Change search
Refine search result
456789 301 - 350 of 424
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Savijärvi, Marjo
    Mäntynen, Anne
    Collaborative actions in supervision meetings2019In: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Tim Roberts, Erica Sandlund, Pia Sundqvist, Karlstad: Karlstads universitet, 2019, p. 235-258Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter, we study face-to-face meetings between students and supervisors, where the focus of the meeting is supervision of academic writing. The aim of the study is to examine how students and supervisors in Sweden and Finland collaborate in order to improve the students’ texts and to discuss academic writing. Using conversation analysis, we study videorecorded, naturally occurring interactions. Our analysis shows that supervisors and students perform a variety of collaborative actions, initiated by both students and supervisors, such as co-construction of turns, recycling of co-participants’ turns, telling of second stories, and joint production of text units. The findings of the study highlight that participation roles in the institutional interactions studied are complex and dynamic, and that the combination of both the students’ subject expertise and the supervisors’ academic expertise enable mutual understanding of the texts and topics under discussion.

  • 302. Nikolaidou, Zoe
    et al.
    Bellander, Theres
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Health literacy as knowledge construction: Learning about health by expanding objects and crossing boundaries in networked activities2018In: Learning, Culture and Social Interaction, ISSN 2210-6561, E-ISSN 2210-657XArticle, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we examine health literacy as a set of practices that unfold in networked activity systems. Focusing on the literacy practices of pregnant couples and parents of children with heart defect, we show that they participate in multiple activities with the object of constructing knowledge about the child's condition. The contexts for these activities are doctor-patient consultations and the parents' online searching and sharing. The study builds on ethnographic interviews, recorded medical consultations and collection of texts from online forums, blogs and social media. An analysis based on literacy practices and activity theory shows that these activities enable parents' learning, but they can also be restricting as to the mediating tools they provide and the rules that dictate the tools. Additionally, the object of learning about heart defect is not always clearly formulated and stable but it keeps alternating and expanding. As a result, the parents cross boundaries between activities with different mediating tools, rules and communities and thereby different possibilities for learning. We show that doing health literacy is comprised by a set of recontextualised practices of looking for medical and experiential knowledge and it is by a combination of the two that meaningful learning is achieved.

  • 303. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Hej, hej, hemskt mycket hej 2.02017In: Svenskans beskrivning 35: Förhandlingar vid trettiofemte sammankomsten, Göteborg 11–13 maj 2016 / [ed] Emma Sköldberg, Maia Andréasson, Henrietta Adamsson Eryd, Filippa Lindahl, Sven Lindström, Julia Prentice, Malin Sandberg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, p. 229-242Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Alla samtal måste börja på något sätt, och det vanligaste sättet att inleda är att utbyta hälsningsfraser. I den här artikeln undersöker vi bruket av hälsningsfraser i finlandssvenska och sverigesvenska servicesamtal.* Inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) har vi samlat in ett omfattande videomaterial i servicesituationer i Sverige och Finland (se t.ex. Norrby m.fl. 2015). Syftet här är att kartlägga bruket av hälsningsfraser i finlandssvenska och sverigesvenska utifrån 260 av dessa samtal vid teaterkassor och bokningscentraler. Mer specifikt vill vi undersöka: 1. Hur ser hälsandets lexikon ut i sverigesvenska och finlandssvenska? 2. Hur varierar hälsningsfras med talarens ålder, kön och interaktionellaroll? 3. Vilka eventuella anpassningar gör deltagarna i sitt hälsningsbeteende? Artikelns titel anspelar på en studie av Lars-Gunnar Andersson från 1996, nämligen Hej, hej, hemskt mycket hej, där han undersökte hälsningsmönster i olika servicesituationer. Genom att låta 60 studenter vid Göteborgs universitet göra etnografiska observationer i sammanlagt över 150 timmar kunde Andersson beskriva svenskans hälsningsmönster. Hans studenter noterade också att vissa individer tog efter andras hälsningsbeteende. I den här studien jämför vi våra resultat med Anderssons (1996) och därigenom kan vi också jämföra etnografiska observationer med videoinspelningar.

  • 304. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Hälsningsfrasers sociala värde i sverigesvenskt och finlandssvenskt talspråk2016In: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 139, p. 137-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Swedish is a pluricentric language and has official status in both Sweden and Finland. Until recently, most studies on such languages have focused on differences and similarities in grammar and lexicon, but less on pragmatic variation. We suggest that a pragmatic perspective aids in understanding the relationship between national varieties, and in this study, we investigate greetings in Sweden Swedish and Finland Swedish. Previous comparisons of the two varieties suggest that Sweden Swedish is less formal than Finland Swedish, and in this article we problematize the concept of formality, and discuss whether formality may explain any differences in the use of greetings.

    We use three datasets from Finland and Sweden respectively: video recorded service encounters from box offices and information desks, recorded focus groups as well as experiments. Combined, the data suggest that the Finland Swedish greeting repertoire is larger than the Sweden Swedish one, and that Finland Swedes therefore are more sensitive to social distance than Sweden Swedes. At the same time, the study highlights the complexity in the use of greetings, and that variables such as gender, age, context and level of acquaintance all play an important part in the use of greetings in both Sweden Swedish and Finland Swedish. 

  • 305. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrthon, Stefan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Greetings as social action in Finland Swedish and Sweden Swedish service encounters - a pluricentric perspective2018In: Intercultural Pragmatics, ISSN 1612-295X, E-ISSN 1613-365X, Vol. 15, no 1, p. 57-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    While greetings are performed in all cultures and open most conversations, previous studies suggest that there are cross-cultural differences between different languages in greeting behavior. But do speakers of different national varieties of the same language organize and perform their greeting behavior in similar ways? In this study, we investigate the sequential organization of greetings in relation to gaze behavior in the two national varieties of Swedish: Sweden Swedish spoken in Sweden and Finland Swedish spoken in Finland. In recent years, the importance of studying pluricentric languages from a pragmatic perspective has been foregrounded, not least within the framework of variational pragmatics. To date, most studies have focused on structural differences between national varieties of pluricentric languages. With this study, we extend the scope of variational pragmatics through adding an interactional, micro perspective to the broader macro analysis typical of this field. For this study, we have analyzed patterns for greetings in 297 videorecorded service encounters, where staff and customers interact at theatre box offices and event booking venues in Sweden and Finland. The study shows that there are similarities and differences in greeting behavior between varieties. There is a strong preference for exchanging reciprocal verbal greetings, one at a time, in both. There is also a similar organization of the greeting sequence, where customer and staff establish mutual gaze prior to the verbal greetings, thus signaling availability for interaction. The duration of mutual gaze and the timing of the greeting, however, differ between the two varieties. We have also conducted a multi modal analysis of gaze behavior in correlation to the greeting. We found that the customers and staff in the Finland Swedish data share mutual gaze before and during the verbal greeting, and often avert gaze after the verbal greetings. However, in the Sweden Swedish data, the participants often avert gaze before the verbal greetings. Our results thus indicate that both similarities and differences in pragmatic routines and bodily behavior exist between the two national varieties of Swedish. The present study on greeting practices in Finland Swedish and Sweden Swedish should contribute to the field of variational pragmatics and to the development of pluricentric theory.

  • 306.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages. University of Melbourne, Australia.
    English in Scandinavia: Monster or Mate? Sweden as a Case Study2015In: Challenging the Monolingual Mindset / [ed] John Hajek, Yvette Slaughter, Bristol: Multilingual Matters, 2015, p. 17-32Chapter in book (Refereed)
  • 307.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie: Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet på svenska språköar i Finland. Diss. Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet. 259 s. Helsingfors 20132014In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, no 24, p. 238-241Article, book review (Other academic)
  • 308.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra2014 (ed. 3)Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här boken är avsedd som en första introduktion till det tvärvetenskapliga forskningsområdet som brukar kallas samtalsanalys och diskursanalys. Inför den tredje upplagan har författaren tillfört resultaten från det senaste decenniets samtalsforskning. I synnerhet har kapitlet om samtalsforskning på svenskt språkområde utökats rejält för att bättre återspegla de forskningsinsatser som  gjorts där. Boken består av två huvudavdelningar. I den första delen presenterar och jämför författaren några skolbildningar som har haft betydelse för samtalsanalysens utveckling, förklarar centrala termer och begrepp samt ger en översikt av samtalsforskningen i Sverige och Finland (på svenska). Uppläggningen syftar till att öka läsarens insikter om att skilda teoretiska och metodiska utgångspunkter kan resultera i olika analysmodeller. Den andra delen är mer praktiskt inriktad på konkreta fenomen i samtal. Diskussionen belyses genomgånede med hjälp av en mängd autentiska exempel. I slutet av boken ges ett antal litteraturtips som kan tjäna som utgångspunkt för fördjupade studier. Boken vänder sig till högskolestuderande på grundnivå, i första hand inom språkvetenskap, kommunikation och socialt beteende, menär också av intresse för alla som i sin yrkesutövning ägnar sig åt samtal och kommunikation.

  • 309.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Svenskan i världen: Globala och glokala perspektiv2014In: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, p. 1-15Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Man kan anlägga ett flertal perspektiv på svenskan i världen. En utgångspunkt kan vara att se på svenskans utbredning historiskt och geografiskt. Det knyter an till konferensens tema om svenskan som pluricentriskt språk och svenskans villkor i två nationer. Tar vi steget utanför svenskans kärnområde så är utvandringsvågen runt förra sekelskiftet och den emigrantsvenska som tog form i de nya invandrarmiljöerna ett tydligt exempel på svenskans spridning i världen. Ytterligare ett perspektiv är att mäta svenska språkets totala välbefinnande i förhållande till andra språk – utifrån faktorer som antal talare, språkets status och funktionsduglighet i diverse sammanhang. Man kan också ställa sig frågor om svenskans position gentemot andra språk i en kontaktssituation, i vilken omfattning man kan lära sig svenska i skolan och vilken sorts svenskspråkiga resurser utlandssvenskar har tillgång till på olika håll i världen.

    Beskrivningarna ovan utgår från ett övergripande perspektiv, men säger inte så mycket om hur svenskan används i praktiken på olika håll i världen, i sinsemellan heterogena verksamheter och av språkbrukare som kan ha mycket olika motivation och attityder till att använda svenska. Ett sådant mikroperspektiv fokuserar på hur svenskan används och uppfattas av grupper och individer i lokalt formade gemenskaper. Konkret kan det röra sig om hur en svenskspråkig identitet förhandlas och skapas i samtal och i olika kommunikativa verksamheter – alltifrån nybörjarklassrummen på universitet runtom i världen till svenska pensionärers vardag på Solkusten eller hur svenska används på företag med svensk anknytning.

    Ett språk kan ha en relativt obetydlig position utanför sitt kärnområde, men samtidigt stå starkt i mycket lokalt förankrade praktikgemenskaper på vitt skilda håll i världen. Ny och billigare teknik, tillgång på en global arbets- och studiemarknad samt sociala mediers allt större betydelse i vår vardag gör det möjligt för språkanvändare att agera globalt och lokalt på samma gång. Det är en utveckling som kan tänkas främja minoritetsspråk i allmänhet och därmed också svenskan i världen.

    I föredraget uppmärksammar jag både makro- och mikroperspektiv och ger exempel från olika studier av svenskan i världen och kopplar diskussionen till begreppen globalisering och glokalisering. I det sammanhanget berör jag även en särskild aspekt av ämnet – nämligen hur svenska pragmatiska rutiner går på export genom multinationella företag som IKEA. Det kan tyckas vara en marginell företeelse, men är principiellt att jämställa med hur angloamerikanska samtalsmönster sprids över världen, till exempel genom direktiv om hur kunden ska bemötas inom den globala serviceindustrin. De processer som utmärker svenskan i världen är alltså inte unika utan kan ses som exempel på mer generella globaliserings- och glokaliseringsprocesser.

  • 310.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    ”Åh det var så roligt” – berättelser om våra egna erfarenheter2019In: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, p. 217-219Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.

    Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.

  • 311.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Håkansson, Gisela
    God Svenska! Attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasister och deras lärare2013In: Svenskans beskrivning 32: Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den 13-14 oktober 2011 / [ed] Björn Bihl, Peter Andersson, Lena Lötmarker, Karlstad: Karlstads universitet, 2013, p. 234-243Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I projektet God svenska! Språkliga attityder hos gymnasieungdomar och gymnasielärare i ett mångspråkigt Sverige intresserar vi oss för språkliga attityder som kommer till uttryck inom ett specifikt verksamhetsområde: skolan. Vi vill ta reda på hur å ena sidan olika elevgrupper, å andra sidan lärare överensstämmer eller skiljer sig åt i sin uppfattning om vad som är god svenska. I det sammanhanget vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan normuppfattning och rapporterat språkbruk. Genom att studera eventuella skillnader i normuppfattning mellan de två grupperna, men även inom grupperna, hoppas vi kunna bidra till en diskussion om språkförändring och om svenskan i ett utvecklingsperspektiv.Material har samlats in genom enkäter och fokusgruppssamtal. I enkäten ska man ta ställning till 14 autentiska språkexempel som representerar ett brett spektrum från ungdomsspråk och ”invandrarsvenska” till språkvårdsörhängen och ”byråkratsvenska”. Fokusgruppssamtalen utgår från samma exempel, men ger möjlighet till en djupare diskussion.I föredraget presenterar vi resultat från enkätundersökningen. Den har besvarats av 1000 gymnasister och ett 60-tal lärare runtom i Sverige. Vårt mål har varit att få god geografisk spridning och materialet kommer från 15 skolor på 12 olika orter – från Kiruna och Jokkmokk i norr till Lund och Landskrona i söder.Resultaten pekar på att det finns tydliga skillnader i normuppfattning mellan elever och lärare. Klassiska språkvårdsexempel som ”Han är längre än mig” rankas högt bland eleverna, både i fråga om positiv attityd och rapporterat bruk. Lärarna ställer sig dock mer tveksamma till denna struktur. Liknande tendenser kan beläggas för flera av exempelmeningarna.

  • 312.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Håkansson, Gisela
    “Om att säga grejer baklänges”: Röster om språk och språkbruk2014In: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, p. 151-161Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom projektet God svenska. Språkliga attityder hos gymnasieelever och gymnasielärare i ett mångspråkigt Sverige undersöker vi hur ungdomar bedömer och diskuterar språk utifrån en lista med autentiska exempel. Exemplen illustrerar olika sorters svenska: vardagligt talspråk, ungdomsspråk, formellt skriftspråk och andraspråkssvenska. I föredraget presenterar vi material från fokusgruppssamtal med elever som läser svenska på gymnasieprogram i Sverige, Belgien och Spanien.

    Vi analyserar hur ungdomarna resonerar kring och försöker förklara språkbruket i exemplen. Resultaten pekar på att ungdomarna är mycket engagerade i språkliga frågor. Förklaringarna som de ger kan delas in i tre huvudtyper där ungdomarna:

    1) skapar egna språkbruksregler (t.ex. att valet av sina eller deras skulle vara beroende av objektets numerus)

    2) tar till andra språk för att förklara exemplen (t.ex. genom att relatera ”äldre än mig” till ”older than me”)

    3) skapar egna termer för att benämna det de ser (t.ex. genom att förklara avvikande ordföljd som ”uppbyggnadsfel”)

    Studien anknyter till det område inom lingvistiken som kallas folklingvistik (Preston & Niedzielski 2000) där man studerar hur ”vanligt folk” resonerar om språk. Genom denna metod kan språkvetare få en mer fullständig bild av språk och språkbruk hos olika grupper. I vår studie belyser vi hur en grupp, nämligen ungdomar i gymnasieåldern, går tillväga när de vill beskriva språkliga regelbundenheter och avvikelser. 

  • 313.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Håkansson, Gisela
    Samtal om svenska: Förhandling, positionering och känslosvall2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka uppfattningar om språkbruk ligger bak­om omdömen som ”bra” och ”dåligt” språk? Det har Catrin Norrby och Gisela Håkansson undersökt i en studie där elever och lärar besvarat en enkät och värderat ett an­tal autentiska exempel på samtida svenska och resonerat om dem i fokusgrupper. I boken studeras inte bara vad gruppdeltagarna säger, utan också hur de säger det. I det senare fallet har Norrby & Håkansson anlagt ett samtalsanalytiskt perspektiv och ger därmed också en introduktion till samtalsanalysens arbetssätt där deltagarperspektivet är centralt. I boken visar de hur gruppdeltagarna förhandlar om språket och positionerar sig i olika språkfrågor.

    Genom att få mer kunskap om hur elevers och lärares uppfattningar skiljer sig åt kan lärare få pedagogiska redskap för att diskutera språk­frågor i klassrummet med utgångspunkt i det eleverna vet, kan, tror eller tycker.

  • 314.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Kretzenbacher, Heinz L.
    National variation of address in pluricentric languages: The examples of Swedish and German2013In: Pluricentricity: Language Variation and Sociocognitive Dimensions / [ed] Augusto Soares da Silva, Berlin/Boston: Walter de Gruyter, 2013, p. 243-270Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This study contributes to the pragmatic dimension of pluricentric languages, an aspect that to date has been studied to a lesser extent than their lexis, morphosyntax and phonology. It compares patterns of address and perceptions of what constitutes “appropriate” address in Swedish and German, two pluricentric languages each with a clearly dominant variety. German and Swedish data were collected at five urban locations (Gothenburg in Sweden, Vasa/Vaasa in Finland, Mannheim and Leipzig in Germany and Vienna in Austria) with focus group meetings and questionnaire-based network interviews. Also, a modified questionnaire was posted in Internet forums in Swedish and German that had discussion threads on address form usage.

    The data for German show that native speakers perceive distinct differences between Austrian and German standards of address and related phenomena such as greeting formulas. In Germany, variation in address practices also raises the question of what effect the division of the country from 1949 to 1989 had on the pragmatics of address.

    In Sweden Swedish, the V form was virtually abandoned in the 1960s. With very few exceptions, such as addressing elderly people in service encounters, universal T is now the default address. However, in Finland Swedish, V is still employed to express status and formality, reflecting conservatism and the influence of the Finnish language. This means that controversy as to whether V is exclusionary in Sweden is not relevant in Finnish Swedish.

    Address in pluricentric languages underlines the importance of societal and sociocultural developments. Our study of German and Swedish not only shows different address practices between national centres, but also emphasizes that knowledge of address in the others’ varieties is largely stereotypical. 

  • 315.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Nilsson, Jenny
    Kivasvenska och kanonsvenska: Sekvensavslutande värderingar i servicesamtal2018In: Svenskan i Finland 17: Föredrag vid den sjuttonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland: Helsingfors den 18-19 maj 2017 / [ed] Beatrice Silén, Anne Huhtala, Hanna Lehti-Eklund, Jenny Stenberg-Sirén, Väinö Syrjälä, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2018, p. 107-117Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med  studien  är att undersöka förekomst och vilka funktioner sekvensavslutande värderande responser fyller i servicesamtal mellan kund och personal vid teaterkassor, bokningscentraler och likande runtom i Svenskfinland och i Sverige. Vi ställer oss följande frågor:

    1. Enligt vilka interaktionella mönster förekommer positiva värderande responser i servicesamtalen?

    2. Vad bidrar de med i interaktionens sekventiella flöde?

    3. Vilka slags värderande uttryck förekommer?

    4. Finns det skillnader i bruket mellan svenskan i Finland och svenskan i Sverige på någon av punkterna ovan, och vad kan eventuella skillnader tänkas bero på?

    Undersökningen är en delstudie inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk: kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) som undersöker språk och social interaktion inom tre domäner: service, lärande och vård i Sverige och Finland.

  • 316.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Nilsson, Jenny
    Enkät2015In: Sociolingvistiken i praktiken: en metodbok / [ed] Sally Boyd, Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1 uppl., p. 37-56Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 317.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Nilsson, Jenny
    Wide, Camilla
    Lindström, Jan
    När det privata blir offentligt: Referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal2019In: Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten, Uppsala 25–27 oktober 2017 / [ed] Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman, Carin Östman, Uppsala: Uppsala universitet, 2019, p. 207-218Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vid teaterkassor och bokningscentraler utspelar sig dagligen en mängd korta möten mellan kund och personal. Kunden kommer för att hämta eller köpa biljetter och det är personalens uppgift att försöka uppfylla önskemålen. Dessa institutionella samtal är målinriktade, effektiva och förs vanligen mellan personer som inte känner varandra. Samtalen följer en typisk struktur: kunden framställer sitt ärende, personalen genomför det, kunden betalar och parterna tar avsked. Ofta sker allt detta inom loppet av ett par, tre minuter. Mot den bakgrunden kan det verka osannolikt att deltagarna skulle ta upp ämnen av privat karaktär, till exempel tala om familjemedlemmar, men i vårt arbete med 1 000 servicesamtal vid biljettkassor runtom i Sverige och Svenskfinland har vi noterat att det trots allt förekommer. Syftet med föreliggande artikel är att undersöka referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal. Först ger vi en bakgrund till forskning om personreferens och beskriver de teoretiska utgångspunkterna för studien. Därefter redogör vi för material och metod innan vi presenterar våra resultat och diskuterar dem.

  • 318.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Introduction: Address as Social Action Across Cultures and Contexts2015In: Address Practice as Social Action: European Persepctive / [ed] Catrin Norrby, Camilla Wide, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015, p. 1-12Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The introduction provides a brief overview of address research, particularly focusing on address practices in Europe. It also serves to contextualize the six chapters of the volume, all of which present up-to-date empirical research of address and social relations in a variety of contexts and languages including Dutch, French, Finnish, German, Italian and Swedish.

  • 319.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Lindström, Jan
    Nilsson, Jenny
    Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkare-patientsamtal i Sverige och Finland2014In: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, p. 343-352Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Många av världens språk är s.k. pluricentriska språk, dvs. språk som talas i fler länder än ett. Bara i Europa finns en rad exempel på sådana språk, till exempel engelska, franska, tyska och svenska. Men samtalar man på samma sätt i olika länder bara för att man talar samma språk? Eller ser de kommunikativa mönstren olika ut? Programmet ”Interaktion och variation i pluricentriska språk” (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2013-2020) undersöker och jämför kommunikationen i samma typer av samtal i liknande miljöer i Sverige och Finland, med fokus på domänerna service, lärande och vård. Syftet är att identifiera skillnader och likheter i hur man utformar sociala handlingar som tilltal, signalerar samtycke och oenighet eller formulerar kritik och beröm i finlandssvenska och sverigesvenska.

    I vår presentation tar vi fasta på interpersonella orienteringar i läkare-patientsamtal inspelade i Sverige och Finland. Dels studerar vi förekomsten av tilltalsformer, dels studerar vi hur råd och direktiv formuleras i dessa interaktioner. Våra resultat visar att det finns klara tendenser till ett mindre formellt tilltal i de sverigesvenska samtalen. Samtidigt kan inte tilltalsstrategierna beskrivas enbart som mer formella i Finland, utan man utnyttjar speciellt i de finlandssvenska samtalen olika slags tekniker för undvikande av direkt tilltal. Tilltalsstrategierna hänger vidare ihop med hur råd och direktiv formuleras, dvs. hur pass direkt eller indirekt de riktar sig till den andra parten.

    Forskningsprogrammet syftar till att bidra till den internationella teoriutvecklingen inom forskningen om pluricentriska språk. Genom att använda teorier och metoder som samtalsanalys och kommunikationsetnografi kan programmet belysa och förklara pluricentriska språkfenomen som tidigare forskning inte riktigt kunnat komma åt. På så vis bidrar programmet till att utveckla den s.k. variationspragmatiken samtidigt som vi får ny kunskap om vad som är unikt för finlandssvenska respektive sverigesvenska samtal.

  • 320.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    University of Turku, Finland.
    Lindström, Jan
    Helsinki University, Finland.
    Nilsson, Jenny
    Institute for Language and Folklore, Sweden.
    Interpersonal relationships in medical consultations: Comparing Sweden Swedish and Finland Swedish address practices2015In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 84, p. 121-138Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article investigates how interpersonal relationships are expressed in medical consultations. In particular, we focus on how modes of address are used in the two national varieties of Swedish: Sweden Swedish and Finland Swedish, with the aim to compare the pragmatic routines in the two varieties. Thus the study contributes to the field of variational pragmatics, where national varieties of pluricentric languages are recognised as important research objects.  Address practices are analysed in two comparable corpora of video recordings from Sweden and Finland using both a quantitative and a qualitative CA-inspired method. There are several differences between the data sets: the Sweden Swedish data are characterised by exclusive use of the informal T pronoun (du ‘you’) and an overall higher frequency of direct address compared to the Finland Swedish data. In some medical consultations in the latter Swedish data the formal V pronoun (ni) is used. The qualitative analysis confirms these differences and the tendency is that the Sweden-Swedish medical consultations are more informal than the Finland-Swedish ones, which are characterised by more formality and maintenance of social distance between the interlocutors. The different pragmatic orientations at the micro level of communication can also be related to socio-cultural preferences at the macro level in society – the development towards greater informality and intimate language is more pronounced in Sweden than in Finland. 

  • 321.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Nilsson, Jenny
    Lindström, Jan
    Address and Interpersonal Relationships in Finland–Swedish and Sweden–Swedish Service Encounters2015In: Address Practice as Social Action: European Perspectives / [ed] Catrin Norrby, Camilla Wide, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015, p. 75-96Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The chapter investigates address practices in 318 audio and video recorded service encounters at theatre box offices and other booking venues equally distributed across the two national varieties of Swedish, Sweden Swedish and Finland Swedish. The results demonstrate compelling variation in address choices, which can be linked to participant roles (customer–staff), generation (below and above 50 years) and national variety. Overall informal address with T (du) is the most common address form in both varieties, and is particularly salient among older customers in Sweden. There are few occurrences of V address in the data, and most are found among younger Finland-Swedish staff.

  • 322.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Nilsson, Jenny
    Lindström, Jan
    Positioning through address practice in Finland-Swedish and Sweden-Swedish service encounters2018In: Positioning the Self and Others: Linguistic perspectives / [ed] Kate Beeching, Chiara Ghezzi, Piera Molinelli, John Benjamins Publishing Company, 2018, p. 19-49Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter investigates social positioning through the use (or non-use) of address pronouns in Finland-Swedish and Sweden-Swedish service encounters recorded at theatre and event booking venues in Finland and Sweden. The results demonstrate some compelling variation in address practices which can be attributed to participant roles (customer or staff), national variety (Finland-Swedish or Sweden-Swedish), age (younger or older speaker and addressee) and situational circumstances, such as type of venue and type of transaction, as well as micro-situational aspects which occur during the course of the interaction (complications, problems or topics treated as sensitive). The study highlights that different forms of address cannot be associated a priori with a certain level of formality, but should be interpreted in their micro and macro contexts in order to understand existing cultural norms for appropriate address.

  • 323.
    Norrthon, Stefan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    To stage an overlap – The longitudinal, collaborative and embodied process of staging eight lines in a professional theatre rehearsal process2019In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 142, p. 171-184Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The theatrical rehearsal is to date a scarcely investigated institutional setting. This longitudinal, video-ethnographic study follows two actors' work with eight lines in a quarrel scene, from the first day of rehearsals to opening night. The rehearsal is regarded as a transformation process in which the production team laminate (Goodwin, 2018) the script with multimodal resources (Mondada, 2014). The script contains conventional signs for marking overlapping and loudness, and the aim of this study is to document longitudinally how the actors develop, use and coordinate these and other multimodal resources during the rehearsal process. The analysis shows that the actors laminate the script from the first day, and that overlapping and loudness function as mutually developing resources in the performance. Also, different kinds of resources are prominent at different stages of the process: overlap and loudness first increase during the process, but decrease later, as additional embodied resources become more prominent. The transformation process is thus not a linear development. The micro-analysis also shows that the performance on opening night is an emergent interaction, that is, a process. The data and the results challenge dominant theoretical models of participation in fictional discourse.

  • 324.
    Norén, Elinor
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Polisen skriver händelser: En systemisk-funktionell genreanalys av polisens händelsenotiser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
  • 325.
    Olars, Gustav
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Prestation, meningsskapande och sociala relationer: En undersökning av problemsekvenser vid den muntliga delen av Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier)2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum. I interaktion mellan testtagarna relevantgörs problem i den egna språkliga förmågan hellre än i andras, vilket hänger samman med att testtagarna, då de interagerar med varandra, tycks värdera samtalets sociala mål högt. I interaktion med testledaren verkar testtagarna dock vara mer restriktiva med att relevantgöra problem som bottnar i den egna förmågan. Detta har förmodligen att göra med att testledaren på ett tydligare sätt orienterar samtalet mot prestationsmålet och därigenom tar mindre hänsyn till testtagarnas sociala ansikte. En vidare slutsats är att det i vissa problemsekvenser verkar uppstå osäkerhet bland testtagarna hur de ska förhålla sig till de olika målen i samtalet. Dels uppstår ibland krockar mellan de sociala och meningsskapande målen och dels verkar prestationsmålet också leda till förvirring. I problemsekvenserna antas prestationsmålet samspela med det sociala målet. Då en testtagare orienterar sig mot problem i en annans yttrande blir detta inte bara hotande mot den sociala stämningen i gruppen utan riskerar också att lyfta fram brister i den andras och den egna språkliga förmågan, vilket kan ses som ofördelaktigt utifrån prestationsmålet. Med andra ord verkar testtagarnas osäkerhet i vissa fall kunna förklaras med faktorer som bottnar i bedömningssamtalets icke-autentiska natur snarare än i bristande språklig förmåga, något som kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömningen.

  • 326.
    Persson, Kalle
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Att inte se betydelsen för alla ord: En experimentell undersökning av två texter från Feministiskt initiativ ur ett andraspråksperspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna. Texternas svårighetsgrad skapar en snarast exkluderande diskurs, som riskerar att stänga ute bland andra andraspråksbrukare.

  • 327.
    Pettersson, Jonatan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Den språkhistoriska kunskapens värden: Språkhistoria i ett historiedidaktiskt perspektiv2014In: Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring / [ed] Maria Bylin, Cecilia Falk & Tomas Riad, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014, p. 153-165Conference paper (Refereed)
  • 328.
    Pettersson, Jonatan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Därför är språkhistoria viktigt2017In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 61, no 3, p. 2p. 12-13Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 329.
    Pettersson, Jonatan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Nordic Bible Translations in Medieval and Early Modern Europe2017In: Vernacular Bible and Religious Reform in the Middle Ages and Early Modern Era / [ed] Wim François, August den Hollander, Leuven: Peeters Publishers, 2017, p. 107-150Chapter in book (Refereed)
  • 330.
    Pettersson, Jonatan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Riddarasogur in the North Atlantic literary polysystem of the thirteenth century: The value of a theory2014In: Riddarasögur: The Translation of European Court Culture in Medieval Scandinavia / [ed] Johansson, Karl G. & Mundal, Else, Oslo: Novus Forlag, 2014, p. 107-127Chapter in book (Refereed)
  • 331.
    Pettersson, Theresia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages. Stockholms universitet.
    Referens som mönster: Språkförändring och variation i Stockholms stads tänkeböcker2014In: Studier i svensk språkhistoria. 12: Variation och förändring / [ed] Maria Bylin, Cecilia Falk, Tomas Riad, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014, p. 166-175Chapter in book (Refereed)
  • 332.
    Pettersson, Theresia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Utredande text2018Other (Other academic)
  • 333. Plejert, Charlotta
    et al.
    Jansson, Gunilla
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Yazdanpanah, Maziar
    Response practices in multilingual interaction with an older Persian woman in a Swedish residential home2014In: Journal of Cross-Cultural Gerontology, ISSN 0169-3816, E-ISSN 1573-0719, Vol. 29, no 1, p. 1-23Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present case study, a care encounter between an older multilingual (Farsi/Swedish/English) Persian woman and staff in an ordinary, Swedish residential home is investigated. The woman is perceived as suffering from dementia symptoms, but has not received any formal diagnosis of the disease. More specifically, the study focuses on how the woman's contributions in her mother tongue, Farsi, are responded to by a carer, who is also multilingual and speaks Swedish as a second language (L2), but has a very limited knowledge of Farsi. The data consists of recorded material from a mundane morning activity in the residential home, as the woman is undressed and prepared to go to the shower. The method employed is conversation analysis, and the study addresses the interactional outcome of this type of multilingual encounters, highlighting the way the establishment of mutual understanding is negatively affected by the fact that the participants do not or only to a limited extent share a common language. Analysis of the data shows that most of the woman's contributions in Farsi are responded to in L2-Swedish by the carer, primarily by means of seven different response practices: soothing talk, instrumental talk, minimal responses, explicit expressions of understanding, mitigating talk, questions, and appraisal. The findings are discussed in light of new demands on Swedish (and Western) care- and health care systems to adapt to the increasing number of multilingual, older people, who will become residents in care facilities and attend day centers within the coming years.

  • 334.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Foot2014In: Encyclopedia of Ancient Greek Language and Linguistics / [ed] Georgios K. Giannakis, Leiden: Brill Academic Publishers, 2014, , p. 5Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The foot (Gk. poús) in poetic meter typically refers to the unit made up of two metrical positions, which carries a name like iamb, trochee, dactyl, spondee, or anapest. Meters are usually referred to in terms of what is taken to be the canonical form of the verse foot, plus a specification of line length in terms of metron (dactylic hexameter, iambic trimeter, spondaic pentameter, etc.). Feet in meter correspond roughly to prosodic words in phonology.

  • 335.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Grammatik i egen rätt2016In: Lisetten, ISSN 1101-5128, no 3/4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 336.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Högt och lågt i skandinaviska dialekter2014In: Fun and puzzles in modern Scandinavian studies: collection of articles / [ed] Erika Sausverde, Ieva Steponaviciute, Vilnius: Vilnius University, Centre of Scandinavian Studies , 2014, p. 123-141Chapter in book (Other academic)
  • 337.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Kameleonter och zebror i nordgermanska dialekter2017In: Ideologi, identitet, intervention: Nordisk dialektologi 10 / [ed] Jan-Ola Östman, Caroline Sandström, Pamela Gustavsson, Lisa Södergård, Helsingfors: Helsingfors universitet , 2017Conference paper (Other academic)
  • 338.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Metron2014In: Encyclopedia of Ancient Greek Language and Linguistics / [ed] Georgios K. Giannakis, Leiden: Brill Academic Publishers, 2014, , p. 5Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The metron (Gk. μέτρον) in poetic meter refers to the unit that is repeated in the line of verse (stichic verse), or that otherwise recurs in a stable shape across stanzas and poems (lyric verse). The size of a metron is either a single verse foot (dactyl, spondee), or a pair of verse feet (trochaic, iambic, anapestic), within which some stable property occurs.

  • 339.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Prosodin i svenskans morfologi2015Book (Other academic)
  • 340.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Sköna och osköna ljud i skönlitteraturen2013In: Det sköna med skönlitteraturen. 3: Föreläsningar om skönlitteratur på Nobelbiblioteket / [ed] Lars Rydquist, Stockholm: Svenska akademien , 2013, p. 131-165Chapter in book (Other academic)
  • 341.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Svenska smeknamn: Smeknamnet är redan givet2016In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 4, p. 18-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 342.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Tal av Akademiens direktör herr Riad2016In: Svenska Akademiens handlingar: Från år 1986, D. 47, 2015, Stockholm: Svenska Akademien , 2016, , p. 10Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 343.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The meter of Tashlhiyt Berber songs2017In: Natural language and linguistic theory, ISSN 0167-806X, E-ISSN 1573-0859, Vol. 35, no 2, p. 499-548Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    I present an analysis of Tashlhiyt Berber meter, based on the corpus of ‘straight’ meters collected and analyzed by Dell and Elmedlaoui (2008). There are 56 meters (35 independent, 21 dependent), which are systematically related to each other. Based on the many shared properties of all straight meters and their individual inflexibility, I suggest that they all derive from the same general metrical template, much in the same way as proposed by Deo (2007) for several Sanskrit meters. The individual meters are thus different realizations of the general meter, where the modulation of line length is part of the realizational variation (unlike the case in Sanskrit). I also argue that the generalizations pertaining to the system of meters can be better understood, and more broadly formulated, in terms of the phonology of the language, in three areas. First, the Tashlhiyt straight meters are rhythmic in a very specific sense: they all obey NO CLASH . Several previously unconnected facts—verse foot shapes, avoidance of two heavy syllables in sequence, and the regular alternation of verse feet—follow from this single fact. Second, the meters are pervasively binary, with a strong preference for tetrameter, a fact that is not predicted by models where line length is stipulated (e.g. Hanson and Kiparsky 1996; Fabb and Halle 2008). Line length tendencies follow from the linguistic constraints on binarity, under the assumption that metrical templates are derived from the prosodic hierarchy, rather than externally, e.g. from a specific meter-generating module (e.g. Kiparsky 1977; Blumenfeld 2015). This would indicate that meter is derived from grammar in just the same way as prosodic morphemes. Third, and related to the second point, the regular prosody and the meter are simultaneously present in a line of verse, a common assumption. However, the fact that both structures come out of the linguistic grammar means that grammar operates in both domains (like in root-and-pattern morphology), rather than there being a matching between them. Meter obeys some constraint to a higher degree than does regular prosody, instantiating overall improvement in the particular respect addressed by the chosen constraint. In the straight meters of Tashlhiyt Berber, this privileged constraint is NO CLASH  (as also in Tegnér’s Swedish hexameter), whereas in other systems the constraint may concern e.g. the alignment of prominence at some level (Darío’s Spanish alexandrines, Strindberg’s Swedish hexameter).

  • 344.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The phonological typology of North Germanic accent2018In: Phonological Typology / [ed] Larry M. Hyman, Frans Plank, Berlin: Mouton de Gruyter, 2018, p. 341-388Chapter in book (Refereed)
  • 345.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The Phonology of Swedish2014 (ed. 1)Book (Refereed)
  • 346.
    Riad, Tomas
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Myrberg, Sara
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The prosodic word in Swedish2013In: Nordic prosody: proceedings of the XIth conference, Tartu 2012 / [ed] Eva Liina Asu, Pärtel Lippus, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2013, p. 255-264Conference paper (Other academic)
  • 347.
    Richards, Caroline
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Den kollektiva skrivprocessen: En fallstudie av hur medarbetare på Försäkringskassan producerar texter i grupp2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?

    Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt.

    Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.

  • 348.
    Rydell, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Att fånga den muntliga färdigheten2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sedan den kommunikativa språkundervisningens genomslag på 70-talet, har fokus riktats alltmer mot språkinlärares förmåga att använda språket i olika situationer. Muntliga övningar har en given plats både i undervisningen som språkutvecklande metod och som en del av prov och andra bedömningssammanhang. Samtidigt är det också en färdighet som ofta lyfts fram som svårbedömd och svårfångad.

  • 349.
    Rydell, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Being ‘a competent language user’ in a world of Others – Adult migrants’ perceptions and constructions of communicative competence2018In: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 45, p. 101-109Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article investigates the lived experience of language (Busch, 2017) in relation to perceptions of what it means to be ‘a competent language user’. How to define language competence is an ongoing discussion in applied linguistics. However, relatively little attention has been given to the lived experiences of adult migrants with respect to their perceptions of competence. Drawing on an analysis of focus group discussions with adult migrants enrolled in a language program in basic Swedish, this article builds on understandings of communicative competence as a relational construct shaped by intersubjective processes. Corroborating the relational view of competence is the importance given to emotional perspectives on competence and the role played by assessments, both those made by others and internalized self-assessments. Meanwhile, discourses on the language competence of adult migrants often frame successful language learning as an individual responsibility and achievement, obscuring the relational process underlying the perceptions and constructions of communicative competence.

  • 350.
    Rydell, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Det talade språkets roll2017Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här delen är att diskutera det talade språkets roll för andraspråksutvecklingen. Fokus ligger på vad som kännetecknar muntlig språkanvändning  och hur talat språk kan synliggöras, stöttas och bedömas i undervisningen, exempelvis genom arbete med dramatisering för att främja språkutveckling och språklig medvetenhet.

456789 301 - 350 of 424
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf