Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 1058
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Eriksson, Christine
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Att mötas i språkets oväntade och outforskade potentialitet: ett prövande av relationerande narration för att analysera pedagogisk dokumentation2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka det berättelsebara i förskolebarns lärprocesser i språkande, läsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer används tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar språkets innehåll utifrån det som överraskar och ifrågasätter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berättelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det oväntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhället där barnen får möjlighet att fortsätta undersökandet i nya kontexter och konstellationer. Barnen i studien undersöker språkets unika uttryck och vad språket kan göra. Detta genererar behovet att undersöka traditionella konventioners gränser, där vem som skriver får betydelse för vad som skrivs. Definitionen av språk blir mångfaldig och genererar nya frågor kring hur verbalt språk, skriftspråk, symbolspråk och bildspråk kan ge uttryck för olika innehåll när de står i relation till varandra. Om pedagoger använder pedagogisk dokumentation som en mötesplats där alla bidrar med olikhet kring gemensamma frågor ges möjlighet att kombinera det visuella språket och berättandet, till att härbärgera mångfacetterade förståelser och diskussioner.

  • 302.
    Eriksson, Christine
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    The art of displacement – curating a preschool context in a public transport system2019In: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses ways of enabling the youngest children at preschool (1–3 years) to participate in creating space in the public transport system. One researcher, two preschool educators and six preschool toddlers travelled on foot, by bus and by underground train to the Brunkeberg tunnel, a pedestrian tunnel in the centre of Stockholm, Sweden. Drawing on artistic site-specific methods of displacement, this article details three propositions for how to ‘do’ preschool in the public transport system: locations, dimensions and positions. By placing the routines and rhythms of a preschool practice into the urban spaces of transport, the ‘miniature preschool’ comes to curate context. The article proposes methods for a preschool practice to curate context through activating mobile but particular locations within a specific place; creating a vocal mobile architecture; and enabling multiple and mobile positions within one specific situation.

  • 303.
    Eriksson, Christine
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Sand, Monica
    Belonging in transience: Vocal mapping for a commuting preschool practice2018In: Emotion, Space and Society, ISSN 1755-4586, E-ISSN 1878-0040, Vol. 29, p. 1-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores and elaborates art theorist Miwon Kwon's (2004) concept of belonging-in-transience through placing a preschool practice in the urban transport system and ask how toddlers can belong in public space. Belonging-in-transience is here seen as a collectively shared emotion system that can be described as ambivalent pre-personal intensities of emotions not yet stated. When a small group of preschool toddlers enters the public transport system - what the anthropologist Marc Auge terms non-places that lack particular shared cultural and social meaning - they both integrate into the routines and rhythms and intervene with the practice of traveling. The article outlines how belonging-in-transience consist of multiple ways to belong that always emerge in and through specific situations and places at hand. The methodological concepts vocal mappings and voice belongings, was developed as a way to delineate how the toddlers orientated themselves in the feeling of belonging through experimentations. Voice belonging and vocal mapping expose belonging as reciprocally dependent on the situation that at the same time influences possible ways of belonging.

  • 304.
    Eriksson, Christine
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Sand, Monica
    Placing voice meetings through vocal strolls – Toddlers in resonance with public space2017In: SoundEffects, ISSN 1904-500X, E-ISSN 1904-500X, Vol. 7, no 2, p. 64-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In early childhood education voice metaphors are often used to describe children’s participation, development or efforts to make themselves heard. This article aims to study the ways in which vocal metaphors take place in material and physical events in the Brunkeberg Tunnel (a pedestrian tunnel) in Stockholm, Sweden. Together with preschool toddlers we have developed ‘vocal strolls’ as a research method for early childhood research, where voice as an event takes place in, with and through resonance, rhythms, routines and refrains. To be able to discuss what vocal strolls consist of and what they may offer the toddlers as well as early childhood education we have developed new concepts. These concepts, voice meetings, voice orientations, voice rooms and vocal memory, take into account a relational and spatial way to compose voice, which may be utilised as a didactic method for amplifying voice as a phenomena among preschool toddlers.

  • 305.
    Eriksson, Emilia
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    A religious child or a child of religious parents?: An analysis of the circumcision debate in Sweden2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis set out to study the debate on circumcision of boys in Sweden. The study concerns itself with how categories and positions become rhetorical resources in the debate and how categories andpositions thus are made relevant. In order to get at what is made possible through the use of theserhetorical recourses this study has analyzed debate articles, official Swedish governmental documentsand the United Nations Conventions on the Rights of the Child (UNCRC). Three interpretativerepertoires surfaced as distinct in this material and they are; Religious identity and belonging,medicine and the UNCRC. The analysis will therefore be structured and guided by these repertoires.As the debate is centred around the Human Rights Paradigm there is an ingrained ideological dilemmain the debate that can be explained as the tension between a Universal and a Cultural relativisticinterpretation of Human Rights. This tension will be discussed throughout the study. Severalconclusions can be drawn from the analysis: The various and contradictory positions allowed for bythe use of the UNCRC makes it an elusive tool in both theory and practice. The ideological dilemmatends to coerce the participants into opposing positions and even question the rhetorical tools utilizedin the debate. The child surfaces in various categories and at the end of this thesis the question remain;Is it a religious child or is it a child of religious parents?

  • 306. Eriksson, Maria
    et al.
    Gottzén, Lucas
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Andersson Bruck, Kjerstin
    Franzén, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Lindberg, Daniel
    Utvärdering av Mentorer i våldsprevention: Slutrapport2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten från en utvärdering av det våldsförebyggande programmet Mentorer i våldsprevention (MVP). Programmet Mentors in Violence Prevention kommer från USA och är ett utbildningsprogram som syftar till att förebygga killars och mäns våld. Organisationen Män för Jämställdhet har översatt programmet från engelska, anpassat det till svenska förhållanden och under perioden 2015-2017 spridit MVP i ett antal skolor i Sverige inom ramen för projektet ”En kommun fri från våld”. Det är den version av MVP som Män för Jämställdhet utvecklat och sprider som den här utvärderingen berör. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Skolverket.

  • 307.
    Eriksson, Nils
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Lämplighet inom förskolläraryrket: En kritisk diskursanalys och forskningsöversikt2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka sju vetenskapliga artiklars framställningar av en lämplig respektive olämplig förskollärare. Studien utgår ifrån ett kritiskt teori- och forskningsperspektiv med en relativistiskt orienterad ontologi och epistemologi. Som metod för evaluering av den textuella empirin tillämpas Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten visar att ideala förskollärare är välvilliga, sociabla, osjälviska och psykiskt stabila. De förväntas vara flexibla, vaksamma, kommunikativa, ledande och omsorgsfulla. Resultaten visar också att deras kompetenser konstitueras i interaktionen mellan ideologier, kunskaper och värden. Inom studiens diskussioner ifrågasätts den ideale förskollärarens existens. Olika brister med lämplighetsbedömningar av denne framlyfts likaså. Studien konkluderar att lämplighet inom förskollärarprofessionen är en påtaglig angelägenhet för många olika individer inom olika kulturer. Tillsammans med sociala och diskursiva praktiker utmynnar de vetenskapliga texterna i en lämplighetshegemoni i relation till förskolläraryrket. För att utmana denna hegemoni argumenterar studien för ett bejakande av olikheter beträffande förskolläraraspiranter och redan verksamma förskollärare.

  • 308.
    Eriksson, Tigist
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Individuella utvecklingsplanen: Diskursanalytiska perspektiv på förutsättningar för delaktighet och inflytande.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi får höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs därför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna är den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbärare till vårdnadshavare gällande elevens kunskapsutveckling i skolan. Vårdnadshavare och skola ska på så sätt dela på ansvaret så att man tidigt upptäcker och åtgärdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen är ett dokument med framåtsyftande fokus på elevens hela skolutveckling. Därför ska den vara formulerad utifrån de möjligheter för utveckling som eleven har. Det som också är centralt i dokumentet är att den skrivs utifrån ett trepartsamtal där elev, vårdnadshavare och lärare/mentor tillsammans utifrån jämlika förhållanden och genom balanserad delaktighet och inflytande, sammanfattar överenskommelser i utvecklingsplanen. I den här undersökningen har jag valt att titta på hur utvecklingsplanen kan analyseras utifrån begreppen delaktighet och inflytande, och hur det synliggörs i utvecklingsplanernas innehåll. Utvecklingsplanernas innehåll och ibland bristen på detsamma, har analyserats utifrån en diskursanalytisk bas och som vilar på Foucaults teorier om makt- och kontrollprinciper. Från den grunden har jag även kompletterat med analysverktyg enligt Faircloughs teori om technologisation samt Bernsteins skolspecifika teoriram klassificering, inramning, igenkänningsfaktor och regler för insikt. Tillsammans kompletterar analysverktygen den bild av elevens och vårdnadshavares olika förutsättningar för delaktighet och inflytande som görs synlig utifrån utvecklingsplanens text och utformning. Det som analysens resultat visar kan också nyanseras utifrån Patemans delaktighetsmodell, som en skendelaktighetsdiskurs. Intentionerna om delaktighet och inflytande i arbetet med utvecklingsplanen blir i praktiken svårt att uppnå utan att involverade parter får adekvat stöd och kunskap kring utvecklingsplanens process. Analysen visar även att i de undersökta utvecklingsplanerna har varken elev eller vårdnadshavare synbart varit delaktiga. 

  • 309.
    Ernst, Manilla
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    "...det var bättre än teater, vanlig teater.": En receptionsstudie av den unga publikens upplevelser av sin delaktighet i mobiltelefondramat Antigones dagbok2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna. För att publiken ska kunna orientera sig tar de hjälp av den karta som visas i telefonens display samt de röster och den musik som spelas upp. Efter varje ljudscen ställer huvudkaraktären Antigone en fråga till publiken. De svarar på dessa genom att skicka sina svar som sms. Kommentarerna går att läsa direkt i displayen och kan få betydelse för tolkningen av föreställningen. I uppsatsen diskuteras dels hur publiken är delaktig genom att replikera skriftligt på frågorna. Därtill diskuteras hur iscensättningen låter publiken vara medskapare av uppsättningens helhet. De unga åskådarna måste själva tillskriva karaktärerna attribut eftersom dessa aldrig syns utan enbart finns i ljudscenerna. Publiken har också till uppgift att ta ställning till vad, i den offentliga miljön, som ska utgöra föreställningens scenrum. Till skillnad från föreställningar i teatersalonger med specifik scenografi och rekvisita blir det publikens uppgift att skapa föreställningens fiktiva rum utifrån det offentliga rummet som omger dem.I receptionsstudien är det tydligt att publiken gillar denna digitala och utmanande iscensättning. Den unga publiken visar sig ha vissa svårigheter att ta till sig historien om Antigone. Samtidigt är det tydligt att den stora behållningen inte är föreställningens berättelse utan formen. Eleverna i receptionsstudien framhåller närheten till karaktärerna och platserna som skapas under föreställningshändelsen; de känner sig snarare som aktörer än som åskådare. Formen erbjuder också en mer tillåtande miljö där elevernas är mer aktiva som åskådare än passiva. Detta visar sig har positiva effekter på elevernas upplevelser.Mest uppskattat är föreställningens digitala verktyg. Det tillåter publiken att göra avtryck i produktionen. Förutom att svara på frågorna som ställs och dela med sig av sina perspektiv använder eleverna tekniken för att lämna omdöme på föreställningen och kommentera sin upplevelse.

  • 310.
    Ernst, Manilla
    et al.
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Lorentzon, Ylva
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Wester, Moa
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barn, kultur och kulturutbud - Förutsättningar och förväntningar.: En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv.2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att illustrera hur arbetet med att lyssna till barns och ungas röster om upplevelser av kulturevenemang och utbud kan gå till och vidare vilken slags kunskap som kan komma Stockholms stads Kulturförvaltning och andra berörda parter till gagn genom arbetet.

    Det empiriska underlaget för studien utgörs av intervjuer med 108 barn i åldrarna 4-18 år. Intervjuerna har genomförts som fokusgrupper varav vissa skett i direkt anslutning till en scenkonstföreställning och då fokuserat på reception, medan andra fokuserat på generella upplevelser av kultur och kulturutbud.

    I studien konstateras att barn och unga främst talar om kultur i termer av estetiska uttryck, men att de också vidgar begreppet till att innefatta antropologiska aspekter. Kommersiell och massproducerad kultur nämns inte av barnen i någon större utsträckning vilket troligen är ett resultat av vilken kultur det är som premieras i skolan. För många barn och unga är skolan den huvudsakliga kulturförmedlaren och de upplever mycket begränsat inflytande över det professionella kulturutbud de möter där. De uttrycker oro inför större medbestämmande och särskilt inför risken att välja fel, något som framstår bero på svårigheten att hitta något som passar alla barn såväl som själva skolkontexten. Däremot efterfrågar de större variation och valfrihet i relation till det utbud de möter. Närvaron av professionell kultur i skolan uppfattas ofta av barnen som en form av belöning för framför allt gott uppförande. Någonting som framstår påverka barns upplevelser av kulturevenemang är tidigare erfarenheter samt den information de fått inför ett besök. Barnen anser att denna ofta är bristfällig. Barnen diskuterar kulturens egenvärde i termer av lust, inspiration och utmaning för tanken, men också hur dessa aspekter tillintetgörs av den nyttopräglade användningen av kultur de möter i skolan.

    För Kulturförvaltningens del så innebär detta att de är beroende av skolan, såtillvida att många kulturfrämjande insatser på ett eller annat sätt inbegriper skolan som kulturförmedlare. Skolkontext och kulturfrämjande insatser är ofrånkomligt sammanlänkade. Det innebär också att Kulturförvaltningen för sitt arbete med barns och ungas delaktighet har mycket att vinna på att upprätta direkta kontakter med målgruppen. För detta arbete är det viktigt att föra med sig vetskapen om hur barns, ungas och vuxnas kulturbegrepp kan skilja sig åt, något som komplicerar arbetet med att tillgodose barns och ungas rätt till kultur. En fråga att bära med sig i detta arbete gäller vems definition som ska gälla.

  • 311.
    Ernst, Manilla
    et al.
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Sauter, Willmar
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Antigone’s diary – Young Audiences as Co-creators of GPS-guided Radio Drama2015In: Nordic Theatre Studies, ISSN 0904-6380, E-ISSN 2002-3898, Vol. 27, no 1, p. 32-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The play, Antigone’s Diary, is a re-written version of Sophocles’ classical play, developed with teenage schoolchildren in the riot-ridden suburb Husby, a 30-minute subway ride away from the centre of Stockholm. Rebecca Forsberg of RATS Theatre adapted the plot into an interactive radio performance with a mobile audience, walking through the suburb and responding via text messages to Antigone’s questions after each of the twelve scenes. Young audiences were of especial interest for this project. Therefore, school performances for teenagers are the focus of this survey. The responses of pupils were studied during and after performances by means of observations, qualitative interviews and quantitative analysis of the text messages that the participants sent in response to Antigone’s questions. The seriousness and enthusiasm of young audiences were one of the stunning outcomes of this survey and a number of quotations illustrate the immersive power of this production. Furthermore, this experiment also served as a text bed for the Department of Computer and System Science, to which Rats Theatre is closely tied. The multimedia performance, combining radio drama, mobile audiences in a local environment and the options of interactive participation, demonstrated the potential of participatory experiences to engage audiences in democratic processes that can be applied to issues of political interest and decision making in the public sphere.

  • 312.
    Estius, Mats
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Inkludering – En känsla?: Ett sökande efter inkluderingsbegreppet och en gemensam förståelse i skolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För att synliggöra den tankestruktur som föreligger hur vi idag språkligt refererar till- och tar stöd i inkluderingsbegreppet inom skolpraktiker och forskning, följer studien diskursiva spår genom styrdokument, lagtext och policys, in i skolan genom kvalitativa intervjuer. Intervjupersonernas utsagor utgör här en empirisk grund som analyseras diskursivt och visar inkluderingsbegreppets många ansikten. Föreställningar om vad inkludering är, målar upp ett diskursivt landskap som innehåller språkliga och praktiska problem att möta inkludering i skolan. Här pågår ett ständigt laborerande att möta alla elever med den enskilda elevens bästa för ögonen. Resultaten pekar på begreppet inkludering som ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är i ständig rörelse, och som har svårt att frigöra sig från sin begreppsliga föregångare integrering. Den empiriska bakgrunden ger antydningar om inkludering som en känsla, och ställer begreppet inför problemet att mätas i en mål- och resultatstyrd skola. För vem kan sätta fingret på en känsla och avgöra om vi känner oss inkluderade eller exkluderade?

  • 313.
    Evangelatou, Kicki
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Kantokorpi, Jessika
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Undervisning i förskolan: En diskursanalys av förskollärares uppfattningar av undervisningsbegreppet.2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av undervisningsansvaret, i den reviderade Läroplanen 2018 påverkar förskollärarna i deras yrkesroll. Vi har genomfört en enkätundersökning där verksamma förskollärare svarat på öppna frågor och därmed utgått från både kvantitativ och kvalitativ ansats. Den insamlade empirin har analyserats genom en Foucaultinspirerad diskursanalys som utmanar normer och det förgivettagna och utgår från att förståelsen av ett fenomen är beroende av språket. Följande diskurser har identifierats i respondenternas utsagor skoldiskursen, undervisning-lika med-lärandediskursen, statusdiskursen, orosdiskursen samt förutsättningsdiskursen. Resultaten visar på motstridiga känslor kring undervisningsbegreppet och ansvaret. Begreppet upplevs svårtolkat och otydligt. Det förknippas med skola och katederundervisning och anses gå emot det lustfyllda lärandet. En oro över vad undervisning ska medföra för konsekvenser för barnen och förskolans verksamhet uttrycks. Undervisningsbegreppet likställs med lärande och anses bara vara ett nytt ord för det. Resultaten visar även att undervisningsansvaret upplevs otydligt och tolkningsbart då tydliga direktiv saknas. Samtidigt finns en övertygelse om att det kommer att höja yrkesstatusen. Ansvaret upplevs övermäktigt, de förutsättningar som krävs för att fullfölja uppdraget anses saknas. Resultaten visar därmed ett glapp mellan formulerings- och realiseringsarenan.

  • 314. Evans, Ruth
    et al.
    Bowlby, Sophie
    Gottzén, Lucas
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Ribbens McCarthy, Jane
    Unpacking ‘family troubles’, care and relationality across time and space2019In: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, no 5, p. 501-513Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Despite significant work on family geographies in recent years, geographers have paid less attention to changes and challenges that may be considered 'family troubles' in diverse contexts. Through this editorial and the special section, we unpack time-space dynamics of ‘family troubles’ in diverse contexts, with a particular focus on care and relationality. Our discussion foregrounds ambiguities and tensions surrounding geographical proximity and propinguity, material-emotional responses, and diverse meanings of ‘family’, ‘home’ and belonging in the context of troubling changes in family lives, intergenerational relations and practices of care. We seek to establish an agenda for future geographical work and interdisciplinary dialogue on ‘family troubles’, vulnerabilities and social suffering in contexts of (troubling) changes and diversity. Such analyses are crucial in our efforts to envision a more relational understanding of our ‘being-in-the-world’, underpinned by care ethics and support for differentially positioned family members throughout the lifecourse and across generations.

  • 315.
    Fallenius, Catherine
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Fantasi eller verklighet?: En studie av barns magiska tänkande i anslutning till filmens värld2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.

    Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.

    I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.

    Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

  • 316.
    Fallqvist, Angeliqa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Berglund, Fredrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Samlingen som fenomen: En kvalitativ studie om barn och pedagogers intentioner under en samling i en förskola2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser. Vidare pekar resultaten på att samlingen kan ses som traditionellt utformad stark ritualiserad. Många gånger såg vi en avsaknad från pedagogernas sida, när det gällde att närma sig barns perspektiv. Istället kan samlingen beskrivas som en kontrollerad och vuxenstyrd aktivitet där barn och pedagogers intentioner ofta krockar. Slutsatsen av studien är att en traditionell samling inte möjliggör för ett närmande av barns perspektiv.

  • 317.
    Fazlic, Lejla
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Razzaz, Mona
    Barns språk och kommunikation.: En social-semiotisk analys av barns icke-verbala kommunikation i den fria leken.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

  • 318.
    Fernando, Bernadeen
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Atik, Deniz
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    ”Vi måste exkludera för att inkludera”: En kvalitativ studie kring åtta fritidslärares perspektiv på sitt arbete med nyanlända elever i fritidshem.2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

  • 319.
    Fernando, Bernadeen
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Atik, Deniz
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    "Vi måste exkludera för att inkludera": En kvalitativ studie kring åtta fritidslärares perspektiv på sitt arbete med nyanlända elever i fritidshem2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

  • 320.
    Ferrer-Wreder, Laura
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology, Personality, Social and Developmental Psychology.
    Eichas, Kyle
    Trost, Kari
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Galanti, Maria Rosaria
    Ways to Measure Family-Related Factors in Swedish Families using Child and Parent Reports2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Many Swedish parents report that they tend to employ moderate control as well as frequent use of democratic parenting practices (Trost, 2012). This approach to parenting combined with policy and institutional supports for child and family welfare make the Swedish parenting context in some ways unique and in need of further investigation (e.g., Trost, El-Khouri, & Sundell, 2015). From a measurement perspective, when parents and children in the same family report on the same construct, one is faced with several questions such as are the child and parent reports reflective of the same construct? If yes, then child and parent reports can be modelled or conceptualized as indicators of the same construct. Another possibility is that adolescents’ and parents’ perceptions of a given construct are fundamentally different from one another. A number of options exist in terms of how to conceptualize measurement when parents and children report on the same construct (Bank, Dishion, Skinner, & Patterson, 1990).

    The results presented in this poster are from a longitudinal study of school climate and mental health (study name and citation blinded for peer review). The sample consists of a cohort of Swedish 7th graders (N=3,932, aged 13-14 years old, 51.8% =female, from 101 schools in eight Swedish regions). At grade 7, using structural equation modelling (SEM), different measurement models of family-related factors were tested, namely democratic parenting (Wray-Lake & Flanagan, 2012), parental warmth (Trost, et al, 2007; Tilton-Weaver et al., 2010), and child-parent communication (Kerr & Statin, 2000). Adolescents in the cohort and one of their parents reported on these constructs at grades 7, 8, and 9. The results presented here are for grade 7. Analyses were conducted with Mplus 7.4 (using Mplus’s robust maximum likelihood estimator, TYPE = COMPLEX in Mplus, to account for the nested nature of responses by school building, and FIML estimation for missing data). Three SEM models were tested, including (1) a three-factor model in which parallel child and parent reports were indicators of the same family factors, (2) a six-factor model in which parallel child and parent reports were indicators of separate family factors, and (3) a multi-trait multi-method model with three family factors and two method factors (parent and child report; Model 3). Two models showed good fit to the data: the six-factor model, χ2(89) = 164.873; CFI = .997; RMSEA = .015 [.011, .018], and the multi-trait multi-method model, χ2(84) = 533.735; CFI = .982. RMSEA = .037 [.034, .040]. While both models evidenced good fit, the six-factor model provided the more parsimonious solution. This result indicates that adolescents and parents in this sample may be viewing the family-related factors in different ways. In the poster, other analyses will be reported on the utility of the models identified in grade 7 at the other study time points, such as at grades 8 and 9. Study findings will also be discussed in terms of culture and parenting.

  • 321.
    Ferrer-Wreder, Laura
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Sugimura, Kazumi
    Trost, Kari
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Poyrazli, Senel
    Klingstedt, Marie-Louise
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Thomas, Sara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    The intersection of culture, health, and risk behaviors in emerging and young adults2015In: Oxford Handbook of Human Development and Culture: an Interdisciplinary Perspective / [ed] Lene Arnett Jensen, Oxford: Oxford University Press, 2015, p. 502-518Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter provides a cross-cultural exploration of antisocial behavior, substance use, and sexual behavior in relation to health among emerging and young adults. By summarizing what is known about these risk behaviors and health in Sweden, Japan, and Turkey, the authors discuss differences and commonalities between countries in terms of proximal causes and the relations between risk behaviors and disease. Finally, the authors discuss the importance of the development of theories that have the potential to bridge the not-so-distal connection between cultural resources, developmental processes, and health. The chapter ends with an examination of selected themes across the respective nations and recommendations for how to advance future research on risk and health in emerging and young adults.

  • 322.
    Fihn, Stina
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Henriksson, Tomas
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    ”Du, kan det vara så att han liksom är gay?”: Om pojkars möjligheter att överskrida könsnormer i förskolan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.  

  • 323.
    Fischerström Cook, Katarina
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Gustafsson, Madeleine
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Hur beter vi oss själva egentligen?: Skolpersonalen som förebild och vikten av att kunna hantera sina egna konflikter2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår. En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter. 

  • 324.
    Flack, Lisa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Döös, Klara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Ingen är värd att bli utsatt: En intervjustudie om mobbning i fritidshem2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna. 

  • 325.
    Flygare, Katarina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Föräldrars upplevelser av samhällets stödinsatser till barn med omfattande funktionsnedsättningar: "uppväxt hemma och sen då?"2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats presenterar resultatet av en kvalitativ intervjustudie som undersökt föräldrars specifika upplevelser av stöd till barn med omfattande funktionsnedsättningar och intellektuell funktionsnedsättning som växer upp i familjen. Med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis [IPA] och inspirerad av Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori framkom fem teman; kvaliteten i mötet mellan förälder och professionella, dold påfrestning, familjeliv - personlig assistans, barnperspektiv- barnets perspektiv- barnets delaktighet samt stödsystemets utformning och påverkan. Studiens övergripande fynd i resultatet tyder på behov av ett flexiblare stödsystem där föräldrar ges en aktiv del i beslutsprocessen för att tillsammans med professionella utforma stödinsatser anpassat efter det enskilda barnet och dess familj.

  • 326.
    Folke, Jenny Nilsson
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Moving on or moving back? The temporalities of migrant students' lived versus imagined school careers2018In: Journal of ethnic and migration studies, ISSN 1369-183X, E-ISSN 1469-9451, Vol. 44, no 9, p. 1506-1522Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In migration research there has not been much work on temporal dimensions of migration experiences (with the exception of Griffiths in this journal). This article investigates migrant students' temporal framings of their lived versus imagined school careers, drawing on participant observation and interviews with students in language introduction classes in upper secondary school in Sweden. The findings document student experiences of temporal desynchronies: as seen in reports of slow time and repetition, suspended time, temporal uncertainty and blockage. The analyses highlight the students' experiences of being temporally out of line (in Ahmed's words). The narratives of their past and future school lives reveal a discontinuity between the students' lived school experiences, on the one hand, and imagined school careers on the other, contrasting life as lived with both their own hope and plans and with the school careers of other students. The analyses highlight the importance of including temporal dimensions in the analyses of post-migration school landscapes.

  • 327.
    Folkman, Sara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Distans, disciplin och dogmer - om ett villkorat lyssnande i förskolan: En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik2017Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur olika aspekter av "lyssnande" tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik - även kallad "lyssnandets pedagogik". Genom intervjuer med nitton pedagoger och arton barn på sex förskolor undersöks lyssnandebegreppet utifrån tre huvudsakliga frågeställningar: Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten - det vill säga vad konstituerar enligt pedagogerna ett lyssnande förhållningssätt och hur beskriver barnen sina upplevelser av att lyssna och vara lyssnad till i en förskolekontext; hur visar sig barnens röst - vilka av barnens alla olika intressen får gensvar och vilka får det inte, samt vad är det enligt pedagogerna "möjligt att tänka" i en Reggio Emiliakontext. Intervjusvaren tolkas utifrån utvecklingspsykologisk teoribildning enligt Daniel Stern och ett diskursanalytiskt perspektiv enligt bland annat Michel Foucault. Resultaten visar att "lyssnande" på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna inordnas i specifika lyssnandetekniker som riktar pedagogernas lyssnande i vissa riktningar och strävar bort från det omedelbara och det spontana. Lyssnandeteknikerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör och inte bör skapa mening kring. Även förskolornas organisation och iscensättningen av den pedagogiska miljön ger budskap till barnen om vad som betraktas som önskvärt och värdefullt i den förskolepedagogiska praktiken. Resultaten tyder också på att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken på de undersökta förskolorna är bärare av en kultur där man som pedagog undviker att ifrågasätta det man tycker är problematiskt i den egna verksamheten. Istället inordnar sig pedagogerna inom Reggio Emiliaideologins ramar i vad som kan kallas "Reggiodiskursens doxa".

  • 328.
    Folkman, Sara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Forskande, kompetent och nyfiken - om en dold läroplan i förskolan: Reggio Emiliapedagogiken som normerande makt och styrning2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger. 

  • 329. Fors, Vaike
    et al.
    Bäckstrom, Åsa
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Pink, Sarah
    Multisensory Emplaced Learning: Resituating Situated Learning in a Moving World2013In: Mind, culture and activity, ISSN 1074-9039, E-ISSN 1532-7884, Vol. 20, no 2, p. 170-183Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article outlines the implications of a theory of sensory-emplaced learning for understanding the interrelationships between the embodied and environmental in learning processes. Understanding learning as multisensory and contingent within everyday place-events, this framework analytically describes how people establish themselves as situated learners. This approach is demonstrated through three examples of how culturally constructed sensory categories offer routes to knowing about the multisensoriality of learning experiences. This approach, we suggest, offers new routes within practice-oriented educational theories for understanding how human bodies become situated and embedded in cultural, social, and material practices within constantly shifting place-events.

  • 330.
    Forsberg Koel, Josefin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Hälsningar från föräldrakooperativen: Pedagogers upplevelser av föräldrasamverkan och professionalitet i föräldrakooperativa förskolor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föräldrakooperativa förskolor verkar pedagoger och vårdnadshavare i nära samarbeten. Detta examensarbete syftar till att nå pedagogers perspektiv på föräldrasamverkan och professionalitet i föräldrakooperativ. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med pedagoger med erfarenhet av just denna förskoleform. Intervjuerna har analyserats med stöd i poststrukturalism och diskursanalytisk metod. I resultaten synliggörs hur föräldrakooperativens särskilda förutsättningar för föräldrasamverkan både skapar hinder och möjligheter. Pedagogerna upplever å ena sidan att deras professionalitet begränsas av familjära pedagog-föräldrarelationer samt deras roll som arbetstagare gentemot vårdnadshavare. Å andra sidan framkommer det att pedagogerna känner sig engagerade i sitt yrke och att nära, prestigelösa pedagog-föräldrarelationer stödjer deras yrkesutövning. Med grund i den föräldrakooperativa förskoleformen synliggör studien alternativa sätt att praktisera föräldrasamverkan, sätt som både kan verka underminerande och stärkande i pedagogers professionssträvanden. 

  • 331.
    Forsberg Koel, Josefin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Kroppsliga kompromisser och dagliga dilemman: En diskursanalys av förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    År 2019 träder en reviderad läroplan för förskolan i kraft där kroppslig integritet specificeras som målområde. Tidigare forskning har visat att barns kroppsliga integritet ofta är villkorat, och att det finns behov av mer kunskap om diskurser gällande barns kroppsliga integritet i nutida förskolekontext. Utifrån glappet i forskningsfältet är syftet med studien att undersöka diskurser som kommer till uttryck i förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan. I och med detta undersöks också hur barns kroppsliga integritet villkoras diskursivt. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer. Med diskursanalys och poststrukturalistiska begrepp bringas ett resultat som tyder på att förskollärare påverkas av motstridiga diskursiva innebörder som villkorar barns kroppsliga integritet. Diskurserna rymmer idéer om relationer, förskollärares förhållningssätt och förskolan som institution. När dessa möts ger det upphov till förhandling om barns kroppsliga integritet. I denna förhandling framkommer förhandlingsstrategier som hjälper förskollärare att förhålla sig till konträra aspekter av sitt uppdrag. Slutligen konkluderas att integritetsarbete i förskolan kräver situerade, reflexiva avvägningar. Arbetet skapar svårigheter, men också möjligheter för verksamhets- och professionsutveckling.

  • 332.
    Forsberg, Lucas
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Managing Time and Childcare in Dual-Earner Families Unforeseen Consequences of Household Strategies2009In: Acta Sociologica, ISSN 0001-6993, E-ISSN 1502-3869, Vol. 52, no 2, p. 162-175Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article documents how dual-earner families employ different household strategies when managing time and childcare in everyday life. In particular, the focus is the unforeseen consequences of household strategies, that is, novel emerging problems, cultural ideals and subjectivities. In this ethnographic study of eight middle-class couples in Sweden, I analyse three household strategies: delegating, alternating and multitasking. While parents apparently use these strategies to juggle the multiple demands of everyday life in a time-efficient way, they also comply with a norm of involved parenthood. Thus, when employing household strategies, the parents balance between enacting themselves as involved parents and running the risk of being understood as uninvolved.

  • 333.
    Forselius, Tilda Maria
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Probing Pioneer Girl Sleuths: Puck Larsson and Nancy Drew in 1950s Girls' Book Series in Sweden2011In: The Lion and the unicorn, ISSN 0147-2593, E-ISSN 1080-6563, Vol. 35, no 1, p. 24-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, girl sleuth series in juvenile fiction appeared as a new phenomenon in the early 1950s. Deducing American influence, I compare the initial novel in the first series originally written in Swedish, Uno Modin’s Puck jagar en skugga (1951) with the first novel about Nancy Drew, Carolyn Keene’s The Secret of the Old Clock, launched in Swedish the year after. The analysis shows that although there are some basic similarities between the heroines, their contexts and agency significantely diverge. Also, whereas the Nancy Drew story is narrated in a fable-like manner, the Puck story has realist traits and a more advanced and ”literary” language. These differences, together with the post-war time context, help explain the immense popularity of the Nancy Drew novels in relation to the Swedish series.

  • 334.
    Forssell, Emma
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Erlandsson, Madelene
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Estematik i förskolan.: Pedagogers estetiska och matematiska arbete i förskoleverksamheten2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    The aim of the study is to describe from a socialsemiotic perspective, and discuss how the preschool activities uses aesthetic and mathematical methods in collaboration. This essay has compared the areas and chosen to highlight aesthematics, which is a new concept introduced to visualize the cooperation between mathematics and esthetics. Based on the purpose, three questions have been raised: How does preschool activities use the mathematics in relation to aesthetics and how the disciplines interact with each other? What dependency do the subjects have in relation to each other, is the time allocated for each topic separately and, if so, why? How do subjects take place in preschool activities, is one of the subjects subordinate to or above? Methods used to gather empirical data were observations of preschool teachers activities and stimulated recall with preschool teachers. The results of the study highlight that the aesthematics are shaped after activities. This means that based on the different activities, the overall role of aesthetics and mathematics changes. Furthermore, both results and discussion reveal that preschool teachers knowledge of the subject areas plays a decisive role in how they are highlighted in preschool activities. The study highlights a conclusion that clarifies the importance of the preschool teachers time for reflection with third parties for professional development.

  • 335.
    Frankenberg, Sofia J.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Mapping Ethics With the Digital Maps Metaphor: Addressing Raised Eyebrows and Bolded Question Marks in Relation to Developmental Test Methodology2018In: Mind, Brain, and Education, ISSN 1751-2271, E-ISSN 1751-228X, Vol. 12, no 1, p. 2-11Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The Digital Maps Metaphor (DMM) is suggested as a transdisciplinary research tool to overcome some of the challenges that are potentially inherent in research projects that involve multiple aims, objectives, knowledge claims, and methodologies. Based on the understanding of metaphors as embodied concepts, it is argued that the DMM can be used to structure mappings of the different rationalities within transdisciplinary projects. The advantage of the DMM is illustrated by the metaphor's application to a comprehensive transdisciplinary intervention study in Swedish preschools. The structural mapping brings forth a number of contradictions between the Childhood Map, the Critical and Micro‐political map, and the Developmental map. Potentials for new emergent understandings, facilitated by the metaphor, are suggested for the benefit of children's learning and development. Empirical studies of the effectiveness of the metaphor should be the next step in order to assess its usefulness in different educational and scientific contexts.

  • 336.
    Frankenberg, Sofia J.
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Gerholm, Tove
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics.
    Bodén, Linnea
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Kallioinen, Petter
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics.
    Kjällander, Susanne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Palmer, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Tonér, Signe
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics.
    Bidirectional collaborations in an intervention randomized controlled trial performed in the Swedish early childhood education context2019In: Journal of Cognition and Development, ISSN 1524-8372, E-ISSN 1532-7647, Vol. 20, no 2, p. 182-202Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Within the field of developmental science, there is a general agreement of the need to work together across academic disciplinary boundaries in order to advance the understandings of how to optimize child development and learning. However, experience also shows that such collaborations may be challenging. This paper reports on the experiences of bidirectional collaboration between researchers in a multidisciplinary research team and between researchers and stakeholders, in the first randomized controlled trial in Swedish preschool. The objective of the trial was to investigate the effects of two pedagogical learning strategies evaluating language, communication, attention, executive functions and early math. The interdisciplinary team includes researchers from early childhood education, linguistics, developmental psychology and cognitive neuro science. Educational researchers and theorists within the field of early childhood education in Sweden have during the last two decades mainly undertaken small-scale qualitative praxis-oriented and participative research. There is a widespread skepticism with regards to some of the core principles in controlled intervention methodologies, including a strong resistance towards individual testing of children. Consequently unanticipated disagreements and conflicts arose within the research team, as RCT methodology requires the measurement of effects pre and post the intervention. The aim of this article is to discuss the conditions for bidirectional collaboration both between researchers and stakeholders and between researchers in the research team. The findings illustrate strategies and negotiations that emerged in order to address ontological and epistemological controversies and disagreements. These include (a) the negotiation of research ethics, (b) making divergences visible and learning from each other, (c) using a multi-epistemological and methodological approach as a complement to the RCT design and (d) the negotiation of research problems that are shared between educators and researchers.

  • 337.
    Frankenberg, Sofia Johnson
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Holmqvist, Rolf
    Rubenson, Birgitta
    In Earlier Days Everyone Could Discipline Children, Now They Have Rights': Caregiving Dilemmas of Guidance and Control in Urban Tanzania2014In: Journal of Community and Applied Social Phychology, ISSN 1052-9284, E-ISSN 1099-1298, Vol. 24, no 3, p. 191-204Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Caregiving practices in Tanzania are potentially affected by socio-demographic change such as urbanization and globalization. The aim of this study is to explore adult caregivers' discourses regarding the responsibility of caregiving, related to guidance and control of children in Tanzania. Data was collected in focus group discussions with parents and grandparents in an urban area of Tanzania. The analysis found two interpretative repertoires: guidance and control as a community matter and guidance and control as a family matter. These repertoires are related to responsibility and to an ideological dilemma regarding parental authority and individual's rights. The findings are discussed in relation to the tendency to polarize between ideologically traditional versus modern societies. This illustrates how lived ideology of caregiving responsibility is historically and socially situated, in the local context and how the spread of Children's Rights ideology needs to be understood in this context.

  • 338. Frankenberg, Sofia Johnson
    et al.
    Holmqvist, Rolf
    Rubenson, Birgitta
    Rindstedt, Camilla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Sibling negotiations and the construction of literacy events in an urban area of Tanzania2012In: International Journal of Educational Development, ISSN 0738-0593, E-ISSN 1873-4871, Vol. 32, no 6, p. 773-786Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study presents findings from analyses of naturally occurring literacy events, where children jointly focus on reading and writing letters of the alphabet, illustrating social constructions of learning created through language and embodied action. Video recorded data from two different families living in an urban low-income area in Tanzania is presented to illustrate the findings. The analysis shows how participation frameworks are negotiated in terms of symmetries and asymmetries between younger and older siblings with both older and younger siblings initiating these frameworks: older siblings using different directives to guide the younger child's focus of attention and younger children both following and resisting such strategies.

  • 339.
    Franson, Maria
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Kroppens betydelse i de matematiska praktikerna: Ett fenomenologiskt perspektiv på de yngsta barnens upplevelse och möte av matematik2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 340.
    Franzén, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Behandlingsdilemman och identitet på ett särskilt ungdomshem för unga män2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten Behandlingsdilemman och identitet på ett särskilt ungdoms-hem för unga män ger inblick i samspelet mellan unga pojkar och personal på ett särskilt ungdomshem. Ramen präglas av en stark maktobalans som båda parter försöker förhålla sig till och emellanåt distansera sig från. Rapporten visar att det inte bara är ungdomarna som bjuder motstånd på olika sätt – vilket är förväntat – utan personalen försöker också hitta sätt att underkommunicera sin aukto-ritetsposition. Rapporten skildrar hur personalen och ungdomarna bland annat använder sig av humor för att komma runt svårigheterna och göra det dagliga samspelet smidigare.

    Med bland annat teckenekonomi som exempel ger Anna Franzéns arbete en värdefull inblick i de dilemman behandlingsarbetet kan innebära för personalen och vilka uttryck detta kan ta sig i vardagliga situationer på ungdomshemmet. Vi får även en fördjupad bild av hur ungdomarna väljer att förhålla sig till de förväntningar som ställs på dem och vilka roller de antar och inte antar. Här tydliggörs också språkets betydelse – hur vi väljer att benämna varandra får konse-kvenser.

    Studien baseras på ett etnografiskt fältarbete och materialet består framför allt av videoinspelningar och intervjuer

  • 341.
    Franzén, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Gabriella Nilsson & Inger Lövkrona, Våldets kön: Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. Lund: Studentlitteratur, 20152016In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, ISSN 0038-0342, Vol. 53, no 4Article, book review (Other academic)
  • 342.
    Franzén, Anna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Aronsson, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Then she got a spanking': Social accountability and narrative versions in social workers' courtroom testimonies2018In: Discourse Studies, ISSN 1461-4456, E-ISSN 1461-7080, Vol. 20, no 5, p. 577-597Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Courtroom talk in child custody interrogations recurrently features contrasting event descriptions about what happened', as well as contrasting person descriptions. This case study - from a large set of audio-recorded courtroom examinations - documents how social workers' contrasting narrative versions about alleged domestic violence are related to divergent problem formulations. Blame-account sequences feature descriptions of a particular event as violent or nonviolent and descriptions of a new partner as non-adult' or merely as impulsive' but concerned'. Other contrasting person descriptions feature a target child either as normal' or as someone who has a diagnosis'. This involves categorizations of the particular child either as a victim (normal child') or as someone with a diagnosis', two contrasting accounts that provide divergent explanatory formulations of what the overall problem is. Ultimately, divergent testimonies also reflect how social accounts in court reflect both mitigated/aggravated descriptions of violence and divergent accounts of parents' and children's agency and accountability.

  • 343.
    Fridlund, Madeleine
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies. -.
    Att stötta utsatta och ensamma skolkamrater: En tolkande fenomenologisk studie av elevers upplevelser av att vara informellt socialt stöd för andra elever2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att förstå hur ungdomar, som tillfrågats informellt av lärare att utöva socialt stöd till en utsatt skolkamrat, upplever situationen och vilken innebörd socialt stöd har för dem. Genom tolkande fenomenologisk metod har kvalitativa intervjuer med sex ungdomar i åldern 15-18 år genomförts och analyserats. Resultatet visade tre huvudteman i upplevelsen. Dubbla känslor beskriver en kluvenhet inför rollen med såväl positiva som negativa upplevelser. De upplevde förståelse av stödet som en arbetssituation genom att tala om rollen som ett uppdrag, beskriva den utsatte som annorlunda än de själva och markera stödets avgränsning till skoltiden. I informanternas berättelser om stödets utformning framkom deras syn på innebörden av socialt stöd, som att få med den utsatte i gemenskapen. De uttryckte även en önskan att fler elever ska involveras i stödarbetet. Slutsatsen är att rollen kan innebära en utsatt position och att barn och ungdomar, som utövar informellt socialt stöd till en skolkamrat på uppdrag av lärare, behöver uppmärksammas och vikten av stöttning till dem belysas samt beforskas ytterligare. Studien bidrar med ny kunskap om upplevelser av att utöva informellt stöd i skolan.

  • 344.
    Frisk, Ingela
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Karlstein, Sofia
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Språkutveckling - för alla?: En studie i hur didaktiska metoder i det pedagogiska arbetet kan påverka språkutvecklingen hos barn med avvikande språkutveckling2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.

  • 345.
    Fryckholm, Janina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barn och dataspel: Om mening och kultur i och kring barns spelande2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Media debates about children and new technology is based on adult’s views and opinions, while children’s own knowledge on the subject seldom is represented. I stress that the reason for this is childism. This thesis aims to highlight a selected group of children’s experiences and knowledge about video games in relation to surrounding contexts, peers and adults. The empirical data consists of seven hours of observations from a course on video game programming as well as interviews with four of the participants, aged eight to nine, with an interest in video games. With the use of hermeneutics, affordance theory and theories on culture the data has been analyzed and structured into five themes: Competence and identity, Notions about adults, Video games as communal practices, Regulations and freedom and Normative values about video games. The results indicate a range of different aspects of the participants’ experiences of as well as ideas and assumptions about video games and video game contexts. The participants showed practical and theoretical knowledge about games, their structures and related terms, which they used to shape identities of being knowledgeable persons who play games. This is not to be confused with the label ‘gamer’, which not all participants identified themselves with. Despite the fact that some of the participants knew adults who had a more or less substantial interest in gaming, they considered adults to be individuals who do not play video games and are unversed about games in general. Video games and their surrounding contexts can be seen as communal practice which constitutes in virtual as well as physical spaces. During the observation studies it became clear that video games were the focal point of interaction in the participants’ peer culture, and that this peer culture was part of and extended into a superior video game culture. The participants gaming practices were regulated by the premises of the games as well as aspects concerning when, what and for how long they were allowed to play; all of which was mainly determined by adults. By resistance or acceptance, the participants either yielded or used strategies to elude the restrictions. Occasionally during the interviews, the participants made statements that appear to be shaped by normative values about both children, video games and gamers. These normative values derive from discourses concerning quality, what is considered to be a ‘good childhood’ and the alleged dangers of video games; discourses that the participants both reproduced and opposed. In conclusion, these matters need to be further researched and brought into light to nuance the common debate about children and video games.

  • 346.
    Färje, Isabelle
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Lejonsol, Sarah
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Barngruppens storlek: och dess betydelse i relation till det pedagogiska arbetet och läroplansmålen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

  • 347.
    Färlin, Christel
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Holmqvist, Isabelle
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Undervisning med bilderböcker och lärplatta i förskolan: En kvalitativ studie av fem förskollärares erfarenheter av undervisning för de yngsta barnen i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 348.
    Gallardo, Marianne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    IKT-undervisning för de allra yngsta barnen: En diskursanalys om pedagogers styrning av IKT-undervisning i förskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sedan juli 2019 har nya IKT-mål inskrivits i förskolans läroplan. Få studier har dock utförts om IKT-undervisning i förskolan dvs. undervisning med och om IKT. Av dessa studier berörs dessutom sällan de yngsta förskolebarnen (1-3-åringar). I den tidigare forskningen framkommer det att flera faktorer påverkar IKT-undervisningen såsom pedagogers förhållningsätt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka föreställningar som finns hos pedagoger i förskolan om IKT-undervisning för de yngsta barnen, samt deras och barnens roll i undervisningen. Därtill pedagogernas styrning av den. Genom en diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger har detta utforskats. Resultatet antyder att IKT-undervisningen konstrueras av pedagogernas föreställningar om IKT, barn, ålder och omsorg. Det framträder två roller som pedagogerna tillskriver sig: den vägledande pedagogen och den bestämmande pedagogen. Medan de yngre barnen tillskrivs roller som: digitalt infödd, i behov av skydd och kompetent men fortfarande liten. Pedagogernas styrning har sedan analyserats utifrån detta, vilket bildat två dominerande diskurser: den (digitalt) framtidsorienterade diskursen och den institutionella diskursen - en del av legitimitetsprocessen av IKT-undervisningen. Den övergripande slutsatsen är att pedagogerna styr utifrån tanken om ”barns bästa” och att IKT-undervisningen är fortfarande ”under konstruktion”. Den omförhandlas men beskrivs ha en given plats i verksamheterna, vilket uttrycks behövas i ett digitalt samhälle.

  • 349.
    Gascon, Elisa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Ekelund, Sara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Matematik och små barn: En studie i hur bygg- och konstruktionshörnor utformas för matematiskt lärande i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvägagångssätt hos pedagoger i förskolan när de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som är betydelsefulla för arbetet med matematik för små barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika småbarnsavdelningar på tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua två pedagoger på varje besökt avdelning och ställa frågor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och små barns lärande. Vi har även använt oss av observationer som metod, vilket har gått ut på att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjälp av fotografering. Efter att all data bearbetats presenterades resultatet i form av en sammanfattning av varje intervju samt en beskrivning av varje observerad miljö. Innehållet i intervjuerna har analyserats med hjälp av både Vygotskijs sociokulturella teori om barns psykiska utveckling och tidigare forskning. I resultatet har vi kunnat se att alla de intervjuade pedagogerna anser att det matematiska arbetet med små barn i förskolan handlar om vardagsmatematik och de betonar hur viktig pedagogens roll är. Vi har även kommit fram till att material och miljö är betydelsefulla faktorer i det matematiska arbetet med små barn. Andra faktorer som visat sig vara viktiga för små barns matematiska lärande är kroppsligt utforskande, samspel och lek. Allt detta har i sin tur synliggjort olika tillvägagångssätt för att utforma en matematisk bygg- och konstruktionshörna för de yngsta barnen i förskolan.

  • 350.
    Gavelius, Johan
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Alsterklint, Camilla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Hur tänker Vi och hur gör Vi?: Fritidspedagogers och lärares samverkan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
45678910 301 - 350 of 1058
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf