Endre søk
Begrens søket
6789 401 - 433 of 433
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Visén, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner & Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday & Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin & Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development.

  • 402.
    Visén, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Mellan svets och svenska: textsamtal kring ämnesspecifika texter på ett yrkesförberedande program2015Inngår i: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Michael Tengberg & Christina Olin-Scheller, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 39-53Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 403.
    Visén, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Ämnesspråk i ett textsamtal om svetsteknik2019Inngår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 42, s. 60-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 404.
    Vollbrecht, Nathalie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    ”Känslan att inte bli bedömd”: En studie om tre svenska som andraspråkslärares arbete med formativ bedömning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie.

    Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

  • 405.
    Vollbrecht, Nathalie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    ”Känslan att inte bli bedömd": En studie om tre svenska som andraspråkslärares arbete med formativ bedömning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och  andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie.

    Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och  erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

  • 406.
    Vretlund, Carina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Dom som hade bra betyg behandlade dom som kungligheter, vi andra typ sket dom i": En samtalsanalytiskt orienterad narrativ analys av IV-elevers berättelser.2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 407.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Den flerspråkiga skolan - en väv av samtal2018Inngår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 3, s. 36-37Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 408.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Skolan - en möjlig arena för integration2019Inngår i: Barn, migration och integration i en utmanande tid / [ed] Karin Helander, Pernilla Leviner, Visby: Ragulka Press , 2019, s. 67-86Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 409.
    Vuorenpää, Sari
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Första mötet med den svenska skolan – kartläggningssamtal med nyanländ elev2019Inngår i: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Tim Roberts, Erica Sandlund, Pia Sundqvist, Karlstad: Karlstads universitet, 2019, s. 187-206Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 410. Wedin, Åsa
    et al.
    Hedman, ChristinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv. Detta gäller inte minst skriftspråksundervisningen, där elevernas egna erfarenheter av en flexibel flerspråkighet utanför klassrummet alltför sällan tas tillvara.

    I den här antologin presenterar ett antal forskare exempel på skriftspråkliga erfarenheter, både flerspråkiga och multimodala, som sällan uppmärksammas i skolan. I sina studier har de sett en mängd goda exempel på hur lärare arbetar i klassrummet för att gynna skriftspråksutvecklingen hos flerspråkiga elever – deras multilitteracitet. En sådan medvetenhet hos läraren kan t.ex. handla om alltifrån att ha kunskap om effektiva läsförståelsestrategier till att förstå hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet stärker lärande och flerspråkig kompetens.

    Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i skola och vuxenutbildning.

  • 411. Weirich, Melanie
    et al.
    Simpson, Adrian P.
    Öjbro, Jasmine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Ericsdotter Nordgren, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    The phonetics of gender in Swedish and German2019Inngår i: Proceedings of Fonetik 2019, 2019, s. 49-53Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Gender specific variation in phonetic parameters exist cross-linguistically. However, differences between languages in the size of this variation point to a socio-cultural aspect influencing these gender-specific differences.

    This study investigates fundamental frequency and vowel space size in 71 Swedish and German males and females, thereby comparing gender differences between the language groups. In addition, self-reported gender identity scores are gathered and set in relation to the phonetic variation.

    Results reveal differences between the language groups in the size of gender-specific variation with German speakers showing larger differences in mean f0 and vowel space size between the genders than Swedish speakers. This is mainly due to a lower mean f0 and a smaller vowel space in Swedish females and reflects socio-cultural differences in gender identity.

  • 412.
    Wendefors, Lovisa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Att arbeta med fonologisk medvetenhet: En kartläggning av en skolas sätt att arbeta med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och årskurs ett2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål. De visar också att ett stort fokus läggs vid träning av fonologisk medvetenhet i förskoleklassen, medan detta inte längre upplevs som nödvändigt i årskurs ett när eleverna förväntas ha knäckt den alfabetiska koden. I båda årskurserna sker ämnesintegrering mellan svenska och andra teoretiska ämnen, men inte mellan svenska och praktisk-estetiska ämnen.

  • 413.
    Wendefors, Lovisa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Tonhöjd, fonologisk medvetenhet och läsinlärning: En interventionsstudie i förskoleklass2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

  • 414.
    Westling Allodi, Mara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dahlin, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Språket - det tar lite tid att lära sig": Utvärdering av försöksverksamhet gällande 105 timmar extra undervisning i svenska eller svenska som andraspråk 2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten i detta Working Paper redovisar resultat från en utvärdering som genomfördes 2014-2015 på uppdrag av Skolverket, av försöksverksamheten med extraundervisning i svenska/svenska som andra språk. En bakgrundsbeskrivning presenteras av hur mottagandet av nyanlända har organiserats i det svenska skolsystemet. Studien presenterar beskrivningar och analyser från nio fallstudier baserade på dokumentation, observationer, intervjuer med 55 lärare, rektorer och ansvariga på utbildningsförvaltning, intervjuer med 38 elever och enkätsvar från 87 lärare. Rapporten visar att mottagande av nyanlända och extraundervisningen organiseras på olika sätt i dessa kommuner och att denna organisation är komplicerad och i några fall föränderlig. Innehållet och organisationen av extraundervisningen varierade. Det statliga bidraget ersatte inte alla kostnader för verksamheten i vissa fall. Lärarnas uppfattning överlag var att extraundervisningen hade flera positiva effekter. De intervjuade eleverna uppskattade möjligheten att få mer schemalagd undervisning med meningsfullt innehåll och tyckte att de kunde lära sig snabbare det svenska språket med denna förstärkning. Därför kan det anses vara problematiskt att inte alla nyanlända elever får ta del av denna extra satsning som extraundervisningen innebär. 

  • 415.
    Wickman, Per-Olof
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Kindenberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Didaktiken är lärarnas egen vetenskap2017Inngår i: Skola & samhälle, ISSN 2001-6727, nr 9 novemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns idag inget särskilt språkbruk, som visar att lärares kunskaper vilar på en gemensam vetenskaplig grund. Därför behövs didaktiken – lärarnas egen vetenskap.

  • 416.
    Wiik, Fanny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Matematik på ett nytt språk: En studie kring matematikundervisning för nyanlända elever2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Resultaten från de nationella proven i matematik från vårterminen 2012 visar att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål har svårare att nå de krav som ställs för att eleverna ska uppnå betyget godkänt i matematik än de elever som har svenska som modersmål. Bland elever med utländsk bakgrund finns en högre procentuell andel – oavsett kön – som inte uppnått kraven. Det gäller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).

    Studiens övergripande syfte är att se om och hur matematiklärare anpassar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Undersökningen ser även till vilka metoder matematikläraren använder i sin undervisning för att förstärka förståelsen i ämnet, och hur lärarna planerar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Även undervisningsmaterialet i form av att en lärobok analyseras.

    I undersökningen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvantitativ metod används genom att två utvalda lärare har observerats vid två tillfällen var. Efter observationstillfällena har lärarna intervjuats, vilket är en kvalitativ metod.

    En utgångspunkt i diskussionen har varit Malmers (2002) sex inlärningsnivåer inom matematik. "Samtliga bör beaktas och bli föremål för undervisningen om en effektiv inlärning och förståelse ska kunna ske för alla elever" (Malmer, 2002: 30).

    Resultatet av studien visar att de två matematiklärare som har observerats och intervjuats inte direkt planerar sin matematikundervisning med de nyanlända eleverna i fokus, men de har ändå de nyanlända eleverna i åtanke på lektionerna. Lärarna anger att de arbetar mycket med att tala matematik och arbeta med begreppen. Det material som genomsyrar undervisningen är traditionellt, en lärobok i matematik och en whiteboardtavla.

  • 417.
    Willstedt, Katja
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "jag vet inte vad det här är": En ämnesdidaktisk analys av svenskans utformning vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning i gymnasieskolan2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tematisk ämnesintegrerad duoundervisning (TÄD) kaninnebära för svenskämnet. Studien tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens (1996) teori om tre olikasvenskkonceptioner: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistorisktbildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Genom intervjuer med svensklärareoch analys av tre läsårsplaneringar i Svenska 3 diskuteras vilken typ av svenska som skapas vid TÄD,samt vilka bakomliggande faktorer som bidrar till ämnets utformning. Följande frågeställningar harformulerats:

    1. Vilken typ av svenskämne skapas vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning på dengymnasieskola där studien genomförs?

    2. Vilka faktorer påverkar hur svenskämnet utformas vid tematisk ämnesintegreradduoundervisning på skolan?

    Studien visar att det svenskämne som utformas vid TÄD ofta är erfarenhetspedagogiskt. Lärarna utgårdå i många fall från ett gemensamt problem- eller relationsorienterat tema i undervisningen. Resultatetvisar på många fördelar med undervisningsmetoden, men uppmärksammar också en del problematik,bland annat vad gäller brist på struktur och tydlighet. Vidare riskerar svenskan att reduceras till ettfärdighetsämne eller ett stödämne, t.ex. då ämnet integreras med kursen Gymnasiearbete eller dåsvenskläraren fungerar som resurs vid undervisning i matematik. Ett flertal faktorer påverkar vilkentyp av svenskämne som skapas vid TÄD: ämneskombination, ramfaktorer (t.ex. planeringstid ochschemaläggning), lärarnas inställning till TÄD och tro på en välfungerande ämnesintegrering, lärarnassamarbetsförmåga, lärarnas ämneskunskaper och ämneskonception, samt val av tema förundervisningen.

  • 418.
    Wilson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Anställningsintervju på ett andraspråk: Ett nålsöga2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt.

    Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer.

    Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.

  • 419. Wolff, Lili-Ann
    et al.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Sjöblom, Pia
    Chicken Raising in a Diverse Finnish Classroom: Multidimensional Sustainability Learning2018Inngår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 11, artikkel-id 3886Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social change requires new educational planning and sustainable teaching methods. Shaping an environment of care with animals as a part of the daily school life may produce such a change. In this article, we present a transdisciplinary study with the aim of exploring whether raising chickens in a classroom could promote learning, especially sustainability learning, and how. The study employs an ethnographic approach and we have analyzed the data according to interaction analysis. We collected the data in a culturally-diverse Finnish primary school class during May 2018. The data comprise field notes, videos and photographs from indoor and outdoor school activities; interviews and discussions with teachers and students; and, texts and artifacts that were made by students. The results show that having chickens in the classroom not only improved the students’ learning of biology, but also enhanced many other activities. The chicken project became part of a complex learning culture that met several of the aims of the curriculum and in many ways reached beyond the aim of merely learning science. The project became a natural part of sustainability education and promoted the acquisition of knowledge and skills in relation to the ecological and social dimensions of sustainability.

  • 420.
    Yoxsimer Paulsrud, BethAnne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    English-Medium Instruction in Sweden: Perspectives and practices in two upper secondary schools2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis presents English-medium instruction (EMI) in the Swedish context, focusing on perspectives and practices in two schools. The research question is as follows: How and why is EMI offered, chosen, and practiced in the Swedish upper secondary school today? The aim is to explore the status of the educational option, the reasons for offering EMI to stakeholders, the stakeholders’ beliefs about and goals of EMI, and the implementation of EMI in the classroom.

    A survey of all upper secondary schools in Sweden was conducted to ascertain the spread of content teaching through a foreign language. The educational context was studied from an ecological perspective using methods based in linguistic ethnography. Language alternation, academic language, and language hierarchy were all considered. Interviews were analysed for content; and classroom language use was analysed for language choice and function. The concepts of affordance and scaffolding together with translanguaging were key. The de facto policies of the micro contexts of the schools were examined in light of the declared national policy of the macro context of Sweden.

    The results indicate that the option in Swedish schools has not increased, and also tends to only be EMI—not Content and Language Integrated Learning (CLIL) or instruction through other languages. EMI is offered for prestige, an international profile, marketing potential and personal interest. EMI students are academically motivated and confident, and see the option as “fun”. 100% EMI in the lessons is not the goal or the practice. Translanguaging is abundant, but how language alternation is perceived as an affordance or not differs in the two schools. One focuses on how the languages are used while the other focuses on how much each language is used.

    In conclusion, the analysis suggests that a development of definitions and practices of EMI in Sweden is needed, especially in relation to language policy and language hierarchy.

  • 421.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Barn skriver på flera språk2017Inngår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 1, s. 99-117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 422.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Forskningen i undervisning2016Inngår i: Forskare bland personal och elever: Forskningssamarbete om språk- och identitetsutveckling på en flerspråkig skola / [ed] Lindgren Maria, Svensson Gudrun, Zetterholm Elisabeth, Växjö: Linnaeus University Press, 2016, s. 31-45Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 423.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Swedish exotic vowels in L2 pronunciation2017Inngår i: Proceedings of the 8th annual pronunciation in second language learning and teaching conference (ISSN: 2380-9566) / [ed] Mary O'Brien, John Levis, Calgary: University of Calgary, 2017, s. 222-227Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Learning a new language as an adult is often a hard task, particularly the pronunciation of new speech sounds. Earlier research has shown (e.g., Bannert, 1990; Zetterholm & Tronnier, 2017) that second language learners of Swedish have difficulties learning to pronounce some Swedish vowels, especially the front rounded vowels, and distinguishing them from each other and from unrounded vowels. For intelligible speech, it is of importance that there is an audible distinction in the pronunciation of the different rounded vowels. Otherwise a native listener might misunderstand the speaker referring to the number of minimal pairs with the vowel as the distinctive feature. In comparison with languages around the world, the Swedish vowel inventory is relatively large (Ladefoged, 2005), and some are exotic from a worldwide perspective. These vowels are one of the most difficult pronunciation features of Swedish pronunciation for second language learners to master. The aim of this paper is to provide information about the vowels of Swedish with a focus on rounded vowels that are challenging for L2 learners of Swedish and to present some techniques to facilitate the accurate pronunciation of the exotic vowels.

  • 424.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Swedish for immigrants: Teachers’ opinions on the teaching of pronunciation2017Inngår i: Proceedings of the International Symposium on Monolingual and Bilingual speech 2017 / [ed] Elena Babatsouli, Chania: Institute of monolingual and bilingual speech , 2017, s. 308-312Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines teachers’ opinions on the teaching of pronunciation in Swedish for immigrants (SFI). A web-based survey containing questions about teachers’ experiences of teaching pronunciation and their education in second language pronunciation was distributed to teachers in Sweden. The purpose of the survey was to learn more about how pronunciation is taught to adult learners of Swedish as a second language. 92 teachers of SFI answered questions about their approach and beliefs concerning teaching pronunciation. Almost all of them reported that it is difficult to teach pronunciation because they do not have enough training in teaching it. Only half of the teachers have any kind of formal education in pronunciation methodology. However, they all consider pronunciation instruction to be of importance for second language learners. The goal for second language teaching in general is to obtain comprehensible speech in order to have an increased chance of integration into the society. Only a few teachers have special lessons focusing on pronunciation. Most of them take the opportunity to talk about and teach pronunciation embedded in lessons concerning, for example, grammar. The teachers answer that vowel quality, phrase intonation and word stress is of importance when teaching pronunciation, but they also mention that prosody is difficult to teach. The results of this survey raise questions regarding teachers' education in teaching pronunciation and the teachers’ knowledge about Swedish phonology and phonetics.

  • 425.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Teaching Swedish pronunciation2018Inngår i: Cross-linguistic research in monolingual and bilingual speech / [ed] Elena Babatsouli, Chania: ISMBS , 2018, s. 289-301Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 426.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Abelin, Åsa
    Swedish and Somali listeners' attitudes towards L2 Swedish speech2017Inngår i: Scandinavian Philology, ISSN 0202-2397, Vol. 15, nr 2, s. 193-203Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Foreign accented speech does not always have an impact on intelligibility. However, a foreign accent may have an impact on verbal communication even though the listener understands the message and this is often related to listeners’ attitude. It is shown that listeners with the same first language (L1) rate their own accent more positively and comprehensible in comparison to listeners with other linguistic backgrounds. On the other hand, other studies show the opposite without any indication for intelligibility advantage for a speaker with the same first language as the listeners. Phonetic and phonological contrasts between languages also have an impact on foreign accent and the listeners’ judgments concerning intelligibility and pleasantness. In this pilot study, the aim is to examine if Somali listeners rate speakers with a Somali accent of Swedish higher for intelligibility and pleasantness compared to native listeners of Swedish, and whether attitudes to L2 speech did or did not differ from one another.

  • 427.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Abelin, Åsa
    Swedish and Somali listeners' attitudes towards L2 Swledish speech2017Inngår i: Scandinavian Philology [Skandinavskaja filologija], ISSN 0202-2397, Vol. 15, nr 2, s. 193-203Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Foreign accented speech does not always have an impact on intelligibility. However, a foreign accent may have an impact on verbal communication even though the listener understands the message and this is often related to listeners’ attitude. It is shown that listeners with the same first language (L1) rate their own accent more positively and comprehensible in comparison to listeners with other linguistic backgrounds. On the other hand, other studies show the opposite without any indication for intelligibility advantage for a speaker with the same first language as the listeners. Phonetic and phonological contrasts between languages also have an impact on foreign accent and the listeners’ judgments concerning intelligibility and pleasantness. In this pilot study, the aim is to examine if Somali listeners rate speakers with a Somali accent of Swedish higher for intelligibility and pleasantness compared to native listeners of Swedish, and whether attitudes to L2 speech did or did not differ from one another.

  • 428.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Elevtexter på flerspråkiga elevers olika språk2017Inngår i: Språk och norm: Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet, 21-22 april 2016 / [ed] Saga Bendegard, Ulla Marttala, Maria Westman, Uppsala: ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2017, s. 178-186Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I de allra flesta svenska klassrum finns idag elever med olika språk utöver det svenska språket. Forskning (t.ex. Gibbons 2016) visar att det är värdefullt för såväl språk-som kunskapsutvecklingen att eleverna får möjlighet att använda alla sina språkkunskaper i skolan, det som kan kopplas till begreppettranslanguaging (García & Wei 2014). I en longitudinell studie har vi följt några elever från årskurs 1 till 3 på en skola som ligger i ett mångkulturellt område där svenska bara är ett av många språk som talas. I skolan är dock svenska det gemensamma språket.

  • 429.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Håkansson, Gisela
    Beskrivning av fonologi och grammatik i olika språk2018Inngår i: Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 3: Flerspråkighet – utveckling och svårigheter / [ed] Eva-Kristina Salameh, Ulrika Nettelbladt, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 121-159Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 430.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Tronnier, Mechtild
    Identifiering av fonologiska kontraster i svenska ord: Ett lyssnartest för andraspråksinlärare2016Inngår i: Svenskans beskrivning 34: Förhandlingar vid trettiofjärde sammankomsten, Lund den 22–24 oktober 2014 / [ed] Anna W. Gustafsson, Lisa Holm, Katarina Lundin, Henrik Rahm, Mechtild Tronnier, Lund: Lunds universitet , 2016, s. 457-469Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det är många olika faktorer som spelar in när man lär sig ett nytt språk och förutsättningarna ser olika ut såväl individuellt som socialt. Här finns språkliga aspekter såsom typologiska likheter och skillnader mellan det/de språk inläraren redan behärskar och målspråket samt hur mycket språklig stimulans och möjlighet till interaktion inläraren får (Abrahamsson & Bylund 2012; Flege & Liu 2001). Förstaspråkets fonologiska regler överförs ofta till andraspråket och påverkar såväl perception som produktion (Major 2008, Jarvis & Pavlenko 2010). För att kunna producera ett lyssnarvänligt uttal på målspråket är det viktigt att inläraren uppfattar de fonologiska kontrasterna då det anses föreligga en koppling mellan perception och produktion (Escudero, 2005; McAl-lister, 1995). Det är inte självklart att det alltid är de mest uppenbara språkliga kontrasterna mellan första- och andraspråket som kan vålla uttalsproblem, ibland är de små mera subtila skillnaderna svårare att identifiera och förändra (Flege 1991). Talarens uttalsvanor, dvs. de artikulatoriska vanligtvis omedvetna och inlärda rörelserna, är ibland svåra att förändra och kräver en del medvetenhet och övning hos inläraren. Den studie som presenteras här tar upp frågan huruvida andraspråksinlärare med olika modersmål kan identifiera svenska ord utifrån ordpar med fonologiska kontraster. Ordparen är utvalda utifrån tidigare forskning som visar på generella svårigheter med den svenska fonologin som förekommer vid inlärning av svenska som andraspråk (Bannert 1990; tronnier & Zetterholm 2013; Zetterholm & tronnier 2012). Syftet med studien är att ta reda på om andraspråksinlärare uppfattar den fonologiska kontrasten när de hör ord uttalade av en svensk talare. Detta är en pilotstudie och resultaten får därför anses som preliminära, men intressanta för vidare forskning i ämnet.

  • 431.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Tronnier, Mechtild
    Orthographic cues for quantity distinctions in L22019Inngår i: Proceedings of Fonetik 2019, 2019, s. 13-18Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Adult second language learners often learn both written and spoken language more or less simultaneously. The orthography of the world’s languages is, however, not in a one-to-one relationship with the phonological and phonetic realisations of its words. Sometimes orthographic cues as a clue for learners can be found and taught. If not, the pronunciation of the word has to be learned from other cues than orthography. In Swedish, there is an important quantity distinction in stressed syllables, often signalled by single or double consonantal letters.

    Minimal pairs with a quantity distinction shown in the orthography were used to study to what extent that might be a cue for second language learners when reading sentences in Swedish. We found a difference between speakers that can be correlated to the learner’s first language. Obvious relationships between orthographic and phonological quantity patterns make it easier to use orthography as a cue for quantity distinction and pronunciation

  • 432.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Tronnier, Mechtild
    Perspektiv på svenskt uttal: Fonologi, brytning och didaktik2017Bok (Annet vitenskapelig)
  • 433.
    Österberg, Rakel
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Bardel, Camilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Det andra främmande språket i svensk skola2016Inngår i: Tredjespråksinlärning / [ed] Camilla Bardel, Ylva Falk, Christina Lindqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 13-28Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
6789 401 - 433 of 433
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf