Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 854
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Graffiti in the Public Realms2012Inngår i: Placing Art in the Public Realm / [ed] Håkan Nilsson, Huddinge: Södertörns högskola, 2012, s. 99-122Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Graffiti in the public realms are commonly described as destruction of public and/or private property, and as an offence directed towards public taste. But how about the removal of the same graffiti, can it be regarded iconoclasm – that is: as an ideological destruction of a visual image? And does it matter if the graffiti is done with a “good purpose”? The discourse regarding the closely related phenomena street art – commonly described as creative, amusing and beautiful – points in that direction. And who is the we-subject that is abused/or amused by graffiti/street art?

  • 302.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Graffiti is an art and if art is a crime let God forgive all: the construction of the G-word2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 303.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Graffiti julkisessa tilassa [Graffiti in the Public Realms]2018Inngår i: Graffiti in Helsinki / [ed] Sanna Tuulikangas, Helsinki: Helsinki Art Museum , 2018, s. 28-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 304.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Lagliga graffitiväggar – så funkar det (eller inte)2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I stora delar av Sverige har lagliga eller öppna graffitiväggar varit föremål för en långvarig och intensiv politisk debatt, och som även intagit en central position i den svenska graffiti- och gatukonstdebatten i stort. Denna presentation utgår från en översikt av litteratur och forskning om laglig graffiti samt en genomgång av den svenska debatten om lagliga graffitiväggar.Det finns en synnerligen omfattande litteratur om graffiti, men samtidigt är det relativt lite av den som behandlar laglig graffiti. Även vad det gäller forskningen så finns endast ett fåtal studier med laglig graffiti som huvudfokus. Ofta är också studierna direkt eller indirekt kopplade till förekomsten av olagligt utförd graffiti. Kriminologen Ronald Kramer hävdar forskningen tenderat att överbetona olagliga aspekter av graffiti, bland annat genom att tolka olagligt graffitimålande som ett medvetet sätt för graffitimålarna att positionera sig oppositionellt visavi samhället. Den aktuella forskningsöversikten pekar på ett liknande sätt att olaglig graffiti intar en normativ position.Genomgången av debatten om lagliga graffitiväggar i Sverige visar på att den präglas av polarisering mellan högt ställda förväntningar på en tydlig brottsförebyggande effekt och långtgående farhågor om en tydlig brottsgenererande effekt. Även här blir alltså det olagliga en slags norm. Samtidigt finns det mycket lite systematiserad kunskap om hur lagliga graffitiväggar faktiskt används i de olika sociala, geografiska och kulturella sammanhang där de finns – varken vilken funktion de fyller för dem som målar på väggarna, eller för de som besöker platserna som betraktare.Sammantaget argumenterar presentationen för att det finns ett större behov av att förutsättningslöst undersöka hur lagliga graffitiväggar används, än att undersöka om de fungerar brottsförebyggande eller brottsgenererande.

  • 305.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mapping an Institutional Story of Graffiti and Street Art2014Inngår i: Lisbon Street Art & Urban Creativity: 2014 International Conference: Volume 1 (Street Art & Urban Creativity, conference books) / [ed] Pedro Soares Neves & Daniela Simões, 2014, Vol. 1, s. 92-95Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The majority of the works in graffiti and street art has always been produced outside of the institutional art system with its galleries and museums, curators and art critics, collectors and dealers. But considering the activities of UGA (United Graffiti Artists) and NoGA (Nation of Graffiti Artists) in New York during the early 1970s; graffiti as a part of the post-modernist art-scene in the mid 1980s; recent exhibitions at prestigious museums (such as Art in the Streets at MoCA in Los Angeles, 2011), and street artists such as Swoon and Banksy whose work often are exhibited at high end galleries and/or sold at international auction houses – it is obvious that graffiti and street art also have an institutional history.

    The often highly opinionated debate within graffiti and street art communities regarding the institutional activities indicate a complex relationship between the non-institutional artistic production and institutions. Many rule out any such activity as fake or based on pure exploitation. Others hail it, e.g. as an acknowledgement of the movements’ artistic legacies. But very few consider it as a history in its own right, with its own complex logics. It seems deemed to play the role of the Other, in the real – non-institutional – history of street art.

    This paper is an attempt to take this institutional history into serious and non-judgmental consideration, by asking the following questions:

    a) Which actual institutional activities with links to graffiti and street art are traceable?

    b) What types of relationships is possible to identify between specific artists, institutions and the non-institutional tradition?

    c) What results may these institutional activities have had on the non-institutional production, for example in terms of artistic influence or on the understanding of graffiti and street art among a wider public?

  • 306.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mapping out an institutional history of graffiti and street art2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The majority of the works in graffiti and street art has always been produced outside of the institutional art system with its galleries and museums, curators and art critics, collectors and dealers. But considering the activities of UGA (United Graffiti Artists) and NoGA (Nation of Graffiti Artists) in New York during the early 1970s; graffiti as a part of the post-modernist art-scene in the mid 1980s; recent exhibitions at prestigious museums (such as Art in the Streets at MoCA in Los Angeles, 2011), and street artists such as Swoon and Banksy whose work often are exhibited at high end galleries and/or sold at international auction houses – it is obvious that graffiti and street art also have an institutional history.

    The often highly opinionated debate within graffiti and street art communities regarding the institutional activities indicate a complex relationship between the non-institutional artistic production and institutions. Many rule out any such activity as fake or based on pure exploitation. Others hail it, e.g. as an acknowledgement of the movements’ artistic legacies. But very few consider it as a history in its own right, with its own complex logics. It seems deemed to play the role of the Other, in the real – non-institutional – history of street art.

    This paper is an attempt to take this institutional history into serious and non-judgmental consideration, by asking the following questions:

    a) Which actual institutional activities with links to graffiti and street art are traceable?

    b) What types of relationships is possible to identify between specific artists, institutions and the non-institutional tradition?

    c) What results may these institutional activities have had on the non-institutional production, for example in terms of artistic influence or on the understanding of graffiti and street art among a wider public?

  • 307.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Noll Tolerans: Kampen mot graffiti2012 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 308.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Revisiting “Tag Town”2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 309.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Scandinavian Zero Tolerance on Graffiti2013Inngår i: Kontrolle öffentlicher Räume: Unterstützen Unterdrücken Unterhalten Unterwandern / [ed] Eliza T. Bertuzzo, Eszter B. Gantner, Jörg Niewöhner, Heike Oevermann, Berlin: LIT Verlag, 2013, s. 102-117Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    During the mid-nineties a new word reached the Scandinavian languages – Zero Tolerance, or translated into Swedish "Nolltolerans". Inspired by New York City mayor Rudy Giuliani – and to some extent the so called Broken Window theory – politicians in Stockholm, Oslo and Helsinki started combatting contemporary urban graffiti with both new means and a new rhetoric.

    The new rhetorical topos was mainly two: First – that graffiti in public space per se meant a disruption of the feeling of safety for the ordinary citizen. Second: that graffiti was a criminal subculture closely linked to drug abuse, violence and theft, and that youngsters interested in graffiti therefore were at risk to become drug addicts and career criminals.

    The means included intensified removal of graffiti, stricter legislation, special police squads and parapolice organizations working with intelligence to prosecute suspected graffiti writers.

    The first rhetorical topos and these means where in line with the politics of major Giuliani. Yet the Scandinavian interpretation of Zero Tolerance went beyond the New York politics by also criminalizing legal graffiti. It became practically impossible to get permission to paint walls with any kind of images slightly reminding of graffiti. The Zero Tolerance policy also prohibited exhibitions displaying graffiti in premises owned or sponsored by public funding.

  • 310.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Stockholm City Profile2013Inngår i: The world atlas of street art and graffiti / [ed] Rafael Schacter, London: Aurum , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 311.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    The G-Word: Virtuosity and Violation, Negotiating and Transforming graffiti2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Contemporary public discussions on graffiti are characterized by co-existence of contradictory claims. On the one hand graffiti is described as vandalism, and on the other as an artistic movement. Michel Foucault’s discourse theory, and the concepts of discursive formation and discursive practice are operationalized in order to frame the object of study, and the contradictory claims regarding graffiti are studied as points of diffraction.

    The aim of the study is to investigate the construction of graffiti as a phenomenon dependent on diametrically opposite but also interdependent claims, as well as how and in which contexts these statements are enounced. Graffiti is thus understood as a transnational phenomenon produced by subcultural as well as and institutional agents, and the thesis analyzes visual and textual material produced within both subcultural and institutional situations. The study is conducted on material concerning three different cultural contexts: different descriptions on the development subcultural graffiti in New York City (circa 1972–1987); the framings of the graffiti on the Berlin Wall in English-language newspapers; and the adaptation of New York’s zero tolerance of graffiti in Stockholm, during the 1990s and early 2000s.

    The institutions in the studied material represent a wide array of sectors such as the police, art institutions, and public-transit companies, and they interact with graffiti from their own interests and perspectives. The claims of cultural institutions often fall within what in this thesis has been referred to as a consenting discursive practice, built upon the statement ‘graffiti is art’. It is also in relation to this discursive practice that most subcultural descriptions of graffiti are produced. The claims by institutions such as the police and public-transportation companies are almost exclusively found in the interdependent, rejecting discursive practice, built upon the statement ‘graffiti is a crime’.

  • 312.
    Kimvall, Jacob
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Towards a conceptual and multi-positional understanding of the object in street and graffiti art2013Inngår i: Inopinatum: The unexpected impertinence of urban creativity / [ed] Luca Borriello, Christian Ruggiero, Roma: Università di Roma , 2013, s. 79-90Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 313.
    Kimvall, Jacob
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Guwallius, Kolbjörn
    Konstkupper längst gator och spår2013Inngår i: Samtidskonst för vanligt folk / [ed] Mathias Jansson, Limhamn: Sveriges konstföreningar , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 314.
    Kimvall, Jacob
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Hannerz, Erik
    Tagging utenfor konteksten2014Inngår i: Kunstlöftet, nr 3, s. 18-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 315.
    Kimvall, Jacob
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Seremet, Kenneth
    Smurf, Scratch, Break!: descriptions of hip-hop identities in Swedish mass media during the 1980s2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As a subculture hip-hop has existed in Sweden since the early 1980s. In previous research hip-hop has been described as something that arrives in Sweden, as an already fixed and established concept (Staffan Jacobson, 1996). The following paper draws from circa 60 newspaper articles published in Sweden between 1983 and 1989 referring to hip-hop or hip-hop related phenomena, and return to this arrival of hip-hop, in order to examine how the subculture is described, framed, negotiated and contextualized in mainstream media. The material has been collected in two separate, but research-projects. The first is an ongoing grass-rooted research-project by former b-boy pioneer Kenneth Seremet called ”Swedish Hip-Hop - Our History” that gathers the voices as well as media material (news paper clippings, poster, photos etcetera) collected by more than 400 individuals that participated at the Swedish hip-hop scene in the 1980s. The second is material regarding hip-hop in relation to graffiti collected for the PhD-project ”The G-Word Virtuosity and Violation, Negotiating and Transforming Graffiti” (2014). The paper are focusing on two related areas of identity: a) The identities of the individuals who are described as belonging to hip-hop. Which subcultural positions are described? How are aspects of ethnicity, age, sex and gender described? How often are the subcultural members spoken about by others, and how often do they speak for themselves? b) The identities of the subculture itself. How is hip-hop described? What elements and aspects of hip-hop are mentioned? What other (sub)cultural identities are mentioned in relation to hip-hop, as either opposite of hip-hop or as different but related to hip-hop?

  • 316.
    Kindahl, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Hilma af Klints iscensatta mystik: En studie av Åke Fants och Iris Müller Westermanns framställningar av Hilma af Klints konst och konstnärskap ur ett performativt perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera hur Åke Fant och Iris Müller Westermann i sina texter i böckerna Hilma af Klint – ockult målarinna och abstrakt pionjär (1989) och Hilma af Klint – abstrakt pionjär (2013) har påverkat konstverkens och konstnärens iscensättning. Jag studerar materialet med perspektivet performativitet genom att utföra en komparativ diskussion och ställa dessa frågor till materialet:

    -  Vilken bild av af Klint presenteras i de två utställningskatalogerna? I vilka termer uttrycker och förklarar Åke Fant och Iris Müller-Westermann sin bild av Hilma af Klint?

    -  Vad finns det för likheter och skillnader i de båda curatorernas iscensättningar av konstnären utifrån ett performativt perspektiv? Belyser deras val av iscensättning skilda ting, eller är de likstämmiga med varandra?

    Jag delar in studien i tre kapitel. Det första kapitlet är en metodologisk beskrivning av Åke Fants bok Hilma af Klint – ockult målarinna och abstrakt pionjär (1989). Det andra kapitlet är en metodologisk beskrivning av Iris Müller-Westermanns utställningskatalog Hilma af Klint – abstrakt pionjär (2013). Kapitel tre är en komparativ diskussion om författarnas iscensättningar av Hilma af Klint ur ett performativt perspektiv. Jag diskuterar mitt empiriska material ur narratologi, iscensättning, intention och inramning.

     

    Huvudresultatet i denna studie är att intentionen och den iscensättande inramningen påverkar berättelsen av Hilma af Klint som en gåtfull, mystisk och dold konstnärskvinna, även om intentionen var att ge henne konstnärlig upprättelse.

  • 317.
    Kitzler Hallqvist, Isabel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Seendets makt och Blickens betydelse: En studie kring betraktande och självrepresentation, med utgångspunkt i selfies2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vem har makten över blicken i en selfie? Den avbildade eller den tilltänkta betraktaren?

    Denna uppsats diskuterar förekomsten av vissa blick-typer i selfies – blick-typer som även återfinns inom självporträttsgenren – och hur dessa blickar kan tolkas utifrån olika bildkonventioner, (som främst berör hur män och kvinnor avbildas). Rollerna betraktare och betraktad diskuteras också, liksom Laura Mulveys teori om de tre blick-typerna inom narrativ film: biopublikens blick, kamerans blick och karaktärernas blickar på varandra.

    Materialet som analyseras är selfies, både insamlade via ett Facebook-evenemang, och som sökts fram på Google. Tillsammans bildar de två olika undersökningar med skilda resultat.

  • 318.
    Kjellberg, Sophia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Återlämnande av kulturföremål: En analys av Sveriges argumentation kring repatriering och återlämning av föremål av kulturellt värde angående ärendet hövdig G`psgoloxs totempåle från Etnografiska museet.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att redogöra och diskutera de argument som framfördes för att Sverige skulle återlämna respektive inte återlämna hövding G‘psgoloxs totempåle från Etnografiska museet till föremålets skapare och ursprungsort hos haislaindianerna i Kanada. Frågeställningarna koncentrerades till hur Sverige förhållit sig till repatreringar utifrån återförandet av Totempålen samt vilka argument i de inkomna remissvaren som används för att rättfärdiga ett återlämnande respektive används för att ett återlämnande inte bör ske samt varför Totempålen återlämnats utifrån den argumentation som förts fram. En kvantitativ metod används då uppsatsen diskuterar alla de inkomna remissvaren samt även innehåller vetenskapliga- och tidningsartiklar. En dekonstruerande metod tillämpas. Gayatri Chakravorty Spivak och Edward Saids teorier tillämpas. Uppsatsens disposition är uppdelad i en huvudtext som särskiljer olika aspekter av Totempålens återförande samt diskuterar remissvarens argument utifrån vilken institution argumenten inkom från. Aspekter och remissvarens argument diskuteras och analyseras i uppsatsens avslutande del. Uppsatsens resultat innefattar bl.a. att de institutioner som tillfrågats att inlämna remissvar måste få längre tid för att författa remissvaren samt att juridisk expertis saknas i många fall. I den avslutande delen ges förslag till förnyade juridiska och etiska riktlinjer.

     

    Sökord: Etnografiska museet, totempåle, hövding G‘psgolox, repatriering, återlämnande av kulturföremål, haislaindianer.

  • 319.
    Koivunen, Anu
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier.
    Force of affects, weight of histories in Love is a treasure (2002)2012Inngår i: Carnal aesthetics: transgressive imagery and feminist politics / [ed] Marta Zarzycka, Bettina Papenburg, London: I.B. Tauris, 2012, s. 89-101Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 320.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Die Kunst der Selbstinszenierung: Mode, Kostüm und Selbststilisierung als kreativer Ausdruck und Grenzüberschreitung in Leonor Finis Leben und Werk2017Inngår i: Widerspenstiges Design: Gestalterische Praxis und gesellschaftliche Verantwortung / [ed] Friedrich Weltzien, Hans-Jörg Kapp, Berlin: Dietrich Reimer Verlag, 2017, s. 76-93Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 321.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    For Our Own Time – Negotiating Tradition, Modernity and the Avant-Garde at the Stockholm Exhibition 19302019Inngår i: A Cultural History of the Avant-Gardes in the Nordic Countries 1925-50 / [ed] Benedikt Hjartarson, Andrea Kollnitz, Per Stounbjerg, Tania Ørum, Brill Academic Publishers, 2019, s. 102-120Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 322.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Is Beauty Useful? Fashion, Gender and British Wartime Society in Punch 19152020Inngår i: Fashion, Dress, and Society, in Europe during World War I / [ed] Maude Bass-Krueger, Sophie Kurkdjian, London: Bloomsbury Academic, 2020Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 323.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Konstens nationella identitet.: Om tysk och österrikisk modernism i svensk konstkritik 1908-19342008Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation investigates the reactions to German and Austrian modernism in Swedish art criticism between 1908 and 1934. It analyses the rhetoric of art-critical texts and examines the persuasive strategies and powerful verbal imagery of art criticism as well as its national interests. Earlier perceptions of a generally negative Swedish reaction to German art are revised. The analysis reveals a strong Swedish commitment to German art, which has been neglected or ignored by previous Francophile narratives in the writing on Swedish art history.

    In interpreting and defining German and Austrian art as both product and evidence of national character and as an antithesis to French art, Swedish art criticism is indirectly defining and manifesting Swedish art identity. Dramatic and metaphorically loaded descriptions of modern German exhibitions in Sweden present Swedish art identity as split between its racial and mental closeness to “Northern” German culture and “brutal” vigorous expressionism on one side, and its longing for the “beauty” and moderate harmony of “Southern” French and classicistic art on the other. The critics’ ambivalent feelings toward German modernism also hide a crucial conflict between modernizing and internationalizing tendencies versus conservative and nationalistic tendencies in the Swedish artworld. The textual analyses thus show a complex interaction between modernistic and nationalistic ideas, not least concerning the artist’s rôle. In case studies on the Swedish reception of German and Austrian expressionists – Emil Nolde, Egon Schiele, Oskar Kokoschka, Gabriele Münter, Die Brücke and Wassily Kandinsky amongst others – the avant-garde artist is revealed as not only striving for autonomy and international openness, but also as nationally bound and dependent on a national audience and nationalistic legitimation.

  • 324.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för modevetenskap.
    Promoting the Young - Interactions between the Avant-Garde and the Swedish Art Market 1910-19252012Inngår i: A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1900-1925 / [ed] Hubert van den Berg, Irmeli Hautamäki, Benedikt Hjartarson, Torben Jelsbak, Rikard Schönström, Per Stounbjerg, Tania Örum, Dorthe Aagesen, Amsterdam: Rodopi, 2012, s. 275-290Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 325.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Questioning the Spiritual in Art: Hilma af Klint, Vasily Kandinsky, and the Swedish Art World2018Inngår i: Hilma af Klint: Paintings for the Future / [ed] Tracey Bashkoff, New York: Guggenheim Museum Publications , 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 326.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Receptionen av tysk och österrikisk modernism i Sverige 1900-19352013Inngår i: Konsten och det nationella: Essäer om konsthistoria i Europa 1850-1950 / [ed] Martin Ohlin, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2013, s. 104-123Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 327.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    The Self as an Artwork: Performative Self-Representation in the Life and Work of Leonor Fini2018Inngår i: Fashioning Professionals: Identity and Representation at Work in the Creative Industries / [ed] Leah Armstrong, Felice McDowell, London: Bloomsbury Academic, 2018, s. 121-142Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 328.
    Kollnitz, Andrea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Universal Language on National Ground – Otto G. Carlsund and Art Concret at the Stockholm Exhibition 19302019Inngår i: A Cultural History of the Avant-Gardes in the Nordic Countries 1925-50 / [ed] Benedikt Hjartarson, Andrea Kollnitz, Per Stounbjerg, Tania Ørum, Brill Academic Publishers, 2019, s. 305-317Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 329.
    Kollnitz, Andrea
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Pecorari, Marco
    Fashion, Performance & Performativity: The Complex Spaces of Fashion2021Bok (Fagfellevurdert)
  • 330.
    Kollnitz, Andrea
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Wallenberg, LouiseStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Modernism och mode2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I Modernism och mode diskuteras modets starka och mångfacetterade betydelse för modernismen och dess olika uttryck under perioden 1900-1960 i tio icke tidigare publicerade essäer författade av såväl svenska som internationella forskare. Boken, som är den första omfattande svenska publikationen i ämnet, visar hur mode inom modernismen ges en uttalad och proklamerad position som konst under en tid då den kommersiella modeproduktionen mer och mer kopplas till massproduktion och -konsumtion. Boken belyser bland annat Isaac Grünewalds och Sigrid Hjerténs modemedvetna själviscensättning, modedesignern Jean Patous kreationer mellan konst och business, Elsa Schiaparellis surrealistiska modedesign, modets roll inom den italienska futurismen och ryska konstruktivismen, Magos modernistiska filmkostym, filmen som modernistiskt allkonstverk och modets filosofiska betydelser i förhållande till modernism och modernitet.

  • 331.
    Kollnitz, Andrea
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Modevetenskap.
    Weltzien, Friedrich
    Subversive Selbstermächtigung. Surrealistische Modefotografie bei Leonor Fini und Wols2017Inngår i: Fotogeschichte, ISSN 0720-5260, Vol. 37, nr 146, s. 3-14Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 332.
    Kollnitz, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Genuskonstruktioner på filmomslagen till Hayao Miyazakis filmer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka genuskonstruktionerna av kvinnligt och manligt på filmomslagen till Hayao Miyazakis filmer. Genom tillämpning av genusteori, semiotik, deiktisk teori och blickteori undersöks vilka karaktärer som möter betraktarens blick och hur utbytet av blickar sker inom bildrummet, hur filmens titel påverkar genusframställningen samt hur genuskonstruktionen kan förstås genom de index, ikoner och symboler som förekommer på omslagen. I uppsatsens inledning ges en introduktion till filmskaparen Hayao Miyazaki och anime. Uppsatsens syfte och frågeställningar behandlas liksom avgränsningar och urval samt teoretiska perspektiv och metod. Undersökningens material i form av filmomslagen preciseras, forskningsläget behandlas och undersökningens relevans för forskningen klargörs. Uppsatsens undersökning disponeras på så sätt att de filmomslag där genuskonstruktionerna av både kvinnligt och manligt förekommer analyseras i det första kapitlet. I det andra kapitlet analyseras de filmomslag där endast kvinnligt som genuskonstruktion förekommer. I uppsatsens avslutande diskussion görs en sammanställning av de resultat som bildanalyserna av omslagen har resulterat i och dessa diskuteras. Uppsatsens slutresultat visar att de kvinnliga karaktärerna i högre grad bryter sig ur traditionella kvinnoframställningar på de omslag till Miyazakis filmer där det inte förekommer en pojke eller man vid deras sida.

    Sökord: genuskonstruktioner, Hayao Miyazaki, genusteori, semiotik, deiktisk teori, blickteori.

  • 333.
    Kolrud, Kristine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Makt og kjærlighet: En hesteballett i Torino i 16502013Inngår i: Kjønnsforhandlinger     : Studier i kunst, film og litteratur     / [ed] Anne Birgitte Rønning, Geir Uvsløkk, Oslo: Pax Forlag, 2013, s. 126-137Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 334.
    Kolrud, Kristine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    The prolonged minority of Charles Emanuel II2013Inngår i: Sabaudian Studies: Political Culture, Dynasty, and Territory (1400–1700) / [ed] Matthew Vester, Kirksville, Missouri: Truman State University Press, 2013, s. 191-209Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 335.
    Korpskog, Adam
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Vissnande verklighet: maskulina och feminina markörer i Axel Törnemans sena konstnärskap2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.

          Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

    Fulltekst (pdf)
    Adam Korpskog Masteruppsats VT 2014
  • 336.
    Koskiola, Annina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Mobile solutions and the museum experience2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis presents four case studies from the Finnish museum sector that are using mobile technologies in diverse ways to enhance the museum experience. At the National Museum of Finland, the mobile solution functions as an aid for providing translations in different languages and thus improving the aesthetic appearance of the exhibition. At Tampere Art Museum, the outdoors mobile tour extends the museum visit outside the physical walls of the building. At Helsinki City Museum the mobile phone is perceived as a communication tool. At Luostarinmäki Handicrafts Museum the Augmented Reality game combines digital narrative with real-world events, creating a solution that is both entertaining and informative.

     

    These solutions are analysed in terms of the Contextual Model, developed by Falk and Dierking. The model divides the museum visit into three overlapping and interacting spheres – personal, social and physical. This thesis looks at how mobile solutions may enhance or hinder the museum experience in regards to each of these three spheres. Additionally, the model is compared with the results of a visitor research conducted at the National Museum of Finland in October 2013. The aim of the thesis is to identify the most successful features of these solutions and to explore how the field could be developed in the future. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Krispinsson, Charlotta
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Aby Warburg’s Legacy and the Concept of Image Vehicles. ”Bilderfahrzeuge”: On the Migration of Images, Forms and Ideas. London 13-14 March 20152015Inngår i: Konsthistorisk Tidskrift, ISSN 0023-3609, E-ISSN 1651-2294, Vol. 84, nr 4, s. 244-247Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 338.
    Krispinsson, Charlotta
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Collecting Faces: Art History and the Epistemology of Portraiture. The Case of the Swedish Portrait Archive2016Inngår i: Sensorium Journal, ISSN 2002-3030, nr 1, s. 93-99Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 339.
    Krispinsson, Charlotta
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Historiska porträtt som kunskapskälla: Samlingar, arkiv och konsthistorieskrivning2016Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is a study on the reception history of early modern portraiture, as expressed in Swedish as well as Nordic and German art historiography written 1880-1945. It focuses on the anthropological and anachronic aspects of the encounter between art historian and portrait, which is analysed according to theory on the agency of images.

    Early modern portraiture is considered as both a mental and material category of images, i.e. both an art historical genre and a cultural heritage of pictures. One of the main aim of the thesis is thus to add to our knowledge of the history of national portrait collections, as well as the founding of national portrait archives in Europe from the late eighteenth to the early twentieth centuries. It is also argued that the history of national portrait collections was parallel to the development of national art museums and adherent collections of art during this period.

    A part of the thesis consists of closer analyses of the use of semantic terms in a corpus of art historical texts on portraiture. The analyses shows how the meaning of the term iconography has changed before and after the 1930’s, when art historian Erwin Panofsky’s method of interpreting iconography gained strong influence on the discipline. Before this, the term iconography was strongly associated with portraiture, and used as a concept of portrait likeness. One of the main results of this thesis is thus that positivist studies on portrait iconography carried out from ca 1900 until the 1930s constitutes a branch of the disciplinary history of art history. Trained judgement – connoisseurship – was practiced when art historian were judging the identity, likeness and authenticity of historical portraits, relying on a mental set of physiognomic thought and intuitive impressions of realism and vividness in the image.

    In addition, institutional and empirical infrastructure is in this thesis considered an important part of the research on portrait iconography. The Swedish Portrait Archive, Svenskt porträttarkiv, was initiated in 1916 by art historian Sixten Strömbom, with the aim to map, list, describe and photograph all existing portraits depicting swedes, executed before the rise of portrait photography. The responsibility of the archive was handed over to the National Museum of Fine Art, Nationalmuseum, in 1932. The Commission on Iconography, a subcommittee of the International Committee of Historical Sciences, was initiated in 1928 and active until the mid-1930s with the aim to promote that images - and not just texts - could serve as historical evidence in the study of the past. Both Svenskt porträttarkiv and the Commission on Iconography are treated in length in separate chapters. As argued in this thesis, they were part of an art historical interest, peaking in the 1930s, of regarding historical portraits as visual records containing intrinsic information about sitters long dead. Thus, this study is a contribution to the history of image interpretation.

    Fulltekst tilgjengelig fra 2021-10-07 15:00
  • 340.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    "By, landskap, kraftverk": Kärnkraftens poetik2009Inngår i: Linköping Electronic Conference Proceedings: Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige 2009, Norrköping 15–17 juni, Linköping: Linköping University Electronic Press, Linköpings universitet , 2009, s. 51-59Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 341.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    "En imponerande modern pyramid": Fusk och fascination i Kvarntorpshögens skugga2009Inngår i: Valör: konstvetenskapliga studier och forskning, ISSN 0283-751X, nr 3-4, s. 26-35Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 342.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Från tempel till IKEA-varuhus: Arkitekturen speglar samhällets syn på kärnkraft2011Inngår i: Internationella Studier, ISSN 0020-952X, nr 1, s. 39-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 343.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Jöran Curman, Industriens arbetarebostäder och grannskapsplaneringens materialisering2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 344.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kärnkraft, ord och landskap: Tolkningar av de brittiska kärnkraftverkens landskap under 1950- och 1960-talet2012Inngår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, nr 25, s. 11-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 345.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kärnkraftverkets poetik: Begreppsliggöranden av svenska kärnkraftverk 1965–19732012Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The first Swedish commercial nuclear power plant was ordered in 1965. By 1973 it had been inaugurated, and building work had begun on the remaining three facilities that became the locations of Swedish large-scale nuclear power production. This thesis explores what kind of architectural objects, in a broad sense, the nuclear power plants in Sweden was discursively constructed as during these years.

    During the post war years enormous expectations were in Swedish politics attached to the implementation of nuclear power technology. An important discursive figure was that energy was of fundamental importance to society. Simultaneously it was articulated that nuclear power would provide an unlimited supply of energy. Society therefore was on the verge to a completely new era, an era which was to materialize through the nuclear power plant.

    Drawing upon Norman Fairclough’s theorization of discourse, three different orders of discourse are delineated wherein the nuclear power plant during the period 1965–1973 could be conceptualized as building: a discourse order of architecture, of landscape and of cultural heritage. It is a question of what sort of collective identity that is constructed through the utterances on nuclear power plants. Through the orders of discourse not only objects are produced, but also a who, on a collective level, that is producing them.

    These orders of discourse are connected to three different specific modes of temporal orientation which are formative for collective identity: towards the future, the past, and a position outside of history. Through an analysis of utterances and narratives in magazines, official texts, films, etc., this examination shows that in contrast to an international context, the nuclear power plant in Sweden was almost completely negated within the discourse order of architecture. Instead it was within the discourse orders of landscape and of cultural heritage that the nuclear power plant was to be conceptualized.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mediating Public Cultural Policy: Buildings, Bills, and Films as Governmentality2018Inngår i: The Power of the In-Between: Intermediality as a Tool for Aesthetic Analysis and Critical Reflection / [ed] Sonya Petersson, Christer Johansson, Magdalena Holdar, Sara Callahan, Stockholm: Stockholm University Press, 2018, s. 261-283Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines how the supposedly new public cultural policy in Sweden during the 1960 and 1970s was mediated and materialized in a number of forms. The cultural policy encompassed both a contradiction between the emphasis on a broadened concept of culture and a more narrow understanding of cultural practices, as well as a conflict between elements of power and control in policymaking, and assertions on the necessarily free character of the cultural domain. Departing from three cases, in form of the government committee report Ny kulturpolitik 1972 and the government bill on cultural policy 1974, the building Kulturhuset in Stockholm 1974, and the information film Jämlikhet – för handikappade? 1973, an approach of governmentality is in conjunction with perspectives of inter- and transmediality implemented in order to analyze how the potentially inherent conflicts and contradictions of the cultural policy were enacted in these various mediated forms.

  • 347.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Nuclear power as landscape: Discursive constructions of landscape and landscape design2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 348.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Poetics of Power: Conceptualisation of nuclear power stations in Sweden 1965-19732015Inngår i: AAH2015: AAH Annual Conference and Bookfair, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 349.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    The advantage and disadvantage of architectural history in the age of history of built environment2016Inngår i: Konsthistorisk Tidskrift, ISSN 0023-3609, E-ISSN 1651-2294, Vol. 85, nr 1, s. 85-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the 1970s an architectural historical turn took place in Sweden. The 1970s also saw the breakthrough of a changing conceptualization of architectural history under the name of history of built environment. This article discuss how the historiography of history of built environment was produced and used, primarily focussing on the literature of the undergraduate programme in preservation of built environment, established in 1978. The aim of the article is to analyse in what way the historiographical content reflected and enacted the changing conceptualization of architectural history during this time.

  • 350.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    The Poetics of Nuclear Power: The Nuclear Power Station conceptualized as Building, Landscape, and Conservation of Cultural Heritage 2009Inngår i: Industrial Heritage, Ecology and Economy: XIV International TICCIH Congress in Freiberg, Germany 2009, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
45678910 301 - 350 of 854
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf