Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 5489
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ingrids, Henrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vittnesmål i vårdnadstvister: förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt2014Ingår i: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, s. 39-54Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Osvaldsson, Karin
    Trust and the contestation of blame narratives: veiled stances in an institutional assessment context2014Ingår i: Dialogical approaches to trust in communication / [ed] Per Linell and Ivana Marková, Charlotte, NC: Information Age Publishing, 2014, s. 29-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 303.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborative Cartography Mapping of the Encounter between Neuroscience and Preschool Practices2018Ingår i: European Congress of Qualitative Inquiry: Second Edition - Nomadic Inquiry: Abstracts, 2018, s. 68-68Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation takes its starting point in curiosity among preschool teachers and staff in a municipality outside Stockholm, about what the neurosciences might have to offer their practices of literacy education.  Deriving from an invitation from practitioners to researchers, a project was designed based on a shared agreement on a ‘joint matter of concern’ (Stengers, 2008, Lenz Taguchi, 2017). The agreement was to explore what the encounter with neuroscientific knowledge might do (or not) to everyday practices, and what possible beneficial effects this might have.

    The study was organized in periods when the researcher was alternately participating in everyday preschool practices and in staff meetings. Documentations of children´s activities, made by the teachers and the researcher, were discussed and reflected upon during the staff meetings, together with excerpts from neuroscientific research. Major lines of articulation, converging around a core problem concerning the didactic conflicts between enhancing learning processes in the group and individual children respectively, were collaboratively constructed and put on the ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

    These encounters between neuroscience and preschool practices were performed as collaborative cartography mapping exercises, inspired by Deleuze and Guattari. When enacting these exercises during staff meetings, the dominating lines of articulation that seemed to inform the practices as well as the research excerpts were brought to the fore to creatively experiment with.

    For example, the previously common hesitation towards psychology could be reconfigured when encountering neuroscientific findings of children’s reoccurring cycles of learning and development as complex and unpredictable patterns (Fischer, 2011). Importantly, the rupturing and reconfigurations was different for different teachers, depending on what theories that was taught when they were educated. Another example of a deterritorialization with theoretical as well as didactic implications was how neuroscientific research on brain plasticity constituted a diverging line from the classic and troubling nature-nurture binary. The weary question about the extent to which genetic disposition, or the nurturing social circumstances, play the more significant role than the other, could eventually be replaced with discussing how nature-nurture might rather be intrinsically entangled and co-constituted.

    The collaborative cartography mapping performed in this study shows that it is possible to reconfigure dominant lines of thinking in new productive and empowering ways together with preschool staff. This methodology is essentially about materializing theories of science and learning in a way that is situated and closely connected to the practices. Moreover, it also makes possible a practice of extending the didactic repertoire, contrary to having to choose the ‘better’ epistemology and method for teaching.

  • 304.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis in Early Childhood Education reports on encounters between the theories and practices of Swedish preschool and research-based neuroscience knowledge. Thus, this thesis concerns epistemological encounters and didactic consequences. The scientific problem pertains to the relation between scientifically generated knowledge and educational practices in preschool, with specific attention to the requirement that preschool, as the first level in the Swedish education system, should be based on scientific knowledge and verified experience-based knowledge. The didactic problem emerging from this scientific problem concerns how this might affect the daily practices of responsible preschool teachers and educators at large.

    The thesis adopts a relational ontology with a multi-epistemological and methodological approach, based primarily on Stengers’ (e.g., 2018) and Mols’ (e.g., 2002) respective scholarship. The aims of the thesis are to investigate, firstly; what is produced in epistemological encounters within and between the research fields of Early Childhood Education and neuroscience. Secondly; what is produced between these fields and preschool didactic practices. The focus for the latter is on the didactic practices relying on the extended language concept in the Swedish preschool curriculum.

    To explore these aims in more detail, a series of so-called cartography mapping exercises have been conducted. On the one hand, in the analyses of the literature aimed at bringing the two fields together. On the other hand, cartography mapping has been conducted with educators in three preschools collaboratively analyzing their literacy practices. The Deleuze-inspired (Deleuze & Guattari, 1987) methodology of cartography mapping aspire to simultaneously critically deconstruct and productively experiment with underlying lines of thinking emerging from scientific or philosophical problems that concern development and learning, and especially language development and skills of literacy during the preschool years (Lenz Taguchi, 2016a, 2016b).

    The knowledge that this thesis produces is summarized below. Cartography mapping can be used both as a research method and as a method in pedagogical practice. In addition, cartography mapping can accommodate issues in different epistemologies and in different practices, such as research practice and preschool didactic practice. That is, practices that are related and share an overarching aim, but which are nevertheless not the same. The method reveals the different epistemologies present and how they can operate simultaneously within preschool didactic practice. The results from the thesis support the Swedish preschool curriculum goals which encompasses a dual assignment of learning (group and individual), that require different epistemological and didactic methods to be fulfilled.

    A preschool practice based on scientific evidence and verified experience-based knowledge thus requires the use of a wide range of theories and epistemologies to guide preschool staff. Hence, the results of this thesis show not just the presence, but also the possibility of developing a multi-epistemological didactic repertoire in preschool development and learning practices.

  • 305.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Reconsidering the concept of difference: A proposal to connect education and neuroscience in new ways2019Ingår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Connecting neuroscience and education is a desire in contemporary society, related to the recur- ring calls for education to become more evidence-based. Research in educational neuroscience strives towards such interdisciplinary knowledge production and to an enhanced interaction between neuroscience research and educational practice. However, various problems and difficul- ties in achieving these collaborations are often reported. Discrepancies, hierarchies, misconcep- tions and communication problems can be described as creating a ‘discourse of difficulty’. The aim of this paper is to trace the specific difficulties that have created this discourse, and to problematize these difficulties in ways that enable new conceptions of what might be entailed by interaction and mutual knowledge development between the fields of neuroscience and education, and between academic theory and educational practice. The most significant difficulty is caused by a binary understanding of the concept of difference in relation to understanding the fields. Instead of understanding the fields in opposition to each other, I will suggest an understanding that implies difference emerging in each of the collaborating fields as the self-differing effects of the encounter. In the concluding discussion, I will argue that an understanding of the concept of difference as a process of mutual transformation can be essential for reciprocity and bi-directionality in collabo- rations. Instead of producing contradictions and hierarchies between scientific fields and between theory and practice, such an understanding of difference might facilitate an investigation of the polarizations that always position something as of lesser value, and ultimately, creates the gaps that collaborations want to bridge.

  • 306.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    The Concept of Language in the Swedish Preschool Curriculum: A Theoretical and Empirical Examination of its ProductionsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Children's language development is a core task in Swedish preschool and central to how the educators organize teaching and everyday activities. The curriculum's definition of language is described as extended, with language both as a prerequisite for learning and as a learning effect, that is, both internal processes and communication. This means that working methods and didactic strategies rely on many different epistemologies and thus different theoretical perspectives. Nevertheless, the research literature as well as assessments of the Swedish preschool services, show that educators’ interpretation of the curriculum is primarily sociocultural oriented. This is not entirely converging with how language is conceptualized in the Swedish preschool curriculum. Against this background, the aim of this paper is to perform a theoretical and empirical investigation of the extended language concept in the curriculum with the intention to understand what the consequences of this extended meaning of language produces in terms of teaching and learning practices. I have performed a tracing of the various epistemologies in language didactic preschool research and related this tracing analysis to empirical examples from preschool practices. The results of my analysis show that the practices are predominantly interpersonally framed, which corresponds to the emphasis in research. In a further analysis, where the empirical examples are read from other possible epistemologies, the practices can be perceived to be multi-epistemological in a fashion which corresponds to the curriculum conceptualization of language. This is discussed as opportunities for a didactic strengthening of presently neglected perspectives.

  • 307.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    The concept of language in the Swedish preschool curriculum: A theoretical and empirical examination of its productions2020Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Children's language development is a core task in Swedish preschool and central to how educators organize teaching and everyday activities. The curriculum's definition of language is described as extended, with language as both a prerequisite for learning and a learning effect, i.e. both internal processes and communication. This means that working methods and didactic strategies rely on many different epistemologies and thus different theoretical perspectives. Nevertheless, the research literature, as well as assessments of Swedish preschool services, show that educators' interpretation of the curriculum is primarily socioculturally oriented. This does not entirely converge with how language is conceptualized in the Swedish preschool curriculum. Against this background, the aim of this paper is to perform a theoretical and empirical investigation of the extended language concept in the curriculum with the intention to understand what the consequences of this extended meaning of language produce in terms of teaching and learning practices. I have traced various epistemologies in language didactic preschool research and related this tracing analysis to empirical examples from preschool practices. The results of my analysis show that the practices are predominantly interpersonally framed, which corresponds to the emphasis in research. In a further analysis, where empirical examples are read from other possible epistemologies, the practices can be perceived as being multi-epistemological in a fashion which corresponds to the curriculum's conceptualization of language. This is discussed as an opportunity for a didactic strengthening of presently neglected perspectives.

  • 308.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Transversality by text-messaging, co-creating skateboards and using a destabilising grammar in writing2018Ingår i: Murmurations, ISSN 2516-0052, Vol. 1, nr 2, s. 80-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i Deleuze och Guattaris påpekande att begrepp är instabila och rörliga sammansättningar av komponenter, producerande snarare än representerande, frågar den här artikeln vad begreppet transversal/-itet kan vara och göra. Frågan har sitt ursprung i en doktorandkurs om Deleuziska forskningsmetoder och transversalt skrivande, och är i grund och botten det sätt på vilket jag som förvirrad första-års -doktorand försökte förstå begreppet. I denna artikel återvänder jag till, och återanvänder, mina anteckningar från kursen och en sms-konversation med en kollega, där vi experimenterade med transversalitetsbegreppet för att skapa en meningsfull förståelse. Genom att göra en grammatisk undersökning av begreppet transversalitet kan jag fråga vad det är, vad det kan vara och vad det ska göra. Vägledd av en destabiliserande grammatik kommer möjliga transversalitetspraktiker att vecklas ut från sammanflätningen av mina anteckningar och olika texter, händelser och fenomen. Slutligen kommer jag att reflektera över användbarheten av denna övning i förhållande till avsikten att skapa en meningsfull förståelse och skyldigheten att motivera den vetenskapliga kunskapsproduktionen. Dessa praktiker av att destabilisera genom grammatik, koppla samman texter och erfarenheter och reflektera över meningsskapande är både artikelns metodik och samtidigt resultatet. Ibland kan forskningsprocesser således vara vaga och osäkra, men ändå värda ett försök.

  • 309.
    Aronsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping a Collaborative Cartography of the Encounters between the Neurosciences and Early Childhood Education Practices2018Ingår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 39, nr 2, s. 242-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper takes its starting point in a shared problem of concern, formulated in terms of what might be produced – or not – as effects of encounters between neuroscientific research and preschool practices. The aim is to show what emerged in collaborative encounters, in what is theorized and practised as Deleuzo–Guattarian-inspired cartography mapping exercises. During regularly scheduled staff ‘reflection meetings’, an invited doctoral student enacted, participated, and documented these encounters with preschool staff at three preschools in the same area outside Stockholm, Sweden. Two major lines of articulation, converging around a core problem, were collaboratively constructed and put on this ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

  • 310.
    Aronsson, Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Björklund Hansson, Josefine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    "Det är ju en icke-fråga": En kvalitativ studie om rekryterares förhållningssätt till etnisk mångfald i deras praktiska arbete2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie visar att endast var fjärde arbetsgivare uppger att lagändringen från 2017, som säger att arbetsgivaren ska främja etnisk mångfald, har förändrat deras arbetssätt. Trots den brist på kompetens inom flera branscher, exempelvis att det år 2020 saknas 50 000 ingenjörer på den svenska arbetsmarknaden, visar studier att etnisk diskriminering förekommer. Detta ledde till vårt syfte som var att undersöka hur rekryterare förhåller sig till etnisk mångfald i deras praktiska arbete. Våra frågeställningar berörde bland annat hur fenomenet genomsyrar rekryterarens praktiska arbete. Det gjordes en kvalitativ studie och intervjuade rekryterare från olika företag i en större stad i Sverige. I resultatet har det framgått att nyanställda inte har fått utbildning om etnisk mångfald och det uttrycks som en icke-fråga. Utifrån lärandeperspektivet, anses rekryterare behöva mer organisatoriskt stöd samt möjligheter för att reflektera över hur etnisk mångfald kan förstås i deras praktiska arbete.

  • 311.
    Arrhenius, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Student´s conceptions of causes and processes forming eskers and erratics2018Ingår i: Programme and Book of Abstracts, 2018, s. 39-39Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate students’ conceptions of causes and processes concerning the formation of eskers and erratics. Landforms, and natural processes - relating to time and space - are central to both geoscience and geography education. Given the lack of research on students´ understanding of glacial processes and landforms in geoscience education, this study contributes theoretically by investigating students’ alternative conceptions and scientific conceptions, and empirically by extending our body of knowledge of students’ understandings of a topic and generic concept at the core of geography education. Data consists of 135 written responses on an assignment with 12-13 year old students from the Swedish national test in geography (year 2013). The responses were sampled and then analysed using qualitative content analysis. In order gain a richer understanding of students´ conceptions, focus group interviews were conducted in schools with 12-13 year old students in 2017.  Results show that more than a third of the students hold alternative conceptions on the causes for these landforms such as landslides, meteor impacts or human activity. The results also shows that majority of the students, who relate these landforms to a scientific cause (glaciers /ice sheets) have problems understanding the processes involved in formation of eskers and erratics, in terms of extraction, transport and deposition of material. We believe these findings will help provide insights for teachers and are useful when designing classroom instructions aiming at changing alternative conceptions and strengthening scientific conception.

  • 312.
    Arsenio, Joshua
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Diversity and Democracy: Literature Selection and Its Assessment in IB English Classes: A Qualitative Case Study2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Literature selection and implementation for classes participating in the IB programmes of study face the difficulties of needing to provide a diversity of texts that fully engage a range of students. The texts are meant to meet broad goals of creating empathetic, global-minded thinkers who take responsibility not only for their own learning and apply that to the idea of responsible global citizenship. At the same time, students are meant to be prepared for success at local examinations, which at times challenges the very democratic, student centered principles promoted by the IB. Using the educational concepts of democracy, student-centered learning as a lens, this study found that teachers required a great deal of time and flexibility to analyze, update and maintain diverse literature lists that foster a variety of positive learning outcomes. It also found a need for students to be prioritized and have some level of impact on this process to be better communicated in order that they understood the full magnitude of their ability to affect the studied literature in specific, and that despite all efforts the contrast between student-centered, progressive principals in education and elitist practices in choosing literature was still an ongoing struggle.

  • 313.
    Arvidson, Karin
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Genuskonstruktion och språkutveckling: diskursanalys av sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker ur ett feministisktperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [en]

    Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur. Resultatet visar hur den skönlitteratur som jag studerade ger en normerande syn på vad flickor respektive pojkar får göra kopplat till de dikotomier som förekommer kring maskulint och feminint beteende. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare aktivt diskuterar litteraturen som läses i skolan med sina elever och problematiserar dessa normer för att inte vissa föreskrifter skall bli dominerande för elevers identitets och subjektsskapande.

    The main purpose of this essay is to find out what gender models that exist within the school discursive field, and whether fiction books are a part of this. The basis of my essay is that gender coded language has an impact on the possible development of language and on the creation of an identity for girls and boys. The questions it aims to answer are: Do these texts comply with the demands of the syllabus when it comes to stimulating the language development for girls and boys irrespective of their sex; how is gender described in the books and do the main characters in the books have different qualities and possibilities of action when looked upon from a gender perspective? By making a discourse analysis of six literary books read by a 4th grade class I have been able to take out the sentences that describe the female and male main characters. I also interviewed the teacher in order to find out how the students had chosen their books. The result shows that the books I have studied give a standardizing view of what girls respectively boys are allowed to do in correlation with the dichotomies that exist concerning female and male behaviour. In conclusion I can recognize a necessity for teacher to actively discuss the literature read at school with their students and to question these standards in order to prevent certain directions to dominate when it comes to the creation of identity and subject.

  • 314.
    Arvidsson, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inkludering - Vem du än är, var du än bor?: Framgångsfaktorer för inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

    Frågeställningarna var:

    Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna?

    I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

    Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas.

  • 315.
    Arvidsson, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samarbete mellan hem och skola kring barn i behov av särskilt stöd: Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sina erfarenheter av samarbete med skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 316.
    Arvidsson, Klara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    « C'est ça, en fait. » Développer l'idiomaticité dans une L2 pendant un séjour linguistique: Trois études sur le rôle des différences individuelles2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis deals with the development of idiomaticity in French as a second language (L2). Idiomaticity in this context refers to knowledge and use of multiword expressions (MWEs), such as for example c'est ça and en fait. Developing idiomaticity is an important yet challenging aspect of L2 learning, and requires substantial exposure to the target language (TL). This makes the study abroad learning context ideal. However, research shows that learners vary considerably with respect to their linguistic development during their stay abroad. The aim of this thesis is to investigate what factors promote the development of idiomaticity in L2 French during a semester abroad. The thesis comprises three studies which are informed by usage-based approaches to language learning and individual difference research, and which include a total of 43 participants. Study I quantitatively investigates the role of quantity of TL contact for the learning of MWEs used in informal conversations. The results show that quantity of TL contact during the stay abroad did not predict the development of MWE knowledge. Study II qualitatively explores what kind of TL contact and what psychological orientation (a constellation of psychological factors) might promote MWE learning by focusing on contrasting cases of learners from Study I. The findings suggest that a relatively varied contact with the TL in combination with a favorable psychological orientation promoted MWE learning, including a self-reported tendency to notice language forms, a strong L2 motivation, a sense of self-efficacy and self-regulatory capabilities. Study III explores the role of social networks for the development of idiomaticity in spoken L2 French. It is found that the learner's repertoire of MWEs was promoted by a social network including several relationships sustained in the TL. Overall, the findings suggest that a relatively varied TL contact in combination with a favorable psychological orientation and/or a social network including TL speakers promote the development of L2 idiomaticity during the semester abroad. In other words, mere exposure to the TL does not seem to be enough to develop idiomaticity. This thesis contributes to SA research on L2 learning and can hopefully be of use to future SA participants who want to develop their knowledge and use of MWEs which are key to successful communication in an L2.

  • 317.
    Arvidsson, Klara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Gymnasieelevers upplevelse av språkängslan under fransklektioner2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan. De mer ängsliga eleverna upplever att deras förmåga är lägre än de icke ängsliga eleverna. Därutöver framkommer att det framförallt är att svara på oförberedda frågor, och att läsa högt och tala inför klassen som framkallar ängslan hos eleverna. Slutligen visar det sig att majoriteten av deltagarna önskar arbeta med muntliga aktiviteter i par eller mindre grupper, och gärna med lekfulla uppgifter, med dialoger eller med skådespel. Avslutningsvis nämns vikten av att uppmärksamma fenomenet språkängslan. De pedagogiska implikationerna av upptäckten diskuteras kortfattat, och förslag till framtida forskning presenteras.

  • 318.
    Arvidsson, Klara
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Eyckmans, June
    Rosiers, Alexandra
    Forsberg Lundell, Fanny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Self-perceived linguistic progress, target language use and personality development during study abroad2018Ingår i: Study Abroad Research in Second Language Acquisition and International Education, ISSN 2405-5522, Vol. 3, nr 1, s. 144-166Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This exploratory study investigates the development of personality dimensions related to multicultural effectiveness and its relation to amount of target language use and self-perceived progress in speaking during a sojourn abroad in seven European countries. The participants were 59 Swedish and Belgian university students. The Multicultural Personality Questionnaire – Short Form ( van der Zee, Van Oudenhoven, Ponterotto, & Fietzer, 2013 ) was administered at the beginning and the end of the semester, and data on self-reported weekly hours of target language use and self-perceived linguistic progress were gathered at Time 2. The main findings are the observed moderate or near moderate correlations between self-perceived progress in speaking and change in Cultural Empathy, and between amount of target language use and change in Cultural Empathy and Openmindedness. This points to the relevance of further studies on the role of target language use and progress in the development of personality characteristics.

  • 319.
    Arvidsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dahlberg Nylund, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Han går mest omkring och stör: En textanalys av ansökningar om särskilt stöd2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd.

    Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor.

    Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd.

    I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå.

    I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna.

    Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.

  • 320.
    Arvidsson Rubbetoft, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Hildorsson, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Vad vill du blir när du blir stor?: Barns syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare. De flesta barn motiverar sina yrkesval med att yrket verkar roligt, men somliga ville tjäna pengar eller ta hand om djur och människor. Vår undersökning visar att det finns både likheter och olikheter i barns yrkesval beroende på bostadsort. När det gäller flickor och pojkar kan man se stora skillnader i resultatet. Generellt sett är olikheterna större mellan könen än mellan bostadsorterna.

  • 321. Arvidsson, Stellan
    Utrymme för utveckling?: om makt och kunskap när människor organiserar utveckling2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 322.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Becoming man and a woman in secondary school practice2013Ingår i: Nordic educational research association, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 323.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Disembodied education? gy: A study of secondary school biolo2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 324. Arvola Orlander, Auli
    Learning biologi in self-governed practices2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 325. Arvola Orlander, Auli
    Learning in relation to self- governed working methods2006Ingår i: Rekords of proceedings - FontD. / [ed] Tibell, L & Strömdahl H, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 326.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Med kroppen som insats: Rapport från en undersökning2013Ingår i: Biologen, ISSN 0345-1127, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 327.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Mini symposium: Insiders and outsiders in the science classroom. Critical perspectives on pedagogical modells in science education2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 328.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Självreglerande undervisning i no på grundskolans årskurs 9.2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 329.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    "So, what do men and women want? Is it any different from what animals want?" Sex education in an upper secondary school2016Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 46, nr 6, s. 811-829Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to discuss and problematise notions of femininity and masculinity constructed in teaching situations among 16-year-old upper-secondary students studying science. The empirical examples originate from a teaching session with the theme of ‘sex and relationships’. The analysis is focused on metaphors inherent in a lesson that has its origins in the animal world. The findings show that the lesson ‘sex in the animal world’ is full of anthropomorphism, metaphors that humanise animal behaviour. Teachers and students compare the animals’ sexual behaviour with human behaviour, with the result that the animal world can be perceived as representative of natural sexual behaviour. The survey illustrates problems with how the examples are permeated by cultural values in the presentation of the animal world and how these examples form constructions of femininity and masculinity in the classroom.

  • 330. Arvola Orlander, Auli
    Values in encounters beteende teacher and students in science education.2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 331.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    What do we want then, men and woman?: Is there any difference from what animals want?2013Ingår i: Truths and tales. Gender and cultural studies conference in University of Lapland, Rovaniemi, Finland. 28-30.11 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 332.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    When “scary” science “just feels wrong”: how the facts in a masculine fact-based debate couldn’t stop science students’ feminine feelings2019Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to discuss notions of femininity and masculinity in situations of argumentation among Swedish upper-secondary students who are studying Natural Science. The empirical material is drawn from an ethnographic inspired study, where I followed a group of students in all of their science teaching throughout a semester. This study includes three classroom situations where the students are given a task to play roles where they either argue for or against nuclear power and where they are asked to argue for or against genetically engineered organisms. The students also asked to defend the position of one country in negotiations to limit greenhouse gas emissions in an international climate conference. This study will focus on relational situations at the micro level that are related to masculinities and femininities at the macro-level. The results show how the constructions of argumentation in the role playing tasks are based on an economic terminology and rationality, which can be said to represent a masculine approach. In contrast, the discussions that followed the role playing allowed for affective presentations, which are often regarded as feminine. This study discusses how a critical perspective can contribute to the awareness of the logic of these rendered performances.

  • 333.
    Arvola Orlander, Auli
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Granath, Gunilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Bergdahl, Lovisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    "That is a very interesting question":  On answers and answerability in religions education, science studies and swedish.2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 334.
    Arvola Orlander, Auli
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Krabbe Sillasen 
, Martin
    Otrel-Cass, Kathrin
    Introduction2018Ingår i: Cultural, Social, and Political Perspectives in Science Education: A Nordic View / [ed] Kathrin Otrel-Cass, Martin Krabbe Sillasen, Auli Arvola Orlander, Cham, Swizerland: Springer, 2018, s. 1-4Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Why did we write this book and why should it be of interest to our readers? ‘We’ refers to a community of scholars coming from the Nordic countries, including Denmark, Sweden and Norway. Our readers, those who we anticipate, are scholars like us with their work relating to science education but also those in teacher education and of course anyone who feels attracted and hopefully inspired by our vexations. The community of writers who contributed to this work are diverse, intersecting and questioning science education teaching, learning and teacher professional development from different angles and with different agendas. Amongst our community were a number of problematic issues regarding scientific inquiry, socio-materialism, the science lab, private enterprises in schools, outcome of teacher professional development, citizenship, norms and values that we agreed on, and that became the driving force for writing this book.

  • 335.
    Arvola Orlander, Auli
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Planting-Bergloo, Sara
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Sex och samlevnad - intressant och utmanande undervisning2019Ingår i: Bi-lagan: inspiration och information för lärare i skolan, ISSN 2000-8139, nr 1, s. 11-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som kan väcka utmanande frågor. Frågor som kommer nära det privata och lärarens uppgift blir att ömsom sätta gränser och ömsom utmana. Området engagerar många elever medan andra förblir ointresserade. Ja, finns det ett roligare, mer intressant och utmanande ämnesområde att undervisa i än sex och samlevnad?

  • 336.
    Arvola Orlander, Auli
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Ståhl, Marie
    Towards an Understanding of Diffractive Readings of Narratives in the Field of Science Education2018Ingår i: Cultural, Social, and Political Perspectives in Science Education : A Nordic View / [ed] Kathrin Otrel-Cass, Martin Krabbe Sillasen,Auli Arvola Orlander, Cham Switzerland: Springer, 2018, s. 139-152Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter we seek to challenge positivist and traditional ways of conducting research in the field of science education by turning to posthuman approaches in order to analyse the data. Feeling trapped when completing research where objects are regarded as having inherent boundaries and fixed properties, we have read data with and through a feminist materialist lens. We are curious to understand how posthuman approaches can be mobilised using Karen Barad’s and Donna Haraway’s theories of diffractive reading. Our aim has been to open up the data to diffract for new images and thereby to trouble the human centred and objective perspectives of carrying out research. Instead of taking a distance from our objects of research, this diffractive reading approach has meant that we have infiltrated the data, a student text and an excerpt from a classroom observation. We have allowed the data to influence us as well as the other way around and thus regarded the research objects as equivalent to ourselves in terms of agency. What resulted from this way of working with the research material is partly a different view of ourselves as scientists and the realisation that research objects can have agency, as well as a more intrinsic, emotionally influenced, ethical and embodied view. The research process in this chapter troubles the human centred perspective, as well as the view of research process as something objective, logical and rational. A perspective that is based on binary thinking and a dichotomous framework.

  • 337.
    Arvór, Niklas
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Ujwarosy, Ilona
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Dilemmasagor: ingång till tematisk undervisning2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.

  • 338.
    Ask, Sofia
    et al.
    Växjö universitet.
    Einarsson, Jan
    Växjö universitet.
    Lund, Stefan
    Växjö universitet.
    Sandblad, Fredrik
    Växjö universitet.
    Sollervall, Håkan
    Växjö universitet.
    Stadler, Erika
    Växjö universitet.
    Wistedt, Inger
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Mångfald och stadieövergångar2004Ingår i: På väg mot integrativ didaktik / [ed] Lena Fritzén, Växjö: Växjö University Press , 2004, s. 93-102Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 339.
    Askerlöf Edlander, Anette
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Nyström, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Idrottslärarnas bemötande av elever med olika kulturell bakgrund i en skola för alla2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.

  • 340. Askling, Berit
    et al.
    Euler, Göran
    Lindgren, Hans
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner.
    Introduktionsperioden i förskollärarutbildningen.1977Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Avsikten med projektgruppens arbete har varit att sprida information om och erfarenheter av några olika modeller för introduktionsperioden i förskollärarutbildningen. De modeller, som presenteras i rapporten, är hämtade från förskoleseminarierna i Gävle och Södertälje samt lärarhögskolan i Växjö,

  • 341.
    Asmar, Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Magnusson, Jon
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Läromedel – ur ett genusperspektiv: En analys av läromedel i svenska och matematik från skolår 2 och 32008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället. Metoden som används i analysen är en kvalitativ textanalys och baseras på ett hermeneutiskt synsätt. De frågor som har ställts till texterna kommer från en analysmodell utarbetad i Gävleborgs län. Resultaten visar på att en manlig norm reproduceras i läromedel och att traditionella könsmönster konstrueras och reproduceras samt att män tillskrivs ett högre värde. Resultaten visar även på att de läromedel som vi har analyserat inte lever upp till de nationella styrdokumentens krav på jämställdhet.

  • 342.
    Aspan, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Shared and divided minds: On affordances in education for participant and sympathetic children2010Ingår i: The Social Ecology Of School Success: Implications For Policy And Practice / [ed] Diana Dămean, Maria Roth, Csaba Dégi, Lorena Văetişi, 2010, s. 237-254Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper, which is the summary of my thesis, is about democratic education and ‘life competence learning’, which includes varied efforts to develop students’ social and emotional competencies. In one of the studies included in my thesis, I have followed lessons wherein teachers’ intentions are directed to strengthen the young children’s self-confidence as well as conflict solving capacities. By using different educational materials teachers want to reduce bullying and create a democratic order in class. In the lessons each student is supposed to let their voice be heard, and the issues discussed are about preventing and revealing peer conflicts. It is clear that children see these exercises from a different point of departure than adults: children have difficulties to define what problems are relevant to discuss in this ‘public’ classroom. To choose acceptable and not too private matters is the challenging task, not the conflict solving in itself. The ‘friend application’ where each child is supposed to formulate what is making them a good peer, is not only means to better self-confidence. This can also be stigmatizing: when some appear not enough ‘social competent’ to deliver statements about their own qualities, they are being ‘helped’ by the others. Unfortunately adults disregard how children see these matters. By using theories about intersubjectivity, I have tried to shred light upon the possibilities to get to know another’s perspective on the common issues. This study concludes that the children’s experiences about what is at stake are not considered. This can explain why children also are trying to turn the lessons to something they apprehend and find challenging. When this is tolerated by the adult and the children find a topic to share insights and wonderings about, more of them are participating in a mutual exploratory speech. But often the possibility to know the other is shaded by the expectation on the predefined right answer.

  • 343.
    Aspelin, Pernilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Hermansson, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Förskoleklassen: En skolform mellan förskola och skola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.

  • 344.
    Aspán, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Att sätta örat intill... Barns röster och vuxnas lyssnande inom värdepedagogiskt arbete i skolan2013Ingår i: Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen / [ed] Karin Helander, Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2013, s. 36-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 345.
    Aspán, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In two studies efforts to enhance children’s possibilities to participate and to improve the school as a social meeting place are followed. The first focuses on a three year project, aimed to work out new forms for pupils (grades 6-9) to participate in the school organization. The second study follows younger children (grades 1-5) in specific lessons where social dilemmas are discussed and solved, which can be characterized as social and emotional learning.

    Both studies concern the school’s option to handle the child fostering to individual actors, their independence and  ability to take part through ’self-expression’, and at the same time instill the society’s ‘common value system’. By following pedagogical interventions by participant observations and interviews, it appears that there is little interest to let the children get involved out of their own questions and problem definitions. In the participation project it appears that children often are rather strictly directed by adults, and they are not so often let to use their critical and reflective thinking. In the second study each exercise is scrutinized for what it affords the children. Also these results show that the underlying intentions are not to create pedagogical conditions that support communication that involves the children’s own perspectives and interests, in an ‘exploratory’ speech in learning about one’s self, about the other and the world. The children’s resistance to perform properly can be seen as a way to recapture some of their autonomy to break the ‘ritualized' communication. In both studies children’s use of a field of free action is restricted.

    The interventions are analyzed through the concept of intersubjectivity and of child perspective. I conclude that the basis for why and how these efforts are done can be seen in a cultural childhood narrative: they are in certain aspects seen as ‘not yets’ despite the late modern emphasis on competence and  responsibility.

  • 346.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Balldin, Jutta
    FörUndran: Barns rätt och estetiska uttryck 
i utbildning2017Ingår i: Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning / [ed] Margareta Aspán, Jutta Balldin, Charlotte Engel, Anna Röing Hellberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 17-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 347.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Balldin, JuttaEngel, CharlotteRöing Hellberg, Anna
    Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan skolans demokratiska idéer och dess värdegrund förverkligas och bli en självklar del av förskolan och skolan, samt av barns och elevers lärande och utveckling? Att ha bestämda mål för undervisningen – mål som kan uppnås och där uppnåendegraden kan mätas – är en given del av skolans utbildning. Men utbildning kan även omfatta andra dimensioner, där kreativiteten inte alltid söker givna eller ens befintliga svar, utbildning som rymmer undran och till och med förundran över världen.

    I den här boken medverkar ett antal forskare och lärare som har ett engagemang i barns rättigheter och estetik. Texterna i boken är av olika slag: några är längre och teoretiskt förankrade, andra är korta beskrivningar av eller reflektioner över pågående arbete i skolan.

    Det som förenar bokens olika kapitel är vissheten om att estetiken har stor betydelse för både kunskaps- och identitetsutveckling samt för ett förverkligande av mänskliga rättigheter, solidaritet och gemenskap. De medverkande författarna delar alla en övertygelse om att estetik och estetiska uttryck kan vara vägen till självinsikt hos både lärare och elever, och öppna diskussioner om rättigheter och gemensamma värden.

  • 348.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elvstrand, Helen
    Delaktighet i skola2014Ingår i: Värdepedagogik: etik och demokrati i förskola och skola / [ed] Eva Johansson och Robert Thornberg,, Stockholm: Liber, 2014, s. 130-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elvstrand, Helene
    Delaktighet och inflytande i skola och undervisning: Modul: Delaktighet och inflytande i undervisningen. Del 2: Elevernas syn på delaktighet och inflytande 2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här artikeln kommer, genom att redogöra för forskning och studier, att belysa olika innebörder av begreppen inflytande och delaktighet samt diskutera elevers möjligheter och vilja att utöva inflytande i skolan och över sitt lärande. Den kommer också att behandla inflytande och delaktighet som en del i skolans demokratiska uppdrag och hur detta kan knytas till ett öppet och undersökande undervisningsbegrepp.

  • 350.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ståhle, Ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Students’ Perspectives on Challenges in Teacher Education2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
45678910 301 - 350 av 5489
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf