Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1073
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cekaite, Asta
    Activity contracts and directives in everyday family politics2011Inngår i: Discourse & Society, ISSN 0957-9265, E-ISSN 1460-3624, Vol. 22, nr 2, s. 137-154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In theorizing on family life, children's agency is a feature of a modern type of family, marked by free choice and inter-generational negotiations rather than parental authority. A video ethnography of Swedish everyday family life documents directive sequences and inter-generational negotiations, including what is here called activity contracts: agreements that form a type of inter-generational account work around target activities (e.g. cleaning one's room). Within local family politics, contracts and revised contracts emerge as parts of such account work. The analyses focus on how contracts emerge within successive downgradings and upgradings of parental directives. Activity contracts regulate mutual rights and obligations, invoking family rule statements and local moral order, drawing on an array of verbal and nonverbal resources, ranging from parents' mitigated requests and children's time bargaining to nonverbal escape strategies and gentle shepherding.

  • 52.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gottzén, Lucas
    Generational positions at family dinner: Food morality and social order2011Inngår i: Language in society (London. Print), ISSN 0047-4045, E-ISSN 1469-8013, Vol. 40, nr 4, s. 405-426Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article concerns generation and food morality, drawing on video recordings of dinners in Swedish middle-class families. A detailed analysis of affect displays during one family dinner extends prior work on food morality (Ochs, Pontecorvo, & Fasulo 1996; Grieshaber 1997; Bourdieu 2003; Wiggins 2004), documenting ways in which participants may shift between distinct GENERATIONAL POSITIONS with respect to affects and food morality (from “irresponsiblechild” to caretaker positions). In our recordings, an elder sibling is shifting between a series of contrasting affective stances (Ochs & Schieffelin 1989; M. Goodwin 2006; Stivers 2008), linked to generational positions along an implicit age continuum: positioning himself, at one end of the continuum, as his young brother’s accomplice, and at the other as an adult, a serious guardian of food morality. This study shows that generational positions are not fixed, but are positions adopted as parts of language socialization and interactional events.

  • 53.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ingrids, Henrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vittnesmål i vårdnadstvister: förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt2014Inngår i: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, s. 39-54Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Osvaldsson, Karin
    Trust and the Contestation of Blame Narratives: Veiled Stances in an Institutional Assessment Context2014Inngår i: Dialogical approaches to trust in communication / [ed] Per Linell, Ivana Marková, Charlotte, N.C.: Information Age Publishing, 2014, s. 29-50Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 55.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rindstedt, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Alignments and facework in paediatric visits: Toward a social choreography of multiparty talk2011Inngår i: Handbook of communication in organisations and professions: / [ed] Christopher N. Candlin, Srikant Sarangi, Mouton de Gruyter, 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter concerns alignments and disalignmnets, focusing on paediatric visits, and the ways in which doctors, patients and parents overlty or covertly align iwth each other and the activities at hand. First, prior work in the area is reviewed, foregrounding detailed analyses of paediatric interactoins. Secon, social distance, which has been discussed as a bakground factor in work on facework is here disussed as an emergent phenomenon, negotiated in interactions. A model of social choreography is presented, whre alignment is discussed with respect to the gradual emergence of social distance, upgradings, and resistance. Conversely, doctors recurrently exploit playful respectfulness, first naming, collaborative we-constructons, as well as other mitigations as ways of indexing increased alignment.

    The multiparty pediatric visits constitute a rich arena for analyzing alignment in that parents third party contributions recurrently disambiguate doctors' covert recommendations. Doctors and parents step by step covertly negotiate diagnostic matters as well as treatment recommendations through talk, pauses and other minute conversational resources. What is covert or overt is therefore to a large extent an accomplishment in interaction.

  • 56.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborations, reciprocity, and shared matter of concern: Educational Neuroscience research methodology in Early Childhood practices2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since the millennium, the emergent discipline of Educational Neuroscience has grown rapidly. This transdiscipline aims to bridge the gap between the neurosciences and educational practices, not only to let the neurosciences inform educational practices but also for educational practices to provide new relevant questions for the neurosciences (Fischer et al, 2007). The joint aim is to improve educational practices for future generations. As a researcher in Early Childhood Education with an interest in how knowledge practices are material-discursively produced, I was triggered to do something about this lack of knowledge. What would emerge if brain research became part of the literacy theories and practices of Swedish preschool teachers? Would it be possible to enact a reciprocal and collaborative research methodology together with the practitioners, based on a joint matter of concern? I felt an urge to explore this and in this presentation, I will highlight some methodological implications in this project.

    Researching a problem that ultimately concerns the possibilities, difficulties and problems which emerge in the encounters of two different practices – scientific research practices and educational practices – demands a methodology that engages in the practice of research practices and the problem of how to overcome divisions between humanities, social science and natural sciences (Sismondo, 2004) Hence, the research questions concern how the different disciplines’ power production is negotiated and re-negotiated in the encounter, and what the consequences are for teachers constituted and re-constituted beliefs, theories and practices (Callard & Fitzgerald, 2015). Questions on how this encounter is received, resisted, and in what ways this kind of knowing transforms meaning-making and practices concerning the literacy work performed was an urgent issue in the participating preschools as well. Hence, based on shared matters of concern of the researcher and the participants is a methodology needed that is characterized by reciprocity and collaboration.

  • 57.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborative Cartography Mapping of the Encounter between Neuroscience and Preschool Practices2018Inngår i: European Congress of Qualitative Inquiry: Second Edition - Nomadic Inquiry: Abstracts, 2018, s. 68-68Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This presentation takes its starting point in curiosity among preschool teachers and staff in a municipality outside Stockholm, about what the neurosciences might have to offer their practices of literacy education.  Deriving from an invitation from practitioners to researchers, a project was designed based on a shared agreement on a ‘joint matter of concern’ (Stengers, 2008, Lenz Taguchi, 2017). The agreement was to explore what the encounter with neuroscientific knowledge might do (or not) to everyday practices, and what possible beneficial effects this might have.

    The study was organized in periods when the researcher was alternately participating in everyday preschool practices and in staff meetings. Documentations of children´s activities, made by the teachers and the researcher, were discussed and reflected upon during the staff meetings, together with excerpts from neuroscientific research. Major lines of articulation, converging around a core problem concerning the didactic conflicts between enhancing learning processes in the group and individual children respectively, were collaboratively constructed and put on the ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

    These encounters between neuroscience and preschool practices were performed as collaborative cartography mapping exercises, inspired by Deleuze and Guattari. When enacting these exercises during staff meetings, the dominating lines of articulation that seemed to inform the practices as well as the research excerpts were brought to the fore to creatively experiment with.

    For example, the previously common hesitation towards psychology could be reconfigured when encountering neuroscientific findings of children’s reoccurring cycles of learning and development as complex and unpredictable patterns (Fischer, 2011). Importantly, the rupturing and reconfigurations was different for different teachers, depending on what theories that was taught when they were educated. Another example of a deterritorialization with theoretical as well as didactic implications was how neuroscientific research on brain plasticity constituted a diverging line from the classic and troubling nature-nurture binary. The weary question about the extent to which genetic disposition, or the nurturing social circumstances, play the more significant role than the other, could eventually be replaced with discussing how nature-nurture might rather be intrinsically entangled and co-constituted.

    The collaborative cartography mapping performed in this study shows that it is possible to reconfigure dominant lines of thinking in new productive and empowering ways together with preschool staff. This methodology is essentially about materializing theories of science and learning in a way that is situated and closely connected to the practices. Moreover, it also makes possible a practice of extending the didactic repertoire, contrary to having to choose the ‘better’ epistemology and method for teaching.

  • 58.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Min sjukdom är fler än en, men färre än många: Att följa begreppet multipla verkligheter genom olika praktiker som gör och uppför sjukdom2016Inngår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 37, nr 3, s. 115-126Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What is a disease? Can we name it in a coherent way, precisely defined and is it only one? Or is the disease as many as those who are ill, or all of the practices where it appears? A few years ago I was diagnosed with autoimmune hepatitis, which could be a rather serious illness. I experienced bodily changes, had alarming liver values and got side effects from medication, but - ill? To handle the discrepancy, I tried to keep apart "having a serious illness" and "being sick".

    Drawing on Mol's concept Multiple Realities I describe how the disease is performed in various practices and my attempts to become comprehensible when coordinating these practices. At the clinic, in the laboratory, in treatment and in my body the disease is enacted as simultaneous versions. It is not the same disease although it has the same name. One version is available as numerical values in a diagram, in another as questions from a doctor to a patient or as text on a web page. The bodily version is almost invisible to me, but is related to gender, class and other categorizations - that affect relationships and interpretations in all practices. The different versions of the disease consists of human and non-human actors; not just me and the doctor but also tablets, conversations, syringes, computers, edema and compression stockings, Thus, reality does not exist in advance.

    With my disease as an example I discuss what multiple versions of reality can offer beyond what multiple perspectives on the same reality can. Moving away from structures and discursive perspectives to reality as multiple enacted versions, there will be less importance in agreeing on understanding or interpretation. Instead we focus on coordinating, informing and intervening. 

  • 59.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis in Early Childhood Education reports on encounters between the theories and practices of Swedish preschool and research-based neuroscience knowledge. Thus, this thesis concerns epistemological encounters and didactic consequences. The scientific problem pertains to the relation between scientifically generated knowledge and educational practices in preschool, with specific attention to the requirement that preschool, as the first level in the Swedish education system, should be based on scientific knowledge and verified experience-based knowledge. The didactic problem emerging from this scientific problem concerns how this might affect the daily practices of responsible preschool teachers and educators at large.

    The thesis adopts a relational ontology with a multi-epistemological and methodological approach, based primarily on Stengers’ (e.g., 2018) and Mols’ (e.g., 2002) respective scholarship. The aims of the thesis are to investigate, firstly; what is produced in epistemological encounters within and between the research fields of Early Childhood Education and neuroscience. Secondly; what is produced between these fields and preschool didactic practices. The focus for the latter is on the didactic practices relying on the extended language concept in the Swedish preschool curriculum.

    To explore these aims in more detail, a series of so-called cartography mapping exercises have been conducted. On the one hand, in the analyses of the literature aimed at bringing the two fields together. On the other hand, cartography mapping has been conducted with educators in three preschools collaboratively analyzing their literacy practices. The Deleuze-inspired (Deleuze & Guattari, 1987) methodology of cartography mapping aspire to simultaneously critically deconstruct and productively experiment with underlying lines of thinking emerging from scientific or philosophical problems that concern development and learning, and especially language development and skills of literacy during the preschool years (Lenz Taguchi, 2016a, 2016b).

    The knowledge that this thesis produces is summarized below. Cartography mapping can be used both as a research method and as a method in pedagogical practice. In addition, cartography mapping can accommodate issues in different epistemologies and in different practices, such as research practice and preschool didactic practice. That is, practices that are related and share an overarching aim, but which are nevertheless not the same. The method reveals the different epistemologies present and how they can operate simultaneously within preschool didactic practice. The results from the thesis support the Swedish preschool curriculum goals which encompasses a dual assignment of learning (group and individual), that require different epistemological and didactic methods to be fulfilled.

    A preschool practice based on scientific evidence and verified experience-based knowledge thus requires the use of a wide range of theories and epistemologies to guide preschool staff. Hence, the results of this thesis show not just the presence, but also the possibility of developing a multi-epistemological didactic repertoire in preschool development and learning practices.

    Fulltekst (pdf)
    När förskolan möter neurovetenskap
    Download (jpg)
    Omslagsframsida
  • 60.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Reconsidering the concept of difference: A proposal to connect education and neuroscience in new ways2020Inngår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 18, nr 2, s. 275-293Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Connecting neuroscience and education is a desire in contemporary society, related to the recur- ring calls for education to become more evidence-based. Research in educational neuroscience strives towards such interdisciplinary knowledge production and to an enhanced interaction between neuroscience research and educational practice. However, various problems and difficul- ties in achieving these collaborations are often reported. Discrepancies, hierarchies, misconcep- tions and communication problems can be described as creating a ‘discourse of difficulty’. The aim of this paper is to trace the specific difficulties that have created this discourse, and to problematize these difficulties in ways that enable new conceptions of what might be entailed by interaction and mutual knowledge development between the fields of neuroscience and education, and between academic theory and educational practice. The most significant difficulty is caused by a binary understanding of the concept of difference in relation to understanding the fields. Instead of understanding the fields in opposition to each other, I will suggest an understanding that implies difference emerging in each of the collaborating fields as the self-differing effects of the encounter. In the concluding discussion, I will argue that an understanding of the concept of difference as a process of mutual transformation can be essential for reciprocity and bi-directionality in collabo- rations. Instead of producing contradictions and hierarchies between scientific fields and between theory and practice, such an understanding of difference might facilitate an investigation of the polarizations that always position something as of lesser value, and ultimately, creates the gaps that collaborations want to bridge.

  • 61.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    The Concept of Language in the Swedish Preschool Curriculum: A Theoretical and Empirical Examination of its ProductionsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Children's language development is a core task in Swedish preschool and central to how the educators organize teaching and everyday activities. The curriculum's definition of language is described as extended, with language both as a prerequisite for learning and as a learning effect, that is, both internal processes and communication. This means that working methods and didactic strategies rely on many different epistemologies and thus different theoretical perspectives. Nevertheless, the research literature as well as assessments of the Swedish preschool services, show that educators’ interpretation of the curriculum is primarily sociocultural oriented. This is not entirely converging with how language is conceptualized in the Swedish preschool curriculum. Against this background, the aim of this paper is to perform a theoretical and empirical investigation of the extended language concept in the curriculum with the intention to understand what the consequences of this extended meaning of language produces in terms of teaching and learning practices. I have performed a tracing of the various epistemologies in language didactic preschool research and related this tracing analysis to empirical examples from preschool practices. The results of my analysis show that the practices are predominantly interpersonally framed, which corresponds to the emphasis in research. In a further analysis, where the empirical examples are read from other possible epistemologies, the practices can be perceived to be multi-epistemological in a fashion which corresponds to the curriculum conceptualization of language. This is discussed as opportunities for a didactic strengthening of presently neglected perspectives.

  • 62.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    The concept of language in the Swedish preschool curriculum: A theoretical and empirical examination of its productions2019Inngår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children's language development is a core task in Swedish preschool and central to how educators organize teaching and everyday activities. The curriculum's definition of language is described as extended, with language as both a prerequisite for learning and a learning effect, i.e. both internal processes and communication. This means that working methods and didactic strategies rely on many different epistemologies and thus different theoretical perspectives. Nevertheless, the research literature, as well as assessments of Swedish preschool services, show that educators' interpretation of the curriculum is primarily socioculturally oriented. This does not entirely converge with how language is conceptualized in the Swedish preschool curriculum. Against this background, the aim of this paper is to perform a theoretical and empirical investigation of the extended language concept in the curriculum with the intention to understand what the consequences of this extended meaning of language produce in terms of teaching and learning practices. I have traced various epistemologies in language didactic preschool research and related this tracing analysis to empirical examples from preschool practices. The results of my analysis show that the practices are predominantly interpersonally framed, which corresponds to the emphasis in research. In a further analysis, where empirical examples are read from other possible epistemologies, the practices can be perceived as being multi-epistemological in a fashion which corresponds to the curriculum's conceptualization of language. This is discussed as an opportunity for a didactic strengthening of presently neglected perspectives.

  • 63.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Transversality by text-messaging, co-creating skateboards and using a destabilising grammar in writing2018Inngår i: Murmurations, ISSN 2516-0052, Vol. 1, nr 2, s. 80-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Starting from Deleuze and Guattari‘s remark that concepts are unstable and moving assemblages of components, producing rather than representing, this article asks what the concept of transversal/-ity might be and do. The question originated from a doctoral course on Deleuzian research methodologies and transversal writing, and is basically the way I, as a confused first-year doctoral student, tried to grasp the concept. In this paper, I return to and reuse my notes from the course and a text message conversation with a colleague in which we experimented with the transversality concept in order to compose a meaningful account. By putting to work a grammatical investigation of the concept of transversality, I ask what it is, what it can be, and what it will do. Guided by a destabilising grammar, the possible practices of transversality are unfolded from the co-constitution of my notes and various texts, events, and phenomena. Finally, I reflect upon the usefulness of this exercise, in relation to the aim of composing a meaningful account and the obligation to justify scientific knowledge pro duction. These practices of destabilising by grammar, connecting texts and experiences, and reflecting on meaning-making are both the methodology of the paper and, at the same time, the result. Hence, research processes can sometimes be vague and uncertain, but still worth a try.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Aronsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping a Collaborative Cartography of the Encounters between the Neurosciences and Early Childhood Education Practices2018Inngår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 39, nr 2, s. 242-257Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper takes its starting point in a shared problem of concern, formulated in terms of what might be produced – or not – as effects of encounters between neuroscientific research and preschool practices. The aim is to show what emerged in collaborative encounters, in what is theorized and practised as Deleuzo–Guattarian-inspired cartography mapping exercises. During regularly scheduled staff ‘reflection meetings’, an invited doctoral student enacted, participated, and documented these encounters with preschool staff at three preschools in the same area outside Stockholm, Sweden. Two major lines of articulation, converging around a core problem, were collaboratively constructed and put on this ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

  • 65.
    Aspán, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barndomsforskning: Om barnsyn, forskningsfrågor och etiska ställningstaganden2015Inngår i: Den problematiska etiken - om barnsyn i forskning och praktik / [ed] Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström, Annika Wallin, Göteborg: Daidalos, 2015, s. 9-29Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Balldin, Jutta
    FörUndran: Barns rätt och estetiska uttryck 
i utbildning2017Inngår i: Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning / [ed] Margareta Aspán, Jutta Balldin, Charlotte Engel, Anna Röing Hellberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 17-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Balldin, JuttaEngel, CharlotteRöing Hellberg, Anna
    Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur kan skolans demokratiska idéer och dess värdegrund förverkligas och bli en självklar del av förskolan och skolan, samt av barns och elevers lärande och utveckling? Att ha bestämda mål för undervisningen – mål som kan uppnås och där uppnåendegraden kan mätas – är en given del av skolans utbildning. Men utbildning kan även omfatta andra dimensioner, där kreativiteten inte alltid söker givna eller ens befintliga svar, utbildning som rymmer undran och till och med förundran över världen.

    I den här boken medverkar ett antal forskare och lärare som har ett engagemang i barns rättigheter och estetik. Texterna i boken är av olika slag: några är längre och teoretiskt förankrade, andra är korta beskrivningar av eller reflektioner över pågående arbete i skolan.

    Det som förenar bokens olika kapitel är vissheten om att estetiken har stor betydelse för både kunskaps- och identitetsutveckling samt för ett förverkligande av mänskliga rättigheter, solidaritet och gemenskap. De medverkande författarna delar alla en övertygelse om att estetik och estetiska uttryck kan vara vägen till självinsikt hos både lärare och elever, och öppna diskussioner om rättigheter och gemensamma värden.

  • 68.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elvstrand, Helen
    Delaktighet i skola2014Inngår i: Värdepedagogik: etik och demokrati i förskola och skola / [ed] Eva Johansson och Robert Thornberg,, Stockholm: Liber, 2014, s. 130-151Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elvstrand, Helene
    Delaktighet och inflytande i skola och undervisning: Modul: Delaktighet och inflytande i undervisningen. Del 2: Elevernas syn på delaktighet och inflytande 2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här artikeln kommer, genom att redogöra för forskning och studier, att belysa olika innebörder av begreppen inflytande och delaktighet samt diskutera elevers möjligheter och vilja att utöva inflytande i skolan och över sitt lärande. Den kommer också att behandla inflytande och delaktighet som en del i skolans demokratiska uppdrag och hur detta kan knytas till ett öppet och undersökande undervisningsbegrepp.

  • 70.
    Aspán, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ståhle, Ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Students’ Perspectives on Challenges in Teacher Education2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 71.
    Azizi, Tara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ett barnperspektiv på svenska humanitära biståndsinsatser: Exemplet Irak och Islamiska staten (ISIS)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsatsstudie har som syfte att utifrån olika myndigheters och organisationers erfarenheter samt policy och positionspapper, undersöka hur barnperspektivet kommer till uttryck i de svenska humanitära biståndsinsatserna till den humanitära krissituationen i Irak. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet, barnperspektiv i det humanitära biståndsarbetet, är grundad teori. Datainsamlingen utgörs av sju kvalitativa intervjuer med myndigheter och organisationer och två textanalyser. Det humanitära biståndsarbetet är väldigt omfattande. Resultatet har utmynnat i en kärnkategori och tre underkategorier som tillsammans skapat samverkansmodellen. För att barnperspektivet ska komma till uttryck i det humanitära biståndsarbetet, är det viktigt att samverkansarbetet mellan de olika aktörerna, sker utifrån ett barnperspektiv. Det är viktigt att ett barnperspektiv kommer till uttryck i varje underkategori för att barnet och barnets behov ska realiseras i policy men också i verkligheten det vill säga i den humanitära krissituationen som utspelar sig i Irak. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Azizi, Tara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ett barnperspektiv på svenska humanitära biståndsinsatser: Exemplet Irak och Islamiska staten (ISIS)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsatsstudie har som syfte att utifrån olika myndigheters och organisationers erfarenheter samt policy och positionspapper, undersöka hur barnperspektivet kommer till uttryck i de svenska humanitära biståndsinsatserna till den humanitära krissituationen i Irak. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet, barnperspektiv i det humanitära biståndsarbetet, är grundad teori. Datainsamlingen utgörs av sju kvalitativa intervjuer med myndigheter och organisationer och två textanalyser. Det humanitära biståndsarbetet är väldigt omfattande. Resultatet har utmynnat i en kärnkategori och tre underkategorier som tillsammans skapat samverkansmodellen. För att barnperspektivet ska komma till uttryck i det humanitära biståndsarbetet, är det viktigt att samverkansarbetet mellan de olika aktörerna, sker utifrån ett barnperspektiv. Det är viktigt att ett barnperspektiv kommer till uttryck i varje underkategori för att barnet och barnets behov ska realiseras i policy men också i verkligheten det vill säga i den humanitära krissituationen som utspelar sig i Irak. 

    Download (pdf)
    Ett barnperspektiv på svenska humanitära biståndsinsatser - Exemplet Irak och Islamiska staten (ISIS)
  • 73.
    Babic, Magdalena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förutsättningar för Barnkonventionen i statliga myndigheter: Ett systemteoretiskt perspektiv2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser några svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Ambitionen är att fördjupa förståelsen av och få ökad insikt om betydelsefulla förutsättningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framställande av myndigheternas hierarkiska nivåer: ledarnivå, organisationsnivå och kontextnivå, skildras respektive nivås betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förståelse mellan de olika nivåerna, är av central betydelse beträffande realiserande av Barnkonventionen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Backe, Linnea
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lasso, Elias
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    IKT i fritidshemmet: Fritidspersonals arbete med digitala verktyg2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Allt blir en vara": Barn, kultur och konsumtion2009Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn som vara - omslagsbilder i svensk veckopress2009Inngår i: "Allt blir en vara": Barn, kultur och konsumtion / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2009, s. 79-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 78.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barns lek - makt och möjlighet2007Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn(s)kultur - Nytta eller nöje?: Om barn, estetik och pedagogik2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Banér, Anne
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Konsten att berätta för barn: Barnboken1996Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Banér, Anne
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför?2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Batool, Saera
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rockström, Jessica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Konflikthantering i Förskolan: Ett barn- och pedagogperspektiv på positionering i förhållande till kön2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger säger sig positionera barn och hur barn uttalar sig om sin egen positionering i konfliktsituationer (konflikt och lösning) och hur detta kan relateras till deras kön. Den metod vi valt att använda oss av är intervjuer med barn och pedagoger för att få förstahandsinformation om deras åsikter och erfarenheter kring konflikthantering, samt hur dessa konflikter beskrivs från ett barn- och ett pedagogperspektiv. Resultatet av barnintervjuerna visar att barn beskriver konflikter främst genom känslouttryck för att förstå situationen och finna en lösning på den. Pedagogintervjuerna visar att pedagoger har en uppfattning om att deras roll som konfliktlösare till stor del går ut på att lära barnen om känslor, respekt, empati och att ta ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Våra slutsatser av studien är att genusdiskurser är något som beskrivs som ständigt närvarande och kräver reflektion för att kunna omarbetas och belysas i det vardagliga arbetet. Som pedagog krävs därför en öppenhet och en tillåtande attityd för att barnen själva ska få hitta sina tillvägagångssätt i konfliktlösning.

    Fulltekst (pdf)
    Konflikthantering i förskolan
  • 83.
    Bayat, Humaira
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nunes Wernqvist, Daniela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Utomhusaktiviteter är alltid roligare”: En kvalitativ studie av fritidshemspersonalens syn på och beskrivningar av utomhusaktiviteter och elevens sociala färdigheter2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Behtoui, Alireza
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen. Södertörn University, Sweden.
    Hertzberg, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    León Rosales, René
    Neergaard, Anders
    Sweden: The Otherization of the Descendants of Immigrants2019Inngår i: The Palgrave Handbook of Race and Ethnic Inequalities in Education / [ed] Peter A. J. Stevens, A. Gary Dworkin, Palgrave Macmillan, 2019, 2, nr 0721474136, s. 999-1034Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter offers a systematic review of the literature on educational inequality and school attainments of immigrants’ offspring in Sweden. The review covers research conducted between 1990 and 2015 and critically examines how different research traditions explain this inequality. The chapter begins by mapping the key characteristics of the Swedish educational system together with Swedish immigration patterns. Thereafter, five major research traditions that explain educational inequality and ethnic background in Sweden are presented. These perspectives include (1) political arithmetic; (2) racism and discrimination; (3) language proficiency tradition; (4) school choice and school segregation; and (5) cultural and social capital and socio-historical contexts. The ‘political arithmetic’ tradition, which starts mainly from a positivistic approach and employs large-scale, quantitative research strategies, has focused on the individual and demographic characteristics of pupils. The main assumption of the other research clusters is that there are important contextual circumstances (beyond individual factors) which decisively affect the educational achievements of the descendants of immigrants. While often dominated by qualitative approaches, these types of research do sometimes include quantitatively designed studies. These research traditions take a more critical stance on government policies, which have produced an extremely segregated school system, and show the consequences of a concentration of children of families from vulnerable groups (economically disadvantaged and immigrant groups in marginalized neighborhoods) in schools with limited resources.

  • 85.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Peterson, Siv
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hur beskrivs lek i förskolans dokument?: Hur ser chefer och pedagoger på lek?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

    Fulltekst (pdf)
    Hur beskrivs lek i förskolans dokument?
  • 86.
    Beniamin, Nahrain
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Musik i förskolan: En kvalitativ studie om hur musik används som medel för barns språkliga och sociala utveckling2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den här studien syftade till att få förståelse för förskollärarnas användning av musik i olika förskolor samt hur pedagoger arbetar med musik som ett uttrycksmedel och som undervisningsinnehåll för barns språkliga och sociala utveckling.

    Studien är en kvalitativ undersökning och tar stöd av det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien har semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, fyra av dem har särskilt intresse för musik. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen omfattade även semistrukturerade intervjuer med fyra stycken femåriga barn. Jag undersökte hur förskollärares användande av musik kan stimulera barns lust att lära och utveckla sin språkliga och sociala kompetens.

    Studiens resultat visar att alla förskollärare arbetar med musik på olika sätt, både planerat och oplanerat. Förskollärarna lyfte fram vikten av användandet av musik som uttrycksmedel för att stödja barn språkligt och socialt. Resultatet presenterar även att förskollärarnas musikanvändning som undervisningsinnehåll kan påverka barns språkliga och sociala utveckling i förskolan. Ett annat entydigt resultat är också att barn tycker om musik i förskolan. De tycker om att vara med andra kompisar när de sjunger och dansar.

    Studien visar att alla pedagoger bör arbeta med musik i förskolan för att skapa lust för barns språkliga och sociala utveckling. Studien bidrar även till att användandet av musik med barnen som uttrycksmedel och undervisningsform stimulerar barnen både språkligt och socialt. Detta kräver inte att man sjunger rätt eller att man spelar instrument. Studiens bidrag angående de yngre barnen är att användningen av musik inte kräver ett talat språk då barnen kan sätta ord på sin kroppsrörelse och uttrycka sig genom sina rörelser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Beniamin, Nahrain
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Musik i förskolan: En kvalitativ studie om hur musik används som medel för barns språkliga och sociala utveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftade till att få förståelse för förskollärarnas användning av musik i olika förskolor samt hur pedagoger arbetar med musik som ett uttrycksmedel och som undervisningsinnehåll för barns språkliga och sociala utveckling. Studien är en kvalitativ undersökning och tar stöd av det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien har semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, fyra av dem har särskilt intresse för musik. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen omfattade även semistrukturerade intervjuer med fyra stycken femåriga barn. Jag undersökte hur förskollärares användande av musik kan stimulera barns lust att lära och utveckla sin språkliga och sociala kompetens. Studiens resultat visar att alla förskollärare arbetar med musik på olika sätt, både planerat och oplanerat. Förskollärarna lyfte fram vikten av användandet av musik som uttrycksmedel för att stödja barn språkligt och socialt. Resultatet presenterar även att förskollärarnas musikanvändning som undervisningsinnehåll kan påverka barns språkliga och sociala utveckling i förskolan. Ett annat entydigt resultat är också att barn tycker om musik i förskolan. De tycker om att vara med andra kompisar när de sjunger och dansar. Studien visar att alla pedagoger bör arbeta med musik i förskolan för att skapa lust för barns språkliga och sociala utveckling. Studien bidrar även till att användandet av musik med barnen som uttrycksmedel och undervisningsform stimulerar barnen både språkligt och socialt. Detta kräver inte att man sjunger rätt eller att man spelar instrument. Studiens bidrag angående de yngre barnen är att användningen av musik inte kräver ett talat språk då barnen kan sätta ord på sin kroppsrörelse och uttrycka sig genom sina rörelser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 88. Benjamin, Saija
    et al.
    Koirikivi, Pia
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lukiolaisnuorten käsityksiä oppilaitosten roolista väkivaltaisen radikalisoitumisen ennaltaehkäisyssä2020Inngår i: Kasvatus: Suomen kasvatustieteellinen aikakauskirja : the Finnish journal of education, ISSN 0022-927XArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 89. Benjamin, Saija
    et al.
    Niemi, Pia-Maria
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioniemi, Arto
    Lasten ja nuorten katsomusten tutkimisen eettisiä kysymyksiä2019Inngår i: Tutkimuseettisestä sääntelystä elettyyn kohtaamiseen: Lasten ja nuorten tutkimuksen etiikka II / [ed] Niina Rutanen, Kaisa Vehkalahti, Helsinki: Nuorisotutkimusseura , 2019, s. 135-152Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Berg, Moa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Milestad, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Men det är å leka vad vi vill, det är en sak som vi får bestämma helt själva": En diskursanalytisk intervjustudie om barns inflytande i förskolan.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur barn i femårsåldern uppfattar sitt inflytande och bestämmande i en förskolas verksamhet samt utreda vad som kan påverka barnens uppfattningar. Studien utgår från poststrukturellt teori och Foucaults syn på makt och en diskursanalys av intervjuer med barn genomförs. Resultatet visar på att en diskurs om barns inflytande på förskolan medför föreställningar om normalt samt onormalt inflytande där det normala inflytandet för barnen handlar om bestämmande över sina lekar, att de kan ta beslut om var de ska leka utifrån förbestämda rum samt att de får bestämma tillsammans med pedagoger vid måltidssituationer. Det onormala inflytandet handlar om bestämmande över regler och i viss mån även rutiner. Studien visar att kunskapsregimer påverkar vad barnen ser som möjligt att få inflytande över samt att governmentality påverkar barns inflytande i förskolan genom styrdokument och lagar. En slutsats är att barns perspektiv kan skilja sig från vuxnas perspektiv vilket leder till vikten av att båda perspektiven blir synliga i frågor som rör barnens liv samt för att barnen ska få ett reellt inflytande över förskolans verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Berggren, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cederlund, Caroline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Likabehandlingsplaner: En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Bergman, Maria Elena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Educación sexual y cine, una experiencia curricular en la escuela secundaria2013Inngår i: Revista Educ@rnos, ISSN 2007-1930, nr 9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to describe and underline important aspects of sex education in the Swedish school in an age where this northern European country has a state school, private and free of religious denominations, where the subject or the theme about sexual education has over 50 years of compulsory education. In a globalized world where the media comes to the end of the world, the film remains an important tool in teaching and content on the topic of sex education to individuals continue to alter, in a century where the science, knowledge and illiteracy in Europe is almost gone. But, equally, knowledge about sexuality in men as in women causes, puzzles and even creates a retrograde attitude no basis in science. The film that caused this controversy is titled "Sex on the map" and where in 30 minutes is the topic of sex education and coexistence. A material for use in biology classes. And we will see the practical use of the film in a school where most students are immigrants, courses in eighth.

  • 93.
    Bergman, Maria Elena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    eRubrica como herramienta didáctica para formación en el programa de docentes en Educación infantil. Un proyecto transnacional desde las perspectivas de las TIC entre España y Suecia2012Inngår i: II Congreso Internacional sobre Evaluación por competencias mediante rúbricas: Universidad de Málaga 24, 25, 26 octubre 2012 / [ed] Professor Dr. Manuel Cebrián de la Serna, 2012, s. 10-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [es]

    El proyecto consiste en probar y evaluar dentro del programa de estudiantes de infantiles la herramienta eRubric. eRubric es una herramienta técnica pero tambien un método para formación didáctica y evaluación formativa. Se enfoca el aprendizaje de los estudiantes y su proceso con la intención de crear ambientes de aprendizaje colaborativo para evaluar las competencias y crear conciencia en los estudiantes sobre su propio proceso de aprendizaje y la colaboración activa en los cursos para asegurar su calidad. Los metodos se entrelazaran con la herramienta de corroboración de plagios y los grupos de control estan inmersos en la plataforma Sakai que en la universidad de Estocolmo se le llama plataforma MONDO.  En una perspectiva transnacional se copera activamente con la universidad de Málaga a través del grupo Gtea.

    El proyecto se planificó en tres fases. Implementación, realización y evaluación. Su comienzo se inicia en el año académico 2012. Los resultados del proyecto son parciales, en el segundo semestre del 2012 se probará la herramienta en nuevos grupos. Los resultados muestran ventajas pedagogicas de la herramienta en lo que respecta la refleccion del profesor referentes a las competencias y evidencias y la participacion activa del alumno en sus tareas y feedback a sus compañeros pero tambien se vislumbran impedimentos que el docente debe enfrentar a la hora de implementar e innovar las actividades didácticas y la formas de trabajo en el marco de uno o varios cursos. El estudiante reflecciona sobre la importancia pedagogica del feedback para lograr los objetivos del curso, la cultura de la transparencia es decir, el atreverse a mostrar sus tareas, hacer publico sus textos para ser evaluados tanto por otros estudiantes como el profesor y el fomento del aprendizaje colectivo.

  • 94.
    Bergman, Maria Elena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Pantalleros: Una aproximacion a las pandillas y a las pantallas2010Inngår i: Educom, educación y comunicación, ISSN CA 608-2010, Vol. 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 95.
    Bergman, Maria Elena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fors, Uno
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Lärplattor och appar i förskolan har kommit för att stanna men för vadå?: En studie om appar med inriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Bergström, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Eidevald, Christian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hulth, Magdalena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förebygga och hantera sexuella övergrepp i och utanför förskolan: Utvärdering av förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet2019Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Bergström, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Eidevald, Christian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg-Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Child sexual abuse at preschools - a research review of a complex issue for preschool professionals2016Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 186, nr 9, s. 1520-1528Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this research review is to synthesize research published between 2000 and 2015 regarding child sexual abuse, preschool and preschool teachers. The review identifies themes relevant for the preschool teacher profession: child sexual abuse at preschools, suspicions and consequences for the preschool sector, preventing techniques and the preschool teacher as a safeguarder. Furthermore, important types of tensions in efforts to safeguard against child sexual abuse are identified: the importance of listening to children and avoiding false allegations, the preschool teacher as a safeguarder and a potential abuser, and the importance of preventing child sexual abuse and providing qualitative care of children. Implications for the profession, the education of preschool teachers and the need for more research are addressed.

  • 98.
    Bergström, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Petra, Roll Bennet
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    "Jag är inte diktator, jag är också mamma": om föräldrastöd och föräldraansvar kring barns fetma och övervikt2012Inngår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 4, s. 41-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Sverige liksom i många andra länder har barns övervikt och fetma ökat. Ett sätt att motverka denna problematik är stöd riktat till föräldrar. Föräldrar anses ha en central betydelse för barns matvanor och fysiska aktivitet och stöd och råd till föräldrar poängterar gränssättning, uppmuntran och att föräldern ska fungera som en förebild för barnet. Genom intervjuer med föräldrar till barn med övervikt/fetma visar denna artikel hur föräldrar hanterar råd och anvisningar i sitt dagliga liv. Det visar sig att föräldrarna står inför ett komplext dilemma som innebär att de beaktar såväl fysisk som psykisk hälsa samt den vardagliga förhandlingen mellan föräldrar och barn. Sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv utmanas idén om en rationell förälder som handlar i enlighet med kunskaper om vad som är en hälsosam livsstil. Föräldraskap innebär mycket mer än att kontrollera barnets vikt och sätta gränser.

  • 99.
    Bergström, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg-Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Eidevald, Christian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Swedish media discourses about child sexual abuse in preschools: the best interest of the child and continued trust in male teachers2018Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The framing of news promotes certain interpretations. The representation of a problem in public media thereby affects the idea of what to do about that problem. This article analyses discourses about child sexual abuse (CSA) in preschools, occurring in Swedish printed media 2014–2015, and interprets the effects that the discourses may have on the social practices. ‘The discourse of the best interest of the child and preschool as a good place’ and ‘the discourse of equality as an ideal’ dominate the material, although narratives describe CSA. Solutions to limiting CSA are discussed only rarely.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Bergström, Thomas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Styrningen kring kränkande behandling i skolan: En kritisk diskursanalys av åtta antimobbningsprogram2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter. Studiens resultat visar att de åtta vanligaste antimobbningsprogrammen i allt för stor utsträckning inte utgår från vad den senaste forskningen menar vara grundläggande delar i arbetet med att motverka kränkande behandling av barn i skolan, samt att programmen ofta har andra utgångspunkter än vad styrdokumenten anvisar. En diskursanalytisk upptäckt visar att programmen i stor utsträckning utgår från en slags fasta positioner där olika vuxna på förhand beskriver något som behöver justeras. Min slutsats är att endast ett av programmen lyckas förhålla sig tämligen ajour med vad aktuell forskning lyfter som centrala insatser och förhållningssätt medan insatser från ett antal av övriga program kan få motsatt effekt trots att avsikterna är goda. En annan slutsats berör problematiken med att vuxna som arbetar med barn och ungdomar riskerar att bli en slags normbärare, ifall de vuxna inte inbegrips i att aktivt delta i problematiseringsprocessen kring normer.

    Fulltekst (pdf)
    Styrning kring kränkande behandling i skolan
1234567 51 - 100 of 1073
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf