Endre søk
Begrens søket
6789101112 401 - 450 of 598
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Coding epistemic perspective in polar interrogatives: A typological perspective2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 402.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Constructions and paradigms2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 403.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Kielten vertailu kielitypologisessa tutkimuksessa2013Inngår i: Kielten vertailun metodiikka / [ed] Kolehmainen, Leena; Miestamo, Matti; Nordlund, Taru, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2013, s. 27-55Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 404.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Maailman kielellinen diversiteetti ja sen tutkimus2015Inngår i: Virittäjä : Kotikielen Seuran aikakauslehti, ISSN 0042-6806, E-ISSN 2242-8828, Vol. 119, nr 1, s. 104-108Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 405.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation2017Inngår i: The Cambridge handbook of linguistic typology / [ed] Akexandra Y. Aikhenvald, R. M. W. Dixon, Cambridge: Cambridge University Press, 2017, s. 405-439Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 406.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Partitives and negation: A cross-linguistic survey2014Inngår i: Partitive cases and related categories / [ed] Silvia Luraghi; Tuomas Huumo, Berlin: Mouton de Gruyter, 2014, s. 63-86Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 407.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Review of Norbert Cyffer, Erwin Ebermann & Georg Ziegelmeyer (eds.), 2009, Negation patterns in West African languages and beyond (Typological Studies in Language 87), Amsterdam: John Benjamins.2011Inngår i: Sprachtypologie und Universalienforschung, ISSN 0942-2919, Vol. 63, nr 3, s. 277-279Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 408.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Skolt Saami: A typological profile2011Inngår i: Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja / Journal de la Société Finno-Ougrienne, ISSN 0355-0214, E-ISSN 1798-2987, Vol. 93, s. 111-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 409.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Skolt Saami Documentation Corpus (SSDC-2016)2017Annet (Annet vitenskapelig)
  • 410.
    Miestamo, Matti
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    The marking of nominal participants under negation2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 411.
    Miestamo, Matti
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. Helsingfors Universitet.
    Koponen, Eino
    Helsingfors Universitet.
    Negation in Skolt Saami2015Inngår i: Negation in Uralic languages / [ed] Miestamo, Matti; Tamm, Anne, Wagner-Nagy, Beáta, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2015, s. 353-376Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter describes negation in Skolt Saami in a typological perspective. In the standard negation construction, the negative marker is a negative auxiliary verb and the lexical verb appears in a non-finite form. Negative imperatives employ a special form for the negative auxiliary. The copula used with non-verbal predicates is negated with standard negation, but a special contracted form may also appear. In dependent clauses, negation is expressed either by standard negation or using the verbal abessive. With negative indefinite pronouns, the negative auxiliary is present in the clause. There is an abessive case for nominals to express absence, and a privative suffix can derive adjectives. Other aspects of negation, such as negative replies, the scope of negation, and reinforcing negation are also addressed.

  • 412.
    Miestamo, Matti
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Koponen, Eino
    Negation in Skolt Saami2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 413.
    Miestamo, Matti
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. Helsingfors Universitet.
    Tamm, Anne
    Wagner-Nagy, Beáta
    Negation in Uralic Languages: Introduction2015Inngår i: Negation in Uralic Languages / [ed] Miestamo, Matti; Tamm, Anne, Wagner-Nagy, Beáta, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2015, s. 1-41Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 414.
    Moser, Elena Vera
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Polarity-reversing Affrimative Particles: A Feature of Standard Average European (SAE)2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Polarity-reversing affirmative particles are a phenomenon that has largely been overlooked

    in previous research. A polarity-reversing affirmative particle is used to express disagreement

    with the polarity of a preceding negative statement. It is a typical answer strategy in

    Swedish, German, Dutch as well as in French. In fact, findings from previous cross-linguistic

    studies suggest, though without further detail, that polarity-reversing affirmative particles are

    a phenomenon predominantly found in European and more specifically in Germanic languages

    (Da Milano 2004; Roelofsen & Farkas 2015; Moser 2018). The aim of this study is to examine the

    hypotheses presented in Moser (2018). The goals are to investigate the distribution of polarity-reversing affirmative particles in Europe on the one hand, and to examine the phenomenon

    in Swedish, German, Dutch and French from a diachronic perspective on the other hand. On

    the basis of these endeavors, this study is embedded in the framework of areal typology. This

    study brings forth highly interesting findings in view of the discussion of Standard Average

    European and the Charlemagne Sprachbund.

  • 415.
    Möller, Mirjam
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Vowel Harmony in Bale: A study of ATR harmony in a Surmic language of Ethiopia2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ATR, advanced tongue root, is a phonological feature among vowels. As vowels assimilate to share the same value of that feature, they display ATR harmony. This is a common phenomenon among many African languages. ATR harmony is examined in this paper as manifested across morpheme boundaries wihin nouns in a Surmic language of Ethiopia called Bale. The data presented was collected at a workshop on ATR harmony held by SIL International in Mizan Teferi, Ethiopia, 2009. The vowel system in Bale displays a nine vowel inventory with a feature dominance of [+ATR] vowels which spread their feature both leftward and rightward to recessive [–ATR] vowels. The [+ATR] dominance is also present as a floating feature without any phonological material. The vowel /a/ is analysed as a neutral vowel, co-occuring with both [+ATR] and [–ATR] vowels within roots.

  • 416.
    Narin, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Kinesiskans påverkan på hmu vid användning av genitiv och nominalisering2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kinesiska och miao-språket hmu har nära kontakt med varandra och påverkan från kinesiskan har iakttagits i hmu på lexikal och fonologisk nivå. Denna studie undersöker hur påverkan från kinesiskan ser ut även på syntaktisk nivå i fråga om användningen av genitiv och nominalisering. På kinesiska uttrycks detta med en och samma partikel, vilken har en motsvarighet i hmu. Studien delades upp i två delar: en korpusundersökning och en meningsanalys över två olika upplagor av Nya testamentet på hmu. I den tidigare upplagan användes den partikel flitigt som på hmu sägs uttrycka genitiv och nominalisering och korpusundersökningen visade en minskad användning av denna partikel i den senare upplagan av Nya testamentet. Meningsanalysen visade att kinesisk påverkan finns på användningen av genitiv men inte på nominalisering i hmu. Med detta har vi fått en klarare bild av hur kinesisk påverkan ser ut på just dessa syntaktiska funktioner i hmu.

  • 417.
    Niva, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Meänkieli i den yngre generationen: En undersökning av meänkielis ställning bland unga personer i fem norrbottniska kommuner2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka meänkielis ställning bland barn och ungdomar i Norrbotten. Undersökningen bygger på enkätsvar från elever i de fem Norrbottenskommuner där meänkieli är förvaltningsspråk. Både elever med och elever utan anknytning till meänkieli besvarade enkäten. Frågorna rörde deras förståelse och bruk av meänkieli, deras attityd till språket samt vad de tror om framtiden för språket.  

    Av undersökningen framkom att målgruppen i högre utsträckning förstår meänkieli än vad de själva kan tala språket. De flesta av respondenterna anser det inte viktigt att meänkieli i framtiden lever kvar som talat språk. Av de som i någon utsträckning förstår meänkieli tror drygt hälften att deras framtida barn i någon mån också kommer att förstå språket. Respondenterna med kunskaper i meänkieli tror i högre grad än de utan kunskaper att språket kommer att föras över till nästa generation. Många respondenter anser dock att riksfinska är viktigare att lära sig än meänkieli.  

  • 418.
    Norden, Anton Harry
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Selected topics in the grammar of Français Tirailleur: A corpus study2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This corpus-based study describes some grammatical and lexical features of Français Tirailleur (FT), a pidgin spoken in the French colonial army from the mid-1800’s to the 1950’s. By examining the largest corpus available of the language, this study aims to (1) discern hitherto undescribed or strengthen previous claims about grammatical and lexical features of FT, (2) compare these features with its lexifier language and (3) identify changes over time. The corpus has been manually part-of-speech tagged and all noun phrases have been marked up. The results include a description of the form and function of the FT noun phrase, covering (pro)nouns and their modifiers as well as noun phrases with an embedded prepositional phrase. Furthermore, the apparent diachronic development of the expression même chose is analyzed, along with examples of circumlocution. FT is shown to differ from French in several respects, e.g. in substituting the demonstrative determiners ce(t)/cette with ça, but no signs of substrate influence are found. Contrary to intution about the simplex nature of pidgins, FT appears to follow French in placing certain adjectives before the noun, while postposing others. There remain several interesting aspects to explore in the grammar of FT, among them the elusive, multi-functional items ya and yena. Our further understanding of pidgins would benefit from more data and cross-linguistic comparison.

  • 419.
    Nordén, Anton Harry
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Adjektiv i hög grad: En korpusstudie av förstärkares distribution i svenska2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben.

  • 420.
    Nordén, Anton Harry
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Epistemic modality in Ghanaian Pidgin English2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study investigates the expression of epistemic modality in a corpus of Ghanaian Pidgin English (GhaPE). The epistemic expressions are manually identified and thereafter distinguished from each other in terms of grammatical status and their indication of different epistemic and evidential notions. 7 different elements are found, ranging from 1 pre-verbal marker, 1 adverb, 2 particles and 3 complement-taking predicates. The results indicate, in line with existing research, that to differentiate between usage properties of individual modal expressions it may be necessary to subdivide them in terms of not only epistemic but also evidential meanings. Moreover, a functional parallel between the GhaPE particle abi, the Swedish modal particle väl and the Spanish adverbs a lo mejor and igual is demonstrated, with respect to their simultaneous function of expressing epistemic probability and asking the hearer for confirmation. Finally, the results suggest, contrary to previous accounts, that the pre-verbal marker fit may indicate epistemic possibility without the addition of a preceding irrealis marker go. It is proposed that future researchers should make use of bigger corpora in order to arrive at a more ample conception of both individual modal categories and their interrelations.

  • 421.
    Norrman, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Försämringsuttryck på finska: En undersökning av hur uttryck för organiska produkters försämringsprocess väljs i finska2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att hitta kategorier till hur olika organiska produkters försämringsprocess beskrivs och hur försämringsuttrycken väljs på finska. Med hjälp av korpusar och ordböcker togs kombinationer av försämringsuttryck och deras subjekt fram samt beskrivningar på de olika uttrycken och deras etymologi. Resultatet blev att många av försämringsuttrycken går att använda med många olika organiska produkter (som mädäntyä ’ruttna’, som både kan användas med köttprodukter och frukter), medan användningen av andra försämringsuttryck kan vara väldigt begränsade och produktkategoriinterna och alltså bara går att användas med en viss organisk produkt (som eltaantua ’härskna’, som bara kan användas med fettprodukter). Alla försämringsuttrycken beskrev en skillnad i någon eller några parametrar – smak, lukt, utseende, konsistens osv., men en gemensam nämnare som alla försämringsuttrycken hade var att de alltid beskriver en skillnad i utseende.

  • 422.
    Nyberg, Joacim
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation in Japanese2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Negation has fascinated thinkers and scholars for some 2,500 years.However, within linguistics, it is only in the recent years that negation has been given the attention it deserves. Within language typology, the main subject of investigation has been the notion of standard negation. This is well covered and data from several languages has been presented.When it comes to Japanese, it has proved hard to come across a detailed description of negation. There is a rich general literature covering many aspects of Japanese grammar, but there seems to be a lack of a work that investigates and collects all negation phenomena in one place. Furthermore, the general grammars do not take the typological perspective of negation into consideration.

    The aim of this thesis is to describe various negation strategies and related phenomena in the Japanese language and to put them in a typological perspective. To carry this out, a questionnaire for describing negation is used. Information and examples are extracted from grammars, articles, and a corpus. This is a descriptive text, and the analyses and conclusions presented can clearly contribute to the already existing literature on negation in Japanese, with the addition of a typological perspective.

  • 423.
    Olofsson, Jonas K.
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Perception och psykofysik.
    Sandöy, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Perception och psykofysik.
    Hörberg, Thomas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Perception och psykofysik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Larsson, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Perception och psykofysik.
    Ekström, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för forskning om äldre och åldrande (ARC), (tills m KI).
    Incongruent odors suppress perceptual categorization of visual objects2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During multisensory experiences, visual stimuli typically suppress non-visual stimuli. Such ”visual dominance” effects might stem from inhibition across sensory systems. Does visual dominance generalize to odor-visual pairings? We developed a categorization task (fruits vs flowers) with congruent and incongruent odor-picture pairings and a delayed auditory response target that informed about categorization modality (olfactory vs visual). We investigated behavioral and cortical (ERP) responses. For congruent pairings, we found better accuracy for visual decisions. However, for incongruent pairings, we insteadobserved faster RTs for olfactory decisions. Incongruent olfactory stimuli thus interfere more with visualdecisions than vice versa. Our ERP results from auditory targets on incongruent trials gave supporting evidence of olfactory suppression over visual perception; higher P300 amplitudes were more strongly correlated with faster RTs during visual categorization. A late “slow wave” ERP effect had later onset andlonger latency during visual vs olfactory decisions. This indicates that in order to rapidly and successfully categorize visual stimuli (and ignore incongruent odors), participants need to allocate additional attentional and working memory resources. In sum, both behavioral and ERP effects suggest a higher level of interference from incongruent olfactory, compared to visual, input. These findings suggest that asymmetric inhibition across sensory systems is a fruitful way of studying sensory dominance, and that olfactory stimuli can dominate visual stimuli, refuting the general notion of ”visual dominance”.

  • 424.
    Olsson, Bruno
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Iamitives: Perfects in Southeast Asia and beyond2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study explores grammatical markers with meanings similar to the English perfect tense and words like already, as found in numerous languages across the world, and perhaps especially in languages of Southeast Asia, with the aim of describing the main function of these markers. Such items have previously been treated as belonging to the same category as the perfects of European languages but are tentatively termed "iamitives" in this study (from Latin iam 'already') since they differ from perfects in many respects. The investigation focusses on the semantic and pragmatic factors that determine the use of iamitive-like markers in Indonesian/Malay, Thai, Vietnamese and Mandarin Chinese, based on questionnaire data obtained through work with native speakers of the languages, with additional data coming from a number of languages spoken in other parts of the world. The results highlight the differences and similarities that can be found between iamitives, perfects and 'already', and explicates a number of conditions that are crucial for the use of iamitives, notably involving notions such as change-of-state and speaker expectations

  • 425.
    Pagmar, David
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Noun Phrase Anaphora and Referential Behaviour in Child-Directed Speech During the Child’s First Year2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    “Anaphora” is a label used for a referential expression that connects one entity (e.g. a pronoun) to another previously established entity (e.g. a proper name). The previously established entity is called an antecedent. The use of anaphora will, in this study, be referred to as referential behaviour. The study was based around audio and video recordings of free play between a Swedish parent and his/her child. 10 parents and their children were recorded. The referential behaviour of the parents was analysed. The sessions took place when the children were 3, 6, 9 and 12 months old. Recent studies indicate that speech directed at children during a child's first six months contains a larger amount of pronouns than the speech directed at children between 6 and 12 months of age. The purpose of the study was to examine if the decline of pronouns was visible in Swedish child- directed speech, and to see how different types of anaphora appeared in the same speech. Correlations between the visible changes of different types of referential expressions were also examined. A drop in the use of anaphoric pronoun with an explicit antecedent was found for the last two ages, which confirmed the study’s hypothesis. The results were also compared to each child’s vocabulary development. 

  • 426.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    A note on the peopling of English St. Kitts1999Inngår i: St. Kitts and the Atlantic Creoles: The texts of Samuel Augustus Mathews in perspective / [ed] Philip Baker, Adrienne Bruyn, London: Westminster University Press , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 427.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Access, prestige and losses in contact languages2013Inngår i: Bilingualism: Language and Cognition, ISSN 1366-7289, E-ISSN 1469-1841, Vol. 16, nr 4, s. 746-747Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 428.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Agency in the Emergence of Creole Languages ed. by Nicholas Faraclas2014Inngår i: Journal of Historical Linguistics, ISSN 2210-2116, E-ISSN 2210-2124, Vol. 4, nr 2, s. 293-300Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 429.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Arabiska Sveriges näst största modersmål2018Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 430.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Avslöjar vårt språk att vi aldrig var smutsiga förr?2018Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 431.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Bettina Migge (2003): Creole Formation as Language Contact. The case of the Suriname Creoles2005Inngår i: Studies in Language, ISSN 0378-4177, Vol. 29, nr 3, s. 700-706Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 432.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Brief Note on Valdman (2005)2006Inngår i: Studies in Second Language Acquisition, ISSN 0272-2631, E-ISSN 1470-1545, Vol. 28, nr 3, s. 515-516Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 433.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Creolistics and the quest for creoleness: A reply to Claire Lefebvre2000Inngår i: Journal of Pidgin and Creole languages ( Print), ISSN 0920-9034, E-ISSN 1569-9870, Vol. 16, nr 1, s. 147-151Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 434.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Cutting off the branch2002Inngår i: Pidgin and Creole Linguistics in the Twenty-First Century / [ed] Gilbert, Glenn, New York: Peter Lang Publishing Group, 2002, s. 355-367Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 435.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Da África Para o Atlântico2012Bok (Annet vitenskapelig)
  • 436.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Den svenska normalmeningen2006Inngår i: Språkvård, ISSN 0038-8440, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 437.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Du duger bra2007Inngår i: Språkvård, nr 1, s. 49-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 438.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Feature selection and genetic relationships among the Atlantic creoles1999Inngår i: Spreading the Word: Papers on the issue of diffusion of Atlantic Creoles / [ed] Magnus Huber, Mikael Parkvall, London: Westminster University Press , 1999, s. 29-66Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 439.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    (flera olika artiklar i denna bok)2007Inngår i: Fråga experten, Nationalencyklopedin, Malmö , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 440.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    (flera olika artiklar i detta verk)2007Inngår i: Nationalencyklopedien, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 441.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    (flera uppslag)2007Inngår i: Fråga experten / [ed] Lundquist, Sophia, Malmö: Nationalencyklopedin, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 442.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Gör den stora språkdöden världen fattigare eller rikare?2017Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 443.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Handel och krig gynnar pidginisering2016Inngår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, nr 3, s. 26-30Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 444.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    ”Hen”-kulturer är inte mer jämställda2012Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 2001-3868, nr 16 marsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 445.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    How European is Esperanto?: A typological study2010Inngår i: Language Problems and Language Planning, ISSN 0272-2690, E-ISSN 1569-9889, Vol. 34, nr 1, s. 63-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The typological similarities between Esperanto and other languages have long been a matter of debate. Assuming that foreign-language structures are more easily acquired when they resemble those of the learner's native tongue, any candidate for a global lingua franca obviously ought to be as typologically neutral as possible. One common criticism of Esperanto is that it is 'too European,' and thus less accessible to speakers of non-European languages. In order to provide a more solid base for such discussions, this paper makes an attempt to quantify the Eurocentricity of Esperanto, employing the features catalogued in the World Atlas of Language Structures. It is concluded that Esperanto is indeed somewhat European in character, but considerably less so than the European languages themselves.

  • 446.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Här går gränsen!2012Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr oktoberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 447.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Här var det mångfald!2016Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 3, s. 56-63Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 448.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    I rymden talas fler språk än man kan tro2015Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 27 december, s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 449.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Jos Suomi kuuluisi vielä Ruotsiin...2009Inngår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 4, s. 13-18Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 450.
    Parkvall, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Kan ord få oss att gilla terrorister?2017Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
6789101112 401 - 450 of 598
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf