Endre søk
Begrens søket
12 51 - 82 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Sverige.
    So-ämnenas intentioner och kunskapsinnehåll – vad är det och vad kan det vara?2017Inngår i: NoFa6: Abstracts, Odense: Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet , 2017, s. 43-44Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 52.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap.
    Swedish education policy on active citizenship: Fulfilment of self2010Inngår i: Lifelong Learning and Active Citizenship : Proceedings of the twelfth Conference of the Children’s Identity and Citizenship in Europe Academic Network / [ed] Peter Cunningham and Nathan Fretwell, London: CiCe , 2010, s. 297-305Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    'Active citizenship' is a concept currently used in the supranational educational policy of the European Union. While alluding to a potential to promote democracy and human rights this policy seems to be increasingly influenced by neo liberal tendencies. In this article Swedish education policy is taken as a case in order to highlight how the concept of active citizenship education is handled in this ‘local’ national policy setting in Europe. It is argued that Swedish education policy on citizenship is marked out by a neo liberal orientation as regards the depiction of citizenship, where the envisioned ‘active’ citizen can be described as one marked out by a consuming attitude for self-making. To this end, Sweden appears to respond to supranational EU demands quite well as regards its education policy on citizenship. Nevertheless the 'neo' in Swedish education policy on citizenship is unsatisfactory, I argue, as it tends to gloss over important notions of citizenship and citizenship education necessary to consider in our times.

  • 53.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap. University of Skövde, Sweden.
    The European 'We': From Citizenship Policy to the role of Education2012Inngår i: Studies in Philosophy and Education, ISSN 0039-3746, E-ISSN 1573-191X, Vol. 31, nr 1, s. 77-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article sheds light on the European Union’s policy on citizenship; on the collective dimension of this policy, its ‘we’. It is argued that the inclusive, identityconstituting forces prominent in EU policy on European citizenship serve as a basis for the exclusion of people, which is illustrated by the recent expulsion of Romani from France. Based on a reading of Derrida, the twofold aim of this article is to reformulate the concept of a European citizenship ‘we’ and secondly, to outline some implications of this reframing as concerns the role of education in the formation of citizens.

  • 54.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    To be or not to be a (properly educated) citizen – comments on the ICCS 2009 study2012Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 21, nr 1, s. 17-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Högskolan Dalarna, Högskolan i Skövde.
    Ungas medborgerliga engagemang i samhällsundervisningen2015Inngår i: Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen / [ed] Carsten Ljunggren, Ingrid Unemar Östh, Tomas Englund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, 1, s. 169-186Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [bg]

    Kapitlet handlar om ungas medborgerliga engagemang i samhällsundervisningen i skolan. Mera precist handlar det om hur de unga själva tolkar och förstår detta engagemang - beroende på vilka frågor som de möter innanför och utanför klassrummet. Syftet är att lyfta fram lärarens roll i samhällsundervisningen; betydelsen av att hon eller hand reser olika slags frågor om medborgerligt engagemang. Eftersom de olika svar och reaktioner som dessa frågor ger både bär spår av och spårar vår samtid och vår framtid som medborgare i samhället.

  • 56.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Högskolan i Skövde, Högskolan Dalarna.
    Vilken roll spelar rösten? förvaltandet av röster från barn och unga i för/skolan som inflytandets måttstock2015Inngår i: Barns och ungas röster i utbildning: delaktighetens komplexitet i förskola och skola, Malmö: Ett samarbete mellan Regionalt utvecklingscentrum Malmö och Malmö högskola , 2015Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vilken roll spelar rösten? Förvaltandet av barns och ungas röster i för/skolan som inflytandets måttstock

  • 57.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). University College of Skövde, Sweden.
    What counts as young people’s civic engagement in times of accountability?: On the importance of maintaining openness about young people’s civic engagement in education2012Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 21, nr 1, s. 29-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One aspect of the ICCS study's measurement of young people's citizen competence is 'civic engagement'. In this article it is argued that even though the study's assessment captures important aspects of young people's civic engagement, too strong educational reliance on it may contribute to meagreness in the educaitonal assignment to see to an engaged citizenry. By providing deeper insight into the ICCS study's assessment rationale, and by presenting qualitatively derived examples of young people's civic engagement, it is suggested that in order to see to fruitful ways of approaching the educational task of providing for young people's civic engagement, we need to maintain openness to different depictions of civic engagement. Among them those that matter as such for the young people themselves in and through the social and material practices they take part in.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik. Högskolan Dalarna; Falun, Sverige.
    Blennow, Katarina
    Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary schools – a call for increased attention to students’ storytelling as conditions for the renewal of society and of social science teaching2023Inngår i: NOFA9 Education, knowledge and Bildung in a global world: Book of abstracts / [ed] Åbo Akademi University, Vaasa: Åbo Akademi University , 2023, s. 101-101Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Taking on a narrative analysis of social studies teaching carried out in Swedish upper secondary schools (Blennow & Olson, in press), the aim of the presentation is revealed: to stress the need to pay (increased) attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social studies in the Swedish context and its related research. In focusing on students' unique situated and collective interweaving of their 'own' experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential involved in this storytelling: a renewal of society and of students’ ways of acting and being in society. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that this renewal of society as well as of social studies education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way. The narrative analysis on which the presentation is based was based on is a) field notes from classroom observations of every social science lesson for approximately six weeks in each class, in a medium-sized city in southern Sweden, and b) 36 transcribed interviews with social studies teachers and students. The theoretical-analytical grid in the analysis was the sociologist Czarniawska’s (2004) narrative theory, where the students’ storytelling attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content was approached in terms of emplotments. In the analysis, Frank's (2015) ethnographic advice, to be widely inclusive at this stage, ‘cultivating reflexive uncertainty about which stories will eventually be most useful’ (2015, p. 39), was followed. Through the analysis, the 'repertoire of legitimate stories' about society in social studies teaching and students' attempts at sense making and action through their own social studies storytelling was rendered visible. The analysis rendered visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Out of the analysis, the transformational potential of these encounters, i.e., the emplotments, concerning society and students' ways of acting and being in society. Furthermore, it indicates the limits and openings of social studies teaching itself as a matter of predetermined ‘truth telling’, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires.

  • 59.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). University of Skövde, Sweden.
    Dahlstedt, Magnus
    Citizen formation for a new millennium in Sweden – a prognosis of our time2014Inngår i: The Journal for Critical Education Policy Studies, ISSN 2051-0969, E-ISSN 1740-2743, Vol. 12, nr 2, s. 200-224Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to forecast the present situation of citizenship formation in the field of Swedish education. In highlighting trends and tendencies in the educational assignment to provide for democratic citizenship in the first decade of the 21st century, which can be characterised as lacking collective visions for change, three depictions of citizenship are prevailing: citizenship formation for deliberation, for entrepreneurship and for therapeutic intervention. These depictions are analysed in terms of the direction for action taking and attention that they stress and produce as concerns citizenship in the making. The first one, citizenship formation for deliberation, stresses an inward-looking and inward-feeling citizenship. The second one, citizenship formation for entrepreneurship, stresses an inward-looking and outward-making citizenship, and the third one, citizenship formation for therapeutic intervention, stresses an inward-looking and outward-making citizenship. Taking on this forecast, which actualises democracy as something that is already achieved as a consequence of an assumedly post political situation, we argue that citizenship as well as society itself risks being pictured as apolitical and democratically “saturated.” This situation is hazardous, we argue, as it does not open up for change to come into question as desirable or even possible. Put differently, it leaves us with the notion that things have to be as they are, as we are living in the best of worlds. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan i Skövde, Sverige.
    Dahlstedt, Magnus
    Medborgarskapande för ett nytt millennium: utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige2014Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 23, nr 2, s. 7-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Citizenship in the making for a new millenium – education and citizen formation in 21st century Sweden. The aim of this article is to analyse citizenship formation in Swedish education. In highlighting trends regarding the assignment of the educational system to provide for democratic citizenship there are certain depictions of citizenship prevail- ing. The first stresses an inward-looking and inward-feeling citizenship, characterizing the citizen as deliberative and emotional. The second stresses an inward-looking and outward-making citizenship, characterizing the citizen as entrepreneurial and willing. Here, democracy is portrayed as already achieved. This, we argue, is hazardous as society risk being pictured as apolitical and democratically ‘saturated’. This situation does not open up for democratic change to come into question as desirable or even possible. Put differently, it leaves us with the notion that things have to be as they are, as we are living in the best of worlds.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Edling, Silvia
    Liljestrand, Johan
    Demokrati i aktuell svensk lärarutbildning och skola2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 62.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Högskolan i Skövde, Sverige.
    Edling, Silvia
    Liljestrand, Johan
    Andersson, Erik
    Är du mätbar nog, lilla vän? Mätbarhetskultur, ICCS 2009 och ungdomars medborgarkompetens2012Inngår i: Skola & samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 14 juniArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De internationella studierna PIRLS, PISA OCH TIMMS har fått stort genomslag i skoldebatten och det förs en diskussion om vilka effekter dessa undersökningar har. Men det finns även en mindre känd studie, ICCS 2009 (International Civic and Citizenship Education Study), som har mätt 14-åringars medborgerliga kompetens i 38 länder. Maria Olson, Silvia Edling,  Johan Liljestrand och Erik Andersson har studerat vad ICCS mäter och diskuterar  tänkbara konsekvenser  för skolans medborgardanande uppgift.

  • 63.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Department of Health and Learning, University of Skövde, Stockholm[sic], Sweden.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet.
    Nicoll, Kathrine
    University of Stirling.
    Citizenship discourses: production and curriculum2015Inngår i: British Journal of Sociology of Education, ISSN 0142-5692, E-ISSN 1465-3346, Vol. 36, nr 7, s. 1036-1053Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores citizenship discourses empirically through upper secondary school student’s understandings, as these emerge in and through their everyday experiences. Drawing on a post-structuralist theorisation inspired by the work of Michel Foucault, a discourse analysis of data from interviews with students is carried out. This analysis characterises three discourses of the active citizen – a knowledgeable citizen, a responsive and holistic citizen and a self-responsible “free” citizen. The analysis raises questions over the implications of contemporary efforts for the intensification of standardising forces through citizenship education. It also stresses the notion that engaging students actively does always also involve discourses other than those stressed through the curriculum, which nurtures the body and nerve of democracy itself.

  • 64.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Dalarna University, Sweden.
    Fejes, Andreas
    Dahlstedt, Magnus
    Rahm, Lina
    Sandberg, Fredrik
    Self-destruction and the formation of reactive nihilistic citizens2016Inngår i: Book of Abstracts, 2016, s. 267-267Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 65.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). University of Skövde, Sweden.
    Gamalielsson, Jonas
    Gustavsson, Susanne
    Lundell, Björn
    Addressing Democratic and Didactic Implications of Different Technological Offerings in Compulsory School Teaching Practices2014Inngår i: NGL 2014. Next Generation Learning Conference: Conference Summary / [ed] Erik Brunnert Walfridsson, Falun: Högskolan i Dalarna , 2014, s. 52-62Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper draws from a multidisciplinary research study that aims to identify and analyse democratic and didactic implica- tions of different technological offerings in compulsory school teaching practices. The research study also aims to develop strate- gies to promote learning through open knowledge processes in Swedish educa- tional contexts. The overarching goal of our research is to contribute to systematic and in-depth knowledge of specific, educa- tion-related challenges in one of today’s most important ongoing changes in schools, the implementation of IT. In this paper we report on the current state of practice concerning the use of technologi- cal offerings in school and its democratic and didactic implications to the aim of elaborating on pedagogical and technolog- ical challenges in the context of compulsory school. 

  • 66.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Högskolan i Skövde, Sverige.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Avslutning2016Inngår i: SO-undervisning på mellanstadiet: Forskning och praktik / [ed] Maria Olson, Sara Irisdotter Aldenmyr, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 159-161Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Sverige; Högskolan i Skövde, Sverige.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Inledning: SO-undervisning på mellanstadiet2016Inngår i: SO-undervisning på mellanstadiet: Forskning och praktik / [ed] Maria Olson, Sara Irisdotter Aldenmyr, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 7-12Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 68.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Högskolan i Skövde, Sverige.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    SO-undervisning på mellanstadiet: forskning och praktik2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Thera-Teachers” And “Not-Yets”: Implications Of The Current Trend Of Therapeutic Education?2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 70.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Liljestrand, Johan
    Religious Education Teachers' Conceptions of "Religion" and Citizenship2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 71.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik. Dalarna University College, Falun, Sweden.
    Mathé, Nora Elise Hesby
    Eleven som subjekt i samfunnsfagene og samfunnsfagenes potensial i elevers liv: [The student as the subject in social studies and the potential of social studies in students’ lives]2023Inngår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

    Samfunnsfagene i de nordiske landene består av flere fag (samfunnskunnskap, historie, geografi og religions- og livssynsfag) som sammen og hver for seg skal hjelpe barn og unge med å delta i samfunnet på ulike arenaer og måter, for eksempel i arbeidslivet, i kulturlivet og i det politiske liv. Men fagene tematiserer også elevenes eget liv og danning. Samlet sett handler dette om samfunnsfagenes potensial når det gjelder å legge til rette for elevenes muligheter til å ‘være’ og ‘handle’ i verden. Det å sette elevenes muligheter til å ‘være’ og ‘handle’ i og utenfor skolen i sentrum når det gjelder skolens samfunnsfagundervisning, er inspirert av filosofen Hannah Arendt (2004, 2013). Arendt var opptatt av betydningen av det situerte og erfaringsnære for en rik og kvalifisert forståelse av verden og samfunnet, noe som peker mot betydningen av eleven som unikt subjekt i utviklingen av egen fag- og virkelighetsforståelse gjennom skolens samfunnsorienterte undervisning (Persson & Olson, n.d.). I samfunnsfagene er disse prosessene tett koblet til det som skjer i samfunnet og verden både nå og i framtiden.

    Vårt mål med dette temanummeret er å bidra til å samle og systematisere pågående samfunnsfagdidaktisk forskning i Norden ut fra ulike teoretiske, empiriske og metodologiske innramminger med fokus på eleven som subjekt. Slik ønsker vi å bidra til å bringe det samfunnsfagdidaktiske kunnskapsfeltet videre på en måte som skaper forutsetninger for en fortsatt nordisk kunnskapsutvikling og dialog på feltet.

    Aktuell forskning i den nordiske konteksten har pekt på behovet for mer kunnskap om hvordan elevenes medborgerskap og rolle som samfunns- og verdensborgere spiller inn i undervisningen, hvordan læreren kobler fagstoffet til elevenes perspektiver og hvordan ulike aktiviteter og arbeidsformer i fag kan bidra til å støtte opp under elevenes eget engasjement, ansvarstagende, historiske og verdimessige forståelse og de ulike formene dette kan ta i elevens liv i og utenfor skolen (Björklund & Sandahl, 2020; Blanck & Lödén, 2017; Blennow, 2019; Börhaug, 2017; Christensen, 2011; Deldén & Törnegren, 2020; Dessen Jankell & Örbring, 2020; Edling, Sharp, Löfström & Ammert, 2020; Ledman, 2019; Mathé, 2018; Olson, 2020; Persson & Thorp, 2017; Sandahl, 2015; Sandahl & Olson, n.d.; Solhaug, 2021; Tväråna, 2019).

    Mulige temaer kan være, men er ikke begrenset til:

    Fokus på elevenes livsverden i fagundervisningenLærer- og elevperspektiver på samfunnsfagenes betydning for elevenes rolle som samfunnsborgereKoblinger mellom samfunnsfagene og elevers fritidElevenes muligheter til å utfordre/påvirke undervisning og fagFagdidaktisk teori- og metodeutvikling knyttet til elever som subjekt i samfunnsfageneLærer-, elev- og disiplinære perspektiver på samfunnsfagenes rolle og funksjonDette temanummeret retter fokus mot betydningen av å åpne for og styrke elevers muligheter til å ta plass i verden og samfunnet som selvstendige, unike personer gjennom samfunnsfagene i skolen. Av klar relevans her er også spørsmålet om hvordan elevene tar med seg faglige og verdimessig begrunnede perspektiver, kunnskap og ferdigheter videre i sine liv i og utenfor skolen.

    I dette temanummeret inviterer vi bidrag som setter fokus på samspill og potensielle spenninger mellom samfunnsfagundervisning og elevenes livsverden. Ved å rette oppmerksomheten mot dette samspillet og disse spenningene, er vår forhåpning å utvikle kunnskap om samfunnsfagenes potensial i å bidra til elevers utvidede muligheter til å ‘være’ og ‘handle’ i verden.

    Vi ønsker bidrag på skandinaviske språk eller på engelsk. Forfatterne må være innstilt på at aksepterte abstract til temanummeret medfører en forpliktelse til å være fagfelle for en av de andre artiklene sammen med eksterne fagfeller.

    Om redaktørene

    Redaksjonen for temanummeret består av professor Maria Olson (Stockholms universitet og Högskolan Dalarna) og førsteamanuensis Nora E. H. Mathé (Universitetet i Oslo og medlem av redaksjonen i Acta Didactica Norden).

  • 72.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Högskolan i Skövde.
    Skeie, GeirStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Spänningsfyllda erfarenheter: ämnesdidaktik i skilda kontexter2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna skriftserie ska bidra till att stärka ämnesfältet humanioras ämnesdidaktik

    genom att belysa såväl specifika ämnesdidaktiska frågor och övergripande tematiker

    som skilda metoder och teoretiska impulser. Skriftserien lyfter även fram hur

    olika ämnesdidaktiska perspektiv kan belysa de frågor som gäller undervisning

    och lärande i humanistiska ämnen. På detta sätt ämnar skriftserien vara ett tillskott

    i diskussionen om humanioras relation till frågan om vad ämnesdidaktik är

    och kan vara i förhållande till olika utbildningspraktiker, sammanhang och (skol)

    ämnesområden. Skriftserien lyfter fram ämnesdidaktikens tvärvetenskaplighet

    och dess komplexitet. Vår målgrupp är lärarstuderande, verksamma lärare och

    lärarutbildare samt forskare. De olika utgåvorna av skriftserien kan användas som

    kurslitteratur eller i fortbildningssyfte.

  • 73.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Zimenkova, TatjanaTechnical University of Dortmund, Germany.
    (Hidden) Normativity in Social Science Education and History Education2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Olson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). University of Skövde, Sweden.
    Zimenkova, Tatjana
    University of Bielefeld, Germany.
    (Hidden) Normativity in Social Science Education and History Education: Introduction2015Inngår i: Journal of Social Science Education, E-ISSN 1618-5293, Vol. 14, nr 1, s. 2-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Hidden and unhidden normativity in Social science education and History education are being intensively researched and criticized in both educational scientific and media discourses (Gatto 2002). In addition, they are extensively discussed in teacher education and concealed or explicated in education policies and curricula for these school subjects. These discussions are further, to more or less extent, related to civic and citizenship education, as well as to political discourses more generally (e.g. Papastephanou, 2007; Hedtke, Zimenkova & Hippe, 2008 in previous issues of JSSE).

    Not only do political actors at macro level try to provide for citizen formation with help of Social science education and History education . A multitude of other actors at regional and local level – be it non-governmental, religious or economic actors, or parents – bring their own agendas and normative stances into the school subjects of Social science education and History Education. The term “hidden curricula” and the idea of (hidden) normativity are further associated with national and supra national policy agendas and grand cultural narratives. However, local and regional specifics that are intimately connected to the normatively laden conceptions of citizenship education and learning inside and outside of school, we argue, can and should be provided increased attention in research. In this special issue, two school subjects are highlighted: Social science education and History education.

    The very idea of normativity of Social science education and History education is being evaluated quite differently in different national educational settings and subject didactic traditions. It encompasses the whole range from being considered as allowable and wishful in order to reach some central moral, political or other normative goals of society to absolute ban and resolute absence of any substantive or normative qualification of social science and history teachers as professionals (for the German discussion, cf. Besand et al., 2011).

    This special issue of the JSSE, entitled (Hidden) Normativity in Social Science Education and History Education brings together empirical, methodological and theoretical contributions that in one way or the other elaborate on normativity in Social science education and History education. Central questions addressed in the call are: How is normativity visible and formed within Social science education and History education? How can these processes be approached empirically? Is there something wrong with normativity, and if so why? Which role does normativity play for social science teachers and history teachers in their profession? The authors in this issue have created vital responses to these questions, suggesting new comparative methodologies and opening up innovative areas of empirical research in more or less theoretical framings. The following specific approaches to research on normativity in Social science education and History education are embraced by the authors:

    - Normativity is stressed as a phenomenon indisputably related to Social science education and History education. But the modes of normativity, its explicitness, direction, strength and actors alter. Education policy and practice are deeply entwined, and processes of normative change come to the fore in critical and constructive investigations of central concepts in these school subjects, at different school levels and over time. Out of different theoretical and methodological approaches, the authors demonstrate convincingly the necessity to consider different sources of empirical material in order not only to map and describe different facets of normativity in Social science education and History education. But also to make a case for the complexity involved in the intermingling of hidden and unhidden normativity in the everyday practice of teaching and learning of these school subjects.

    - Focusing different forms of knowledge and conceptual uses in policy and practice in Social science education and History education (at mainly upper secondary level) allow for approaching normativity not only as a matter of detecting where it is situated in these school subjects and why this is so. It also contributes to the development of relevant subject specific methodological frameworks that may be considered key for the development of this field of research.

    - Sociological and other educational theories and methods deriving from social sciences are being use innovatively by the authors. In doing so, we argue, they open up for a widening of the scope as regards the meaning and importance of theoretically underpinned comparative approaches to the research field of subject didactics.

    - By stressing critical concepts and conceptual uses in Social science education and History education, the intimate connection between these subjects and their assigned task to see to citizenship learning and social formation emerges. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Peters, Michael A
    et al.
    Waikako University, New Zeeland.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Högskolan i Skövde.
    Citizenship, Democracy and Social Justice: A Conversation with Maria Olson2013Inngår i: Contemporary Readings in Law and Social Justice, ISSN 1948-9137, Vol. 5, nr 1, s. 112-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 76.
    Sandahl, Johan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Andersson, Pernilla
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Olsson, Roger
    Jakobsson, Martin
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Johansson, Patrik
    Tväråna, Malin
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Arensmeier, Cecilia
    Överdrivna slutsatser om gymnasieelevers demokratikunskaper2022Inngår i: Skola & Samhälle [S.O.S] Webbtidskrift, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera, alla forskare i samhällsvetenskapernas didaktik.

  • 77.
    Sandahl, Johan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Samhällskunskapsämnets medborgarbildande potential2020Inngår i: Nordic Conference in Social Studies Didactics 2020, 30.3–1.4.2020 in Vaasa: Book of Abstracts, Åbo Akademi University , 2020, s. 46-46Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det demokratiska samhället är beroende av kunniga, engagerade och deltagande medborgare och skolan har därför ett särskilt ansvar att bidra till att nya generationer utbildas för ett liv i demokratin. Samhällskunskap ses som ett av de primära ämnena med ansvar för att bidra till att eleverna får möjlighet att utveckla elevers kunskaper, förmågor och attityder för att delta och agera som aktiva och ansvariga medborgare under och efter sin skoltid i vad som kan beskrivas som medborgarbildning (Campbell, 2012; Sandahl, 2015; Olson, 2012). En grundläggande fråga är vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt som är av särskild vikt i detta sammanhang – en fråga som inte sällan besvaras med att det är disciplinära kunskaper som är helt avgörande för en ämnesundervisning att åstadkomma en sådan ‘effekt’ (Blanck & Lödén, 2017). I detta paper argumenterar författarna för att dessa kunskaper är viktiga och nödvändiga (jfr. Sandahl, 2013; 2015; 2018), men inte tillräckliga. Utifrån Westheimer & Kahnes (2006; jfr Biesta, 2008) idealtyper diskuteras vilka olika möjliga positioner som samhällskunskapsundervisningen kan inta för att bidra till elevernas medborgarbildning.

  • 78. Sandberg, Fredrik
    et al.
    Fejes, Andreas
    Dahlstedt, Magnus
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Dalarna University, Sweden; University of Skövde, Sweden.
    Adult education as a heterotopia of deviation: a dwelling for the abnormal citizen2016Inngår i: Adult Education Quarterly, ISSN 0741-7136, E-ISSN 1552-3047, Vol. 66, nr 2, s. 103-119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We argue that municipal adult education (MAE) can be seen as a place for displaced and abnormal citizens to gain temporary stability, enabling their shaping into desirable subjects. Drawing on a poststructural discursive analysis, we analyse policy texts and interviews with teachers and students. Our analysis illustrates how two distinct student subjectivities are shaped: the rootless, unmotivated and irresponsible student and the responsible, motivated and goal-oriented one. The difference is that the latter of these subjectivities is positioned as desirable. MAE provides a temporary place in time, a heterotopia of deviation, allowing students to escape precarious employment. The heterotopia places the students in a positive utopian dream of the future. A utopia is not a real place, and what is to become of the students after finishing MAE is not determined; the students themselves should shape it. If they fail, in line with a neoliberal governmentality, it is their own fault. 

  • 79. Solhaug, Trond
    et al.
    Denk, Thomas
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Dalarna University, Sweden.
    Nørgaard Kristensen, Niels
    Political awareness, Concept and Measurement2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 80. Wallin, Pontus
    et al.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik. Högskolan Dalarna, Sverige.
    Persson, Mikael
    Arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande2022Inngår i: Special interest group: Citizenship and Education, 2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolan i Sverige har ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Enligt Skollagen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Men det finns olika sätt att tolka vad skolans demokratiuppdrag innebär och hur det ska återspeglas i undervisningen. En behovsinventering visar att lärare har behov av vetenskapligt underbyggda arbetssätt för att konkret utforma undervisningen kring demokratiuppdraget. Lärare beskriver bland annat utmaningar med att ta hänsyn till mångkultur, bemöta ickedemokratiska värderingar och att stärka elever att vara självständiga. I en pågående systematisk översikt sammanställer vi forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. En omfattande litteratursökning i flera vetenskapliga referensdatabaser resulterade i drygt 8000 träffar som efter en granskning av två oberoende sakkunniga forskare reducerats ned till ett mindre antal studier som bedömts vara av hög relevans och vetenskaplig kvalitet för ändamålet. Arbetet med att sammanställa resultaten pågår och översikten kommer att publiceras under hösten 2022. I denna text presenteras översiktens första två kapitel. 

  • 81. Wallin, Pontus
    et al.
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Sverige.
    Persson, Mikael
    Demokratilärande på vetenskaplig grund2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati.

    Därför publicerar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning med forskning av hög kvalitet från hela världen, som ger lärare möjlighet att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund. I forskningen kan lärare hitta svar på hur olika arbetssätt i undervisningen påverkar elevernas utvecklande av kunskaper, förmågor, attityder och värderingar kopplat till demokrati.

  • 82. Wedin, Åsa
    et al.
    Claesson, Urban
    Olson, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Högskolan Dalarna, Sverige.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Introduktion2018Inngår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 1, s. 5-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I och med detta temanummer av tidskriften Utbildning & Lärande tar Högskolan Dalarna över ansvaret för tidskriften efter Högskolan i Skövde. Detta introducerande temanummer inriktas mot praktiknära forskning, vilket står i samklang med lärosätets ambitioner inom såväl grundutbildning som på forskningsnivå, där undervisning, lärande, fostran och omsorg är tongivande kunskaps-objekt. Ämnet pedagogiskt arbete, med sin snart två decennier långa existens som skolpraktikorienterat grund- och forskningsämne, vittnar inte bara om en tydlig ambition att bidra med kunskap om vad som händer och sker i förskolans och skolans institutionella praktiker. Det rymmer även ambitionen att finna produktiva vägar att utveckla vad det metodiskt innebär att bedriva forskning i skolans kontext. Bidragen i detta temanummer tar sig an såväl frågor kring vilka kunskapsbidrag som praktiknära forskning bör prioritera, som frågor kring hur denna forskning kan bedrivas på ett fruktbart sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
12 51 - 82 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf