Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 468
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301. Lindström, Jan
    et al.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Nilsson, Jenny
    Task-Completing Assessments in Service Encounters2019In: Research on Language and Social Interaction, ISSN 0835-1813, E-ISSN 1532-7973, Vol. 52, no 2, p. 85-103Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examines positive low- and high-grade assessments in service encounters between customers and salespersons conducted in Swedish and recorded in Sweden and Finland. The assessments occur in a regular sequential pattern as third-turn moves that complete request-delivery sequences, longer coherent requesting sections, or request sequences in a pre-closing context. The positive valence of the assessments coheres with the satisfactory outcome of task completion, but their function is primarily pragmatic, used for segmenting the flow of task-oriented institutional interaction. The assessments stand as lexical TCUs, and their delivery is characterized by downgraded prosody and the speaker's embodied shift away from the other. The analysis reveals distributional differences in the interactional practice: Customers produce task-completing assessments more often than the salespersons, and high-grade assessments are more frequent in the data from Sweden than from Finland. The data are in Sweden Swedish and Finland Swedish with English translations.

  • 302.
    Love, Jeffrey S.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    A handbook for princes2015In: 66 Manuscripts from the Arnamagnæan Collection / [ed] Matthew James Driscoll and Svanhildur Óskarsdóttir, Copenhagen: Museum Tusculanum Press, 2015, p. 100-101Chapter in book (Refereed)
  • 303.
    Love, Jeffrey S.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Már Jónsson, Arnas Magnæus Philologus (1663–1730), The Viking Collection 20, University Press of Southern Denmark, Odense, 20122015In: Saga-book/Viking Society for Northern Research, ISSN 0305-9219, Vol. XXXIX, p. 127-129Article, book review (Other academic)
  • 304.
    Love, Jeffrey S.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Norwegian Crusaders2015In: 66 Manuscripts from the Arnamagnæan Collection / [ed] Matthew James Driscoll and Svanhildur Óskarsdóttir, Copenhagen: Museum Tusculanum Press, 2015, p. 132-132Chapter in book (Refereed)
  • 305.
    Love, Jeffrey S.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The labours of the month2015In: 66 Manuscripts from the Arnamagnæan Collection / [ed] Matthew James Driscoll and Svanhildur Óskarsdóttir, Copenhagen: Museum Tusculanum Press, 2015, p. 144-147Chapter in book (Refereed)
  • 306.
    Lundmark, Josefin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Konstruktionen av psykisk ohälsa hos barn och unga: En diskursiv text- och legitimeringsanalys utifrån tre olika samhällsperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur psykisk ohälsa hos barn och unga konstrueras i tre olika sammanhang: i informationen från ungdomsmottagningen online, ett musikalmanus på ämnet psykisk ohälsa och ungdomars egna berättelser om att må dåligt. Undersökningen är diskursanalytisk och bygger på ett sociosemiotiskt synsätt. Baserat på en systemisk-funktionell textanalys undersöks hur psykisk ohälsa förklaras och hur den unga människan och dess omgivning positioneras i texterna ur ett ideationellt perspektiv. Vidare visar en legitimeringsanalys vilka diskurser som framkommer i texterna. Resultatet visar att utifrån ett vuxenperspektiv är den unga människan en aktiv, ansvarig och handlingskraftig individ som genom olika val är den som påverkar sin situation. Detta synsätt legitimeras genom hänvisningar till en individualiseringsdiskurs och en pedagogiskt tillrättavisande diskurs. Utifrån ett ungdomsperspektiv står även där individen i fokus; det dåliga måendet förklaras som ett misslyckande över att inte vara en ”lyckad” och lycklig människa. Till skillnad från vuxenperspektivet ger ungdomarna en bild av att individen står utan förutsättningar att påverka sin situation då omgivningen beskrivs som distanserad och ointresserad. De ungas synsätt legitimeras genom hänvisningar till en kravställande perfektionistisk diskurs, där normen är att prestera på alla plan.

  • 307.
    Lundquist, Hanna
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    En mental checklista att följa: En systemisk-funktionell och intertextuell analys av Region Gävleborgs värdegrund2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt.

    Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden.

    Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll.

    Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.

  • 308.
    Löfström, Olga
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Varför ska vi styras av värdegrundtexter?: En legitimeringsanalys av värdegrundtexter från statliga myndigheter och kommuner.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur vissa statliga myndigheter och kommuner i Sverige legitimerar värdegrundtexter. Värdegrundtexter - en företagsinspirerad metod - har börjat spela en viktig roll i den offentliga verksamheten. Dessa texter är ett tydligt tecken på en förändrad verklighet där New Public Management tagit plats. Materialet består av 34 värdegrundtexter från statliga myndigheter och kommuner i Sverige. Texterna analyseras med hjälp av legitimeringsanalys som bygger på van Leeuwens modell omfattande fyra huvudtyper av legitimeringsstrategier. Studien visar att värdegrundtexterna från analysmaterialet legitimeras som ett framgångsrikt redskap för intern och extern kommunikation - ett redskap i det vardagliga arbetet respektive ett redskap för att kommunicera myndigheternas ideal och värderingar utåt. Olika legitimeringsstrategier kan förekomma samtidigt varvid. Den vanligaste strategin är rationalisering. Värdegrundtexterna får legitimitet genom att de framställs som sanna och framhävs som ett effektivt redskap för att uppfylla ett visst syfte eller leda till positiva effekter. Texterna motiveras genom hänvisning till konformitets-, expertauktoritet och opersonlig auktoritet. Moralisk legitimering som legitimeringsanalys är i analysmaterialet för det mesta underordnad rationalisering. Genom hänvisning till den moraliska legitimeringen argumenteras värdegrundtexterna som ett effektivt redskap för marknadsföring och för konkretisering av de värderingar som myndigheterna vill förknippas med. Analysen visar att de värderande diskurser som används i legitimerande syfte kopplas till det företagsinspirerade idealet samtidigt som statliga myndigheter vill betona sin roll som myndighet. 

  • 309. Magnusson Petzell, Erik
    et al.
    Hellberg, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Deviant word order in Swedish poetry2014In: Lingua, ISSN 0024-3841, E-ISSN 1872-6135, Vol. 143, p. 203-223Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is generally assumed that recurrent deviations from ordinary language in poetry have a non-complex relationship to ordinary grammar. This assumption has been formulated by Fabb (2010) as the Development Hypothesis (DH). In this paper, DH is elaborated within a generative framework and tested upon deviant word order in a sample of 19th century Swedish poetry. The result is that the hypothesis is fairly well corroborated, although not totally. In closing, an alternative hypothesis by Thoms (2010), the Non-Uniformity Hypothesis, is tested. It claims that poetry has more of its own syntax. This hypothesis is shown to yield, on the whole, predictions just as good as OH. Neither of the hypotheses, however, lasts the entire course.

  • 310.
    Malmkvist, Josefine
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Att visa verkligenheten: En jämförande studie av visualitet i Arbetsmiljöverkets broschyrer under 2000-talet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöker jag hur användningen av bilder och grafik har utvecklats i Arbetsmiljöverkets broschyrer under 2000-talet. Jag jämför broschyrer som tillverkades 2001–2004 med broschyrer som har tillverkats 2011–2013.

    Syftet är att undersöka hur användningen av visuella resurser har ändrats under de senaste 10 åren. Detta gör jag genom en textanalys av broschyrerna samt genom intervjuer med informatörer på Arbetsmiljöverket.

    Mina resultat tyder på att det har skett en utveckling av hur Arbetsmiljöverket använder sig av bilder och grafik. Dels har användningen av visuella resurser formaliserats vilket tar sig i uttryck att de nya broschyrerna är enhetligare än de äldre broschyrerna och att det finns fler riktlinjer för hur broschyrerna ska utformas visuellt. Dels tycks bilderna ha blivit självständigare och fått en mer representativ funktion än de hade tidigare där bilderna nu ska kunna representera den bild av verkligheten som Arbetsmiljöverket vill förmedla snarare än att enbart illustrera texten. 

  • 311.
    Manoukian, Dory
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Är du nöjd med din vänstersväng?: En kvalitativ studie om kommunikation och lärande i en trafiklektion2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Communication and learning in driving lessons is an area within research with limited extent. This paper aims to highlight in which way communication and learning can appear in a driving lesson. Through partaking observation, audio recording has been made of a complete driving lesson to transcribe and analyze it. The questions this paper aims to answer have been how IRE-sequences are used during driving lessons and how they contribute to the trainee driver’s learning and what kinds of questions that appear during the lesson and how they function. The results showed that the IRE-sequences were used primarily to have the trainee driver reflect over their own abilities followed by a longer learning sequence by the teacher. Concerning the questions, the trainee driver solely asked information seeking ones whereas the teacher’s questions varied more including information seeking and attention-grabbing questions.

  • 312.
    Markee, Numa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Kunitz, Silvia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    CA-for-SLA studies of classroom interaction: Quo vadis?2015In: The handbook of classroom discourse and interaction / [ed] Numa Markee, Chichester: Wiley-Blackwell, 2015, p. 425-440Chapter in book (Other academic)
  • 313. Markstedt, Carl-Johan
    et al.
    Blomström, Vendela
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Svenska impulser: En handbok i retorik2015 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 314. Megyesi, Beáta
    et al.
    Granstedt, Lena
    Johansson, Sofia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Prentice, Julia
    Rosén, Dan
    Schenström, Carl-Johan
    Sundberg, Gunlög
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wirén, Mats
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, Computational Linguistics.
    Volodina, Elena
    Learner Corpus Anonymization in the Age of GDPR: Insights from the Creation of a Learner Corpus of Swedish2018In: Proceedings of the 7th Workshop on NLP for Computer Assisted Language Learning at SLTC 2018 (NLP4CALL 2018), Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, p. 47-56, article id 006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on the status of learner corpus anonymization for the ongoing research infrastructure project SweLL. The main project aim is to deliver and make available for research a well-annotated corpus of essays written by second language (L2) learners of Swedish. As the practice shows, annotation of learner texts is a sensitive process demanding a lot of compromises between ethical and legal demands on the one hand, and research and technical demands, on the other. Below, is a concise description of the current status of pseudonymization of language learner data to ensure anonymity of the learners, with numerous examples of the above-mentioned compromises.

  • 315. Milani, Tommaso
    et al.
    Rydell, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages. Högskolan Dalarna, Sverige.
    Språktest löser inte problem med integration2019In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 21 januariArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att ett språktest skulle kunna leda till frihet, självbestämmande och makt över sitt eget liv är en myt som saknar vetenskaplig grund. Det skriver språkforskare i en slutreplik om språktest och medborgarskap.

  • 316. Mohr, Susanne
    et al.
    Jansen, Sandra
    Forsberg, Julia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    European English in the EFL classroom? Teacher attitudes towards target varieties of English in Sweden and Germany2019In: English Today, ISSN 0266-0784, E-ISSN 1474-0567Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The UK is facing important changes in the near future, with Brexit, i.e. the UK leaving the European Union (EU), looming ever more closely on the horizon. These important political and economic changes will certainly have an influence on Europe as a whole, and have had linguistic consequences for the English language, such as Brexit-related neologisms (Lalić-Krstin & Silaški, 2018). As Modiano (2017a) suggests, Brexit might also have an influence on the status of the English language in the EU, in particular with regard to the dominance of native speaker varieties. In this article, we discuss the possibility of the use of a neutral European English variety in the EFL classrooms of two EU member states, i.e. Sweden and Germany. Based on a survey among 80 practitioners in secondary schools (first results were presented in Forsberg, Mohr & Jansen, 2019), the study investigates attitudes towards target varieties of English in general, and European English or ‘Euro-English’ (cf. Jenkins, Modiano & Seidlhofer, 2001; Modiano 2003) in particular, after the referendum in June 2016.

  • 317.
    Molander, Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    När du är du är banken vi: Om röster och modelläsare i SEB:s externa texter.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter.

    I den här uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer. Genom att kartlägga rösterna med verktyg från den systemisk-funktionella grammatiken synliggörs flerstämmighet i texterna och flera olika modelläsare framträder.

    Flerstämmigheten syns utifrån olika sorters tilltal och omtal, språkhandlingar och rekontextualiseringar. Totalt framträder fyra stycken röster i texten. Dessa konstruerar var och en fyra olika modelläsare som textens empiriska läsare måste förhålla sig till. 

  • 318.
    Myrberg, Sara
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Focus type effects on focal accents and boundary tones2013In: Proceedings of Fonetik 2013: The XXVIth Annual Phonetics Meeting / [ed] Robert Eklund, Linköping: Department of Culture and Communication, Linköping University , 2013, p. 53-56Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The paper presents a production experiment on the prosodic realization of focus types in Stockholm Swedish. It is shown that focal accents are realized with higher f0 and longer duration when signalling narrow or corrective focus, than when signalling all-new focus. In addition, focal accents are more often followed by a L% when signalling narrow or corrective focus, and f0 falls due to L% are larger. 

  • 319.
    Myrberg, Sara
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Sisterhood in prosodic branching2013In: Phonology, ISSN 0952-6757, E-ISSN 1469-8188, Vol. 30, no 1, p. 73-124Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses the syntax-prosody interface, drawing on evidence from Stockholm Swedish. It is shown that a Swedish main clause containing an embedded clause has three prosodic correlates, two of which are non-isomorphic to the syntactic bracketing. However, two coordinated clauses have only one isomorphic - prosodic correlate. Optimality-theoretic constraints (Prince & Smolensky 1993) are used to derive this variation. A new markedness constraint, EQUALSISTERS, is argued to be responsible for a preference for flat prosodic structures. This constraint requires that sister nodes in prosodic structure belong to the same prosodic category, and therefore sometimes conflicts with MATCH constraints, which call for syntax-prosody correspondence (Selkirk 2009, 2011). When high-ranked, EQUALSISTERS forces syntax-prosody non-isomorphism if the input syntactic structure contains embedding, whereas full isomorphism is predicted in coordinated structures. The previously suggested markedness constraints NON-RECURSIVITY and EXHAUSTIVITY (Selkirk 1996) cannot replace EQUALSISTERS, and in the present account are rendered redundant.

  • 320.
    Myrberg, Sara
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Riad, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    The prosodic hierarchy of Swedish2015In: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 38, no 2, p. 115-147Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We give an overview of the phonological properties and processes that define the categories of the prosodic hierarchy in Swedish: the PROSODIC WORD (omega), the PROSODIC PHRASE (phi) and the INTONATION PHRASE (iota). The separation of two types of tonal prominence, BIG ACCENTS versus SMALL ACCENTS (previously called FOCAL and WORD ACCENT, e.g. Bruce 1977, 2007), is crucial for our analysis. The omega in Swedish needs to be structured on two levels, which we refer to as the minimal omega and the maximal omega, respectively. The minimal omega contains one stress, whereas the maximal. contains one accent. We argue for a separate category phi that governs the distribution of big accents within clauses. The iota governs the distribution of clause-related edge phenomena like the INITIALITY ACCENT and right-edge boundary tones as well as the distribution of NUCLEAR BIG ACCENTS.

  • 321.
    Mårtensson, Lasse
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Hast, Anders
    Vats, Ekta
    Fornés, Alicia
    In Search of the Scribe: Letter Spotting as a Tool for Identifying Scribes in Large Handwritten Text Corpora2018In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, Vol. 14, no 2, p. 95-120Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, a form of the so-called word spotting-method is used on a large set of handwritten documents in order to identify those that contain script of similar execution. The point of departure for the investigation is the mediaeval Swedish manuscript Cod. Holm. D 3. The main scribe of this manuscript has yet not been identified in other documents. The current attempt aims at localising other documents that display a large degree of similarity in the characteristics of the script, these being possible candidates for being executed by the same hand. For this purpose, the method of word spotting has been employed, focusing on individual letters, and therefore the process is referred to as letter spotting in the article. In this process, a set of ‘g’:s, ‘h’:s and ‘k’:s have been selected as templates, and then a search has been made for close matches among the mediaeval Swedish charters. The search resulted in a number of charters that displayed great similarities with the manuscript D 3. The used letter spotting method thus proofed to be a very efficient sorting tool localising similar script samples.

  • 322.
    Nelson, Marie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Språksituationen på Åland – speciell, om inte unik2016In: Litteratur och språk / [ed] Ingemar Haag, Västerås, Eskilstuna: Mälardalens högskola , 2016, p. 157-170Chapter in book (Other academic)
  • 323.
    Nelson, Marie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Swedish on the Åland islands: A non dominant yet dominating variety2016In: Pluricentric Languages and Non-Dominant Varieties Worldwide: Part 1. Pluricentric Languages across Continents. Features and Usage / [ed] Rudolf Muhr, Peter Lang Publishing Group, 2016, p. 415-429Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper examines the current language situation on the Åland islands. Åland is a Swedish-speaking autonomous province in Finland. Finland has two national languages: Finnish and Swedish. The Swedish- speaking population in Finland is about 291,000 or 5.3% of the total population (Statistics Finland, end-2014). In Åland, however, Swedish is spoken by 88% of the inhabitants (ÅSUB 2015a). This study discusses the language situation in Åland in terms of attitudes, identity, political circumstances and language use by drawing on existent research as well as the results of a written pilot questionnaire about the Åland residents’ everyday language use. The overall finding is that the citizens of Åland have a very strong Åland identity and that the Swedish language is a prominent factor contributing to this identity. The language situation on the Åland islands is rare in that a non-dominant variety, in a country with two national languages, is strikingly dominant. 

  • 324.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Hur språkliga råd motiveras och förklaras i finlandssvenska och sverigesvenska handledningssamtal2016In: Svenskan i Finland 16 / [ed] Jaana Kolu, Mikko Kuronen, Åsa Palviainen, Jyväskylä: University of Jyväskylä , 2016, Vol. 16, p. 124-137Conference paper (Refereed)
  • 325.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Håll koll på tummarna2018In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, , p. 5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 326.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Kognitionsverb i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal2019In: Puhe ja kieli / Tal och språk / Speech and Language, ISSN 1458-3410, E-ISSN 2342-7213, no 1, p. 45-68, article id https://doi.org/10.23997/pk.69809Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article presents a study of cognitive verbs used by Sweden-Swedish and Finland-Swedish students and supervisors in academic supervision meetings. The data consist of naturally occurring interactions. The meetings are conducted in Swedish at universities in Sweden and Finland. The results show that the amount and proportion of cognitive verbs are higher in the Sweden-Swedish data. In both data sets, supervisors use more cognitive verbs than students. However, the Finland-Swedish students use more cognitive verbs than the Sweden-Swedish students. The results also show smaller differences as regards the emphasis on certain semantic fields and the usage of specific cognitive verbs.

  • 327.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Kommunikativa mönster i Sverige och Finland: Att tolka det unika utifrån det generella2017In: Språkbruk, ISSN 0358-9293, no 4, p. 20-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 328.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages. Mälardalens högskola, Sverige.
    Henricson, Sofie
    Sverigesvenska och finlandssvenska handledningspraktiker2018In: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik / [ed] Eva Ärlemalm-Hagsér, Marie Öhman, Västerås: Mälardalens högskola , 2018, p. 63-78Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras handledningspraktiker vid universitet och högskolor i Sverige och i Finland ur ett jämförande perspektiv. Diskussionen bygger på de kommunikativa skillnader vi iakttagit mellan inspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal, bland annat vad gäller hur råd ges och tas emot, hur deltagarna hanterar den inneboende asymmetrin samt hur pronomen används under ett handledningssamtal. De empiriska observationerna av handledningspraktiker i autentiska handledningssamtal relateras till två svenskspråkiga högskolepedagogiska vägledningar för uppsatshandledning, en från Sverige och en från Finland. De kommunikativa skillnader vi noterat i de sverigesvenska och de finlandssvenska handledningssamtalen återspeglas i de två studerade handböckerna. Vad gäller såväl handledningssamtalen som handledningsmanualerna ser vi en större tendens till att tona ner asymmetrier och framhäva det kollektiva i de sverigesvenska handledningspraktikerna, medan de finlandssvenska handledningspraktikerna uppvisar en tydligare orientering mot individuellt ansvar och en mer oproblematisk inställning till de institutionella rollerna som handledare och student.

  • 329.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Vem tänker, tycker och tror i sverigesvenska och finlandssvenska språkhandledningssamtal?2018In: Folkmålsstudier, ISSN 0356-1771, no 56, p. 9-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article shows how supervisors and students use cognitive verbs such as think or know in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings. Drawing on the research framework of variational pragmatics, we highlight similarities and differences between the use of cognitive verbs in the Sweden-Swedish and the Finland-Swedish interactions. Our data consist of ten video- and/or audio-recorded supervision meetings, five from each country. The analysis shows that supervisors in both data sets use cognitive verbs in order to modify the strength and directness of their feedback. One difference is that while the Finland-Swedish supervisors tend to mitigate their on-going feedback through references to the past, e.g. jag tyckte ‘I thought’, the Sweden-Swedish supervisors do similar interactional work by using more neutral verbs when expressing an opinion, e.g. tänker ‘think expressing thought’ instead of tycker ‘think expressing opinion’. The students in both the Sweden-Swedish and the Finland-Swedish supervision meetings use cognitive verbs e.g. when describing their writing process. A difference, however, is that the Sweden-Swedish students to a higher extent than the Finland-Swedish students use cognitive verbs to deliver supportive feedback, while the Finland-Swedish students more frequently than their Sweden-Swedish peers do so when reporting their own thoughts and opinions about the text.

  • 330.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Lindström, Jan
    Nilsson, Jenny
    Att dela språk men inte samtalsmönster: Återkoppling i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal2015In: Folkmålsstudier, ISSN 0356-1771, Vol. 53, p. 141-166Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sharing language but not communicative patterns: Feedback in Sweden-Swedish and Finland-Swedish academic counselling interaction

    In this article, we present a study of oral feedback (back-channels and responsive turns) given in academic counselling meetings between an essay supervisor and one or two students. The purpose of these meetings is to discuss and improve an academic text written by the students. Our data consist of naturally occurring Sweden-Swedish and Finland-Swedish institutional interactions at the university level. The overall aim of the study is to compare feedback patterns in the Sweden-Swedish and the Finland- Swedish data and to contribute to the field of variational pragmatics. A detailed analysis of the recorded interactions reveals overt differences in the frequency, intensity and distribution of feedback in the two varieties of Swedish. In the Sweden-Swedish data, there is a preference for relational work, evidenced, for instance, by students praising the advice given by the supervisor. In the Finland-Swedish data, an orientation towards clarity is prominent and corrective advice, for instance, is usually uttered in a straightforward way. Our results support previous findings on communicative patterns in Sweden and Finland. These findings highlight the dialogic nature of institutional communication in Sweden, on the one hand, and the orientation to the task and its result in comparable situations in Finland, on the other. The outcome of this study adds to the understanding of the communicative patterns of Sweden- Swedish and Finland-Swedish with a detailed analysis of the oral feedback occurring in counselling meetings.

  • 331.
    Nelson, Marie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie
    Savijärvi, Marjo
    Mäntynen, Anne
    Collaborative actions in supervision meetings2019In: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Tim Roberts, Erica Sandlund, Pia Sundqvist, Karlstad: Karlstads universitet, 2019, p. 235-258Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter, we study face-to-face meetings between students and supervisors, where the focus of the meeting is supervision of academic writing. The aim of the study is to examine how students and supervisors in Sweden and Finland collaborate in order to improve the students’ texts and to discuss academic writing. Using conversation analysis, we study videorecorded, naturally occurring interactions. Our analysis shows that supervisors and students perform a variety of collaborative actions, initiated by both students and supervisors, such as co-construction of turns, recycling of co-participants’ turns, telling of second stories, and joint production of text units. The findings of the study highlight that participation roles in the institutional interactions studied are complex and dynamic, and that the combination of both the students’ subject expertise and the supervisors’ academic expertise enable mutual understanding of the texts and topics under discussion.

  • 332. Nikolaidou, Zoe
    et al.
    Bellander, Theres
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Health literacy as knowledge construction: Learning about health by expanding objects and crossing boundaries in networked activities2018In: Learning, Culture and Social Interaction, ISSN 2210-6561, E-ISSN 2210-657XArticle, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we examine health literacy as a set of practices that unfold in networked activity systems. Focusing on the literacy practices of pregnant couples and parents of children with heart defect, we show that they participate in multiple activities with the object of constructing knowledge about the child's condition. The contexts for these activities are doctor-patient consultations and the parents' online searching and sharing. The study builds on ethnographic interviews, recorded medical consultations and collection of texts from online forums, blogs and social media. An analysis based on literacy practices and activity theory shows that these activities enable parents' learning, but they can also be restricting as to the mediating tools they provide and the rules that dictate the tools. Additionally, the object of learning about heart defect is not always clearly formulated and stable but it keeps alternating and expanding. As a result, the parents cross boundaries between activities with different mediating tools, rules and communities and thereby different possibilities for learning. We show that doing health literacy is comprised by a set of recontextualised practices of looking for medical and experiential knowledge and it is by a combination of the two that meaningful learning is achieved.

  • 333. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Hej, hej, hemskt mycket hej 2.02017In: Svenskans beskrivning 35: Förhandlingar vid trettiofemte sammankomsten, Göteborg 11–13 maj 2016 / [ed] Emma Sköldberg, Maia Andréasson, Henrietta Adamsson Eryd, Filippa Lindahl, Sven Lindström, Julia Prentice, Malin Sandberg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, p. 229-242Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Alla samtal måste börja på något sätt, och det vanligaste sättet att inleda är att utbyta hälsningsfraser. I den här artikeln undersöker vi bruket av hälsningsfraser i finlandssvenska och sverigesvenska servicesamtal.* Inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) har vi samlat in ett omfattande videomaterial i servicesituationer i Sverige och Finland (se t.ex. Norrby m.fl. 2015). Syftet här är att kartlägga bruket av hälsningsfraser i finlandssvenska och sverigesvenska utifrån 260 av dessa samtal vid teaterkassor och bokningscentraler. Mer specifikt vill vi undersöka: 1. Hur ser hälsandets lexikon ut i sverigesvenska och finlandssvenska? 2. Hur varierar hälsningsfras med talarens ålder, kön och interaktionellaroll? 3. Vilka eventuella anpassningar gör deltagarna i sitt hälsningsbeteende? Artikelns titel anspelar på en studie av Lars-Gunnar Andersson från 1996, nämligen Hej, hej, hemskt mycket hej, där han undersökte hälsningsmönster i olika servicesituationer. Genom att låta 60 studenter vid Göteborgs universitet göra etnografiska observationer i sammanlagt över 150 timmar kunde Andersson beskriva svenskans hälsningsmönster. Hans studenter noterade också att vissa individer tog efter andras hälsningsbeteende. I den här studien jämför vi våra resultat med Anderssons (1996) och därigenom kan vi också jämföra etnografiska observationer med videoinspelningar.

  • 334. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Hälsningsfrasers sociala värde i sverigesvenskt och finlandssvenskt talspråk2016In: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 139, p. 137-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Swedish is a pluricentric language and has official status in both Sweden and Finland. Until recently, most studies on such languages have focused on differences and similarities in grammar and lexicon, but less on pragmatic variation. We suggest that a pragmatic perspective aids in understanding the relationship between national varieties, and in this study, we investigate greetings in Sweden Swedish and Finland Swedish. Previous comparisons of the two varieties suggest that Sweden Swedish is less formal than Finland Swedish, and in this article we problematize the concept of formality, and discuss whether formality may explain any differences in the use of greetings.

    We use three datasets from Finland and Sweden respectively: video recorded service encounters from box offices and information desks, recorded focus groups as well as experiments. Combined, the data suggest that the Finland Swedish greeting repertoire is larger than the Sweden Swedish one, and that Finland Swedes therefore are more sensitive to social distance than Sweden Swedes. At the same time, the study highlights the complexity in the use of greetings, and that variables such as gender, age, context and level of acquaintance all play an important part in the use of greetings in both Sweden Swedish and Finland Swedish. 

  • 335. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrthon, Stefan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Greetings as social action in Finland Swedish and Sweden Swedish service encounters - a pluricentric perspective2018In: Intercultural Pragmatics, ISSN 1612-295X, E-ISSN 1613-365X, Vol. 15, no 1, p. 57-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    While greetings are performed in all cultures and open most conversations, previous studies suggest that there are cross-cultural differences between different languages in greeting behavior. But do speakers of different national varieties of the same language organize and perform their greeting behavior in similar ways? In this study, we investigate the sequential organization of greetings in relation to gaze behavior in the two national varieties of Swedish: Sweden Swedish spoken in Sweden and Finland Swedish spoken in Finland. In recent years, the importance of studying pluricentric languages from a pragmatic perspective has been foregrounded, not least within the framework of variational pragmatics. To date, most studies have focused on structural differences between national varieties of pluricentric languages. With this study, we extend the scope of variational pragmatics through adding an interactional, micro perspective to the broader macro analysis typical of this field. For this study, we have analyzed patterns for greetings in 297 videorecorded service encounters, where staff and customers interact at theatre box offices and event booking venues in Sweden and Finland. The study shows that there are similarities and differences in greeting behavior between varieties. There is a strong preference for exchanging reciprocal verbal greetings, one at a time, in both. There is also a similar organization of the greeting sequence, where customer and staff establish mutual gaze prior to the verbal greetings, thus signaling availability for interaction. The duration of mutual gaze and the timing of the greeting, however, differ between the two varieties. We have also conducted a multi modal analysis of gaze behavior in correlation to the greeting. We found that the customers and staff in the Finland Swedish data share mutual gaze before and during the verbal greeting, and often avert gaze after the verbal greetings. However, in the Sweden Swedish data, the participants often avert gaze before the verbal greetings. Our results thus indicate that both similarities and differences in pragmatic routines and bodily behavior exist between the two national varieties of Swedish. The present study on greeting practices in Finland Swedish and Sweden Swedish should contribute to the field of variational pragmatics and to the development of pluricentric theory.

  • 336.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages. University of Melbourne, Australia.
    English in Scandinavia: Monster or Mate? Sweden as a Case Study2015In: Challenging the Monolingual Mindset / [ed] John Hajek, Yvette Slaughter, Bristol: Multilingual Matters, 2015, p. 17-32Chapter in book (Refereed)
  • 337.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Henricson, Sofie: Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet på svenska språköar i Finland. Diss. Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet. 259 s. Helsingfors 20132014In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, no 24, p. 238-241Article, book review (Other academic)
  • 338.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra2014 (ed. 3)Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här boken är avsedd som en första introduktion till det tvärvetenskapliga forskningsområdet som brukar kallas samtalsanalys och diskursanalys. Inför den tredje upplagan har författaren tillfört resultaten från det senaste decenniets samtalsforskning. I synnerhet har kapitlet om samtalsforskning på svenskt språkområde utökats rejält för att bättre återspegla de forskningsinsatser som  gjorts där. Boken består av två huvudavdelningar. I den första delen presenterar och jämför författaren några skolbildningar som har haft betydelse för samtalsanalysens utveckling, förklarar centrala termer och begrepp samt ger en översikt av samtalsforskningen i Sverige och Finland (på svenska). Uppläggningen syftar till att öka läsarens insikter om att skilda teoretiska och metodiska utgångspunkter kan resultera i olika analysmodeller. Den andra delen är mer praktiskt inriktad på konkreta fenomen i samtal. Diskussionen belyses genomgånede med hjälp av en mängd autentiska exempel. I slutet av boken ges ett antal litteraturtips som kan tjäna som utgångspunkt för fördjupade studier. Boken vänder sig till högskolestuderande på grundnivå, i första hand inom språkvetenskap, kommunikation och socialt beteende, menär också av intresse för alla som i sin yrkesutövning ägnar sig åt samtal och kommunikation.

  • 339.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Svenskan i världen: Globala och glokala perspektiv2014In: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, p. 1-15Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Man kan anlägga ett flertal perspektiv på svenskan i världen. En utgångspunkt kan vara att se på svenskans utbredning historiskt och geografiskt. Det knyter an till konferensens tema om svenskan som pluricentriskt språk och svenskans villkor i två nationer. Tar vi steget utanför svenskans kärnområde så är utvandringsvågen runt förra sekelskiftet och den emigrantsvenska som tog form i de nya invandrarmiljöerna ett tydligt exempel på svenskans spridning i världen. Ytterligare ett perspektiv är att mäta svenska språkets totala välbefinnande i förhållande till andra språk – utifrån faktorer som antal talare, språkets status och funktionsduglighet i diverse sammanhang. Man kan också ställa sig frågor om svenskans position gentemot andra språk i en kontaktssituation, i vilken omfattning man kan lära sig svenska i skolan och vilken sorts svenskspråkiga resurser utlandssvenskar har tillgång till på olika håll i världen.

    Beskrivningarna ovan utgår från ett övergripande perspektiv, men säger inte så mycket om hur svenskan används i praktiken på olika håll i världen, i sinsemellan heterogena verksamheter och av språkbrukare som kan ha mycket olika motivation och attityder till att använda svenska. Ett sådant mikroperspektiv fokuserar på hur svenskan används och uppfattas av grupper och individer i lokalt formade gemenskaper. Konkret kan det röra sig om hur en svenskspråkig identitet förhandlas och skapas i samtal och i olika kommunikativa verksamheter – alltifrån nybörjarklassrummen på universitet runtom i världen till svenska pensionärers vardag på Solkusten eller hur svenska används på företag med svensk anknytning.

    Ett språk kan ha en relativt obetydlig position utanför sitt kärnområde, men samtidigt stå starkt i mycket lokalt förankrade praktikgemenskaper på vitt skilda håll i världen. Ny och billigare teknik, tillgång på en global arbets- och studiemarknad samt sociala mediers allt större betydelse i vår vardag gör det möjligt för språkanvändare att agera globalt och lokalt på samma gång. Det är en utveckling som kan tänkas främja minoritetsspråk i allmänhet och därmed också svenskan i världen.

    I föredraget uppmärksammar jag både makro- och mikroperspektiv och ger exempel från olika studier av svenskan i världen och kopplar diskussionen till begreppen globalisering och glokalisering. I det sammanhanget berör jag även en särskild aspekt av ämnet – nämligen hur svenska pragmatiska rutiner går på export genom multinationella företag som IKEA. Det kan tyckas vara en marginell företeelse, men är principiellt att jämställa med hur angloamerikanska samtalsmönster sprids över världen, till exempel genom direktiv om hur kunden ska bemötas inom den globala serviceindustrin. De processer som utmärker svenskan i världen är alltså inte unika utan kan ses som exempel på mer generella globaliserings- och glokaliseringsprocesser.

  • 340.
    Norrby, Catrin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    ”Åh det var så roligt” – berättelser om våra egna erfarenheter2019In: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, p. 217-219Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.

    Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.

  • 341.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Håkansson, Gisela
    God Svenska! Attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasister och deras lärare2013In: Svenskans beskrivning 32: Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den 13-14 oktober 2011 / [ed] Björn Bihl, Peter Andersson, Lena Lötmarker, Karlstad: Karlstads universitet, 2013, p. 234-243Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I projektet God svenska! Språkliga attityder hos gymnasieungdomar och gymnasielärare i ett mångspråkigt Sverige intresserar vi oss för språkliga attityder som kommer till uttryck inom ett specifikt verksamhetsområde: skolan. Vi vill ta reda på hur å ena sidan olika elevgrupper, å andra sidan lärare överensstämmer eller skiljer sig åt i sin uppfattning om vad som är god svenska. I det sammanhanget vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan normuppfattning och rapporterat språkbruk. Genom att studera eventuella skillnader i normuppfattning mellan de två grupperna, men även inom grupperna, hoppas vi kunna bidra till en diskussion om språkförändring och om svenskan i ett utvecklingsperspektiv.Material har samlats in genom enkäter och fokusgruppssamtal. I enkäten ska man ta ställning till 14 autentiska språkexempel som representerar ett brett spektrum från ungdomsspråk och ”invandrarsvenska” till språkvårdsörhängen och ”byråkratsvenska”. Fokusgruppssamtalen utgår från samma exempel, men ger möjlighet till en djupare diskussion.I föredraget presenterar vi resultat från enkätundersökningen. Den har besvarats av 1000 gymnasister och ett 60-tal lärare runtom i Sverige. Vårt mål har varit att få god geografisk spridning och materialet kommer från 15 skolor på 12 olika orter – från Kiruna och Jokkmokk i norr till Lund och Landskrona i söder.Resultaten pekar på att det finns tydliga skillnader i normuppfattning mellan elever och lärare. Klassiska språkvårdsexempel som ”Han är längre än mig” rankas högt bland eleverna, både i fråga om positiv attityd och rapporterat bruk. Lärarna ställer sig dock mer tveksamma till denna struktur. Liknande tendenser kan beläggas för flera av exempelmeningarna.

  • 342.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Håkansson, Gisela
    “Om att säga grejer baklänges”: Röster om språk och språkbruk2014In: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, p. 151-161Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom projektet God svenska. Språkliga attityder hos gymnasieelever och gymnasielärare i ett mångspråkigt Sverige undersöker vi hur ungdomar bedömer och diskuterar språk utifrån en lista med autentiska exempel. Exemplen illustrerar olika sorters svenska: vardagligt talspråk, ungdomsspråk, formellt skriftspråk och andraspråkssvenska. I föredraget presenterar vi material från fokusgruppssamtal med elever som läser svenska på gymnasieprogram i Sverige, Belgien och Spanien.

    Vi analyserar hur ungdomarna resonerar kring och försöker förklara språkbruket i exemplen. Resultaten pekar på att ungdomarna är mycket engagerade i språkliga frågor. Förklaringarna som de ger kan delas in i tre huvudtyper där ungdomarna:

    1) skapar egna språkbruksregler (t.ex. att valet av sina eller deras skulle vara beroende av objektets numerus)

    2) tar till andra språk för att förklara exemplen (t.ex. genom att relatera ”äldre än mig” till ”older than me”)

    3) skapar egna termer för att benämna det de ser (t.ex. genom att förklara avvikande ordföljd som ”uppbyggnadsfel”)

    Studien anknyter till det område inom lingvistiken som kallas folklingvistik (Preston & Niedzielski 2000) där man studerar hur ”vanligt folk” resonerar om språk. Genom denna metod kan språkvetare få en mer fullständig bild av språk och språkbruk hos olika grupper. I vår studie belyser vi hur en grupp, nämligen ungdomar i gymnasieåldern, går tillväga när de vill beskriva språkliga regelbundenheter och avvikelser. 

  • 343.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Håkansson, Gisela
    Samtal om svenska: Förhandling, positionering och känslosvall2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka uppfattningar om språkbruk ligger bak­om omdömen som ”bra” och ”dåligt” språk? Det har Catrin Norrby och Gisela Håkansson undersökt i en studie där elever och lärar besvarat en enkät och värderat ett an­tal autentiska exempel på samtida svenska och resonerat om dem i fokusgrupper. I boken studeras inte bara vad gruppdeltagarna säger, utan också hur de säger det. I det senare fallet har Norrby & Håkansson anlagt ett samtalsanalytiskt perspektiv och ger därmed också en introduktion till samtalsanalysens arbetssätt där deltagarperspektivet är centralt. I boken visar de hur gruppdeltagarna förhandlar om språket och positionerar sig i olika språkfrågor.

    Genom att få mer kunskap om hur elevers och lärares uppfattningar skiljer sig åt kan lärare få pedagogiska redskap för att diskutera språk­frågor i klassrummet med utgångspunkt i det eleverna vet, kan, tror eller tycker.

  • 344.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Kretzenbacher, Heinz L.
    National variation of address in pluricentric languages: The examples of Swedish and German2013In: Pluricentricity: Language Variation and Sociocognitive Dimensions / [ed] Augusto Soares da Silva, Walter de Gruyter, 2013, p. 243-270Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This study contributes to the pragmatic dimension of pluricentric languages, an aspect that to date has been studied to a lesser extent than their lexis, morphosyntax and phonology. It compares patterns of address and perceptions of what constitutes “appropriate” address in Swedish and German, two pluricentric languages each with a clearly dominant variety. German and Swedish data were collected at five urban locations (Gothenburg in Sweden, Vasa/Vaasa in Finland, Mannheim and Leipzig in Germany and Vienna in Austria) with focus group meetings and questionnaire-based network interviews. Also, a modified questionnaire was posted in Internet forums in Swedish and German that had discussion threads on address form usage.

    The data for German show that native speakers perceive distinct differences between Austrian and German standards of address and related phenomena such as greeting formulas. In Germany, variation in address practices also raises the question of what effect the division of the country from 1949 to 1989 had on the pragmatics of address.

    In Sweden Swedish, the V form was virtually abandoned in the 1960s. With very few exceptions, such as addressing elderly people in service encounters, universal T is now the default address. However, in Finland Swedish, V is still employed to express status and formality, reflecting conservatism and the influence of the Finnish language. This means that controversy as to whether V is exclusionary in Sweden is not relevant in Finnish Swedish.

    Address in pluricentric languages underlines the importance of societal and sociocultural developments. Our study of German and Swedish not only shows different address practices between national centres, but also emphasizes that knowledge of address in the others’ varieties is largely stereotypical. 

  • 345.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Nilsson, Jenny
    Kivasvenska och kanonsvenska: Sekvensavslutande värderingar i servicesamtal2018In: Svenskan i Finland 17: Föredrag vid den sjuttonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland: Helsingfors den 18-19 maj 2017 / [ed] Beatrice Silén, Anne Huhtala, Hanna Lehti-Eklund, Jenny Stenberg-Sirén, Väinö Syrjälä, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2018, p. 107-117Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med  studien  är att undersöka förekomst och vilka funktioner sekvensavslutande värderande responser fyller i servicesamtal mellan kund och personal vid teaterkassor, bokningscentraler och likande runtom i Svenskfinland och i Sverige. Vi ställer oss följande frågor:

    1. Enligt vilka interaktionella mönster förekommer positiva värderande responser i servicesamtalen?

    2. Vad bidrar de med i interaktionens sekventiella flöde?

    3. Vilka slags värderande uttryck förekommer?

    4. Finns det skillnader i bruket mellan svenskan i Finland och svenskan i Sverige på någon av punkterna ovan, och vad kan eventuella skillnader tänkas bero på?

    Undersökningen är en delstudie inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk: kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) som undersöker språk och social interaktion inom tre domäner: service, lärande och vård i Sverige och Finland.

  • 346.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Nilsson, Jenny
    Enkät2015In: Sociolingvistiken i praktiken: en metodbok / [ed] Sally Boyd, Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1 uppl., p. 37-56Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 347.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Nilsson, Jenny
    Wide, Camilla
    Lindström, Jan
    När det privata blir offentligt: Referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal2019In: Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten, Uppsala 25–27 oktober 2017 / [ed] Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman, Carin Östman, Uppsala: Uppsala universitet, 2019, p. 207-218Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vid teaterkassor och bokningscentraler utspelar sig dagligen en mängd korta möten mellan kund och personal. Kunden kommer för att hämta eller köpa biljetter och det är personalens uppgift att försöka uppfylla önskemålen. Dessa institutionella samtal är målinriktade, effektiva och förs vanligen mellan personer som inte känner varandra. Samtalen följer en typisk struktur: kunden framställer sitt ärende, personalen genomför det, kunden betalar och parterna tar avsked. Ofta sker allt detta inom loppet av ett par, tre minuter. Mot den bakgrunden kan det verka osannolikt att deltagarna skulle ta upp ämnen av privat karaktär, till exempel tala om familjemedlemmar, men i vårt arbete med 1 000 servicesamtal vid biljettkassor runtom i Sverige och Svenskfinland har vi noterat att det trots allt förekommer. Syftet med föreliggande artikel är att undersöka referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal. Först ger vi en bakgrund till forskning om personreferens och beskriver de teoretiska utgångspunkterna för studien. Därefter redogör vi för material och metod innan vi presenterar våra resultat och diskuterar dem.

  • 348.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Schüpbach, Doris
    Hajek, John
    Kretzenbacher, Heinz L.
    Introductions at international academic conferences: Address and naming in three national varieties of English2019In: It’s not all about you: New perspectives on address research / [ed] Bettina Kluge, María Irene Moyna, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2019, p. 376-395Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter investigates preferred introduction routines in first encounters in the context of international academic conferences where English is used as the conference language. We focus on reported use of first and last names as well as titles in introductions in American, Australian and British English based on a large-scale survey of reported introduction in three scenarios: introduction of self, of others and expected introduction of self by others. Drawing on quantitative and qualitative data the results demonstrate that while use of first and last name is the unmarked choice, there is also significant variation among speakers of different national varieties, different scenarios and age groups. The results also show the importance of situational factors, seniority and hierarchy for introductions.

  • 349.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Introduction: Address as Social Action Across Cultures and Contexts2015In: Address Practice as Social Action: European Persepctive / [ed] Catrin Norrby, Camilla Wide, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015, p. 1-12Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The introduction provides a brief overview of address research, particularly focusing on address practices in Europe. It also serves to contextualize the six chapters of the volume, all of which present up-to-date empirical research of address and social relations in a variety of contexts and languages including Dutch, French, Finnish, German, Italian and Swedish.

  • 350.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Wide, Camilla
    Lindström, Jan
    Nilsson, Jenny
    Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkare-patientsamtal i Sverige och Finland2014In: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, p. 343-352Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Många av världens språk är s.k. pluricentriska språk, dvs. språk som talas i fler länder än ett. Bara i Europa finns en rad exempel på sådana språk, till exempel engelska, franska, tyska och svenska. Men samtalar man på samma sätt i olika länder bara för att man talar samma språk? Eller ser de kommunikativa mönstren olika ut? Programmet ”Interaktion och variation i pluricentriska språk” (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2013-2020) undersöker och jämför kommunikationen i samma typer av samtal i liknande miljöer i Sverige och Finland, med fokus på domänerna service, lärande och vård. Syftet är att identifiera skillnader och likheter i hur man utformar sociala handlingar som tilltal, signalerar samtycke och oenighet eller formulerar kritik och beröm i finlandssvenska och sverigesvenska.

    I vår presentation tar vi fasta på interpersonella orienteringar i läkare-patientsamtal inspelade i Sverige och Finland. Dels studerar vi förekomsten av tilltalsformer, dels studerar vi hur råd och direktiv formuleras i dessa interaktioner. Våra resultat visar att det finns klara tendenser till ett mindre formellt tilltal i de sverigesvenska samtalen. Samtidigt kan inte tilltalsstrategierna beskrivas enbart som mer formella i Finland, utan man utnyttjar speciellt i de finlandssvenska samtalen olika slags tekniker för undvikande av direkt tilltal. Tilltalsstrategierna hänger vidare ihop med hur råd och direktiv formuleras, dvs. hur pass direkt eller indirekt de riktar sig till den andra parten.

    Forskningsprogrammet syftar till att bidra till den internationella teoriutvecklingen inom forskningen om pluricentriska språk. Genom att använda teorier och metoder som samtalsanalys och kommunikationsetnografi kan programmet belysa och förklara pluricentriska språkfenomen som tidigare forskning inte riktigt kunnat komma åt. På så vis bidrar programmet till att utveckla den s.k. variationspragmatiken samtidigt som vi får ny kunskap om vad som är unikt för finlandssvenska respektive sverigesvenska samtal.

45678910 301 - 350 of 468
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf