Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 599
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Kekkonen, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Högläsningens betydelse för barns läsförståelse: En studie om högläsning i lågstadiet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att ta reda på hur lärare säger sig arbeta med högläsning och läsförståelse i lågstadiet. Detta undersöktes utifrån frågeställningarna som var hur lärarna anser att högläsning främjar läsförståelse, hur lärarna säger sig arbeta med högläsning i sin undervisning och vilka övriga positiva effekter lärarna anser att högläsning har för eleverna. Jag har skrivit detta arbete baserat på det sociokulturella perspektivet och undersökt frågeställningarna utifrån mailintervjuer med fem lärare. Resultatet visade att lärarna använder sig mycket av högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse. Alla lärare jag intervjuat svarade att de använder sig av En läsande klass och tillhörande karaktärer. Lärarna tycker att högläsning gynnar eleverna för att de får ett större ordförråd, får höra text som är över deras nivå och får samtala kring texten vilket bidrar till ökad läsförståelse.

    Fulltekst (pdf)
    Högläsningens betydelse för barns läsförståelse
  • 302.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Behåll Antiken – men med förnuft2019Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727, nr 1 oktoberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 303.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Challenges as complemantarities in genre-based writing instruction2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Over the last decade, teachers in Swedish disadvantaged multilingual classrooms have increasingly been introduced to the pedagogical principles of genre-based writing instruction (GBWI), commonly in the form of SFL-informed genre pedagogy (Rose & Martin, 2012). Research knowledge about current genre-pedagogical practices is, however, mainly informed by intervention studies documenting GBWI in contexts where participants are in early stages of acquaintance with the concept of genre. There is, therefore, a need for expanded theoretical knowledge about GBWI practices beyond the initial “first shot” at genre-based pedagogy. From a teacher perspective, there is an equivalent need for a practical “next-step model” in GBWI implementation, a model considering the need for 1) differentiated genre instruction, 2) for aligning genre models with content-area curricular demands, and 3) for balancing genre-structure demands against room for students’ individual creativity.

    The study presents results from a five-week case study documenting the GBWI implementation in a secondary-level History education context. Students display a wide range of content, language, and genre acquaintance, calling for different types of “pedagogical bridges”, built by the teacher, to the end goal of genre-based writing about ‘Columbus and Colonialism’. Challenges in establishing these bridges are analyzed as ‘pedagogical complementarities’ (Vithal, 2003), for instance the challenges of assessment vs creativity, equity vs differentiation, and History content vs genre, an example of the latter being when the teacher restricts the free form of the narrative genre, making it more grounded in historical facts. Practical pedagogical strategies for resolving these complementarities are identified and discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Det utskällda ämnets historia2016Inngår i: Svenska: ett inkluderande ämne / [ed] Eva Bergh Nestlog, Nils Larsson, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2016, s. 58-72Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 305.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Fixed and flexible, correct and wise: A case of genre-based content-area writing2021Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 64, artikkel-id 100938Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Content area educators seeking to integrate genre-based writing instruction into their teaching are faced with the task of negotiating the simultaneously constraining and creative aspects of genres, in relation to their content-area teaching and also in relation to various needs and levels of proficiency among students in diverse classroom settings. To explore how this negotiation plays out in instructional practice, this case study, set in a Swedish grade-eight diverse classroom, documents a genre-based history unit where students were offered a range of genres for writing. This multi-genre design offered students a range of genres and choices for their writing. It was found that the teacher could simultaneously present these various genres as flexible and fixed entities, without this alternation posing a problem for students. When scaffolding students’ writing, the teacher was found to guide students either by offering them correct (limited) choices, or wise (open) choices with the overall purpose of steering students towards history-curriculum assessable texts, while still allowing room for creativity for more able students. These findings have implications for how we can understand and address issues related to genre-based instructional practices.

  • 306.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Flerspråkighet som resurs2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Flerspråkighet som resurs presenterar trettio författare sin forskning om och arbete med andraspråksutveckling och flerspråkiga elevers lärande. Bokens syfte är att visa hur flerspråkighet kan användas som resurs för undervisning i förskola, grundskola, gymnasium eller vuxenutbildning.Läs merFörfattarna beskriver hur språk både lärs in och används i sociala sammanhang. Att studera situationer och språkanvändning kan vara mycket värdefullt för den som vill lära sig ett språk, och i boken ges flera exempel på detta både i skola och på arbetsplatser. Här beskrivs, bland annat med hjälp av det aktuella begreppet translanguaging, hur flera språkliga resurser kan stötta flerspråkiga elevers lärande. Boken tar upp många aspekter av andraspråksutveckling och lärande, såväl uttal och grammatiska utvecklingsgångar som betydelsen av samtal, multimodalitet (bilder, gester, ljud och rörelse) och språk i skolans olika ämnen. Samtidigt visar författarna på det viktiga i att utgå från språkets enskilda delar samtidigt som man har en språklig helhetssyn. I boken beskrivs också olika teorier om andraspråksutveckling och hur dessa kan stödja lärare att utveckla den egna undervisningen.Flerspråkighet som resurs vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare. Boken är användbar för lärare i såväl svenska som andraspråk som andra ämnen, liksom för skolledare och beslutsfattare som arbetar för att utveckla undervisningen för flerspråkiga elever.

  • 307.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Hjärnforskning2018Inngår i: Skola och Samhälle, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 308.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Högkulturernas härskare - att träna förmågor genom rollspel2017Inngår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 3, s. 32-38Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Björn Kindenberg utformade sin undervisning om de tidiga civilisationerna som ett rollspel. För Björn blev fördelarna många. Spel är engagerande i alla åldrar, inte minst för elever på högstadiet; det var ett sätt att göra SO-undervisningen språkutvecklande; det satte SO-ämnenas förmågor i centrum och blev ett sätt att hantera stoffträngseln i ämnena. I artikeln diskuterar han hur undervisningsidén kan kopplas till kursplanernas förmågor och krav på bedömning. Björn Kindenberg är SO/Sva-lärare och forskar om sambandet mellan ämneskunskaper och språkutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    Högkulturernas härskare
  • 309.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Is there a message between the lines? A design-based research approach to literary reading instruction2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interpretive and reflective reading of fiction is an important element of the school subjects of Swedish and Swedish as a second language, pivotal for fostering free-spirited, democratic citizens (Svedner, 2012), in turn making the pedagogical process of literature instruction an important object of study. This pedagogical process has been widely examined from different theoretical standpoints (Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011). While many of these studies are grounded in observation of classroom practice, few have, however, involved teachers in the systematic process of designing and developing pedagogical interventions. 

    Our small-scale study uses a design-based research approach (Cobb et al., 2003), involving 9 teachers from elementary and lower secondary school in the process of developing a pedagogical design for interpretive and reflective fictional reading of potential meanings, or “messages”, in literary texts. The aim of the study is to explore powerful pedagogical design principles (Cobb et al., 2003), grounded in teachers’ knowledge of reading instruction.  

    Although the notion of “message” in texts has been questioned (Lundström et al., 2011), the term is stated in the content description of the Swedish curriculum, and thus a part of the reality of teachers’ pedagogical planning. The present study frames the, arguably problematic, term “message” in a theoretical framework informed by Langer (2011), and the adjunct concept of envisionment. 

    The study poses the research question: what pedagogical design principles need to be foregrounded, when teaching with the aim of developing students’ fictional reading of texts’ messages?  

    Empirical material consists of students’ texts, recorded lessons and talks with teachers, and texts documenting teachers’ instructional design documents. Preliminary findings include design principles for using multi-media when exploring texts’ messages, and principles for “safe-guarding” students against teachers’ own message-reading, as this privileged reading may, unintentionally, limit the interpretive range of classroom discourse.

  • 310.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Kontakt med genrepedagogiken - en överlevnadsinstinkt2018Inngår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 3, s. 20-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Korrekta och kloka val – fixerade och flexibla genrer i historieämnet2020Inngår i: Book of Abstracts: Lärarnas forskningskonferens 2020, 2020, s. 29-30Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bakgrund syfte och frågeställning

    Genom olika former av kompetensutvecklingsinsatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har allt fler ämneslärare i flerspråkiga undervisningskontexter kommit i kontakt med undervisningsmodeller med inriktning på skrivandets roll i det egna ämnet. Särskilt genrepedagogiken, som förenar en lingvistisk teoriram med sociokulturella teorier om lärande (Rose & Martin, 2012), har i detta avseende fått stor spridning (se t.ex. Johansson & Sandell Ring, 2015) och bidragit till undervisning som möjliggör framgångsrikt tillägnande av avancerade skriftliga texttyper förekommande i olika ämnen (Kerfoot & Van Heerden, 2015). Genrepedagogik har vanligtvis såväl implementerats som studerats i miljöer där språkets roll för lärande i viss grad förbisetts i planering och genomförande av ämnesundervisning. Många implementeringsinsatser och studier (exempelvis Schleppegrell & Moore, 2017), har därför fokuserat på en ”nybörjarnivå” av genreimplementering och studier i miljöer där lärare och elever har tillgång till en bredare genrerepertoar saknas följaktligen.

    Att undersöka denna typ av miljöer, vilket gjorts i den studie som denna presentation redogör för, fyller därför en empirisk lucka. Ett ytterligare bidrag görs i studien till den diskussion som under längre tid förts om genrepedagogikens föregivna ”stelhet”, både med avseende på genre och pedagogik (se bl.a. Liberg, 2008) som återkommande framförts. Den för studien vägledande frågeställningen har varit hur risken för potentiellt förskrivande och begränsande aspekter av genrepedagogiken hanteras i en språkutvecklande ämnesundervisningspraktik.

    Metod

    Den här presenterade studien är en fallstudie i flerspråkig ämnesundervisningsmiljö (elever i årskurs 8, under ett femveckors arbetsområde i historia) som undersöker hur läraren genom olika typer av didaktiska val och strategier hanterar en undervisningskontext där eleverna tidigare arbetat med olika typer av genrer. Elevernas genrepertoar är således relativt bred samtidigt som behärskningsnivån är mycket differentierad, vilket ställer krav på lärarens sätt att flexibelt anpassa genrearbetet. 

    Resultat och diskussion

    I studien visas och begreppsliggörs hur lärare kan använda sig av ett komplementärt synsätt på genrer som både fixerade och flexibla, och då på ett behovsanpassat sätt kan erbjuda eleverna såväl korrekta som kloka val i förhållande till textskapande. Detta begreppsliggörande (fixerade/flexibla; korrekta/kloka) understöder genrestudier utförda på senare tid, exempelvis Moore (2019) som pekar på genrepedagogikens potential att utvecklas för att hantera både de specifika krav som ställs inom olika ämnen och de dubbla krav på mallar och flexibilitet som uppstår i språkligt differentierade undervisningsmiljöer.

    Download (pdf)
    Abstract LFK2020 Björn Kindenberg
  • 312.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Kunskapskraven är inte kärnfysik2018Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727, nr 29 marsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 313.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Mellan fält och genre: En textanalys av hur ämneskunskaper beskrivs inom genrepedagogisk litteratur2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cirkelmodellen, en del av genrepedagogiken, är en fasindelad undervisningsmodell där systemiskfunktionell lingvistik och ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillämpas i ämnesundervisning för att göra elever uppmärksamma på hur språkliga resurser uttrycker mening i olika typer av texter i skolans olika ämnen. Cirkelmodellens inledande fas behandlar ämneskunskapen och de följande uppmärksammar genrens syfte och språkliga resurser. I litteratur om genrepedagogik uttrycks ofta att denna undervisningsmodell utvecklar både språk- och ämneskunskaper hos flerspråkiga elever. Samtidigt skiljer sig litteraturen åt beträffande principer för urval av ämnesinnehåll. Då innehållsurvalsprinciper är en bärande del av ämnesdidaktiken, vars syfte är att undersöka förutsättningar för att utveckla ämneskunnande, vill denna studie undersöka hur litteraturen framställer samhällsämnesdidaktiska principer i förhållande till genrepedagogisk undervisning. Studien har avgränsats till nio metodinriktade handböcker i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik, avsedda för lärare. En kvalitativ jämförande textanalys har gjorts med hjälp av en för undersökningen konstruerad analysmodell som kombinerar ämnesdidaktiskt inriktade teorier med genrepedagogikens teoretiska underbyggnad och visar på skillnader mellan olika undersökta framställningar. I undersökningens avslutande del diskuteras vilka pedagogiska konsekvenser dessa skillnader kan tänkas få för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    Mellan fält och genre
  • 314.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Narrative and analytical interplay in history texts: recalibrating the historical recount genre2022Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 54, nr 1, s. 85-104Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on Systemic Functional Linguistics (SFL) informed genre theory, this paper investigates the interplay between narrative and analytical representations of the past in texts used for history-educational purposes. In this paper, it is argued that the role of narrative merits further attention in history genre descriptions. Thirteen history texts, selected from a lower secondary history-instructional unit about European colonization, are examined. The examination of stages, narrative elements, and the way historical significance is expressed in these texts arrives at a re-calibration of the historical recount genre suggesting four distinct historical recount types with different configurations of a narrative-analytical interplay. The findings have implications for our understanding of the role of narrative elements in history texts, and further for genre-based approaches to instruction that concern reading and writing history texts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 315.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Skrivande är en väg till texttolkning2019Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 3, s. 8-11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 316.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Språkutvecklande inkluderingsstrategier2016Inngår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 4, s. 26-26Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Download (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Freebody, Peter
    Narrative and analytic literacy: Repurposing reading and writing across the middle years2021Inngår i: Australian Journal of Language and Literacy, ISSN 1038-1562, Vol. 44, nr 2, s. 90-99Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Researchers have studied the shifts in literacy demands across the school years. In this paper we re-examine those shifts, particularly exploring what we see as some potentially disruptive implications of framing literacy transitions in terms of a ‘movement’ from one fixed ‘stage’ to the next. Specifically, we discuss some epistemological and pedagogical problems associated with taking the central transitional dynamic to be from ‘the narrative’ to ‘the analytical.’ These problems arise mainly, we argue, from an unnecessarily sharp contrast between narrative versus analytical ways of writing, reading, learning, and knowing. We suggest that notions of ‘reparative reading’ offer educators bases for recruiting features of this contrast, for more gradually constructing bridges over some of the literacy challenges that the various curriculum areas present.

  • 318.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Freebody, Peter
    Transitions in School Literacy: Co-opting Everyday Rationalities2021Inngår i: Transition and Continuity in School Literacy Development / [ed] Pauline Jones; Erika Matruglio; Christine Edwards-Groves, London: Bloomsbury Academic, 2021, s. 55-70Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 319.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Kullberg, Elisabeth
    I dialog med författaren - om gymnasieelevers syn på dikttolkning2022Inngår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld / [ed] Pia Nygård Larsson; Cecilia Olsson Jers; Magnus Persson, Malmö universitet, 2022, s. 115-134Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna artikel undersöks gymnasieelevers syn på vad dikttolkning innebär, före och efter en undervisningsintervention där eleverna själva författat och tolkat varandras dikter. Elevernas syn på tolkande läsning av dikter har analyserats ur ett dialogicitetsperspektiv på text och meningsskapande. Resultatet av analysen tyder på att eleverna förflyttat sig från en syn på författaren och dennes verk som objekt, till att se diktförfattaren som subjekt och dikttolkning som en akt där de som läsare går i dialog med författaren. I artikeln diskuteras på vilket sätt förändringen kan förstås i relation till interventionen och vilka implikationer resultaten kan ha för utformning av lyrikundervisning. Artikeln ger därmed ett bidrag till det lyrikdidaktiska fältet, i vilket det i stor utsträckning saknas empiriska studier om undervisning och elevers förhållande till läsning av poesi.

  • 320.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Lindqvist, Eva
    György Ullholm, Kamilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Vilken term är bäst?2017Inngår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 1, s. 31-31Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I Lisetten nr 2/2016 diskuterar forskare i Nätverket för translanguaging en svensk motsvarighet till termen translanguaging och för som förslag fram "transspråkande". Artikeln är också en replik på tidigare inlägg i en översättningsdebatt som förts i Lisetten (nr 4/2015 och nr 1/2016), en spännande och belysande serie artiklar som gett en fördjupad diskussion om innebörden av begreppet translanguaging. Artikeln från Nätverket för translanguaging fördjupar resonemangen än mer, men landar, menar vi, i ett olyckligt ordval i och med beteckningen transspråkande.

    Fulltekst (pdf)
    Vilken term är bäst?
  • 321.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Maurer, Lusia
    Writing for interpretative reading2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This presentation of a joint teacher-researcher collaboration focuses on interpretive and reflective reading of fiction, an important part of the Swedish language subject. The aim of the study is to explore powerful pedagogical design principles (Cobb et al., 2003), grounded in teachers' knowledge of reading instruction.The study involves teachers from elementary and secondary school levels in the process of developing a pedagogical design for interpretive and reflective reading of potential meanings, or "messages", in literary texts. Although the notion of "message" in texts has been questioned (Lundström et al., 2011), the term is stated in the content description of the Swedish curriculum, and thus a part of the reality of teachers' pedagogical planning. The present study frames the, arguably problematic, term "message" in a theoretical framework informed by Langer (2011), and the adjunct concept of envisionment.Empirical material consists of students' texts, joint reflections with teachers and researchers, and texts documenting teachers' instructional design. Results so far highlight the importance of students assuming an authorship role, a role in which they themselves produce interpretable and multi-layered texts, as a key device for gaining access to interpretative reading practices.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Maurrer, Lusia
    Interpretative reading of fiction: A joint teacher-researcher study2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Interpretive reading of fiction is the main theme of Message between the lines, aresearch and development project currently in its third year. This projectinvolves Swedish, Swedish as a second language and mother tongueinstruction teachers at different school levels. The aim of the project is toexplore how students interpretive reading of fiction can bestrengthened. Interpreting texts is a foregrounded learning objective in theSwedish curriculum. However, cross-nationally comparativestudies (Johansson, 2015) have recurrently found shortcomings in students'interpretive literary analyses. With a theoretical framework informed byLanger (2011), and with a design-based approach (Cobb et al., 2003), theproject investigates essential components in interpretive reading and theinstruction thereof. Our investigation is focused on the pedagogical potentialof combining modality transformations (e.g., reinterpreting picture-based storiesin writing) and author experience, that is, when students themselves produceinterpretable texts in the form of stories, poems, comics, etc. Preliminaryresults suggest that students’ interpretive reading practices benefit from thedesign investigated. For example, students’ ability to see fictionalinterpretations not as singular “messages” but rather as pluralistic seems tobe strengthened. Further, it seems that when students themselves take onan authorship role that mandates them to produce multi-layered, multiinterpretable, and multi-modal texts, their awareness of interpretivepossibilities increases. Cobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R. &Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. EducationalResearcher, 32(1). Johansson, M. (2015). Läsa, förstå, analysera: En komparativ studieom svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text. LinköpingUniversity Electronic Press. Langer, J. A. (2011). Envisioning knowledge: Buildingliteracy in the academic disciplines. New York: Teachers College Press. 

  • 323.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Norberg, Anna-Maija
    Ohlsson, Ann
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Lööw, Annika
    Norlin, Anna
    Sörensson, Linda
    Budskap bortom raderna: Design-baserad forskning om undervisning för tolkande läsning2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Tolkande och reflekterande läsning av skönlitteratur är en viktig del av ämnena svenska och svenska som andraspråk, inte minst i fostran av demokratiska medborgare (Svedner, 2012). Detta gör litteraturundervisningen till ett viktigt studieobjekt. 

    Även om det genomförts många klassrumsstudier om litteraturundervisning (t.ex. Hultin, 2006; Bergman, 2007; Langer, 2011), har ganska få involverat lärare i forskningsprocessen. Vår studie utgår ifrån en design-baserad ansats (Cobb et al., 2003), där nio lärare från grundskolans tre stadier tillsammans med forskare planerat och genomfört undervisning i syfte att utveckla elevers tolkande och reflekterade läsning av skönlitterära texters budskap. Texters budskap är ett vanligt, men också omstritt (t.ex. Lundström et al., 2011) begrepp. I studien används begreppet budskap pragmatiskt, som en konkret utgångspunkt för undervisning där begreppet sedan breddas och fördjupas genom en iterativ serie av undervisningsinterventioner. I studien har följande forskningsfrågor formulerats:  

    • Vad innebär det att urskilja budskap i skönlitterära texter? 

    • Vad hindrar och möjliggör för elever att urskilja budskap i skönlitterära texter? 

    • Hur kan elevers förmåga att urskilja texters budskap fördjupas genom undervisning? 

    Langers (2011) läsarpositioner används som ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som väglett analys och undervisningsdesign. 

    Det empiriska materialet består av elevtexter, inspelade elevsamtal, inspelade undervisningsavsnitt, lärares undervisningsmaterial och inspelade samtal mellan lärare och forskare.  

    Resultatet visar bland annat att specifika undervisningsaktiviteter, exempelvis att försätta elever i situationer av aktivt budskapsskapande fördjupar elevers tolkning av text. Vidare visar resultaten att lärarens stöttning både kan underlätta och hindra elevers tolkning av text. 

  • 324.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Nygård Larsson, Pia
    Ämnesspråk och ämnesspecifika aktiviteter i skolan2016Inngår i: Flerspråkighet som resurs / [ed] Björn Kindenberg, Stockholm: Liber, 2016, s. 129-141Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 325.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Nyman, Martin
    Hellre forskande lärare än pedagogiska robotar2018Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727, nr 25 oktoberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad behöver skolan – en självständigt forskningsbidragande lärarkår, eller en kader av omprogrammeringsbara pedagogiska robotar? Författarna ställer sig frågan om hur lärardriven forskning kan bidra till långsiktig undervisningsutveckling.

  • 326.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Dags för didaktiken att bli egen vetenskap2018Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 2, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Wiksten, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att uttrycka komplexa samband: om genre och litteracitet i geografiämnet2019Inngår i: Litteraciteter och flerspråkighet / [ed] Kristina Aldén, Aina Bigestans, Stockholm: Liber, 2019, s. 112-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ämnesundervisningen för andraspråkselever har mycket att vinna på att tillämpa ett genrepedagogiskt arbetssätt. Men genrepedagogiken har också kritiserats för stelhet både vad gäller genrernas utformning och den undervisning som är tänkt att synliggöra genrerna. Med begreppet ämneslitteracitet som utgångspunkt diskuteras i kapitlet hur språk- och ämneslärare i samarbete kan använda genrepedagogiken som ett formbart och flexibelt verktyg för att utveckla en text som möter geografiämnets mål.

  • 328.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Wiksten, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    NO + SVA = ett språk- och kunskapsutvecklande samarbete2017Inngår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 2, s. 17-18Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om du är lärare i svenska som andraspråk har du säkert erfarenhet av att NO-lärare i kollegiet undrar över hur de kan hjälpa de flerspråkiga eleverna. I vår alltmer flerspråkiga svenska skola är det som med Skolverkets terminologi kan kallas ”språkutvecklande arbetssätt” av naturliga orsaker på frammarsch i flera olika ämnen. Lokala benämningar kan variera, men gemensamt för de olika beteckningarna är att de vill beskriva ett arbetssätt där språkets roll för lärandet i olika ämnen framhävs och medvetandegörs, i en språk- och ämnesintegrerad undervisning.

  • 329.
    Kindenberg, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Wiksten, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Språkutvecklande NO-undervisning: Strategier och metoder för högstadiet2017Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idag ingår det i ämneslärarens uppdrag att utveckla både elevernas kunskaper och språk. När eleverna arbetar med NO-ämnet är ju språket, kunskaperna och tänkandet sammanlänkat. Därför behöver eleverna få språkliga strategier av dig som lärare för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

    Språkutvecklande NO-undervisning innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Boken hjälper dig till exempel med hur du: stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter, arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande, formulerar muntligt, utmanande frågor, går igenom ord och begrepp i en text osv.

    Innehållet utgår från den senaste forskningenom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

  • 330.
    Kollberg, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    ”Det har blivit ett helt annat arbete - det är ett nytt yrke, tycker jag.”: En kvalitativ studie om SFI-lärares upplevelser av undervisning under pandemin.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Kubitsky Torninger, Isabella
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Film i skolan - vita duken som vita tavlan: En komparativ studie om högstadieelevers perception av film och litteratur, utifrån informella och examinerande samtal i svenskundervisningen2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In today’s Swedish classroom, film is used as a class guard, reward or a comparison to literature rather than a didactic tool. Although film is present in most students’ everyday life, literature is still seen as the highest form of fiction. As a result of the conflict between high culture and popular culture, the film’s potential as a language developer and eye opener isn’t utilized. In other words, film is reduced to a bird of the week, until “real” fiction comes along. 

    The main aim of this undergraduate thesis was to examine how students in lower secondary school interpret literature and film

    This was achieved by analysing four text-talks where four students discuss a novel and a film. The study examined the text movability in order to find out how the students understand the plot, make inferences, and if they express their thoughts in a rational or in an irrational way. 

    The result showed that the structure of the discussion and the question formulation affected the students’ interpretations of the novel and the film. In this aspect, this essay confirmed the results from previous studies that question formulation is an important didactic tool. The results of this essay indicate that a student with sufficient literacy skills, i.e., a student who has the ability to decode and produce different types of texts within the school context, would manage to decode a discussion context and to keep a distance to the text. A student with unsufficient literacy skills, on the other hand, would not have the ability to decode discussions and text in the same manner. 

    This study is a contribution to the investigations within the field of reading comprehension where film is used as a complement to literature when teaching Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 332. Kuronen, Mikko
    et al.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Olika fonetiska drags relativa betydelse för upplevd inföddlikhet i svenska2017Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 1, nr 2, s. 134-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här undersökningen analyseras olika fonetiska drags betydelse för upplevd inföddlikhet i sverigesvenska som andraspråk. Lyssnarna (n = 39) bedömde uttalets målspråklighet i imiterade talprov. Resultaten visar att de segmentella målspråksavvikelserna hade störst betydelse för upplevd inföddlikhet. Målspråksavvikelserna i yttrandeintonation, rytm och tonaccenterna påverkade inte lyssnarna i samma utsträckning som de segmentella bristerna. Prov med L2-intonation och målspråkliga segment fick lika bra bedömning – på gränsen mellan uppfattbar och icke-uppfattbar brytning – som prov med målspråklig intonation och målspråkliga segment. Om segmenten var målspråkliga, fick prov med L2-aktig rytm och målspråklig rymt en likvärdig bedömning. Sammantaget visar resultaten att (i) målspråkliga segmentkvaliteter är av central betydelse för ett mycket bra och/eller inföddlikt uttal och (ii) åtminstone i vårt empiriska upplägg med uppläst tal som material hade segmenten en starkare korrelation med upplevd inföddlikhet än prosodin. Eftersom segment tycks vara av stor betydelse för hur lyssnarna bedömer uttalet, ska de inte underskattas som inlärningsmål vid uttalsundervisningen.

  • 333.
    Kuteeva, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Hynninen, Niina
    Haslam, Mara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    “It’s so natural to mix languages”: Attitudes towards English-medium instruction in Sweden2015Inngår i: Attitudes towards English in Europe: English in Europe, Volume 1 / [ed] A. Linn, N. Bermel, G. Ferguson and C. Hadjidemetriou, Berlin: Mouton de Gruyter, 2015, s. 193-202Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 334.
    Källermark Haya, Lisa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Agency in the Spanish language classroom: Student and teacher choices, actions and reports when students search for information online as part of a theme2015Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Students’ and teachers’ own choices and actions – their agency – are an integral part of language education, yet we know little about agency in specific classroom contexts. One such context is when students search for information online as part of their foreign language education. Therefore, the aim of this study is to explore the agency enacted through the choices and actions of six upper secondary Spanish students and their teacher. Their choices and actions take place while they are working with a task that asks the students to read authentic web sites with text originally written in Spanish for a native Spanish speaking audience.

    Using a sociocultural perspective on the process of language learning in this task, the research question is:

    • Through what choices, actions and reports do the students and the teacher exercise and express their agency?

    The study was carried out in two student groups in their second year at upper secondary school. Primary data were collected during the first lesson of a theme and consist of multiple sources, including computer screen recordings, sound and video uptake along with prompted interviews performed with both students and teacher. The main findings suggest that student and teacher choices and actions did not cohere, due to different objects of their respective activity system. The data shows that when students search for information online as a part of their language studies, they:

    • Act as producers at the same time as consumers
    • Multitask
    • Translanguage
    • Focus on end product more than the learning process
    • Divide their work between them rather than work collaboratively

    Finding “third spaces” – where students’ home practices are not easily applied to student or teacher objects of the activity systems, leads to a discussion concerning language view and language learning through the use of the Internet.

    Fulltekst (pdf)
    Agency in the Spanish language classroom
  • 335.
    Könönen, Riitta-Liisa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Det är språket som gör det jobbigt för mig på kurserna": En introspektiv studie av en högskolestuderande andraspråksinlärares inlärningsstrategier och reflektioner2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om den verklighet som många andraspråksinlärare befinner sig i; nämligen att studera ett nytt, avancerat ämne parallellt med andraspråkinlärning i språket som ämnesstudierna bedrivs på. Studien ansluter till den pågående andraspråksforskningen, närmare bestämt de behov, framsteg och misslyckanden en andraspråksinlärare möter i sin strävan att nå sitt mål om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andraspråksinlärare. Den högskolestuderande andraspråksinläraren i den här studien anger att han aldrig fått språkutvecklande ämnesundervisning, tillräcklig interaktion och stöttning på målspråket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller på nuvarande utbildning på högskolenivå. Därför vill jag i den här studien undersöka om hans förmåga att förbättra de egna inlärningsstrategierna kan underlätta framgång i studier. Genom praktiska övningar och reflektioner söker jag i den här studien se om han tar steg mot självstyrt lärande. Analysen baseras på insamlingsdata och det mönster som framträder i hans uttalanden och reflektioner. Studien är således en introspektiv studie där inlärarperspektivet på det egna lärandet står i fokus.

    De metoderna som används i studien är kvalitativa i form av semistrukturerade intervjuer, samtal, loggboksanteckningar med styrda och öppna frågor och aktiviteter med läsförståelsestrategier. Det introspektiva inslaget genomsyrar studien vilket vill ur inlärarperspektiv beskriva informantens inlärningssituation under utveckling.

    Den här studiens resultat visar att informanten är mer medveten om sina befintliga läsförståelsestrategier nu och öppen för att ta till sig nya läsförståelsestrategier. Informanten har dock behov av repetitiva aktiviteter under stöttning för att kunna befästa dessa. Informanten utvecklas mot självstyrt lärande och hans medvetenhet om inlärningsprocesserna höjs samt att han har börjat identifiera de inlärningsstilar och strategier som han föredrar.

    Fulltekst (pdf)
    ”Det är språket som gör det jobbigt för mig på kurserna"
  • 336.
    Lakey, Rebecca
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Young bilingual Swedish learners in the English classroom: A study comparing the learners and teachers language use2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper investigates and identifies patterns of classroom languages use by both learners and teachers in the English learning classroom.

    In order to answer the research questions guiding the present study, data were collected both from learners (n= 36) and their teachers (n= 3).

    The instruments employed in the data collection were two, namely a questionnaire (administered to the learners), and a classroom observation grid (used with the teachers). The questionnaire is a survey, and as such a quantitative method. And, the observations are however qualitative.

    One of the main findings in the study was the correlation in pattern of language use between the teacher’s and the learners. More precisely, it was found that a high percentage of English use on the part of the teacher resulted in a high percentage of this language also in the learners. It was also found that the teachers’ use of both Swedish and English in instruction giving resulted in a higher use of English by the learners, perhaps because the learners were able to understand the instructions better if translanguaging occurred. Another important finding of the study is that learners reported not to be allowed nor encouraged to use their mother tongue as a resource. Besides, most of the learners did not think that using all of their languages would be an advantage in L3 learning English.

    Fulltekst (pdf)
    Young bilingual Swedish learners in the English classroom
  • 337.
    Lalander, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Diagnostiskt läsförståelseprov i början av lärarutbildningen med inriktning mot språk2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe, analyse and interpret the reading comprehension of language teacher students at the beginning of their university studies through a diagnostic reading comprehension test as a prognosis of their ability to manage their studies.

    The research questions are:

    1. What form has the diagnostic reading comprehension test of the development project used at the beginning of the teacher education for language teacher students?

    2. What does the diagnostic reading comprehension test at the beginning of the studies indicate about the success in the reading comprehension of academic course literature of the language teacher students?

    3. What do the language teacher students’ reflections show about the reading comprehension test and about their insight into their own reading comprehension of academic course literature?

    4. To what extent can a connection be shown between the results of the diagnostic reading comprehension test and the study results of the language teacher students?

    The research study represents a mixed method strategy and is a descriptive case study. A diagnostic reading comprehension test has been given to a group of language teacher students at the beginning of their first term. The students were also asked to reflect on the test and their reading ability.

    According to the study the diagnostic reading comprehension test used in the development project, and analysed in this study, must be altered to meet desired claims before used again. For example should the test include more reflective questions and more people should be included in the test process.

    This research contributes to new knowledge about teacher students’ comprehension of academic texts as well as new knowledge about a reading comprehension test.

    Fulltekst (pdf)
    Diagnostiskt läsförståelseprov i början av lärarutbildningen med inriktning mot språk
  • 338.
    Lam, Linda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Musik & språk: Kan sång vara ett redskap för barns semantiska utveckling?2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök. Resultatet utgår från en förskola med barn i åldern 16-30 månader. Observationerna dokumenterades via videoinspelning, för att i vidare bemärkelse kunnat transkriberas, presenteras och analyseras. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare studier inom samband mellan musik och språk samt högläsning och språk. Undersökningens resultat visar ingen stor skillnad på sång eller högläsning som språkstimulerande metod för barns begreppsinlärning. Dock visade det att sång och högläsning ger barn möjlighet att tillägna sig nya begrepp. Detta arbete avslutas i en diskussion om förskolans roll i barns språkutveckling, samt vad vi bör ta reda på i framtidens forskning.

    Fulltekst (pdf)
    Musik & språk
  • 339.
    Landelius, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Kibar, Nursen
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Läs- och skrivutveckling i klassrummet: En kvalitativ studie om hur lärare beskriver att de arbetar med läs-och skrivutveckling2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Larsson, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Motorisk träning och dess betydelse för läs- och skrivinlärning: En studie om hur lärare och elever resonerar kring motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur lärare och elever betraktar motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning. Detta genom att dels studera vad en lärare anser om ett samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt hur arbete med motorisk träning som syftar till att påverka elevers läs- och skrivinlärning kan utformas, dels undersöka hur elever resonerar kring motorisk träning och dess inverkan på deras läsning och skrivning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metodansats använts, vilket har föranlett att sju intervjuer och tre observationer ligger till grund för studiens resultat. I den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenteras i studien framgår det att det kan finnas ett eventuellt samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt att motorisk träning kan ha en positiv inverkan på elevers förmåga att lära. Studiens resultat går sedermera i linje med den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenterats, då det framkommer att både elever och lärare upplever att motorik och motorisk träning utifrån metoden Brain Gym® kan ha betydelse för elevers läsning och skrivning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Laskowska, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Direktintegrerade nyanlända elever i årskurserna F-3: En studie om hur klasslärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att främja elevers lärande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I och med flyktingvågen år 2015 kom benämningen nyanlända elever att uppmärksammas inom skolvärlden och svensk forskning. Detta gör att en undersökning inom ämnet blir betydelsefull för att möjliggöra en likvärdig utbildning som främjar språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Syftet med denna undersökning är att skapa en tolkning av hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att möjliggöra detta. Ytterligare en fråga som undersökts är vad lärare anser är viktiga förutsättningar för att nyanlända elever ska nå skolframgång. Metoder som används i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer med fem lärare som undervisar i någon av årskurserna F-3 i skildra delar av Stockholmsområdet. Resultatet i denna undersökning påvisar att lärarna tillämpar genrepedagogik, elever som resurser för varandra samt multimodala verktyg för att främja både språk- och kunskapsutveckling. Det som däremot sällan förekom om lärarna inte hade förutsättningarna för det var stöttning i form av modersmålet samt explicit stöttning från läraren. Vidare kritiseras placeringstypen direktintegrering av lärarna i studien då de menar att det inte finns rätta förutsättningar för dessa elevers behov i en ordinarie klass. Studiens resultat påvisar därmed en avsaknad av kompetens inom området samt att placeringstypen direktintegrering bör vidareutvecklas för att möjliggöra en likvärdig utbildning samt språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Lewerentz, Joanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Elevers perspektiv på bedömning i årskurserna 4–6: Uppfattningar om hur bedömning i svenskämnet påverkar utveckling, motivation och eget ansvar2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker elevers uppfattningar om hur olika bedömningspraktiker påverkar elevernas utveckling, motivation och självreglering, med fokus på formativ och summativ bedömning, feedback och självreglering. Syftet med studien är att kartlägga dessa uppfattningar samt ställa dem i relation till teorier om bedömning och självreglering. Detta har undersökts i en enkätstudie utifrån forskningsfrågorna ”Hur uppfattar elever att formativ och summativ bedömning samt feedback påverkar deras utveckling i skolarbetet?” ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar deras motivation till lärande?” och ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar i vilken mån de tar ansvar för sitt eget lärande?”. 164 elever i årskurserna 4–6 på en skola i norra delarna av Stockholms län deltog i studien. Enkätsvaren har bearbetats utifrån forskningsfrågorna, relaterats till valda teorier och jämförts med tidigare forskning på området. Resultaten visar att eleverna uppfattar bedömning som ett stöd för lärande och att de formativa bedömningspraktikerna motiverar dem till att förbättra sina arbeten i större utsträckning än vad de summativa bedömningspraktikerna gör. Eleverna uppfattar även att de själva använder sig av lärarens bedömning för att förbättra sina arbeten. Däremot uppfattas exempelvis självbedömning ha mindre inverkan på deras utveckling. Vidare synliggörs en skillnad mellan åldersgrupperna, där de äldre elevernas uppfattningar kring huruvida bedömning motiverar och hjälper dem att utvecklas minskar jämfört med de yngre eleverna. Avslutningsvis är faktumet hur elevers uppfattningar om bedömning påverkar resultat av relevans för undervisning och bedömning, vilket motiverar en ökad medvetenhet hos lärare om just elevers uppfattningar. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 343.
    Lim Falk, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Galián Barrueco, Carmen
    Riad, Tomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Majchrowska, Margareta
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Bani-Shoraka, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Ordförråd och skolspråk2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.

    Fulltekst (pdf)
    Ordförråd och skolspråk. SKRIVS 15.
  • 344.
    Lindberg, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Fostering multilingualism in Swedish schools – intentions and realities2011Inngår i: Young Urban Swedish: Variation and change in multilingual settings / [ed] Roger Källström and Inger Lindberg, Gothenburg: Department of Swedish Language, University of Gothenburg , 2011, s. 149-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The continuous cast of ethnic and linguistic diversity in negative terms in Swedish schools reveals systematic mismatches between intended policies and everyday classroom practices. In this article, failures in terms of the implementation of language education policy are attributed to languagepolicies not being sufficiently attuned to the sociolinguistic realities in multilingual contexts and at the same time disregarding issues of power and identity. With reference to findings in critical, ethnographic research, it is suggested that strategic essentialism at a general policy level as well as linguicism as a manifestation of prevailing deficit ideologies at an institutional and individual level of practice may contribute to an unresolved tension between the official policy and local educational practices. It is concluded that a number of challenges remain to be addressed before the vision of equal access to linguistic resources in Swedish schools can be realized.

  • 345.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Flerspråkiga elevers språkutbildning2013Inngår i: Symposium 2012 : lärarrollen i svenska som andraspråk / [ed] Olofsson, Mikael, Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2013, s. 28-51Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 346.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Flerspråkiga elevers språkutbildning2013Inngår i: Language Acquisition and Use in Multilingual Contexts: Theory and Practice / [ed] Anna Flyman Mattsson & Catrin Norrby, Lund: Lund University Press , 2013, s. 122-141Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 347.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Källström, RogerInst, för svenska språket, Göteborgs universitet.
    Young Urban Swedish: Variation and change in multilingual settings2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This volume brings together results from the project “Language and language use among young people in multilingual urban settings” (the SUF project). For the first time, articles by most researchers in the project are published together and in English for an international audience. Many articles contain analyses of various linguistic features of Swedish in the spoken and written data collected from the in total 222 young people participating in the project in the cities of Stockholm, Gothenburg and Malmö. These analyses concern developments in the phonology, syntax and pragmatics in Swedish youth language that have not been described earlier. Other articles use data from the SUF project to explore alternative research approaches and methodologies or to discuss well-established concepts and distinctions within the field of language variation from a critical perspective. Furthermore, some articles deal with multiethnic youth language data from other contexts or with multilingualism on a socio-political level. Taken together, the twelve articles in this volume cover a wide range of aspects of language and language use in multiethnic areas in Sweden, highly relevant for fellow researchers as well as students at different levels of the educational system in Sweden as well as internationally.

     

  • 348.
    Lindberg, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Sandwall, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
    Conflicting Agendas in Swedish Adult Second Language Education2017Inngår i: Entangled discourses: Sout-North Orders of Visibility / [ed] Caroline Kerfoot; Kenneth Hyltenstam, New York: Routledge, 2017, s. 119-136Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter describes margins as a lens through which to interrogate some forms of political emancipation of marginal(ized) individuals and groups through voice and visibility. It concentrates on some instances of activism on issues of sexual politics in South Africa. The chapter seeks to contribute to theoretical discussions around Christopher Stroud's linguistic citizenship approach, itself grounded on Nancy Fraser's (1995) distinction between affirmation and transformation as tools of social justice. Quite the contrary, colonies and metropoles were mutually constitutive, creating entangled relations of social, cultural, economic, and epistemological interdependency. In contrast, transformative strategies redress inequities by unsettling and dismantling the very structures that underpin social and economic divisions. As post-structuralism taught that dyadic thinking is intrinsically reductionist for several reason. It is bound up with processes of epistemological power whereby one element of the binary is recast as better, more suitable, or academically 'cooler' than the other.

  • 349.
    Lindberg, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Vad krävs för att kunna läsa mellan raderna?: En Learning study över läsförståelse, med fokus på att göra inferenser.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa. Framför allt är läsarens egna kunskaper och tidigare erfarenheter en kritisk aspekt. Läraren bör genom vägledning hjälpa eleverna att aktivera sina egna tankeprocesser, så att de blir aktiva och medvetna i sin läsning. Eleverna behöver få syn på att man för att kunna göra inferenser måste aktivera sin förkunskap och hitta strategier för hur man kan göra när man inte förstår. Tydligt var att eleverna i diskussion med varandra uppnådde en högre förståelse än när de arbetade på egen hand. De kompletterade varandra i sina resonemang och nådde på det sättet längre. Eftertestet visare ett bättre resultat än förtestet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 350.
    Linder, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Det virtuella ämneslaget: En studie av det kollegiala samarbetet i facebookgruppen Svensklärarna2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka det kollegiala samarbetet i Svensklärarföreningens facebookgrupp Svensklärarna. Studiens centrala begrepp är medskapande kultur, medieekologi och kollegialt samarbete. Metoden består av en närläsning av sidans ytplan, alltså information genererad av sidans grundare, samt tre facebookinlägg med kommentarer. Materialet utgörs av totalt 146 kommentarer och tre inlägg. Analysverktyget består av fyra kategorier som beskriver olika funktioner med professionellt facebookutövande: gruppstabilisering, idéutveckling, kunskapsdelning och självhävdelse. För att undersöka de mer undervisningsnära aspekterna utgår jag från tre didaktiska frågor: vad, varför och hur.

    Resultatet visade att kunskapsdelningen som skedde i trådarna mestadels var erfarenhetsbaserad. Gruppstabilisering skedde, men även en typ av gruppdestabilisering, idéutveckling skedde mer eller mindre i alla trådar och självhävdelse skedde stundvis. Den didaktiska vad-frågan och hur-frågan berördes explicit, men den didaktiska varför-frågan berördes mer implicit.

    Den medieekologiska teorin bidrar med förklararingar om de hinder och möjligheter som facebookgruppen erbjuder som professionellt arbetsverktyg för kollegialt samarbete. Stundtals blir gruppen en emotionell avlastning utan tydliga ramar och regler, vilket det kollegiala samarbetet kräver. Materialet visar dock på det omfattande engagemang som finns hos svensklärarkåren. Gruppen Svensklärarna utgör emellanåt en progressiv diskussionsarena som kan ge svensklärarkåren autonomi och inre styrning, i en tid av allt större yttre styrning.

    Fulltekst (pdf)
    Det virtuella ämneslaget
45678910 301 - 350 of 599
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf