Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456 251 - 276 av 276
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Nilsson, Anette
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Existerar det en pedagogisk, estetisk eller funktionell barnbokskanon i förskolan?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.

  • 252.
    Ortiz de Gortari, Angelica
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Eltayeb, Rawia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Interactive media technologies challenges and risks among youth in Sweden.: 11 children’s and 11 parents’ thoughts and experiences about Internet and video games2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Interactive media technologies like the Internet and video games have opened new avenues of opportunity for many, yet at the same time they represent new challenges and risks, especially for young people.

    In our study, eleven families were interviewed. Their perceptions, experiences and risk management are described in this paper. The children we interviewed were not high media consumers. The vast majority appeared to have a positive attitude towards the Internet, and had learned to handle common interactive media challenges and risk. Nonetheless some online behaviors which we consider risky were indeed commonly practiced. The most commonly encountered risk experienced by children in our study was exposure to undesirable content. Yet, in a group of eleven children two had been victim of cyberbullying and one had been harassed by some classmate or family member.

    The most recurrent negative comments parents made about the internet or video games and children were about the danger of being contacted by strangers, as well as the excessive use of the interactive media technologies.

     

  • 253.
    Pegert, Johanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Pärsby, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Gruppindelningar inom idrott och hälsa2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras.

  • 254.
    Ramm, Marie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama: Man kan aldrig börja tidigt nog2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama.

    Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi.

  • 255.
    Rindstedt, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Children's strategies to handle cancer: a video ethnography of imaginal coping2014Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 40, nr 4, s. 580-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: This article explores how children use fantasy, play, and coping (imaginal coping) in order to handle chronic illness. Imaginal coping, as a theoretical construct, is defined as the use of imagination to deal with the hardships of illness. The overarching aim has been to investigate the various ways in which categories of staff members (doctors, nurses, play therapists, and hospital clowns) and parents support children in their coping. Focus has thus been on collaborative or interactive aspects of playful coping.

    Method: A large proportion of the data collected consists of 93 h of video-recorded interactions between children, parents and staff. The collection of data involved fieldwork carried out with the use of a video ethnographic method, making it possible thereby to analyse and work with data in greater detail. For more than one year, five children with leukaemia were followed as each made their regular visits to a children's cancer clinic in a children's hospital in Sweden.

    Results: Collaborative storytelling, humorous treatment practices, playful rituals, as well as role-reversal play, were all types of events involving staff–child collaboration and creative improvisation.

    Conclusions: Staff, along with parents, played a significant role in the coping process. In various ways, the staff members helped the parents to respond to their children in ways adaptive for coping. It can be seen that imaginal coping is a highly interactional business. In this study it is shown that parents socialize coping; this is sometimes undertaken explicitly, for example, through coaching (in the form of instructions or suggestions) and teaching. But often it is achieved through modelling or intent participation, with the child observing staff members' treatment practices.

  • 256.
    Sandqvist, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Adolescents' Life Styles -: - does not having a car make a difference for sustainability and enriching experiences?2006Ingår i: Human Perspectives on Sustainable Future, University of Joensuu , 2006, s. 231-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The consumption of air and car travel is a major sustainability issue in industrialised countries. What happens if people abstain from car-ownership? Will they miss out on enriching experiences?

    In the study, 141 adolescents (age 12-16) were interviewed, in a strategic sample allowing comparisons between car-owning and car-less households.

    Contrary to expectations, the car-less adolescents engaged in as many organised leisure activities as their peers from car-owning families. A large majority of the adolescents had a country vacation last summer, fewer a ski vacation. On the whole, the adolescents from car-less families had more sustainable travel patterns with relatively minor differences in enriching experiences.

  • 257.
    Shek, Takwen
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Todorovski, Filip
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Ska du grina som en brud nu också?: Hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser. Detta har skett under både idrottslektioner och i omklädningsrum. Sju pojkar ur olika klasser har intervjuats på ett halvstrukturerats sätt vilket innebär att frågorna var väl förbereda innan intervjun började, men att de ändå gav plats för eventuella följdfrågor. Resultatet av vår studie visar olika regler och ideal för hur en man ska vara eller inte vara för att passa in i maskulinitetsnormen. Dessa valde vi att dela in i sex olika teman som vi har namngett enligt följande: att inte visa smärta, inte gråa, inte vara för fåfäng, att byta om på rätt sätt, förbjudna artiklar samt traditionella könsmönster. Slutsatsen av vår studie är att idrottsundervisningen har en stor roll i pojkars maskulinitetsskapande då egenskaper, förknippade med maskulinitet tydligt sätts på prov inom den idrottsliga verksamheten. Idrottsläraren har därmed en betydelsefull roll i skolans strävan mot jämställdhet.

  • 258. Shin, Dongju
    et al.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Early Childhood Education in Sweden2006Ingår i: Korean Journal of Early Childhood Education, Vol. 26, nr 5, s. 79-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the ideology and historical development of and the allocation of administrative and financial responsibility for the early childhood educational system in Sweden. It also looks at the forms used to provide education. Sweden's systematic and integrated approach to policy development, especially with regard to compulsory education, and its substantial public investment in early childhood services are highlighted as relevant practices to explore in terms of their relevancy to means of improving the quality of early childhood education iin Korea.

  • 259.
    Sjöberg, Jeanette
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Chatt som umgängesform: Unga skapar nätgemenskap2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation focuses on social interaction patterns between young people in an online chat room, analyzing how social order is displayed and constituted. An overall issue concerns when and how the participants manage to co-create social communities within this setting.

    The data draw on an ethnographic study, where chat room observations and online recordings were carried out during three years. Methodological guidelines from discursive psychology and conversation analysis have been used in making detailed sequential analyses of chat room interactions.

    The thesis builds on social practice theories, including sociocultural theorizing and studies of language socialization, and work on positionings. The findings show that familiarity with chat language, including the use of emoticons and leet speak, as well as familiarity with netiquette and conversational routines such as greeting- and parting routines, are vital for the participants in order to become parts of local groups and alignments. Playful improvisation is an important feature in the chat room intercourse. Moreover, full participation requires involvement in the lives of co-participants and extended dialogues over time. In the process of moving from peripheral to more central participation, the participants formed alignments with other participants and positioned themselves and their co-participants in the chat room. Such alignments were often founded on a shared taste in, for example musical genres and everyday consumption patterns. Shared views on school, sex and relationships, as well as age or gender alignments also played a role in the creation of local communities. Conversely, issues of exclusion were recurrent features of chat room interplay. All considered this created participation patterns that formed local hierarchies which were not fixed or static, but rather fleeting and dynamic. And yet, the participants generally did not transcend or challenge contemporary age and gender boundaries.

  • 260.
    Skarp, Christina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Läslust och läsutveckling: Fritidsläsningens påverkan på elevernas LUS- resultat2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS – resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning?

    Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ. Jag har använt mig av enkäter i dessa klasser som underlag för studien. Eleverna har fått besvara 15 frågor som främst handlar om deras fritidsläsning. Jag har sedan jämfört elevernas svar med deras LUS- resultat.

    Den slutsats jag har dragit av min undersökning är att det finns ett visst samband mellan att läsa mycket på fritiden och få ett högt LUS- resultat. Det går dock inte med bestämdhet säga om elevernas höga LUS- resultat beror på att de läser mycket på fritiden.

  • 261.
    Strander, Kerstin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Goda pedagogiska miljöer - fristad och utmaning2008Ingår i: Barn i utsatta livssituationer, Gleerups Utbildning AB Malmö , 2008, s. 191-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Barn i Sverige har det materiellt sett bättre än barn i flera andra delar av världen. Men trots at vi lever i ett välfärdssamhälle kommer det dagligen rapporter som visar att många barn och unga mår dåligt av olika skäl.

    I boken ges exempel på vilka barn som löper risk att hamna i en utsatt livssituation och författarna diskuterar vad vuxna kan göra för att hjälpa barn som far illa. Vilken roll har läraren? Vilka krav kan man ställa på skolan?

  • 262.
    Strömberg, Jonathan
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    På tröskeln till gymnasiet: En tolkande fenomenologisk studie av gymnasieungdomars upplevelser av övergången från högstadiet till gymnasiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka och bredda förståelsen för ungdomars upplevelser under övergången från högstadiet till gymnasiet. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars upplevelser under denna övergång. Med hjälp av tolkande fenomenologisk metod har åtta ungdomar i åldern 16–17 år intervjuats och materialet har sedan analyserats. Resultatet utmynnade i tre huvudteman; skolornas betydelser, förväntan och hanterbarhet. Informanterna beskriver en diskrepans mellan hur lärarna på högstadiet beskrev gymnasiet och hur de själva upplevde gymnasiet. Informanterna upplever dessutom en brist i hur högstadieskolorna erbjuder kontinuitet under övergången till gymnasiet vilket har påverkat informanternas förväntan och bidragit med upplevelser av ovisshet inför gymnasiestarten. Den ovisshet som präglar informanternas inledande tid på gymnasiet har i vissa fall gett upphov till försämrat självförtroende och den stora förändring som övergången innebär har lett till identitetsförändring. Övergången till gymnasiet utgör samtidigt en möjlighet för informanterna att bryta sig loss från sitt umgänge och sin miljö och de uttrycker en längtan efter att få en nystart på gymnasiet. 

  • 263.
    Sääf, Ida
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Att sätta regler för, skriva och spela barn(dom): En komparativ diskursanalys av rollspelssytemet The World of Darkness2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genomföra en komparativ diskursanalys av rollspelssystemet The World of Darkness med fokus på böckerna The World of Darkness (2004) och The World of Darkness innocents (2008) för att analysera vilka barndomsdiskurser som produceras i spelet. En Norman Fairclough-inspirerad tredimensionell diskursanalys har anlagts för att uppnå syftet med uppsatsen. Genom att fokusera analysen på spelets regler, fiktion och agens visas det att det sårbara barnet är den återkommande diskursen och påverkas av rådande speldiskurser, skräckkontexten, tabu och en förlegad barnsyn.

  • 264.
    Söderberg, Eva
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Ordning och reda, konsten på freda'!: om fostran, marknad och barnkultur2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 265. Tholander, Michael
    et al.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Teasing as serious business: Collaborative staging and response work2002Ingår i: Text, Vol. 22, s. 559-595Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 266.
    Wallinder, Lina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Religiös barnlitteratur – moral, dogmer eller frihet?: En studie av tio bilderböcker ur ett barndomsdiskursperspektiv2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Först

    genomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån det

    valdes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier om

    barndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.

    Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner och

    pedagogiska syften som ”lättas upp” med hjälp av förströelse i form av glada och lättsamma

    bilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.

    Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier för

    barn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturen

    kan sägas leva upp till dessa båda kriterier.

    Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen om

    det oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetenta

    barnet.

    Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxt

    samt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur.

  • 267.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Constructing childhood in the scout movement – a presentation of a new research project2009Ingår i: 9th conference of the European Sociological Association. Esa 2009. 2-5 September 2009 Lisbon, Portugal. Abstract book, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The scout movement was founded in England 100 years ago. Today, it is established globally and has 38 million members. The Swedish branch of the movement is coeducational and it is based on voluntary work, membership fees and support from the state. The scout movement organizes the free time for many children, youth and adults in Sweden. It is a milieu and a context where children are being trained. The movement contains both traces of continuity and change. In that way it can say something about the development of society. The aim of this paper is to present and discuss the design of a coming research project about the scout movement. The study, which further develops some of the research questions arising from my dissertation research, seeks to contribute with knowledge about how childhood is being constructed. The aim of the thesis was to describe children's own perspectives on being scouts and to describe the scout movement as a cultural phenomenon (Westberg, 2007). In the coming study, I will study the leaders' perspectives on the children. Instead of studying the movement in general I will study the movement's construction of childhood and its view of knowledge in particular. The project aims to study a culture which is created for children. What does the movement think is best for children? How is childhood constructed within the scout movement? These questions are of particular interest in a time when the movement tries to modernize itself to suit a wider target group among the population.

  • 268.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Scouterna – en subkultur för ungdomar? 2008Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 3-4, s. 4-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 269.
    Wester, Moa
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
    Barns tidiga läslärande: En studie av forskning och metoder för tidigt läslärande ur ett barndomssociologiskt perspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas.

    I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare – ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen. Barnet tränas under strukturerade former under ledning av en vuxen och syftet är att ge en stadig grund inför den senare läsundervisningen i skolan, undervisning som i första hand bygger på syntetiska metoder med bokstavsinlärning och ljudning. I Libergs forskning syns diskursen Barnet som aktiv kultur och kunskapsåterskapare. Förhållningssättet liknar det som beskrivs av Lundberg men man hyser en större tilltro till barnets kompetens och förmåga att dra egna slutsatser. Utifrån barnets frågor och intresse stöttar den vuxne genom att visa på bokstävers betydelse och ljudningens principer. En alternativ väg visar Söderbergh på. Hennes metod bygger på att en vuxen aktivt försöker väcka det lilla barnets intresse för skriftspråket genom att fokusera på skrivna ords betydelse, innehåll och funktion snarare än på form och avkodningsteknik. När intresset finns lämnas lärandet helt över till barnet och den vuxnes roll blir att stimulera på rätt nivå. Här syns diskursen om det kompetenta barnet och även ett ifrågasättande av makthierarkin mellan barn och vuxen.

    Inom Lundbergs och Libergs forskningstraditioner rör man sig inom ramen för den diskurs som jag valt att benämna Skolan som läsandets arena t ex på så sätt att aktiviteterna utgår ifrån de enskilda bokstäverna och ljudningen och därmed initierar det man tänker sig att skolan senare kommer att ta över. Söderberghs forskning innebär ett ifrågasättande av denna diskurs då den handlar om läslärande vid en avsevärt mycket tidigare ålder och dessutom med en helt annan metod. Forskningen/metoden blir därtill problematisk då den både hamnar inom ramen för den vedertagna diskursen om Det naturliga barnet och inom diskursen om Det kompetenta barnet, i meningen läskunnigt. Den ifrågasätter därmed både lärarens roll och kanske också skolsystemet i stort. Anledningen till att hennes metod inte får större genomslag kanske i sin tur kan förklaras som en rädsla för Det kompetenta, läskunniga lilla barnet.

  • 270.
    Westerberg, Ida Maria Isaksdotter
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Värdet av skapande i förskolan: En studie om pedagogers förhållande till skapande verksamhet i Stockholm och i Tornedalen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preschool pedagogues in Stockholm and in Tornedalen speak about and relate to creative activities. By qualitative interviews in two geographically distant areas, one minority culture and one majority culture, I have collected information from six pedagogues, three in each area. Values in, and the significance of culture in creative activities have been the main focus. From this study I conclude that all pedagogues agreed upon the creative activity having an extensive role in the preschool work. The role of the individual pedagogue within the creative activity is multiple and dependent on where, when and how the activity is carried out. The focus in creative activities varied; while the pedagogues in Stockholm mostly spoke about creativity as a phenomenon of art, the pedagogues in Tornedalen spoke about creativity in a wider sense and often connected to practical problems. Another important factor relevant to creative activities was the environment like the preschool, the home, the nature and the society. The way the pedagogues used these environments differed remarkably; in Tornedalen they spoke more about the family and different professions in the society while the pedagogues in Stockholm spoke about the nature and exhibitions. My opinion, after this study, is that it is difficult to discriminate the creative activities from other preschool work, since creativity is permeated with playing and vice versa. Creativity is also a natural part of children exploring and if you like creative activities can permeate everything a pedagogue attends to.

  • 271. Westerlund, M
    et al.
    Eriksson, M
    Berglund, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    A short-term follow-up of children with poor word production at the age of 18 months.2004Ingår i: Acta Paediatr, ISSN 0803-5253, Vol. 93, nr 5, s. 702-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 272. Westerlund, Monica
    et al.
    Berglund, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Eriksson, Mårten
    Can severely language delayed 3-year-olds be identified at 18 months? Evaluation of a screening version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventories.2006Ingår i: J Speech Lang Hear Res, ISSN 1092-4388, Vol. 49, nr 2, s. 237-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 273.
    Willig, Julia
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn och byggmaterial i förskolan: En observationsstudie på en förskola2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har syftet att undersöka hur barnen använder sig av byggmaterialet på en förskola samt hur det blir en del av barnens subjektskapande. Studien använder sig av feministisk poststrukturalism som teori, en annan del av teorin är begreppet diskurs där ”det kompetenta barnet” dyker upp i mina observationer. Genom observationer av en grupp barn i åldern tre till fyra år på en förskola under sammanlagt fem timmar har jag analyserat om det finns eller inte finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor använder sig av byggmaterial. Det framkom ganska snabbt att det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till byggmaterial samt hur de väljer att bygga med byggmaterial. Pedagogerna har en stor påverkan vad gäller hur barnen använder sig av material eftersom det är de som bestämmer vad som skall erbjudas barnen.  

  • 274.
    Ågren, Ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    ”Alla kunde se att jag är här”: Elva barns tankar och synpunkter på sitt eget deltagande i olika barnprogram i TV2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar på sitt deltagande.

    Genom nio intervjuer med elva informanter i åldrarna 8-17 år belyses aspekter såsom inflytande, känsla av delaktighet och möjligheter till påverkan, betydelsen av att få medverka i TV samt tankar om kändisskap och att bli sedd. Nämnda aspekter sätts sedan i relation till barnrättskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och föreställningar om barndom.

    Studiens teoretiska utgångspunkter har makt som övergripande tema och berör tre områden. Först belyses begreppen makt och diskurser, därefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhället genom bland annat media och slutligen presenteras teorier från barndomsforskning där maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.

    Genom intervjuerna framgår att ett vuxet förhandsarbete präglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra några större förändringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sägas gå stick i stäv med barnrättskonventionen. Barnen är därmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla. Det är diskursen om det naturliga, oskuldsfulla barnet tillsammans med diskursen om det kompetenta, duktiga barnet och barnet med rättigheter som ska förmedlas genom rutan, medan de diskurser som kan urskiljas genom informanternas berättelser är diskursen om barnet som symbol eller representant för en passande barndom och diskursen om det onaturligt naturliga barnet.

    Informanterna bekräftar ett vuxet förhandsarbete men anser inte det vara något problem. De menar att det finns möjligheter att påverka produktionen och ser sig som jämlikar till de vuxna, men förmedlar implicit sin underordnade ställning och vuxnas makt och tolkningsföreträde. Vad informanterna framförallt belyser som centralt är den uppmärksamhet och känslan av kändisskap som följer i spåren av att ha medverkat i TV. Även om ett synliggörande av barn kan vara ett steg i rätt riktning mot jämlikhet mellan barn och vuxna krävs ett vidare arbete med reflektioner över varför barnen ska delta, hur de ska delta och att barnen själva ges möjlighet att komma till tals och delges information och beslut. Annars riskerar barnen att bli till rekvisita och statister i sina egna barnprogram.

  • 275.
    Ågren, Ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Uppmärksamhet, makt och föreställningar om barndom: röster från barn som deltagit i TV2008Ingår i: Utsikter och insikter: Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning, Stockholm , 2008, s. 31-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 276.
    Öhman, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    ”Det viktigaste är att få leka”: Om tillhörighet, makt och kön som organiserande princip i fyra förskolebarns livsberättelser.2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.

    Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.

    Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

3456 251 - 276 av 276
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf