar här en studie av hur elever arbetar med ‟vad de vet om fett‟ inom ramen för arbete med uppdraget "Matens kemi" i NTA-programmet. NTA (

    Naturvetenskap och teknik för alla) är ett program för prak-tiskt undersökande arbete med naturvetenskap och teknik i grundskolans tidigare år. I arbetet med matens kemi inleds varje avsnitt med att eleverna ska diskutera ‟vad de vet om‟ olika näringsämnen och därefter undersöka i vilka olika sorters livsmedel som detta näringsämne finns. I det avsnitt som handlar om fett undersöker eleverna om det finns fett i t.ex. mjölk, vatten, äpple, mjöl o.s.v. Studien bygger på analys av transkriberade ljud- och video-inspel-ningar av 12 elevgrupper i två klasser, på vardera skolan, som arbetar med lektionen om fett i uppdraget "Matens kemi". Det empiriska materialet analyseras i ett verksamhets-teoretiskt perspektiv. Resultaten visar att eleverna gör bruk av ‟vad de vet om fett‟ på olika sätt, som del av olika verksamheter. Vi urskiljer tre verksamheter som svarar mot olika ledande motiv: ut-bildning, naturvetenskaplig enkulturering och sociala relationer. Med de exempel vi lyfter fram i analysen visar vi att hur och vilka tidigare erfarenheter elever använder i arbetet med fett inte bara handlar om vilka erfarenheter elever har i relation till fett utan vilka verksamhe-ter eleverna deltar i. Elevernas bruk av ‟vad de vet om fett‟ i relation till olika motiv känne-tecknas av olika tillgängliga resurser, olika gemenskaper, olika arbets-delning mellan elever och elever-lärare samt olika normer/regler för att åstadkomma det som eftersträvas. Samman-fattningsvis visar studien att det inte möjligt att urskilja elevers tidigare erfarenheter i relation till ett naturvetenskapligt fenomen eller begrepp som något i sig som kan utgöra utgångspunkt för undervisningen.

  • 266.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager-Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    'What do you know about fat?' Drawing on diverse funds of knowledge in inquiry based science education2012Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 8, nr 2, s. 178-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Connecting students’ worlds, knowledge and experiences with school science has been a central issue in science education research. Here, we conceptualize processes of drawing on students’ personal experiences and knowledge in terms of ‘funds of knowledge’. We scrutinize two sixth grade classroom practices where the inquiry curriculum reform effort, Naturvetenskap och teknik för alla (NTA), is used. This curriculum material explicitly incorporates ideas of ‘learning science from experience’. Our aim is to contribute to a discussion on what conditions of inquiry based science education (IBSE) practices may open up opportunities for science to become personally relevant to students. The  research question investigated is: What do students do when they draw on funds of knowledge that are related to students’ memberships and experiences out-of-school in IBSE pratices? We then use Cultural-Historical Activity Theory framework to analyze how students’ actions of drawing on different funds of knowledge gain meaning in relation to different cultural-historical motives. Our findings indicate that students, when positioning themselves as part of different communities in relation to different goals and overall motives, make use of quite different funds of knowledge. Finally, we discuss possibilities for expanding and acknowledging students’ funds of knowledge when working with  investigations in the science classroom.

  • 267.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager-Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Play with Science in Inquiry Based Science Education2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In science education students sometimes engage in imaginary science-oriented play where ideas about science and scientists are put to use. Through play, children interpret their experiences, dramatize, give life to and transform what they know into a lived narrative. In this paper we build on the work of Vygotsky on imagination and creativity. Previous research on play in primary and secondary school has focused on play as a method for formal instruction rather than students’ spontaneous informal play. Our aim is to explore students’ informal play as part of activity in lower secondary school science. The empirical study was conducted as part of a larger study on learning, narrative knowing and remembering in inquiry based science education in two Swedish compulsory schools. Data were collected during 10 weeks using video- and audiotape recordings. The results show that the studied classroom practices offer students a variety of resources that may be used to engage in spontaneous play with science. We discern two categories of play: role-playing and game-playing involving transformations of classroom tasks and opening up for different social positioning in relation to science. Implications for teaching science is that teachers, in order to promote students learning about science as a cultural endeavor and about themselves in relation to science and scientist communities may encourage students’ informal play.

  • 268.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager-Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Play with Science in Inquiry Based Science Education2012Ingår i:  Science learning and Citizenship.  E-bok: http://lsg.ucy.ac.cy/esera/e_book/base/table-of-content.html.: The ESERA 2011 conference. / [ed] C. Bruguière, A.Tiberghien & P.Clément, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In science education students sometimes engage in imaginary science-oriented play where ideas about science and scientists are put to use. Through play, children interpret their experiences, dramatize, give life to and transform what they know into a lived narrative. In this paper we build on the work of Vygotsky on imagination and creativity. Previous research on play in primary and secondary school has focused on play as a method for formal instruction rather than students’ spontaneous informal play. Our aim is to explore students’ informal play as part of activity in lower secondary school science. The empirical study was conducted as part of a larger study on learning, narrative knowing and remembering in inquiry based science education in two Swedish compulsory schools. Data were collected during 10 weeks using video- and audiotape recordings. Our analyses of play show that the students step in and out of play when engaging in task completion. Play offers opportunities for sense-making, opposition and exploration of ways of enacting science identities. Implications for teaching science are that teachers, in order to promote students’ learning about science as a cultural endeavor and students’ learning about themselves in relation to science and scientist communities, may encourage students’ informal play.

  • 269.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Argumentation and Critique in Science Citizenship Education and Scientific Literacy: Symposium on Literacy and Didactics: Perspectives, Practices and Consequences I2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How citizenship education should be designed and what it should aim for is debated. The Swedish national curriculum describes the democratic mission for the compulsory school as imparting respect for human rights, fundamental democratic values and preparing students to responsibly participate in societal life. This mission is to be implemented in all school subjects. Here, we aim to shed light on how these ideas are expressed in the curriculum documents for science education in compulsory school in terms of argumentation and critique. We perform an analysis of the national syllabuses and commentary materials and also discuss the results from educational philosophy perspectives. First, we scrutinize the idea of developing students’ abilities to engage in argumentation, argumentation as means to reach consensus and argumentation as dissensus and agonism from a radical democratic perspective. Second, we scrutinize the idea of critique as expressed in the documents in relation to what has been described as a neo-liberal discourse of independence and integrity. We summarize our findings in what we suggest to be a tension between consensus and agonism. We point to affordances and constraints in the curriculum documents concerning possibilities of bringing together argumentation and critique in what we call critical deliberative education.

  • 270.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Scientific literacy som argumentation och kritik2013Ingår i: Scientific Literacy: teori och praktik / [ed] Eva Lundqvist, Roger Säljö & Leif Östman, Malmö: Gleerup , 2013, s. 87-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 271.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Who is the democratic citizen?2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 272.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Remembering as access points for scientific literacy2013Ingår i: EARLI 2013 Book of Abstracts, 2013, s. 1053-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A central issue for educational research is how education may contribute to the personal development of children. A condition for developing such classroom practices is that access points to shared experiences are established in the classroom. The aim of this contribution is to illustrate how remembering can be understood as a situated and transformational activity shared by students and teachers in finding access points to scientific literacy. We ask how shared remembering functions as a pedagogical arrangement to make teaching experiences in science available for students’ continued reflection. Memories are often treated in education as entities being stored in the brain and which can be retrieved on demand. When approached from a sociocultural, situative and pragmatic perspective, memory does not come ready-made. Here, we draw on a six-week Chemistry project in primary school. We analyse one episode from a teacher-led group conversation where students report their ‘inquiry-home-work’ on the water-solubility of different food. This pedagogical sequence is an example of an arrangement with a purpose to make inquiry aspects of scientific literacy available to students through remembering. We find that the teacher draws on a broad repertoire of ways to construct a collective narrative of inquiry. The remembering requires joint negotiation of what is to be remembered. This joint negotiation has conceptual consequences in that it is simultaneously a negotiation of what instances qualify as examples of the phenomena of solubility and of what is necessary to make explicit in order to reflect upon the qualities of inquiry work.

  • 273.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lager-Nyqvist, Lotta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Remembering as Instructional Work in the Science Classroom2017Ingår i: Memory Practices and Learning: Interactional, Institutional and Sociocultural Perspectives / [ed] Åsa Mäkitalo, Per Linell, Roger Säljö, Information Age Publishing, 2017, s. 75-92Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 274.
    Andrén, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
    "Att bli bättre som lärare helt enkelt": Lesson/learning study som skolutveckling2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under senare år har allt fler inom skolan hört talas om modellerna lesson study och learning study. Ofta presenteras dessa som framgångsmodeller för att utveckla undervisningen och dess innehåll. I min studie granskar jag denna ståndpunkt genom att belysa modellernas ingående delar utifrån såväl aktuell skolforskning som uppfattningar hos deltagare i ett nyligen genomfört projekt i Stockholms stad. Syftet har varit att undersöka skilda uppfattningar som dessa deltagare har av aspekter inom lesson study/learningstudy som kan betraktas som betydelsefulla i skolors förändringsprocess samt deltagarnas uppfattningar av möjligheter och hinder för att denna process ska kunna initieras och upprätthållas. Mitt intresse har också varit att undersöka om det finns skilda uppfattningar på gruppnivå, vilket gjorde att jag genomförde intervjuer med de handledande lärarna, skolledare och kommunens ansvariga. Min undersökning har gjorts med hjälp av en fenomenografisk ansats och analys.

    Resultaten visar att handledarna framhåller betydelsen av de kollegiala samtalen, som med fokus på undervisningsinnehåll har möjligheter att leda till såväl ett ökat meningsinnehåll i professionen som till mer kvalificerad undervisning och därmed ökade möjligheter för elever att lära. Man anser att det är modellernas struktur som möjliggör samtalens kvalitet och man har uppfattningen att elevernas delaktighet i processen är unik för dessa modeller. Även skolledarna uppfattar de kollegiala samtalen som en bärande del i modellerna, framför allt menar man att  lärarna får syn på, och därmed kan tänkas förbättra, sin egen undervisning. På den kommunala nivån betraktar man möjligheterna till ämnesfördjupning för de deltagande lärarna som en väsentlig aspekt eftersom man uppfattar lärares goda ämneskunskaper som nödvändiga för förbättrade elevresultat. Frivilligheten att delta i en lesson study eller learning study, både för enskilda lärare och för skolor, framhålls på alla nivåer som en förutsättning för dessa modellers möjligheter till implementering och institutionalisering.

     

  • 275.
    Andrén, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Barns och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap: Existentiella teman på BRIS Diskussionsforum2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom åren har jag haft många samtal med barn på lågstadiet om deras livsfrågor. De senaste åren har jag även som volontär på BRIS fått möjlighet att möta barns skilda tankar om livet och sin livssituation. I min uppsats undersöker jag hur barns existentiella frågor kan förstås och tolkas i relation till ”skolämnet” livskunskap, ett ämne med skiftande innehåll och utformning som idag återfinns på många skolor i Sverige. Mina forskningsfrågor behandlar innehåll i barns och ungas existentiella frågeställningar så som de kommer till uttryck i deras inlägg på BRIS Diskussionsforum. Vidare undersöker jag hur ämnet livskunskap beskrivs och diskuteras i tidigare forskning och slutligen gör jag en jämförelse mellan svaren på dessa båda första frågor när jag analyserar hur livsfrågorna, så som de framträder i mitt material, kan relateras till livskunskapsämnet.

    Påverkad av min förförståelse för barns och ungas förmågor att både tänka om och samtala om livsfrågor har jag valt en hermeneutiskt fenomenologisk forskningsansats i analys och tolkning av mitt datamaterial. Den hermeneutiskt fenomenologiska analysen bidrar till att skapa en fördjupad förståelse för varför barnens frågor är just livsfrågor. Med utgångspunkt i Max van Manens fyra ”existentials”, lived other, lived body, lived time och lived space, har jag sökt, och hittat, dessa teman i barnens texter. Varje livsvärldstema, varje ”existential” är en egen dimension men samtidigt påverkar och förstärker den de övriga. Hur fond, i form av tid och plats, och speglingar upplevs möjliggör den mening som skapas i de mänskliga relationerna.

    Jag har gjort en kortfattad forskningsöversikt av livskunskapsämnets innehåll och utformning. Val av såväl ämnesinnehåll som lektionsutformning tycks bottna i uppfattningar om att barn har brister i bland annat social och emotionell kompetens samt att dessa brister kan undervisas bort genom olika övningar och färdighetsträning. Det privata betonas och man utgår ofta från manualbaserade individinriktade program.

    Vid en jämförelse mellan de existentiella frågeställningar som väcks av barn och unga i mitt material och den bild som forskningen ger av livskunskapsämnet framstår det senare som påtagligt vuxenstyrt och utan att varken tematiken i barnens texter eller deras påtagliga emotionella och sociala kompetens beaktas eller ges utrymme.

  • 276.
    Ankel, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sahlberg, Stefan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digital nyckelperson: Se till å bli en!2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 277.
    Anker-Hansen, Jens
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Assessing Scientific Literacy as Participation in Civic Practices: Affordances and constraints for developing a practice for authentic classroom assessment of argumentation, source critique and decision-making2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis takes a departure from a view of scientific literacy as situated in participation in civic practices. From such a view, it becomes problematic to assess scientific literacy through decontextualised test items only dealing with single aspects of participation in contexts concerned with science. Due to the complexity of transferring knowledge, it is problematic to assume that people who can explain scientific theories will automatically apply those theories in life or that knowledge will influence those people’s behaviour. A common way to more fully include the complexity of using science in different practices is to focus participation around issues and study how students use multiple sources to reflect critically and ethically on that issue. However, participation is situated in practices and thus becomes something specific within those practices. For instance, shopping for groceries for the family goes beyond reflecting critically and ethically on health and environment since it involves considering the family economy and the personal tastes of the family members. I have consequently chosen to focus my studies on how to assess scientific literacy as participation in civic practices. The thesis describes a praxis development research study where I, in cooperation with teachers, have designed interventions of assessments in lower secondary science classrooms. In the research study I use the theory of Community of Practice and Expansive Learning to study affordances and constraints for assessing communication, source critique and decision-making in the science classroom. The affordances and constraints for students’ participation in assessments are studied through using a socio-political debate as an assessment tool. The affordances and constraints for communicating assessment are studied through peer assessments of experimental design. The affordances and constraints for teachers to expand their assessment repertoire are studied through assessment moderation meetings. Finally, the affordances and constraints for designing authentic assessments of scientific literacy are studied through a review of different research studies’ use of authenticity in science education. The studies show that tensions emerge between purposes of practices outside the classroom and practices inside the classroom that students negotiated when participating in the assessments. Discussion groups were influential on students’ decisions on how to use feedback. Feedback that was not used to amend the designs was still used to discuss what should count as quality of experiments. Teachers used the moderation meetings to refine their assessments and teaching. However, conflicting views of scientific literacy as either propositional or procedural knowledge were challenging to overcome. Different publications in science education research emphasised personal or cultural aspects of authenticity. The different uses of authenticity have implications for authentic assessments, regarding the affordances and constraints for how to reify quality from external practices and through students’ engagement in practices. The results of the studies point to gains of focussing the assessment on how students negotiate participation in different civic practices. However, this approach to assessment puts different demands on assessment design than assessments in which students’ participation is compared with predefined ideals for performance.

  • 278.
    Anker-Hansen, Jens
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Affordances and Constraints of Using the Socio-Political Debate for Authentic Summative Assessment2015Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 37, nr 15, s. 2577-2596Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports from an empirical study on the affordances and constraints for using staged socio-political debates for authentic summative assessment of scientific literacy. The article focuses on conditions for student participation and what purposes emerge in student interaction in a socio-political debate. As part of the research project, a socio-political debate was designed for assessing student competences of scientific literacy in classroom practices. The debate centred on a fictive case about a lake where a decline in the yield of fish had been established. The students were assigned the task of participating in the debate from appointed roles as different stakeholders. Data were collected with video recordings of the enacted student debates. Student participation was analysed with the theoretical framework of communities of practice. The results show that multiple conflicting purposes of the socio-political debate as an assessment task emerged. The emergent purposes were: (I) putting scientific knowledge on display versus staying true to one’s role, (II) putting scientific knowledge on display versus expressing social responsibility, (III) putting scientific knowledge on display versus winning the debate, (IV) using sources tactically versus using sources critically. As these purposes emerged in classroom practice, tensions between different ways of enacting participation in the debates became manifest. Based on these findings, this paper discusses the affordances and constraints for using a socio-political debate for classroom-based assessment of scientific literacy and argumentation in terms of validity, reliability and affordability.

  • 279.
    Anker-Hansen, Jens
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Challenging and Expanding Science Teachers’ Assessment Repertoires Through Social ModerationIngår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Curriculumreforms in Sweden have gradually shifted science education syllabi towards amore citizen-oriented science. Swedish science teachers have expresseduncertainty how to assess new syllabi standards concerning communication,source critique and decision-making. Research indicates that assessmentmoderation meetings, where teachers meet and assess together, are more helpfulto teachers in development of a joint assessment practice than externallyproduced tests. This article reports from an intervention study thatinvestigates the possibilities for using assessment moderation meetings forexpanding teachers’ assessment repertoires for challenging aspects of thescience subjects’ syllabi. Assessment moderation meetings were studied in twoschools with different discourses for assessing science and analysed with thetheory of expansive learning. Teachers for one of the schools constantlyelicited science and interpreted students’ answers, whereas the teachers fromthe other school demanded that their students elaborated scientific aspects intheir replies and expressed themselves clearly. The teachers in both schoolsalso expanded their assessment practices in different directions depending onhow they identified contradictions between prior assessment practices and newdemands. The meetings forced the teachers to listen to the multiple voices inthe group and negotiate collective changes in the assessment practice. However,teachers could choose not to follow the expansions of their colleagues.

  • 280.
    Anker-Hansen, Jens
    et al.
    The Swedish National Agency for Education, Sweden.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    In Pursuit of Authenticity in Science Education2019Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 1, s. 54-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a systematic review of how authenticity is used in science education research and discusses the implications these uses have for the design of science education classroom practices. Authenticity has been discussed in education for decades. However, the authenticity of science education not only concerns the design of educational activities, but also the content of what is being taught. This article reviews research articles published in 2013 and 2014, in the three highest ranking journals in science education, regarding how authenticity is framed in science education. The findings suggest that the uses vary greatly from referring to externally defined practices to student relevance. The findings are discussed with the notions of cultural and personal authenticity to suggest important aspects involved with designing science classroom activities authentic to the different references. Based on the review, we have developed a strategy for balancing authenticity in science education classroom practices between cultural and personal authenticity.

  • 281.
    Anker-Hansen, Jens
    et al.
    Swedish National Agency for Education, Sweden.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Using and rejecting peer feedback in the science classroom: a study of students' negotiations on how to use peer feedback when designing experiments2019Ingår i: Research in Science & Technological Education, ISSN 0263-5143, E-ISSN 1470-1138, Vol. 37, nr 3, s. 346-365Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Research on peer assessment has noted ambiguity among students in using peer assessment for improving their work. Previous research has explained this in terms of deficits in the student feedback, or differences in student views of what counts as high-quality work. Purpose: This study frames peer assessment as a social process in the science classroom. The aim is to explore peer assessment in science education as social practice in order to contribute to an understanding of the affordances and constraints of using peer assessment as a learning tool in science education. Design and Method: The study was conducted in four lower secondary school classes, school years 8 and 9, in two different schools. An intervention study was designed focussing on the topic of experimental design. It involved the students in a process of peer assessment where they designed experiments individually, and then exchanged their designs, conducted each other's experiments, provided feedback to each other and revised their original design after discussing the feedback in groups. Data were collected in the form of audio recordings of student discussions and written work. Results: The results show that, although not all peer feedback resulted in revisions, peer feedback was useful to the students in group interaction when negotiating quality in their work. Conclusions: To conclude, the potential for using peer assessment in science education should not only be evaluated through the students' revisions but also in terms of in what ways the feedback constitutes interactional resources for defining quality in student work.

  • 282.
    Anna, Eklöf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Man måste gå tillbaka för att kunna gå vidare: Pedagogisk dokumentation ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med. Slutsatsen av studien är att förståelsen för återbesök av dokumentation kan fördjupas genom ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Perspektivet kan bidra till att återbesök inte enbart handlar om att återge något som varit utan återbesök av dokumentation kan leda arbetet och vidare lärprocesser framåt. 

  • 283.
    Anna-Karin, Hultman
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Morgensterns, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Se mig!: Jämlik psykosocial hälsa för alla barn och varje barn i förskolan - ett specialpedagogiskt perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett specialpedagogiskt examensarbete med undersökningsområdet jämlik psykosocial hälsa. Syftet är att undersöka hur förskolans verksamhet tillämpar förebyggande insatser för alla barn och varje barn i en inkluderande förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma förskollärare från några kommuner i Stockholm.

     

    Det analyserade resultatet presenteras utifrån fem teman där förskollärare beskriver relationen mellan jämlik psykosocial hälsa med förankring i en inkluderande verksamhet. Vidare beskrivs möjligheter samt förebyggande insatser på organisations-, grupp- samt individnivå utifrån att inte ignorera barns svårigheter, utan se alla barn och varje barns olikheter som en tillgång i förskolans inkluderande verksamhet. Även möjligheter till goda relationer och pedagogisk kvalité, där vuxna med sitt förhållningssätt är medvetna och goda förebilder samt engagerade, genom att ta tillvara barns intressen och behov av att bli sedda och bekräftade för sitt egenvärde. Förutsättningar beskrivs vara samarbete och specialpedagogiskt stöd. Hinder i verksamheten beskrivs på organisations- grupp- och individnivå som bristande specialpedagogisk kunskap, tidsbrist och stress, vilket kan leda till brist på empati samt respektlöst bemötande.

     

    Denna studie kan ses som ett bidrag till fortsatta studier om jämlik psykosocial hälsa i förskolan, då förslagsvis med utgångspunkt från barnets perspektiv.

  • 284.
    Anna-Lena, Rostvall
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
    Tore, West
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
    Interaktion i musikundervisning2006Ingår i: Resultatdialog 2006: Forskning inom utbildningsvetenskap, Vetenskapsrådet , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 285.
    Antera, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Adult educators' competences. The principals' view: A comparative study of Komvux and Folk high schools in Sweden2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Due to the growing importance of lifelong learning, country examples of good practices are attracting more and more attention. Characterized by high participation rates and enjoying long tradition, the Swedish adult education is considered a thriving education system. Nevertheless, with regards to adult educators’ qualifications, low regulation is detected turning the Swedish case in an intriguing topic of investigation.

     

    In this context the current study attempts to explore the competences of adult educators. More specifically, it constitutes an effort to detect the most significant among them, by examining the perspective of adult education centers principals, actors with major influence in recruiting and further training adult educators.

     

    The study engages a qualitative approach, collecting data through semi-structured interviews with adult education centers principals. The findings are analyzed and compared based on predetermined units of comparison, consisting of municipal adult education centers (komvux) and folk high schools, two different types of education providers.

     

    On the basis of the findings of this research study, it can be concluded that the locus was on competences related to teamwork and organizational learning. On the other hand, teaching competences, especially in the form of formal qualifications were not prioritized or set in the center of discussion.

     

    Nevertheless, the lack of initial education programs specialized in adult learning affects the professionalization of adult educators in various unexplored ways and thus requires more research.

  • 286.
    Antonsson, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Malmborg, Eva
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Stödinsatser för föräldrar till barn med autismspektrumstörning: en intervjustudie med sex familjer2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp. Tiden under utredning var föräldrarna informationstörstiga. Efter diagnosen var satt önskade några föräldrar en samordnare som kunde hålla i alla kontakterna, med de olika instanser som de kan söka stöd ifrån. Vår slutsats är att föräldrars oro måste tas på allvar redan tiden före utredningen. Flertalet av föräldrarna har behov av mer information under utredningen samt stödinsatser efter diagnos och behov av en samordnare.

  • 287.
    Appelgren, Jakob
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lärares bedömning av laborativa inslag i fysik: En studie i gymnasieskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur bedömning av laborativa inslag sker i gymnasieskolans fysikämne. Den undersöker också vad som bedöms av elevens kunskaper om fysikens karaktär och arbetssätt i samband med laborativa inslag. Liknande studier finns i grundskolan men saknas i gymnasiet. Hur bedömning sker har stor inverkan på elevers lärande. Fysikens karaktär och undersökande arbetssätt är viktiga inslag att få med i undervisningen för att elevernas vetenskapliga förmågor ska utvecklas. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem fysiklärare kring detta tema. Bedömningen av laborativa inslag visade sig mest vara baserad på laborationsrapporter. Fysikens karaktär och undersökande arbetssätt visade sig knappt vara ett innehåll i de laborativa inslagen. Detta betyder att fysikens karaktär och arbetssätt bör få en större och mer genomtänkt bild i undervisningen och speciellt i laborativa inslag. Vidare didaktisk forskning i gymnasiet bör fortsätta att ta avstamp i naturvetenskapens karaktär och arbetssätt för att kartlägga lärares tolkning av innehållet och hur detta förmedlas till elever.

  • 288.
    Aras, Elizabet
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Early Opportunities for Quality Learning: A Comparative Study of Swedish Preschools' Language Practice2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska förskolan är internationellt känd för sin höga kvalitet. Barn i Sverige ges tidiga utbildningsmöjligheter för lärande och utveckling inför deras skolstart. Den svenska förskoleverksamheten bör omfatta ett övergripande språkutvecklande arbetssätt, men däremot visar studier att barnens förutsättningar för språkinlärning varierar inom landet. Medan den svenska förskolans läroplan reflekterar barns lust att lära, bör förskolepersonalen ändå vara medveten om sin egen praktiska teori för att arrangera för lärande. Forskning visar att förskoleverksamheter av hög kvalitet gynnar barns framtida skolresultat. Därmed syftar denna studie på att undersöka barns möjligheter för kvalitet i lärande och utvecklande inom den svenska förskolan, genom att utforska innehållet av förskolans pedagogiska arbete. Förskolans roll är att erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Denna studie syftar på att undersöka vad kvalitet kan innebära i relation till språkinlärning. För att få en förståelse för kvalitet fokuserar denna studie på de struktur- och processinriktade insatserna inom sex kommunala förskolor och två kommuner. För att ge insikt om förskolornas praktik har ett kvalitativt förhållningssätt använts för att genomföra intervjuer med förskolechefer och tjänstemän från utbildningsförvaltningar, samt enkäter med förskolepersonal och observationer av läromiljöer. Eftersom kvalitetsinsatserna varierar mellan förskolorna och kommunerna påverkar detta resultaten av barnens språkutveckling. Denna studie tydliggör att resultaten beror framför allt på förskolepersonalens förmågor och kompetenser att utveckla verksamheten.

  • 289.
    Aras, Elizabet
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Shamoon, Stephanie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    En glimt av hur barnsynen speglas inom två olika länder: En jämförande studie mellan en förskola i Sverige och en förskola i USA2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 290.
    Arbman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Wederbrand, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bedömning för identifiering av språkstörning hos flerspråkiga barn: En systematisk litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 291.
    Ardesjö, Ida
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Svenborn, Johanna
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Flexibel skolstart2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång. Vi undersökte synen på en flexibel skolstart hos de verksamma i försökskommunerna, med tonvikt på konsekvenser. I arbetet med att behandla och bearbeta frågan har vi tagit hjälp av John Deweys teorier. Det livslånga lärandet och den flexibla skolgången/skolstarten är en enligt oss en naturlig förlängning av den reform som på 1990-talet förde in sexåringarna i skolan. Dokument som läroplanerna och IUP:n framhäver redan en strävan mot en starkare individualisering i skolan och mot en mer sammanhållen skolform. Vår undersökning är baserad på tidigare svensk forskning, John Deweys teorier samt en öppen enkät utskickad till Sveriges försöksverksamheter. Efter analysering och tolkning av vårt resultat anser vi att konsekvenserna av en ökad flexibilitet skulle kunna gynna eleverna och deras lärande. Med en slopad timplan, en stark och tydlig struktur (både för eleven och pedagogen) samt en flexibel skolgång skulle visionen om en skola för alla, göras fullt möjlig. Men arbetet kommer att kräva tid, engagemang och en attitydförändring kring skolans uppgift och utformning.

  • 292.
    Arfwedson, Gerd B.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Reformpedagogik och samhälle: en komparativ studie av pedagogiska reformrörelser i USA och Tyskland från 1890-talet till 1930-talet2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study is a comparative, text analytical and humanistic approach to the inquiry into the reform movements in education from the 1890'ies to the middle of the 1930'ies in two countries, Germany and the United States of America. The study also utilizes some newer concepts, as Foucault's concepts of 'discourse' and 'regime of truth'.

    The comparison is doublesided; it deals with both progressive or reform practice and progressive or reform theory in the two countries. Both practice and theory is (as always) embedded in a specific social and political context. The primary aim is the understanding and mapping of the reform practice and the reform theory, but a second aim is to understand them with account taken to the background of their different contextual conditions. The study will show, that there are some differences between German and American reform practices, but it will also show that the practices in the two countries are much more alike than the theories. It will be shown that the theories are more dependent of the specific historical and cultural traditions, more dependent of a national consensus and a national political basis than is practice. The whole reform movement can, from a social point of view, be understood as the educational answer to the fact of a new industrial era - from an educational point of view it can be understood as an exhange of one curriculum theory for another.

    The empirical research material, representing reform practice, consists of about a dozen or more rather long discussions of reform schools in each country. In USA these reports and descriptions come from educational researchers visiting schools and in Germany from teachers. The empirical material, representing reform theory consists of philosophical and theoretical issues and discussions among the professors of philosophy and education in each country. A starting-point for the analyses of reform practice is some curriculum principles, expressing the new educational faith in students' freedom, in manual work, and in the need for communication and community life in schools. A starting-point for the inquiry into reform theory is its background of philosohical and ideological views of society and individual, views, that are important features of the theory. During this early reform period several educational sciences were established in both countries. A main interest in this part is first the study of the very kind of sciences which were emerging in USA and Germany, second the differences between them, and third their consequences for the relation between school policy, theory and practice.

  • 293. Arfwedson, Gerhard
    School codes and teachers' work: three studies on teacher work contexts1985Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 294.
    Arikan, Neslihan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Oriakhel, Nargis
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mottagande och inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet: - En intervjustudie med åtta fritidspedagoger2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

  • 295.
    Arizcurinaga, Horea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Varför hälsar du inte?: En studie i några muslimers tankar inför första mötet med en vägledare2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte var att ta reda på hur viktig kulturell kompetens är i vägledning av personer med multikulturell bakgrund. Jag vill även belysa att vad som ses som normalt i en kultur kan betyda något helt annat i en annan. Undersökningen går även in på kulturkrockar och dess problematik i samband med vägledning. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ, och de fem respondenter som intervjuades var alla praktiserande muslimer. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är den konstruktivistiska. Undersökningen visar att individerna på olika sätt kompromissar för att få deras vardag att gå ihop med sin religiösa trosuppfattning. En slutsats som drogs är att kulturell kompetens till viss del är nödvändig, dock är det vägledarens förhållningssätt som är avgörande för om det blir ett lyckat möte.

  • 296.
    Arjmand, Reza
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Inscription on Stone: Islam, State and Education in Iran and Turkey2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study explores the role of education as means of creation and maintenance of religious hegemony in Iran and Turkey. In the context of this study, state-sponsored systems of mass education aim to socialize generations of children into accepting the ideology and values of the dominant groups as the normal state of affairs. Hegemony, thus, is advanced not solely by excluding oppositional forces but by moral leadership throughout the total ideological and socio-political structure.

    Reviewing the notion of education in Islam and the role of the Quran and Sunna and other sources of knowledge in Islam, the study focuses on the impact of Shari'a in forming the theories of state and education in Islam. Representing two different schools of Muslim thought, Iran and Turkey have different interpretations of the state and its role in education which determines the degree of involvement and extent of authority of the political and religious leaders over education. Unity of Islam and the state in the Iranian theocratic system provides an ideologically-laden education which is rooted in one principle: training a new generation of pious, “ideologically committed Muslims”. However, the endeavors of the Turkish secular state have been focused on establishing a mass popularized secular education in order to produce nationalist citizens.

    The Iranian revolution of 1979 contributed extensively to the awakening of the religious revival, calling for a shift from a Western model of social order to the one deeply rooted in Islamic beliefs and values. The close link between education and ideology in Iran is apparent from the goals set for educating the young, most of them openly political: acceptance of God's absolute authority manifested through the authority of ulama; support for the political, economic, and cultural unity of all Islamic global community (umma) and for oppressed peoples (mustaz’afin); rejection of every form of oppression, suffering, and domination. The four ideological pillars of the Islamic Republic, inseparability of religion and politics, Islamic revival, cultural revolution, and creation of a committed Muslim, have had a direct impact on Iranian education.

    The “Unity of Education Act” in the Republic of Turkey placed all educational activities under strict government control by introducing a state monopoly on education. Kemalism is based on an emphasis on national and republican principles and secularism in which religion has no place and is left out of the scope of formal education. Hence, the transmission of religious knowledge from one generation to another was only possible through informal channels such as family, the small community or underground activities of religious orders. Islam, however, gradually penetrated the public life in Turkey and challenged the secularism. The goal of the Turkish national education as to unite the entire nation through a national consciousness, to think along scientific lines, and intellectually as well as worldly, leaves no place for Islamic religious education. In spite of the government's emphasis on a secular and nationalist system, Islam remains as a force, particularly in its capacity to utilize new elements required for a modern society.

    Although Islam has not yet challenged the supremacy of secular education in Turkey, it expanded its influence both in formal and informal education, content and structure.

  • 297.
    Armér, Rebecca
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lindh, Anne-Lie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Och sen tryck!": Kommunikation och lärande i samspel genom förskolebarns användning av surfplattor,2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 298.
    Arnberg, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pierre, Iréne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Grundskola eller särskola?: En undersökning om att välja skolform för barn med funktionsnedsättning2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan.

     

    Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till. Intervjuerna visade att föräldrarna upplever att val av skolform egentligen inte är/var ett val. Föräldrarna är oroliga för att deras barn inte ska få tillräckligt stöd om de går kvar i grundskolan. Det är i slutändan resurserna som avgör vilken skolform föräldrarna upplever sig kunna välja. Några föräldrar har haft sina barn i grundskolan under flertalet år och de upplever att deras barn inte fått sina behov tillgodosedda i grundskolan och att det har varit huvudanledningen till att föräldrarna valt grundsärskolan. Några föräldrar upplever att när deras barn börjar grundsärskolan finns det inte heller där tillräckligt med resurser. Alla föräldrar upplever att valet är/ har varit jobbigt.

     

  • 299. Arneback, Emma
    et al.
    Blåsjö, Mona
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Doing interdisciplinarity in teacher education: Resources for learning through writing in two educational programmes2017Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 4, s. 299-317Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With a focus on resources for learning through writing, this paper compares the interdisciplinary framings of two teacher education programmes. What are the implications of these framings and resources for students’ possibilities when they write independent projects/bachelor theses? The paper presents a case study with data (interviews, texts, observations) from two different teacher education programmes. The conceptual framework stems from the Academic Literacies approach. The analysis shows that one of the programmes shapes interdisciplinarity by a “block approach” that allows students to work independently, while the other is shaped as a “bridging approach” with tight collaboration between students and tutors. The two educational programmes apply the same national regulating documents in different ways, thus creating different possibilities for students to learn and write as “independent” or “collaborative” students, respectively. The results contribute to a discussion of higher education structure and the role of writing within it.

  • 300.
    Arnegård, Johan
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL).
    Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences – participants ”feel” the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis.

    In order to study such experiential quality more thoroughly, the author’s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools.

    The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding.

    In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport.

    The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools’ year eleven) from four different schools. The pupils’ parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities.

    The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi’s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu’s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants’ backgrounds, life histories and current living situations.

    The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants’ backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them.

    The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves – and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the ”right level” – also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience.

    The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.

3456789 251 - 300 av 5593
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf