Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 392
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Brolund, Hanna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Navrén, Julia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Tjejernas missbruk – ett mörkertal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Av de som använder narkotika är över 40 procent tjejer, men de är bara en tiondel av alla som döms för narkotikabrott. Polisen är medveten om problemet, men har inte verktygen att lösa det. Vi har mött några av de som är en del av mörkertalet.

    På drogvaneundersökningar som genomförs andra året i gymnasiet är det 60 procent killar och 40 procent tjejer bland de som uppger att de någon gång testat narkotika. Bland personer dömda för narkotikabrott ser siffrorna helt annorlunda ut, bara 13 procent av de dömda är tjejer.

    Det behöver inte innebära att alla som uppgivit att de använder droger blir fullt utvecklade missbrukare, men enligt polisen finns det anledning att tro att det här är ett mörkertal, och de inte hittar lika många av de tjejer som missbrukar.

    – Tjejerna får inte den uppmärksamhet de förtjänar, vilket gör att de riskerar att gå mycket djupare i sitt missbruk än männen och bli fullt utvecklade missbrukare, säger Lennart Karlsson, polischef för Norrmalm i Stockholm.

    I en artikelserie i sex delar möter vi några av de kvinnor som är en del av mörkertalet. Vi har träffat tjejer med erfarenhet av missbruk och poliser som jobbar med narkotika för att ta reda på frågan –  vilka är de narkotikamissbrukande tjejerna, varför upptäcks de inte och vad får det för konsekvenser?

    Del 1: Möt tjejerna: “Jag har alltid sluppit undan”

    Del 2: Brukarföreningen – en plats för vila och sprutor

    Del 3: Polisen: “Det är jobbigare att kolla tjejer”

    Del 4: Han har ansvar för “Plattan” – vill hitta fler tjejer

    Del 5: Forskaren: “Vi måste skaffa nya glasögon”

    Del 6: Sofie, 24, arbetar mer än heltid – med att få tag på heroin

  • 52.
    Broman, Hedda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Celebrity Endorsement: En kvalitativ analys av Viktväktarnas reklamfilmer.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte är att analysera vad det är för skillnader med att marknadsföra en produkt eller tjänst med eller utan Celebrity Endorsement. Jag har även analyserat hur varumärket framställs genom att använda Celebrity Endorsement metoden. För att förtydliga min analys har jag granskat två reklamfilmer av Viktväktarna. För denna uppsats har jag valt hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.  Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder sig Viktväktarna av Celebrity Endorsement? Hur framställs Viktväktarna som varumärke i reklamfilmerna? På vilket sätt skiljer sig de två reklamfilmerna? Finns det gemensamma faktorer mellan reklamfilmerna?

    Reklamfilmerna är från två olika kampanjer men båda har som syfte att skapa efterfrågan på Viktväktarnas tjänster. Den ena reklamfilmen presenterar Leila Lindholm och Shirley Clamp som nya ambassadörer för Viktväktarna. Den andra reklamfilmen föreställer en ung kvinna som berättar sin personliga erfarenhet med Viktväktarna. För att genomföra undersökningen har jag bland annat använt mig av teorier som aspirationsgrupp, identifikation, symbolisk interaktionism och psykologiska övertalningsprinciper. I relation till teorierna har det empiriska materialet analyserats med två kvalitativa metoder: narrativ filmanalys och kritisk diskursanalys. För att kunna se potentiella skillnader har jag applicerat narrativ filmanalys och kritisk diskursanalys på båda reklamfilmerna och jämfört resultatet. Resultatet av studien visar att användandet av Celebrity Endorsement har påverkat Viktväktarnas sätt att presentera deras varumärke och tjänst. I reklamfilmen som använder Celebrity Endorsement har utseende en central roll och varumärket framställs som ytligt. Reklamfilmen utan Celebrity Endorsement fokuserar mer på produktinformation och framställs som ett hjälpsamt, behagligt och effektivt varumärke.

  • 53. Bruns, Axel
    et al.
    Enli, GunnSkogerbo, EliLarsson, Anders OlofChristensen, ChristianStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    The Routledge Companion to Social Media and Politics2016Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social media are now widely used for political protests, campaigns, and communication in developed and developing nations, but available research has not yet paid sufficient attention to experiences beyond the US and UK. This collection tackles this imbalance head-on, compiling cutting-edge research across six continents to provide a comprehensive, global, up-to-date review of recent political uses of social media.

    Drawing together empirical analyses of the use of social media by political movements and in national and regional elections and referenda, The Routledge Companion to Social Media and Politics presents studies ranging from Anonymous and the Arab Spring to the Greek Aganaktismenoi, and from South Korean presidential elections to the Scottish independence referendum. The book is framed by a selection of keystone theoretical contributions, evaluating and updating existing frameworks for the social media age.

  • 54.
    bylund viksten, Isa
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Borg, Isabelle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    "Kaffet med stor smak. Och ännu större eftersmak”: En studie om hur Arvid Nordquist använder kommunikation i syfte att stärka sitt varumärke2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kaffeproduktion har länge varit något med uttalad negativ påverkan, både socialt och miljömässigt, i de länder där det sker. Trots detta så menar Arvid Nordquist, en av de största aktörerna på den svenska kaffemarknaden, att deras arbete är hållbart och klimatkompenserat. Denna uppsats syfte är att jämföra kaffeproduktionens baksidor mot hur Arvid Nordquist använder extern kommunikation för att framställa sig som ansvarstagande i förhållande till dessa nackdelar. Inledningsvis kartläggs genom tidigare forskning vilka negativa aspekter som kaffeproduktionen orsakar för att sedan jämföras med hur och vad Arvid Nordquist uttalar och kommunicerar kring problematiken. De många miljösatsningar och projekt Arvid Nordquist, enligt sig själva, bidrar till anknyts och förstås i uppsatsen till begreppen Corporate Social Responsibility, Issues Management och hållbarhet. Genom en textanalys, främst en tematisk natur, av deras hemsida framkommer det hur Arvid Nordquist genom sin externa kommunikation kan uppnå både konkurrensfördelar, gott rykte och samtidigt föra en slags dold marknadsföring. Detta genom hur de identifierar och bemöter potentiella riskfrågor mot sin verksamhet, vilka olika projekt de väljer att belysa och hur de kommunicerar projektens positiva effekter.

  • 55.
    Börje, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Konsten att kommunicera konsten: En studie om Bonniers Konsthalls kommunikativa arbete med sociala medier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier har revolutionerat hur vi i vår vardag kommunicerar. Många kulturorganisationer har valt att ta sig ut och surfar nu den sociala medievågen. Trots en aktiv närvaro på de digitala kanalerna existerar en oro angående kulturorganisationers sociala medieanvändning. Det kan skapa missförstånd mellan kulturorganisationer och publik, då regelverken som omfattar de olika sociala mediekanalerna kan negligeras av organisationen. Detta kan påverka relationen mellan organisationen och besökaren. Denna uppsats analyserar hur Bonniers Konsthall arbetar med sociala medier och vilken roll som dessa digitala kanaler intar i det övergripande kommunikativa arbetet. Allra främst har uppsatsen analyserat sociala mediers inverkan på relationsskapande processer mellan konsthallen och dess publik. För att granska detta har en samtalsintervju genomförts tillsammans med konsthallens event- och marknadskoordinator. Detta erbjöd en inblick i organisationens sociala medietänk. Undersökningen har analyserat det empiriska material som intervjun framtagit utifrån den tidigare forskning och de teorier beträffande sociala medier, relationsskapande processer, dialog, marknadsföring samt strategisk kommunikation vilket uppsatsen grundas på. Genom denna analys erbjöds en fördjupad förståelse kring Bonniers Konsthalls kommunikativa arbete med sociala medier samt ett resultat beträffande de relationsskapande processer som dessa digitala medier erbjuder. Det kommunikativa arbetet med sociala medier används inom Bonniers Konsthall främst för att, genom ett kortsiktigt perspektiv, marknadsföra konsthallens organisatoriska verksamhet. Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv har de en positiv effekt på de relationer som skapats med publiken genom en möjlighet till personlig kontakt, kunskapsutbyte och dialog.

  • 56.
    Cederquist, Linnea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    "Vad är källkritik?": En kvantitativ studie om gymnasieelevers kunskap och förståelse för källkritiska metoder på Facebook2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar studera gymnasielevers kunskap och förståelse för källkritiska metoder på Facebook. Studien genomförs i avseende att påvisa eventuella brister i gymnasieelevers kunskap om källkritik och sättet att använda det på sociala medier. De teorier som används genomgående och som uppsatsen grundar sig i är; källkritiska principer, the imperative of sharing, instrumentell och ritualiserad medieanvändning, selektiv medieanvändning samt filterbubblan och confirmation bias. I undersökningen har en kvantitativ forskningsmetod i form av webbenkäter valts, där urvalet består av 110 respondenter. Datainsamlingen har lagt in i statistikprogrammet SPSS och analyserats. I SPSS har urvalet filtrerats för resultatredovisningen så att endast svaren från de som svarat att de studerar vid gymnasiet redovisas. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av respondenter har goda kunskaper om källkritik och många ser sig även som källkritiska. Dock har en övervägande del respondenter svarat att de inte använder källkritiska metoder på Facebook. Detta testas genom en mängd olika frågor som exempelvis: brukar du kontrollera en nyhet som spridits på Facebook genom att jämföra med något annat nyhetsmedium? Påverkar avsändaren hur källkritisk du är till en nyhet? Resultatet visar att det finns brister i respondenternas förmåga att tillämpa källkritiska metoder på Facebook. I studien har även variabler som utbildning undersökts, där majoriteten anser att de fått tillräckligt med utbildning i skolan för att vara källkritiska på sociala medier. Dock har många av dessa respondenter samtidigt svarat att de tror att mer utbildning skulle få dem att agera mer källkritiskt. I slutsatsdelen diskuteras skolans ansvar att se till att eleverna kan utföra källkritiska metoder i praktiken. Det ligger i skolans ansvar att eleverna inte endast muntligen kan namnge väsentliga delar av källkritiska principer, utan att de även kan lära sig att använda det i vardagen.

     

  • 57.
    Chiroiu, Luiza-Silvia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Protesting Sport: A Comparative Study of Media Representations of the London Olympics, Sochi Olympics and Brazil World Cup in AJE, BBCW and RT2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Global sport competitions such as the Olympics and the World Cup were founded following universal principles of unity and peace and aiming to be celebrations of sportsmanship. Nowadays, however, they go beyond sport, being constructed as global media events in which both politics and media play an essential role. Caught in this triangle, the Olympics and the World Cup have re-emerged in the past years as sites of protests, after decades of relative calmness in this sense. This represents the point of entry into the analysis of global broadcasters, giving the chance to examine the way in which Al Jazeera English, BBC World News and Russia Today represent the protests they put in relation to sport competitions happening in different parts of the world. The chosen case studies are the London Olympics 2012, Sochi Olympics 2014 and Brazil World Cup 2014. The comparative analysis allows the drawing of similarities and differences between both the case studies and the broadcasters overall. The findings show that protests are dealt with differently according to the sport event they are related to, since some of them are legitimized and others are not. A major distinction, therefore, results in the manner in which the broadcasters use the protests in order to depict a certain version of the world. Global broadcasters offer, thus, multiple perspectives on the world as they carry what appears to be a heavy cultural baggage of the societies of origin.

  • 58.
    Christensen, Christian
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    All politics is local: anonymous and the Steubenville/Maryville rape cases2016Ingår i: The Routledge companion to social media and politics / [ed] Axel Bruns, Gunn Enli, Eli Skogerbo, Anders Larsson, Christian Christensen, Routledge, 2016, s. 153-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Christensen, Christian
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    WikiLeaks and "Indirect" Media Reform2016Ingår i: Strategies for Media Reform: International Perspectives / [ed] Des Freedman, Jonathan Obar, Cheryl Martens, Robert W. McChesney, Fordham University Press, 2016, s. 58-71Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 60.
    Christensen, Christian
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    WikiLeaks and the Afterlife of Collateral Murder2014Ingår i: International Journal of Communication, ISSN 1932-8036, E-ISSN 1932-8036, Vol. 8, s. 2593-2602Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this essay, the author considers not only what is shown in the WikiLeaks Collateral Murder video but reflects upon what the act of uploading this video symbolized and continues to symbolize and how the multifaceted symbolic value of the video has led to its steady inscription and reinscription into the public consciousness during a wide variety of popular and political debates. Apart from the disturbing content of the film, showing a potentially criminal act, the author argues that the uploading of the film was itself an act of dissent and, thus, a challenge to U.S. power. This combination of content and context makes the WikiLeaks Collateral Murder video an interesting case study that touches upon several key areas within academic study.

  • 61.
    Christensen, Christian
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Jónsdóttir, Birgitta
    WikiLeaks, Transparency, and Privacy: A Discussion with Birgitta Jónsdóttir2014Ingår i: International Journal of Communication, ISSN 1932-8036, E-ISSN 1932-8036, Vol. 8, s. 2558-2566Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Birgitta Jónsdóttir is currently a member of the Icelandic Parliament, where she represents the Pirate Party. Jónsdóttir was an early WikiLeaks volunteer and was one of the key members of the team in Iceland that put together the famous Collateral Murder video. In this wide-ranging discussion with Christian Christensen, Jónsdóttir talks about her work with WikiLeaks, politics, and her ideas about technology, transparency, and privacy. She also discusses how she has been placed under surveillance because of her work with WikiLeaks and other organizations.

  • 62.
    Christensen, Miyase
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK. KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Postnormative cosmopolitanism: Voice, space and politics2017Ingår i: International Communication Gazette, ISSN 1748-0485, E-ISSN 1748-0493, Vol. 79, nr 6-7, s. 555-563Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 63.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK. KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Jansson, André
    Complicit surveillance, interveillance, and the question of cosmopolitanism: Toward a phenomenological understanding of mediatization2015Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 17, nr 9, s. 1473-1491Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The institutional and meta-processual dimensions of surveillance have been scrutinized extensively in literature. In these accounts, the subjective, individual level has often been invoked in relation to subject-object, surveillor-surveilled dualities and in terms of the kinds of subjectivity modern and late-modern institutions engender. The experiential, ontological realm of the mediatized everyday vis-a-vis surveillance remains less explored, particularly from the phenomenological perspective of the lifeworld. Academic discourses of surveillance mostly address rhetorically oriented macro-perspectives. The same diagnosis largely applies to the debates on the cosmopolitanization process. The literature of cosmopolitanism revolves around broad cultural and ethical transformations in terms of the relationship between Self and Other, individual and humanity, and the local and the universal. Our aim in this article is to conceptualize the dynamics that yield a cosmopolitan Self and an encapsulated Self under conditions of increasingly interactive and ubiquitous forms of mediation and surveillance.

  • 64.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK. Royal Institute of Technology (KTH), Sweden.
    Nilsson, Annika E.
    Arctic sea ice and the communication of climate change2017Ingår i: Popular Communication, ISSN 1540-5702, E-ISSN 1540-5710, Vol. 15, nr 4, s. 249-268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Media play a major role in framing key political issues such as climate change, and the melting of the Arctic snow and ice has become a bellwether of global climate change through the mediations of the region and its wildlife. While Arctic change has scientific significance for understanding global warming, it also plays a key role in the popular communication of global climate change and its impacts. This article addresses questions such as how the Arctic and its sea ice have become become powerful images of climate change, and what roles scientific activities, technologies, and networks play in relation to media and mediation. Drawing upon earlier research on the role of the media and framing in relation to climate change in general and upon Arctic climate change in particular, we explore how media framings are linked with various dynamics such as scientific practice and the institutional structure of the media system.

  • 65.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK. KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Nilsson, Annika E.
    Media, Communication, and the Environment in Precarious Times2018Ingår i: Journal of Communication, ISSN 0021-9916, E-ISSN 1460-2466, Vol. 68, nr 2, s. 267-277Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The seminal 1983 Ferments in the Field collection made limited reference to environmental issues and concerns. Considering communication media and technological artifacts as both nature and culture and, more specifically, through defining media as both infrastructural environments and content, we discuss how challenges brought about by environmental change can inform contemporary media and communication research and environmental communication. The materiality of e-waste, which has resonance for cultural, political, economic, and geographic analyses, is used as an illuminating case in point. We link the implications ensuing from the e-waste issue with the roles mediation and communication of environmental narratives play, and how they can be informed by such medianatures, as well as geopolitical considerations.

  • 66.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK. KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Thor, Tindra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    The reciprocal city: Performing solidarity—Mediating space through street art and graffiti2017Ingår i: International Communication Gazette, ISSN 1748-0485, E-ISSN 1748-0493, Vol. 79, nr 6-7, s. 584-612Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, based on two case studies conducted in Stockholm and London, we discuss how graffiti and street art provide forms of expressive cosmopolitanism in reclaiming voice and reciprocity in the city. Through in-depth interviews and observations, we explore how urban artists, using their practice, foster ever-transient and contesting senses of outsidered aesthetics and communicative culture that both seek to challenge the institutionalization and hegemonic indoctrination of today's media cities and, as such, become part of the ensemble that constitute its visual geography. While there are many parallels and inter-urban synchronicity, our results indicate that locally-specific elements are prominent in each city. Both studies indicate that the solidaritarian and spatially mediating character of graffiti and street art, and not just their contents, constitutes a resource in sustaining the possibility of coproducing worldly visions in and of the cities. They both observe struggles for openness and social critique taking place across time and space.

  • 67.
    Colliander, Johan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Från Anschluss till Sudetenlandet: Två svenska dagstidningars rapportering om Nazitysklands erövringar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ”neutral” och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut.

  • 68.
    Dahl, Amanda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Reflektionsrapport Kandidatprogram journalistik: Näthataren som aldrig åkte fast2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har skrivit en artikelserie om en bloggare som går under namnet Corruptio. Det är nu två år sedan bloggaren tycks ha avslutat sin verksamhet. Ännu finns tre av hans bloggar, där hundratals inlägg publicerats mellan år 2009 och 2016, fortfarande kvar.

    Bloggaren har kallats ”norra Europas största näthatare” och har gjort det till sin nisch att anklaga personer för brott som det inte finns några bevis för att de har begått.

    I inläggen kallas personerna som hängs ut ofta för mördare och pedofiler och de anklagas för att ha begått ett flertal brott. Ofta rör det sig om olika former av korruption som personerna ska ha gjort sig skyldiga till. Det kan till exempel vara att de hjälpt till att dölja grova brott som politiker, poliser eller kungligheter ska ha gjort sig skyldiga till.

  • 69.
    Dahl, Isak
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    “IDAG ÄR JAG TACKSAM ÖVER ATT VARA BLIND”: Ett journalistiskt examensarbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Johan Norrevid var mitt i livet och på toppen av sin karriär när han plötsligt förlorade synen. Han blev deprimerad, skilde sig och tappade kontakten med sina vänner. Men tretton år senare ser han synförlusten som en gåva.  

  • 70.
    Dahlgren, Ida
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Att konstruera naturen: En kvalitativ studie av Volvos Human Made Stories2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay aims to investigate how constructions of nature is conveyed through Volvos Human Made Stories, and what possible effects these constellations might have on a global discourse of environmental issues. Human Made Stories was first published in 2016 and is a series of short films, which according to Volvo seek to inspire it's viewers. By analyzing two of these stories I wish to exemplify how storytelling is used in sales and marketing today. Social constructionism constitutes the scientific basis throughout this essay which main characteristic is to view the world as built by social constructions. In this context, portrays of nature is seen as constructions of reality and nothing else. Previous studies by Fuentes, Helmfrid, Ganetz and Hansen shows how nature has been portrayed in different contexts such as marketing practices, television shows and through the ideological relationship between human and nature. Their work contributes to an understanding of how nature has been and still is portrayed through human eyes and how nature in contexts as these should be seen as constructions and not as a definition of reality. The methods used is a mixture of qualitative approaches where narrative analysis and semiotic tools constitutes a combinational toolkit for establishing how nature is narrated in the two stories. The main theory used is a typology, originally made by Christian Fuentes in his study How Green Marketing Works - Practices, Materealities and Images (2015).  In the study Fuentes localize how different types of nature is portrayed in a context of selling environmental-friendly outdoor products. In addition to Fuentes typology, the concepts of naming, consending symbols and re-framing is used to identify how companies such as Volvo uses different tools to communicate a green profile and a sustainable company. The study shows that the nature in Nemos garden and Maria and Josefin is portrayed in a vary of different ways, mainly represented as fragile and impressive, but also as problematic and as a threat. Nature is also portrayed through narrative roles such as the object, the sender but also the enemy. The constructions of nature is a result from narrative events, where humans constitutes the central role as subjects and where nature is understood as a human object. Keywords Constructions of nature, construction,  nature, story, Volvo, film, narrative analysis

  • 71.
    Dahlgren, Pierre
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Attar, Jules
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Robert Hanssen - spionen som bedrog: Ett liv av svek och lögner2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är historien om Robert Hanssen. Mannen som levde ett vanligt liv utåt sett. Istället levde han ett liv av lögner och bedrog både sin familj och sitt land. 

  • 72.
    dahlqvist, josefin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    rohlin, erica
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Ekologisk skuldbeläggning?: En kvantitativ och kvalitativ receptionsstudie om Coops film Ekoeffekten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Ekologisk skuldbeläggning?” är en receptionsstudie författad av Erica Rohlin och Josefin Dahlqvist vid Stockholms Universitet på institutionen för mediestudier vårterminen 2016. Uppsatsen ämnade undersöka hur ett urval av en yngre generation (18-30 år) i Stockholm förhåller sig till Coops film Ekoeffekten, som utformats för att få människor att köpa mer ekologisk mat. Kritik har riktats mot Coops film Ekoeffekten och det står som grund för att utföra en kritisk granskning i form av en receptionsstudie. Det teoretiska ramverket utgår ifrån propaganda, hälsokommunikation, kampanjer och CSR. Teorierna är sedermera sammankopplade med resultat från en kvantitativ surveyundersökning samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visade att ämnet skuldbeläggning var något som framgick i fokusgruppsintervjuerna, vilket tyder på att detta var en aspekt respondenterna uppfattade mer än andra. Deltagarna ansåg att Coop genom Ekoeffekten placerar skuld på familjen Palmberg och sedermera på konsumenter som inte handlar ekologisk mat. Vidare visade en korrelationstabell på ett samband som kan styrka att Coop gör närmande mot skrämselpropaganda, då en del deltagare blev oroliga för sin hälsa baserat på Coops studie, gjord av IVL, som saknar vetenskaplig signifikans. Respondenterna från surveyundersökningen samt fokusgruppsintervjun visade att de uppfattar Ekoeffekten som en kombinerad informations- och reklamkampanj. Fokusgruppsintervjun visade respondenternas provocerande attityd gentemot detta, vilket inte gick att avläsa från surveyundersökningen. Detta eftersom Ekoeffekten troligtvis inte är provocerande vid en första anblick, utan det är vid vidare diskussioner som åsikter och attityder kom till tals. 

  • 73.
    Dahlén, Marcus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Dominanta och undergivna män: En studie av mäns representation i Sex & the City2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper analyses in which way men are shown in the first season of the popular TV-series Sex and The City. The purpose is to find out which types of men that are being portrayed in the show and if there area any structural power positions within the relationships in the show.

    The paper has it’s base in theories about male stereotypes and power structures and use these theories to disect every male character of every episode.

    Analysing the collected data gave a result in which some male stereotypes from the real world are not represented at all in the show and some stereotypes are heavily over represented in the show. The men from all groups try to chase their dreams, have a successfull love life and career while trying to be accepted by the women in the show. Some men manage to break norms and still be accepted and some men don’t. 

  • 74.
    Danielson, Magnus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Paternalism, samhällsgranskning och filantropi - mediala modeller för engagemang i välfärdsfrågan2017Ingår i: Den kantstötta välfärden / [ed] Hans Swärd, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 305-329Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Danielson, Magnus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    "Shaming the Devil!": Performative Shame in Investigative Journalism2013Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 34, s. 61-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper considers the performativity of shaming in investigative TV-journalism. Itargues that the construction of shame is not only a constituent element in investigative TVjournalismbut also an important factor in pursuing some of its main objectives: establishingmorals, exercising social control, reinforcing journalistic identity and ideology, and competingfor attention in a diversified media theatre where drama, entertainment and emotionalthrills are the hard currency. An empirical study of the Swedish TV programme Uppdraggranskning, is used to inductively propose three categories of shaming and to give someexamples of the ways in which shaming is performed. The core of the paper is a theorydriven analysis in which the performativity of shaming in investigative TV-journalism isanalysed in the light of some converging media and societal trends.

  • 76.
    Degerfält, Julia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Ryska skurkar och Norska hjältar.: En semiotisk bildanalys av rapporteringen kring Ryska och Norska dopningskandaler under 2016.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att söka identifiera skillnader och likheter i representation av norska och ryska idrottare i svensk press, utifrån hur de olika nationaliteterna representeras i bild.

    Frågeställningar: Hur representeras Ryska och Norska idrottare i samband med dopningskandaler och vilken skillnad finns i representationen av dessa? Om och på vilka sätt skiljer sig representationen åt mellan Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?

    Metod: Semiotisk bildanalys

    Material: Fyra artiklar om norska idrottare och fyra artiklar om ryska idrottare publicerade under 2016. Alla artiklar handlar om ett större antal idrottare.

    Huvudresultat: Denna studie visar att hur norska samt ryska idrottare representerats i samband med dopingskandal skiljer sig åt på ett flertal punkter. De ryska idrottarna representeras utan engagemang och de Norska idrottarna med ett större fokus på affekt. Dessutom föreställer samtliga bilder på ryska idrottare kvinnor, medan de norska idrottarna ofta representeras genom andra personer. Resultatet indikerar också att Expressen samt Aftonbladet i större utsträckning använder sig av affekt i rubriksättning och genom att använda bildspel samt kollage. 

  • 77.
    Dia, Emilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    "Ebola har nu nått Europa": En kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen om ebola i svenska medier2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom kritiska diskursanalyser ämnar studien att undersöka nyhetsrapporteringen av ebola i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Delvis för att få förståelse för hur mediepanik skapas, men även hur relationen mellan nyhetsläsaren och den lidande konstrueras. Undersökningsperioden för studien är oktober 2014. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om nyhetsrapporteringar kring svininfluensan, SARS-smittan och salmonellabakterien. Dessa visar på att de intensiva perioderna i nyhetsrapporteringen ofta innefattar användningen av visuella och lingvistiska medel som bidrar till att skapa en mediepanik. De teoretiska ramarna som denna uppsats utgår ifrån är Simon Cottles teorier om hur medier konstruerar mediepaniker i rapporterandet om globala kriser, Roger Fowlers teorier om nyheternas språk vid rapporteringar om kriser och Lilie Chouliarakis teorier om lidandets spektakel. Resultatet visar således att nyhetsmedierna talar om ebolan som hot mot Europa och USA, om regional spridning, katastrofhjälp, geopolitik och sjukvård. De röster som främst får en talan i dessa artiklar är Världshälsoorganisationen, myndigheter, politiker och experter som uttalar sig om olika situationer. Patienter är de som inte får komma till tals även om de nämns i artiklarna. Resultatet av de ingående analyserna i denna studie visar att avståndet till nyhetshändelserna påverkar hur nyheter om ebola skildras i medierapporteringen. I artiklar som behandlade nyhetshändelser om ebola i Afrika, betonades det att ebolasmittan fanns på en avlägsen plats. Samtidigt upptäcktes det att innehållet såsom språket blev intensivare när medierapporteringen skildrade nyheter om ebola i Europa. Därmed skapades även en känsla av kris och risk.  

  • 78.
    Diana, Imamgaiazova
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    News framing in different language versions of state-sponsored international media: A case of Russian and English versions in RT and Radio Liberty2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The current paper examines the dissimilarities that have occurred in news framing by state-sponsored news outlets in their different language versions. The comparative framing analysis is conducted on the news coverage of the Russian intervention in Syria (2016) in RT and Radio Liberty in Russian and English languages. The certain discrepancies in framing of this event are found in both news outlets. The strongest distinction between Russian and English versions occurred in framing of responsibility and humanitarian crisis in Syria.

    The study attempts to explain the identified differences in a framework of public diplomacy and propaganda studies. The existing theories explain that political ideology and foreign policy orientation influences principles of state propaganda and state-sponsored international broadcasting. However, the current findings suggest that other influence factors may exist in the field – such as the local news discourse and the journalistic principles.

    This conclusion is preliminary, as there are not many studies with the comparable research design, which could support the current discussion. The studies of localized strategies of the international media (whether private networks or state-funded channels) can refine the current conclusions and bring a new perspective to global media studies.

  • 79.
    Digné, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Carries återkomst: Jämförande semiotisk analys av den kvinnliga huvudkaraktären i två versioner av skräckfilmen Carrie (1976 & 2013)2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur den kvinnliga huvudkaraktären Carrie White framställs i två versioner av skräckfilmen Carrie (1976 och 2013). Med bakgrund i att skräckgenren har kritiserats för sin framställning av kvinnliga karaktärer, har syftet varit att ur ett genusperspektiv jämföra hur Carrie skildras i den äldre respektive nyare filmversionen. Studien har genomförts med hjälp av semiotisk analys och den teoretiska ramen har utgjorts av olika varianter av feministisk psykoanalys. Analysen har framför allt fokuserat på tre aspekter av karaktärens framställning; Carries utseende, hennes relation till sin mamma och hur hon relaterar till sin övernaturliga förmåga. När det gäller karaktärens utseende har analysen visat att hennes kropp skildras som mer objektifierad och sexualiserad i den äldre versionen, vilket har kopplats till Mulveys teori kring den kontrollerande, manliga blicken. Vidare har analysen visat att Carrie framställs som mer aktiv och självsäker i den nya versionen, vilket yttrar sig dels i att hon är mer bestämd gentemot sin kontrollerande mamma och dels i att hon använder sin övernaturliga förmåga på ett kraftfullare sätt jämfört med den äldre versionen. Detta har relaterats till Smeliks teori kring att det i dagens visuella kultur är betydligt vanligare än tidigare att kvinnor får spela aktiva roller. Analysen har även visat att Carries styrka i båda filmerna är direkt kopplad till hennes kvinnlighet samtidigt som just denna kvinnliga kraft framställs som något hotfullt. Dessutom blir hon i båda versionerna vid flera tillfällen straffad och förnedrad på grund av sin kvinnlighet, vilket bland annat har kopplats till Mulveys teori kring hur kvinnan signalerar ett kastrationshot som därigenom kan avvärjas.

  • 80.
    Duric, Anja
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    In What Way Do ‘They’ Threaten ‘Us’?: A Rhetorical Analysis of the Sweden Democrats’ Discourse Around Immigration Between 2010 and 20142015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis explores discourse of the Sweden Democrats around the issue of immigration and provides an overview of changes that occurred in Sweden Democrats’ rhetoric and argumentation from National election in 2010 until the election in 2014. The study offers an analytical contribution to the field of media and communication and provides readers with the insight of right wing online activism.

    Qualitative in its core, and based on the theory of framing, the study analyzed video material uploaded by the Sweden Democrats on their official Youtube channel. Results are organized thematically in the way in which party framed the issue of immigration (threat to a national identity, the cause of criminal actions, unemployment and welfare abuse). The Sweden Democrats use their YouTube page as a tool for alternative political communication. The findings indicate a major shift in their rhetoric about the issue of immigration from sharp criticism of mass immigration on religious and cultural grounds toward criticism based on economical and financial grounds. On their journey towards more democratic norms, the Sweden Democrats sought to give an impression of new, changed party, distant from racial roots by employing ‘softened’ rhetoric and blowing a ‘dog whistle’.

  • 81.
    Edman, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Andersson, Julia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Personligt varumärke med Spotify: En kvantitativ studie om identitetsbyggande genom digital musikanvändning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har det framkommit ett genomgående mönster som visar att de personer som framhäver sin musiklyssning på Spotify gör det för att de vill att någon skall se att de har lyssnat på en specifik musik. Dessutom anser dessa personer att musik är jätteviktigt och döljer aktivt sina musiklistor och gör dem privata på Spotify. Däremot finns det personer som inte aktivt gör sina spellistor osynliga och dessa är sådana som inte anser att bilden av en person ändras om de ser att denne lyssnar på oväntad musik. Det framkom även att personer som aktivt döljer vad de lyssnar på gör det då de anser att musiken de ibland lyssnar på är pinsam. Dessa personer anser att musik säger mycket om en person, varför de aktivt döljer sina lyssningar på Spotify. De personer som även döljer sina spellistor gör det på grund av att de följs av andra Spotify-användare. Någonting som var relativt överraskande i denna studie var att Justin Bieber fortfarande ses som någonting pinsamt att lyssna på, vilket även bevittnas i inledningen till denna studie. Vi hade ändå trott att han hade blivit mer socialt accepterad.

    Dessutom kom vi fram till att de som nyttjar musikanvändningen i syfte att skapa ett personligt varumärke gör det då de anser att musik säger mycket om en person, vilka även ändrar bilden av en person när man får se vad den personen egentligen lyssnar på. Dessutom anser även de som har ändrat sin bild av en annan person på grund av musikval att det finns musik som är pinsam, vilket även är de personer som värderar musik allra högst. De skapar sig ett personligt varumärke genom att dölja och framhäva vad de lyssnar på på Spotify.

    Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att det finns en viss skillnad mellan olika typer av människor; de som värdesätter musik högre bryr sig mer om sitt personliga varumärke och sin digitala identitet utåt när det gäller musik, varför de manipulerar sin Spotify-användning mer än den grupp personer som inte värdesätter musik lika mycket. Med dessa resultat kan vi konstatera att de musikintresserade svenska Spotify-användarna (15-35) döljer och framhäver vad de lyssnar på och på så vis använder musikstreamingtjänsten för att lyfta fram sin image och därmed det personliga varumärket. 

  • 82.
    Ekgren, Niva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    “Odrägligt ängsliga identitetssökande pojkar”: En kvalitativ innehållsanalys av homosocialiteten i “Boys”2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    “Boys” är en webbaserad TV-serie som lades ut på SVT play hösten 2015. Serien följer två killar i 20-årsåldern och deras jakt på kärleken, deras relation till varandra och deras sökande efter en identitet. När serien introducerades fick den motta mycket medial kritik, som förlöjligade serien och deras framställning av maskulinitet.

    Syftet med denna studie har således varit att undersöka porträtteringen av homosocialitet och maskulinitet i “Boys”. I förlängningen har det även lett till att undersöka relationen mellan det maskulina och det feminina, för att titta på om och hur män kan gestalta femininitet, och vad konsekvenserna av detta i så fall blir.

    Studien är kvalitativt innehållsanalytisk. Metoden som använts har bestått av analysverktyg från Selby och Cowderys bok “How to study television”, med fokus på narrativanalys, men även med deras termer konstruktion och publik. De huvudsakliga teorier som använts har varit Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om maskulin hegemoni samt Birds teori om homosocialitet.

    Resultaten från studien har varit att framför allt huvudkaraktärerna i serien “Boys” till viss del avviker från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, och därmed frivilligt feminiseras. Eftersom att det feminina och allt som kopplats till det kvinnliga könet sorteras med lägre status än det maskulina är detta dels ovanligt, men också en förklaring till varför karaktärerna blev förlöjligade i media.

  • 83.
    Ekman, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare2015Ingår i: Ethnic and Racial Studies, ISSN 0141-9870, E-ISSN 1466-4356, Vol. 38, nr 11, s. 1986-2002Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Negative attitudes and explicit racism against Muslims are increasingly visible in public discourse throughout Europe. Right-wing populist parties have strengthened their positions by focusing on the ‘Islamic threat’ to the West. Concurrently, the Internet has facilitated a space where racist attitudes towards Muslims are easily disseminated into the public debate, fuelling animosity against European Muslims. This paper explores part of the online Islamophobic network and scrutinizes the discursive strategies deployed by three ‘prominent’ online actors. By combining social network analysis and critical discourse analysis, the study shows that Islamophobic web pages constitute a dynamic network with ties to different political and geographical milieus. They create a seemingly mainstream political position by framing racist standpoints as a defence of Western values and freedom of speech. The study also shows that Islamophobic discourse is strengthened by xenophobic currents within mass media, and by the legitimization of intellectuals and political actors.

  • 84.
    Ekman, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    The relevance of Marx's theory of primitive accumulation for media and communication research2016Ingår i: Marx in the Age of Digital Capitalism / [ed] Christian Fuchs, Vincent Mosco, Leiden: Brill Academic Publishers, 2016, s. 105-132Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 85.
    Ekman, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Widholm, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    The tweeting minister: The new(s) impact of Swedish foreign minister Carl Bildt’s use of Twitter2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A key trajectory in the relationship between news media institutions and political institutions is related to the changing practices of media production. The interconnections between journalists and politicians have been increasingly complex after the rise of political communication on and through social media platforms. Politicians use Twitter and Facebook as communicative platforms, both in relation to private users (citizens, audiences), and in order to influence and network with news media professionals (e.g. Larsson and Moe 2012). One of the most prolific and ‘successful’ users of social media among politicians is Swedish foreign minister Carl Bildt.  This paper analyses the impact of Bildt’s twitter use on Swedish news during 2013. The study is based on a content analysis of Sweden’s six highest-circulating newspapers during the first eleven month of the year, analysing the total amount of tweets originated from Bildt that made it into the print newspapers. The study scrutinises in what news contexts tweets are used as sources, what news topics the tweets are part of, to what extent tweets pertain to the professional or personal dimension of Bildt, if the tweets are framed in positive, negative or neutral terms and the schematic ‘position’ of the tweets in the news articles. The paper argues that professional Twitter practices among high-end users normalise Twitter as a platform for journalistic practices. ‘Prominent’ users such as Carl Bildt provide news producers with easily accessed comments in a time of decreasing resources for critical inquiry, fact checking and thorough news reporting. The paper also discusses if social media could be understood as an arena where political messages and identities become increasingly marketised in relation to news production (cf. Wodak 2011). 

  • 86.
    Ekvall, Petra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Stärkande eller stjälpande: En studie av kvinnlig representation i samtida reklam2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay examines how women and their body are represented in contemporary television commercials which target a female audience. Throughout the history of advertising, the female body has gone from being domestic to being an object for the male gaze. In today’s media landscape a shift can be seen from the traditional passive, objectified role to a portrayal of women as sexual subjects in control of their own body. This can be viewed as a new way of using women in commercial and avoiding feministic critic at the same time. One of the main aims with this study was to understand how feminist discourses is incorporated into today’s commercial and how the target group, young females, interpret this. The analyse is based on theories of gender, post feminism and interviews with a small group of young women. The result showed that the media nowadays picture women in a different way from what it used to be. But even though she is now fierce and strong, the female body still seems to be in focus. Based on the interviews, it seemed that there is an overall tiredness over the exposure of the female body, even if she is not the stereotype beauty ideal. The respondents preferred to see a woman natural included in the society and doing something rather than being something, in this case a body. Contemporary advertising challenges more and more gender roles, and what a woman is supposed to be like. But even if the traditional feminine way of being is questioned, the exposure of the female body still exists and remain as a question of what is empowering or not for women.

  • 87.
    Elowsson, Erik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Hur objektiv är den svenska storstadspressen?: -      En granskning av 2014 års valrörelse2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet. 

  • 88.
    Emma, Mickelsson
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015.: En textanalys av Facebookinlägg och pressmeddelanden.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar:

    • Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ?

    • Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation?

    • Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden?

      Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information. 

  • 89.
    Engberg, Johanna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Löfgren, Therése
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Uses, Gratifications and Understandings: En studie av hur privata användare och modeföretag förhåller sig till varandra på Instagram2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet och sociala medier har radikalt förändrat förutsättningarna för hur människor konsumerar medier och kommunicerar med såväl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framväxt väcker frågor om hur och varför människor använder dessa. När företag inte längre kan skilja sig ur mängden med traditionell envägskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmärksamhet satsar allt fler på att bygga goda, långsiktiga relationer. Sociala medier är i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utsträckning.

     

    Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsställelser användare erhåller från Instagram samt vilka förståelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a. uses and gratifications och teorier om identitet och symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Det empiriska materialet har genererats från tre enskilda intervjuer med företag samt fyra fokusgruppsintervjuer om totalt 13 respondenter med de ingående företagens tilltänkta (men inte nödvändigtvis faktiska) målgrupp på Instagram.

     

    Resultatet pekar ut fyra centrala dimensioner av tillfredsställelser respondenterna erhåller från Instagram: Eskapism/avkoppling, sociala relationer, personlig identitet och information. Företagen uppvisar överlag goda kunskaper och förståelser för dessa funktioner och använder sig också av detta i arbetet med Instagram. Dock tenderar företagen att överdriva betydelsen av den sistnämnda funktionen, vilket gör att de riskerar gå miste om att fånga upp delar av sin målgrupp.

     

    Respondenternas allmänna uppfattning av företags kommunikation på Instagram präglas av ett asymmetriskt synsätt. Trots detta förhåller de sig alltjämt positiva till modeföretags närvaro på Instagram, tack vare de gränssnittsfunktioner som möjliggör för respondenterna att själva välja varifrån de får information.

  • 90.
    Enghel, Florencia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    El problema del éxito en la comunicación para el cambio social2017Ingår i: Commons. Revista de Comunicación y Ciudadanía Digital, ISSN 2255-3401, Vol. 6, nr 1, s. 11-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Este ensayo breve propone elementos para una discusión crítica del problema del éxito en la investigación de la comunicación para el cambiosocial, y sugiere alternativas superadoras de las demandas impuestas por organismos gubernamentales y agencias de financiación a nivel nacional e internacional.

  • 91.
    Enghel, Florencia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Understanding the Donor-Driven Practice of Development Communication: From Media Engagement to a Politics of Mediation2016Ingår i: Global Media Journal: Canadian Edition, ISSN 1918-5901, Vol. 9, nr 1, s. 5-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is a paradox of communication and media studies that while media are widely seen as key institutions in the project of time, space and life management (Silverstone, 2005), not enough attention is given to the ways in which mediation is socially produced and becomes politically effective. Although rarely taken into account as an analytical variable in studies of international development communication, mediation is implicit in donor-driven practice. In the act of framing a problem and favouring a solution, and of communicating about a problem and solution in particular ways, donors seek to mediate their complex relationships with recipient countries and with citizens at both ends of the donor-recipient equation. But which forms of media engagement do they propose to these ends? How is mediated communication aimed at doing good for the citizens of recipient countries? How is it used to communicate do-gooding to the citizens of donor countries? Which media technologies are foregrounded and which media-driven practices are favoured to promote one and the other? Which perceptions of media engagement influence donors' strategic choices, and how are citizens understood in those choices? Based on a qualitative study of a large-scale mediated communication intervention mandated by the British Foreign Commonwealth Office and the Dutch Ministry of Foreign Affairs to promote reconciliation and democratize media systems in the successor states to the former Yugoslavia in 2005 (Enghel, 2014), this paper examines forms of media engagement at work in donor-driven international development communication and considers their uses as components of a politics of mediation.

  • 92.
    Eriksson, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Women are for friendships, men are for fucking: En studie av homosocialitet och kvinnlig vänskap i Sex and the city2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras den kvinnliga vänskapen i tv-serien Sex and the city utifrån homosocialitetsteorier och framställningen av den kvinnliga vänskapen. Tidigare studier om serien har gjorts men där fann jag en lucka då kvinnornas vänskap inte studerats på ett liknande sätt tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga vänskapen gestaltas mellan kvinnorna i serien. För att studera detta Lipman-Blumens homosocialitetsteori använts som definierar homosocialitet som att uppskatta, söka sig till eller föredra umgänge med människor av samma kön. Gothlins teori om vänskap och hur denna porträttreras har använts i studien för att kunna identifiera kvinnors vänskap. Heterosociaiitetsteori tas också upp för att visa på motsatsen till homosocialitetsteorin. Undersökningen av studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ del där relevanta inslag klockats för att se hur lång tid ett visst innehåll fått i serien. Samt en kvalitativ analys av innehållet i serien där typiska scener valts ut och analyserats för att förstå innehållet och för att kunna analysera kvinnornas vänskap till varandra. Den genomförda analysen behandlar deras vänskap och visar på att kvinnornas homosociala band och deras vänskap till varandra är betydligt starkare än vad tidigare forskning och teorier benämt. Denna studie visar på att vänskapen i serien tagits till en ny nivå där vännerna inte vara är vänner utan själsfränder och kärlekar utan sexuell dragningskraft till varandra. Där vänskapen är vad som värderas högst och att kvinnorna inte är i behov av en man. 

  • 93.
    Esk-Engström, Michelle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Reality-tv: Publikens känsloupplevelser av två skilda programtyper2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning inom reality-tv fokuserar ofta på genren som helhet, vilket kan vara en väldigt grov indelning då det finns många olika typer av program. Jag vill titta på vad dessa undergenrer ger för olika typer av engagemang för publiken, det jag vill undersöka är just motiven till varför man tittar på reality-tv och om upplevelserna skiljer sig åt. Jag kommer att genomföra åtta enskilda intervjuer med två olika reality-publiker, en publik som följer dokumentära såpoperor inom reality-tv, exempelvis program som Keeping up with the Kardashians och en publik som följer transformationsprogram inom reality-tv, exempelvis program som Biggest Loser och Lyxfällan. I teoriavsnittet kommer jag ta upp användningsmodellen för att sedan gå in djupare på de olika identifikationsprocesserna samt begreppet parasocialitet för att få en förståelse för respondenternas känsloupplevelser.

    I resultatdelen kom jag fram till att den dokumentära såpopera publiken ofta kände en slags admirativ identifikation till karaktärerna eller en parasocial relation medan transformationspubliken mer gick igenom en slags distansering till karaktärerna. Känslorna och motiven blev därigenom olika – transformation publiken kände inte samma starka band och känslomässiga engagemang till karaktärerna som dokumentära såpoperor publiken gjorde. Transformationspubliken kände mer negativa känslor som irritation, ilska och frustration medan dokumentära såpoperor publiken mer kunde känna empati och pratade om karaktärerna positivt. Grundmotivet för dem både publikerna var underhållning men det var olika egenskaper och känslor för programmen som gjorde att respondenterna kände sig underhållna. 

  • 94.
    Evans, Julian
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Holmertz, Adam
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Mordförsöket i Strömsund2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För en handfull år sedan, i februari 2012, blev en imam och politisk flykting skjuten i Strömsund av en uzbekisk torped. Gärningsmannen dömdes till livstid i mars 2016 och de senare åren har inneburit betydande ökning av flyktingar till Sverige, många med politiska anledningar att fly, och sina egna orsaker att vara oroliga för att bli utsatta för attentat. Detta gjorde idag till den bästa tiden att berätta denna historia, och vi satte oss på att läsa in oss på artiklarna och beställa de dokument som vi skulle kunna behöva. Domar, förundersökningar, rapporter om situationen i Uzbekistan, och internetforum, för att även få en bild av vad de "riktigt kritiska" tyckte om saken. Snart visade det sig att den komiska bild vi haft inte stämde, av torpeden som står på ett tomt torg mitt emot sågverket och stoppar en förbiåkande sparkförare för att fråga om det går några fler bussar mot Östersund den dagen. Som tur var visade sig den riktiga historien vara ännu mer spektakulär.  I denna rapport reflekterar vi över arbetet. De källor vi valde, de källor vi valde bort, hur vi resonerade kring valet av radiodokumentär som genre för berättandet, hur vi arbetade med källkritik och, sist men inte minst, redovisar vi hur vi arbetade med dramaturgi och stilistik. Vi redovisar hur vi använt oss av olika källor och hur vi redovisar även våra resonemang om hur vi ska framställa de personer som medverkar i dokumentären..  Efteråt följer en arbetsdagbok, där processen redovisas dag-för-dag, samt en line-by-line enligt Nils Hansons modell, där varje sakpåstående styrks med källhänvisningar, reportaget helhetsbild bedöms, och extra hänsyn tas till om eventuella kritiserade parter har fått chans att besvara kritiken.   

  • 95.
    Ezra, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Tedengren, Elin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Fallet "Julia Caesar": En fallstudie i hur spänningen mellan etablerade medier och alternativa medier tar sig uttryck2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet tillhandahåller möjligheter för personer att publicera material och uttrycka känslor och åsikter utan att detta nödvändigtvis får konsekvenser i dessas straffrättsliga eller personliga liv, vilket lett till att de traditionella massmedierna inte längre har ensamrätt på opinionsbildning. Expressen publicerade under hösten år 2015 två artiklar i vilka den politiska skribenten som går under pseudonymen “Julia Caesar” namngavs. Genom att med en kritisk diskursanalys tillsammans med en retorisk analys studera de två Expressentexterna samt två texter skrivna av “Julia Caesar” i samband med Expressens publiceringar undersöks spänningen som uppstått mellan traditionella massmedier och alternativa medier som i takt med internets framväxt uppstått. Med hjälp av en fallstudie på “Julia Caesar” ville vi utreda relationen mellan alternativa medier och pressetik i en digital offentlighet och därigenom belysa större mediefenomen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorier som rör anonymitet i en internetkontext samt två perspektiv på pressens roll i samhället. Studiens resultat visar att spänningarna mellan de etablerade respektive de alternativa medierna kan härledas till diskrepansen mellan de diskurser som de båda perspektiven ger uttryck för. Studien har vidare gjort det möjligt att urskilja vissa processer vilka normaliserar och befäster olika ideologiska budskap. 

  • 96.
    Falk Renström, Johannes
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    DEN IDEALA COWBOYEN: En komparativ studie av maskuliniteten inom den amerikanska audiovisuella westerngenren på 1950-talet samt 2010-talet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den hegemoniska maskuliniteten är försatt i ett stadie av konstant förändring och omförhandling. Saker som i en viss tidsepok kommit att associeras med femininitet kan vid en annan tidpunkt komma att tillskrivas som ett maskulint attribut. Då mannens relation till sig själv  – och hans relation till sin omgivning – påverkas av den maskulina idealbild som förmedlas, i bland annat populärkulturellt material, blir det därför viktigt att undersöka hur denna hegemoniska maskulinitet yttrar sig i olika tidsepoker. Detta dels för att utröna varför den ser ut som den gör idag och hur den porträtterats historiskt, men även för att förutspå hur gestaltningen av maskulinitet kan komma att förändra sig i framtiden. Denna studie har utfört en komparation mellan westernfilmer som av diverse forskare och kritiker ses som typiska tidsenliga exempel på filmer inom westerngenren. Detta gjordes för att fastställa hur den historiska porträtteringen av den hegemoniska maskuliniteten skiljer sig från den i ett modernt populärkulturellt material inom samma genre. Detta gjordes genom att utföra en semiotisk bildanalys av protagonistens och antagonistens slut- samt introduktionsscen, därefter jämfördes de observationer som gjorts i analysen, varpå övergripande analyser gjordes, i vilken återkommande drag, behandlingen av minoriteter, kroppsattribut och miljöerna som dessa befann sig i och bebodde, diskuterades och sammanställdes. Kontentan av resultatet var att attribut som tidigare associerats med protagonister i materialet från 1950-talet numera utgjordes av antagonisterna i materialet från 2010-talet. Den tidigare maskuliniteten som gestaltades av storväxthet och breda axlar har förändrats, och den hegemoniska maskuliniteten har nu gett upphov till en man med mer komplexa motivationer, större känsloliv och hänsynsfullhet än den som skänktes av protagonisten i dom tidigare gestaltningarna. Genom att uppnå sina målsättningar kunde även protagonisterna i materialen från båda tidsperioderna dölja att dessa antagit attribut som tidigare varit kvinnligt kodade i den nya maskulina idealbilden, exempelvis fällandet av tårar.

  • 97.
    Farah, Naiima
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Är batteriet fullt laddad?: En kvalitativ studie om relationen mellan utmattningssyndrom och användningen av Facebook och Instagram.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduction: Digital development has caused major changes in how people communicate and interact with each other in the last decades, not least thanks to social media. Social media has become an important element explaining the development of new behaviors in humans by highlighting the active choice of living their lives online or offline.

    Aim: The study aims at analyzing the diagnosis of fatigue syndrome by means of qualitative interviews with Fear of Missing Out.

    Method:   The   study   uses    a   qualitative   research   method   with                 emphasis                 on interviews.

    Results: The result is structured three identified themes: Instagram and Facebook usage, The image of itself on Instagram and Facebook, as well as positive and negative feelings with Instagram and Facebook.

    Conclusion: The study concludes that the negative effects of social media use are largely linked to FoMO and the pursuit of self-realization. Fatigue syndrome and mental illness go hand in hand with the demand for constant digital presence and the dream of "succeeding".

     

  • 98.
    Fellman, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Boklördag: Produktion och reproduktion av vithets- och mansnormen i Dagens Nyheters litteraturjournalistik2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna framställning utgör en studie av kulturdelens lördagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i språkbruket i intervjuer med författare, dels bland representerade författare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på om och hur de maktförhållanden som råder inom kön och etnicitet i vårt samhälle synliggörs och förstärks i tidningens litteraturbevakning. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: Är kvinnor och rasifierade kvantitativt underrepresenterade bland de personer som porträtteras i tidningen? Upprätthålls och/eller förstärks den vita och manliga norm som råder i vårt samhälle idag i språkbruket och innehållet i tidningen? Synliggörs van Dijks teori kring den ”nya rasismen” i språkbruket och innehållet i tidningen, och i så fall hur?

    För att kunna genomföra denna studie och svara på dessa frågeställningar har jag använt mig av kritisk diskursanalys och kvantitativ översikt, och därmed applicerat en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod på min studie.

    Den teoretiska delen grundar sig på Teun A. van Dijks teori ”New Racism” från ”Ethnic minorities in the media” (2000) och Richard Dyers bok ”White: Essays on Race and Culture (1997) har använts som grund för studien av etnicitet och vitheten som norm i media. Rosalind Gills ”Gender and the media” samt Gunilla Jarlbros ”Medier, genus och makt” har givit underlag för att studera hur kön, genus och den manliga normen behandlas och framställs i media.

    Resultatet av den kvantitativa översikten visade att rasifierade är underrepresenterade bland författarna i DN:s kulturbilaga. Representationen av kvinnor och män var dock relativt jämställd. De kvalitativa analyserna visade att de flesta diskurser kring vithet, rasifiering, manligt och kvinnligt synliggjordes och upprätthölls i intervjuerna.

  • 99.
    Fors, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    Relationsmarknadsföring inom en kontext av menstabu: En tematisk analys av Libresses och Always kundkommunikation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle finns en social konstruktion att mens är någonting skamligt och något som bör döljas. Vid sidan av detta kan det genom en feministisk sociologi ses att kvinnokroppen uppfattas som något svagt och någonting som bör kontrolleras och formas efter den idealiserade bilden av kvinnan. Företag som distribuerar mensskydd kan ses stå inför en utmaning hur de skall föra sin kundkommunikation i ett relationsskapande syfte i ett samhälle där man inte bör prata högt om mens. En grundsten i relationsmarknadsföring är för företag att anpassa sin kundkommunikation efter sin kundgrupps situation och behov.

    Syftet med denna uppsats är att se på hur intimhygiensföretagen Libresse och Always format sin kundkommunikation mot en bakgrund av kvinnans situation sett ur en feministisk sociologi. Uppsatsen har en kvalitativ ansats där en tematisk analys har använts för att finna huvudteman på respektive företags svenska facebooksida och reklamfilm. Med semiotik och retorik som analysredskap har dessa teman analyserats och resultaten slutligen ställts mot varandra för att finna skillnader och diskutera vad dessa kan innebära. Genom detta har jag kommit fram till att Libresse anpassat sig efter mångfald och en ökad medvetenhet hos sina kunder om menstabu, medan Always format sin kommunikation inom synen av mens som någonting skamligt och kvinnokroppen som svag. 

  • 100.
    Forsberg, Johan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK.
    I skuggan av prispallen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skuggan av prispallen

    Elin Westerlund är 28 år gammal och Sveriges bästa kvinnliga häcklöpare. Hon drömmer om OS, men kämpar för att överleva vardagen. Utanför friidrotten le- ver hon som ensamstående småbarnsmamma och en historia avätstörningar och prestationsångest. Samtidigt har hon ett banksaldo som of- tast visar på noll. Vad är det som motiverar Elin och många andra elitidrottare i Sverige att satsa allt på sin idrott?

    Några månader innan inomhus-VM i Birmingham hamnade Elin Westerlund i en ekonomisk kris. Dagen innan julafton låste hon ut sig från sin lägenhet. I den fanns pass, nycklar och

    plånbok. Julafton skulle firas hemma i Karlskrona och i mellandagarna skulle hon åka på trä- ningsläger till Sydafrika. Det var bråttom. Hon fick tag på en låssmed som borrade upp hela låset och krävde 10 000 kr för att installera ett nytt. Utöver den kostnaden krävde studentbo- endet ytterligare 10 000 kr för att reparera skadan som låssmeden hade åstadkommit. En vecka innan inomhus-VM i Birmingham fick Elin beskedet att hon hade kvalat in. Då var hon tvungen att ta ledigt från jobbet vilket skulle betyda att hon skulle förlora 10 000 kr i lön.

    Under en kort period låg hon back nästan 30 000 kronor. VM var i fara, inte på grund av nå- gon skada, utan på grund av ett stort hål i plånboken.

    - Tänk så många elitidrottare som satsar men som aldrig kommer till ett VM. Jag kan ju inte tacka nej för att jag inte har råd att åka. Det är ju helt sinnessjukt, säger Elin.

    Då fick hon idén att starta en insamling via Facebook. Hon satte ett mål på 20 000 kr. Den summan överskred hon på några dagar. Till slut hade hon samlat in 30 000 kr och kunde tacka ja till inomhus-VM i Birmingham.

    - Jag är van att ligga på noll. Men det är när jag ligger på minus 30 000 kronor som det blir lite jobbigt, säger Elin.

    Väl på VM gick det inte vägen för Elin. Hon sprang in på tiden 8.36 och kom sist i sitt för- söksheat. Hon var utslagen. Ett snöpligt slut på en omtumlande vinter.

    !

    Elin värmer upp på den blåa tartanbanan inne i Sätrahallen inför ett tufft sprintpass. 200 me- ters intervaller står på dagens träningsprogram. Ett klassiskt mjölksyrepass. Stämningen är lekfull i Elins träningsgrupp. Här tränar några av Sveriges bästa friidrottare, bland andra Moa Hjelmer och Irene Ekelund. Elin är klädd i orangea tights med svarta strumpbyxor ovanpå, en mörkblå topp och ett vitt pannband på huvudet. I bakgrunden hör man radion spela samtidigt som regnet slår nätt mot de breda fönsterrutorna.

    -  Varför är jag så nervös? undrar Elin samtidigt som hon ler åt tränaren Rolle Bergman

    -  Jag vet inte, jag kan inte hjälpa dig med din prestationsångest, säger Rolle Bergman lite skämtsamt.

    Med både VM deltagande och SM guld på meritlistan kan man lätt tro att Elin lever ett proffsliv. I verkligheten kämpar hon med att överleva vardagen. Hon tränar 10–12 pass i vec- kan och jobbar som vaktmästare på Sollentunavallen för att få ihop ekonomin.

    -  Mamma, mamma? skriker Emilia.

    -  Ja, jag kommer! ropar Elin.

    Elin avbryter sin uppvärmning för att springa bort till sin dotter Emilia som ligger på höjd- hoppsmattan. Emilia är sex år och får ofta hänga med på Elins träningspass. Att både vara mamma och elitidrottare är en utmaning. Att pressa sig till det yttersta på träningen samtidigt som att ha koll på sitt barn kämpar Elin med dagligen.

    - Jag måste hålla på koll på henne under mina träningspass. Det blir lite splittrade tan- kar. När man helst vill lägga sig och dö måste man hålla sig på benen för hennes skull, säger Elin.

    När det är dags att springa intervaller flyttar sig träningsgruppen ned till 200 meters-starten. Elin plockar fram en iPad så att Emilia ska ha något att göra under tiden. Sedan vandrar hon bort till startlinjen där två av hennes träningskompisar förbereder sig. En utav dom är Isabelle Eurenius, svenska mästarinnan på 100 meter från 2014. Startkommandot går och 200 meter senare ligger Elin på helt däckad på höjdhoppsmattan av all mjölksyra, samtidigt som Emilia spelar spel på sin iPad.

    - Elin kan inte fokusera på idrotten till 100 procent. Det är för mycket störningsmoment, men så är det när man har barn. Jag har sett till att hon får ta med Emilia under de träningspass jag leder. Det kan underlätta hennes vardag lite grann, säger Rolle.

    Rolle vandrar runt med ett tidtagarur på innerplanen samtidigt som träningsgruppen springer intervaller i full fart. Mellan loppen går han till höjdhoppsmattan och skriver ned tiderna på ett svart anteckningsblock.

    - Elin måste upp på en högre nivå för att synas. Då kan hon lättare knyta till sig spon- sorer. Jag hoppas att motivationen finns där, säger Rolle.

    Elins föräldrar har varit väldigt uppmuntrande från första början till hennes elitidrottssatsning. Hon började med friidrott redan när hon var 8 år och märkte tidigt att hon var snabb. Idag är hon Sveriges bästa häcklöperska och har vunnit sex SM-guld på 60 meter och 100 meter häck.

    Vad är målet till sommaren?

    - EM är det stora målet. Det känns som att det är dags för mig att prestera på stora mästerskap. Jag har gjort tre mästerskap och det har varit pannkaka varenda ett, sä- ger Elin.

    På EM i Amsterdam 2016 kom Elin från en lång skadeperiod och hade inte tränat ordentligt. Hon slog i en häck, tappade balansen och ramlade ihop. Istället för att gå vidare till en semi- final blev hon viral i brittisk media med rubriken ”Elin Westerlund falls on her face during Eu- ropean Athletics Championships. Under inomhus-EM i Belgrad 2017 tjuvade Elin ut sig efter en grov arrangörsmiss. Bara i hennes lopp diskades fyra tjejer på grund av tekniskt strul av startfunktionärerna. På inomhus-VM i Birmingham 2017 blev Elin sjuk precis innan och hade ingen energi att prestera med. Hon kom sist i sitt försöksheat och var utslagen.

    Vad är det som motiverar dig att komma till träningen varje dag?

    - Jag gillar att leva det här livet med alla resor och tävlingar. Jag mår så himla bra av att träna. Jag drömmer om att någon gång kvala till ett OS, säger Elin.

    Idrotten har i flera stunder varit ett jobbigt inslag i Elins liv. I februari publicerade hon en bild på Instagram efter en misslyckad SM-start. I inlägget beskrev hon tävlingen som det största misslyckandet i karriären, hur hon bröt ihop på arenan och hur tårarna inte kunde sluta rinna. Hon trodde att hon hade missat sin enda chans att kvala till inomhus-VM i Birmingham och en möjlighet att förändra sin vardag. Hon beskrev känslan av att vara i limbo mellan idrottare och hobbyidrottare som en position hon hatade över allt annat. Hon kunde inte prestera någonting bra, varken i idrotten eller arbetet.

    -  De dagar jag är omotiverad är dagar som blir stressiga av att inte få ihop det med jobb och träning. Om jag har jobbat hela dagen är det kämpigt att träna på morgonen därpå. Det kan vara tufft. Jag har kommit till träningar och inte haft någon lust eller ork. Då åker jag hem istället, säger Elin.

    -  Det är lite tufft att vara mamma, samtidigt som man ska vara elitidrottare, fortsätter Elin samtidigt som hon tar upp Emilia i famnen som gråter av magont.

    När träningen är slut i Sätrahallen går Elin till sin bil som är parkerad strax utanför arenan. Hon leasar en blå Volkswagen som hon har fått lite rabatt för via sin bilhandlare. Elin spänner fast Emilia i baksätet och sätter sig sedan framför ratten. Bilresan till hennes bostad i Upp- lands Väsby tar cirka 40 minuter.

    Du slutade med friidrotten 2010. Varför gjorde du det?

    - Jag drogs med ätstörningar under en ganska lång period. Jag var ganska rejält sjuk. Jag hade bulimi och började väga för lite. Därefter blev jag anorektisk och då fick jag lov att sluta med friidrotten. Det gick inte att träna längre. Jag tränade inte längre för att tävla utan bara för att bli smal. Jag kände mig för muskulös och då ville jag sluta så att jag kunde bli ännu smalare, säger Elin.

    Hur mådde du då?

    - Skitdåligt faktiskt, säger Elin.

    Fanns det en situation där du verkligen nådde botten?

    - En gång när jag var i 20 års åldern firade jag midsommar hemma hos mormor och morfar. När alla skulle festa på kvällen kände jag att jag ville åka hem. Då åkte jag till SATS och sprang på löpbandet i flera timmar. Jag hade ätit en massa mat och åkte till gymmet för att dämpa ångesten. Då kände jag att det inte är så här jag vill hålla på, säger Elin.

    Något år efter att Elin slutat med friidrotten blev hon gravid med sin dotter Emilia. Under gra- viditeten drabbades hon av hyperemesis. Ett tillstånd som gjorde att Elin mådde konstant illa och hade svårt att äta.

    - Jag kräktes, kräktes och kräktes hela tiden när jag var gravid, säger Elin.

    -  Vad pratar ni om? undrar Emilia från baksätet.

    -  Vi pratar om när du var i min mage, att jag mådde lite illa då, säger Elin samtidigt som hon fnissar.

    Elin börjar accelerera med sin blåa Volkswagen på motorvägen.

    - Jag kunde knappt dricka vatten. Jag minns en gång när jag åkte tunnelbana till min förra lägenhet. Jag fick stanna och kräkas mellan varje station. Så det slutade med att jag blev inlagd. Det var lite tufft när man kom från bulimi, säger Elin.

    Ett år efter att Emilia föddes hade Elin tröttnat på att sitta hemma hela tiden. Hon hade köpt ett gymkort, men bara använt det två gånger. En dag bestämde hon sig för att åka ut till Bo- sön, en stor idrottsanläggning på Lidingö. Väl där stötte hon ihop med mångkamperskan och kompisen Nadja Casadei. Nadja peppade Elin att komma igång med träningen och erbjöd henne att följa med på några träningspass. Då började Elin tycka att det var roligt med friid- rotten igen och längtade tillbaka. Efter ett par mörka år gick det plötsligt väldigt lätt.

    2013 bestämde sig Elin för att börja med friidrotten igen och framgångarna kom i snabb takt. Efter ett års träning var hon bättre än någonsin och lyckades kvala in till sitt första EM. Var- dagen var fortfarande tuff och krocken mellan elitidrotten och det övriga livet blev allt större nu när hon var ensamstående mamma till sin dotter Emilia.

    - Ibland tänker jag tanken om det faktiskt är värt det? Jag har fan inte ens råd att köpa en ny tröja liksom. Jag försakar så mycket, framförallt om jag inte får resultat på ba- nan för den tiden som läggs ned. Då undrar man fasen är det verkligen värt det. Jag har ju inte ett öre över, snarare tvärtom varje månad. Men sen tänker jag till en stund och då tycker jag att det är värt det ändå. Då kör jag på ett tag till, säger Elin samti- digt som hon skrattar.

    Göran Kenttä är forskare inom idrottspsykologi på GIH och ansvarig för idrottspsykologi vid Riksidrottsförbundet. Han var initiativtagare till Riksidrottsförbundets samarbete där en mottagning för elitidrottare som lider av psykisk ohälsa öppnades för tre år sedan i Stock- holm. Sedan dess har även en mottagning med samma syfte öppnats i Malmö. Verksamhe- ten inriktar sig på elitidrottare/ledare över 18 år på landslagsnivå eller som precis har av- slutat sin karriär. 20–30 procent av Sveriges elitidrottare har problem med psykisk ohälsa, ungefär samma siffror som i det övriga samhället. Däremot är det tre gånger vanligare med ätstörningar, precis det friidrottaren Elin Westerlund drogs med som ung.

    Hur ser du på elitidrottare som lever en vardag likt Elin Westerlunds?

    - Nyckelfrågan är om det är hållbart. I värsta fall kan det leda till någon form av ut- mattningssyndrom. Det finns många som försöker få en vardag att gå ihop och som lyckas ganska bra. Det är beroende av att du har ett bra socialt nätverk och om du är lyckligt lottad med föräldrar som kan ge både tid och pengar. Hur länge du orkar varierar från person till person. Jag skulle önska att det fanns mer stöd för dem som är på en hög nivå. Resultaten ska inte falla på resurser och tid, säger Göran Kenttä.

    Tror du att det finns många idrottare som kanske vill, men inte kan, sluta med sin idrott?

    - Det finns det säkert av olika skäl. En sådan situation kallas för “Entrapment”. Det betyder att du sitter fast i din nuvarande situation och det kommer från socialpsyko- login. Du tänker kanske “Fasen jag får inte ihop det, men jag kan inte göra något annat”. Du måste kämpa på. Det slutar oftast med att det inte blir hållbart längre och att du går in i väggen eller kollapsar på något sätt, säger Göran Kenttä.

    När tycker du att det inte är värt att hålla på längre med sin idrott?

    - När kostnaderna är mycket större än intäkterna. Och då menar jag på ett mentalt plan. Lider du, mår du dåligt eller känner du dig otillräcklig, så tycker jag att du mås- te se över din situation och göra val i livet, säger Göran Kenttä.

    Ser du det som ett problem att många elitidrottare identifierar sig med sin idrott?

    - Det kan vara problematiskt. Går du igenom ofrivilliga karriäravslut, som skador eller att du inte platsar så kan det leda till en form av identitetskris. Att associera allt till idrotten kan göra det svårt att hitta vidare. Det är viktigt att göra något annat förutom idrotten. Jag kan väl tycka att idrotten bör ta ett större ansvar vid en karriärväxling. Vissa tycker att det är ett lyxproblem, men många elitidrottare lägger ned allt de kan i idrotten och får stöd för det. Vissa behöver få övergångsstöd. Det är svårt att hitta andra exempel där du är förbrukad vid 30 års ålder, säger Göran Kenttä.

    Tycker du att elitidrotten behöver mer hjälp när det gäller psykisk ohälsa?

    - Psykisk ohälsa inom elitidrotten är ett problem som har lidit av bristen på ekonomis- ka resurser. Vi har öppnat en mottagning i Stockholm och Malmö som inriktar sig på elitidrottare med psykisk ohälsa. Förhoppningsvis växer det stödet så att fler kan få hjälp. Stigmat är ganska stort när någon drabbas av psykisk ohälsa. Elitidrottare som mår dåligt söker sällan hjälp. Inom idrotten betraktar man psykisk ohälsa som en mental svaghet. Det får inte finnas inom elitidrotten. Vi behöver normalisera psy- kisk ohälsa och göra det lättare för elitidrottare att få hjälp, säger Göran Kenttä.

    Vad är det som motiverar de personer som befinner sig i limbo mellan hobbyidrottare och elitidrottare att satsa allt på sin idrott?

    - Det finns många som gör det av passion och glädje, vilket är positivt, men många elitidrottare anser att det inte finns något annat som de kan göra. Ibland är det andra personer som har investerat i dig och det kan göra att du utövar idrotten för någon annans skull än din egen, säger Göran Kenttä.

    Elin parkerar bilen utanför sin lägenhet i Upplands Väsby. Klockan börjar närma sig nio på kvällen och himlen har börjat mörkna allt mer. Elins lägenhet ligger i ett svart trähus, långt ifrån närmaste pendelstation. När Elin kommer innanför dörren går hon direkt till kylskåpet och börjar plocka fram mat för att förbereda middag till Emilia och sig själv.

    - När jag kommer hem så sent brukar jag bara gå och lägga mig. Efter ett sådant här träningspass är jag ganska slut, säger Elin.

    Elin tar fram ett paket lövbiff från kylen. Sedan steker hon köttet i stekpannan samtidigt som man hör Emilia leka i bakgrunden.

    - Friidrotten gör mig glad. Det känns som att jag fortfarande har mycket kvar att utveck- la. Dessutom tillåter den mig att leva en livsstil som jag verkligen gillar. Jag gillar att vara aktiv. Jag hade aldrig kunnat resa som jag gör nu och det är något jag verkligen värdesätter, säger Elin.

    Om fem år tror Elin att hon har slutat med friidrotten. Tanken är att Elin ska börja plugga marknadskommunikation i höst och förhoppningsvis har hon då ett jobb som hon verkligen vill satsa på.

    - Det känns inte läskigt att sluta med friidrotten, jag har redan gjort det en gång. Det är nästa steg och känns naturligt, men jag hoppas kunna hålla på några år till, säger Elin.

    Identifierar du dig själv med friidrotten?

    - Det är det jag gör och allt jag lägger min energi på, säger Elin.

    Tycker du att du får den support du förtjänar?

    - Min klubb Spårvägen stöttar mig jättebra. Vill man åka på en lite större tävling eller träningsläger så fixar de det. Sen önskar man att det fanns mer sponsorer som skulle vilja stötta mig. Under hela hösten har jag jagat, skrivit och letat efter företag som kan stötta mig ekonomiskt. Jag tycker att jag har en ganska speciell och unik historia, ändå lyckas jag inte få några sponsorer. Det känns lite tufft faktiskt. Det är konstigt, för alla gillar ju idrott, säger Elin.

    Känns det orättvist att division 1 spelare i fotboll kan tjäna mer än VM-deltagare i friidrott?

    - Ja. Det känns lite orättvist. Samtidigt förstår jag ju det. Fotboll har ju sina matcher som de tar betalt för. De har mycket fler åskådare än vad vi har i friidrotten, säger Elin.

    Peter Mattson är idrottschef på Riksidrottsförbundet. Han tycker att ett av idrottens största problem är att det finns så många elitidrottare som inte lyckas realisera sin potential. Peter Mattson tror att en orsak till detta beror på att många elitidrottare inte har tillräckligt god eko- nomi. Däremot tror han inte att idrotten kan ha haft en negativ inverkan på elitidrottare efter avslutad karriär.

    Elitidrottare som lider av psykisk ohälsa söker ofta inte hjälp för sin sjukdom. Det beror myc- ket på den kultur som finns inom idrotten. Psykisk ohälsa jämförs ofta med mental svaghet. Riksidrottsförbundet jobbar för att förändra den inställningen.

    - Vi har startat ett samarbete med två mottagningar för psykisk ohälsa runt om i lan- det. Vi vill att elitidrottare som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp och gör därför en rad olika utbildningsinsatser inom idrotten. Vi ska framförallt göra det lättare att slussa vidare idrottare till sjukvården, säger Peter Mattson.

    Ätstörningar är ett problem inom elitidrotten. Det är tre gånger vanligare med ätstörningar än i det övriga samhället. Riksidrottsförbundet tror att det är en följd av de krav som ställs inom vissa idrotter.

    - Idrotter där vikten har en direkt påverkan på resultatet är i riskzonen. Men ätstörning- ar är en psykiatrisk diagnos. Den allmänna sjukvården har ansvar att behandla sjuk- domen. Det finns lindrigare former av ätstörningar som Riksidrottsförbundet som vi inom idrotten måste bli bättre på att förebygga och vara uppmärksamma för att de aktiva inte ska drabbas. Vi anordnar nätverksträffar och gör utbildningsinsatser för idrotter i riskzonen, säger Peter Mattson.

    Klockan är strax efter tio på förmiddagen när Elin ska träna styrketräning i en lokal på Sollen- tunavallen. Lokalen är nybyggd och en svag doft av lim känns i luften. En grupp ungdomar från Sollentunas löpargymnasium har samlats vid ingången för att gå igenom dagens trä- ningspass. Här brukar Elin träna själv om hon inte hinner träna med Rolles träningsgrupp.

    - Oavsett om du lyckas eller inte så kommer du ha nytta av att ha gjort en målinriktad satsning. Du lär dig att planera och utvärdera din träning. Det är sällan som du kan ta skada av en elitidrottssatsning. De allra flesta mår bra i sin elitsatsning och har nytta av erfarenheterna genom hela livet, säger Peter Mattson.

    Men detta är också hennes arbetsplats. Här jobbar hon 70 procent som vaktmästare och har ansvaret för faciliteterna omkring Sollentunavallen.

    - Varannan helg jobbar jag lördagar 7–21 och söndagar 14–24. När jag ska träna på måndagen efter är jag helt slut. Då finns det ingen energi kvar, säger Elin.

    Idag ska Elin träna styrketräning. Hon ska göra övningar för att förbättra explosiviteten i benmusklerna. Elin greppar tag om skivstången som väger över 60 kilo och frivänder i ett svep mot bröstet.

    - Vissa dagar skiter jag i träningen. Finns det ingen energi så går det inte. Då är det ingen mening att försöka heller, säger Elin.

    Samtidigt är det få gånger som Elin känner sig omotiverad till att åka på träningen. Det är ju trots allt den hennes liv kretsar kring. Däremot är det viktigt att få bra resultat på träningen. Uteblir de, så försvinner motivationen.

    - Om jag inte utvecklas resultatmässigt så tycker jag inte att det är kul. Det är det man strävar efter. Jag känner att jag inte riktigt nått min fulla potential, säger Elin.

    Utöver ätstörningarna så kämpade Elin länge med sin prestationsångest. Redan vid 14–15 års ålder började hon satsa på friidrotten och anpassade vardagen till idrotten. Problemet var att rädslan att misslyckas växte sig större än tron på att lyckas.

    - Jag lade ned så himla mycket tid och energi på friidrotten att jag anpassade hela livet till det. Till slut kunde jag inte cykla till skolan för att jag var rädd att bli trött i benen inför träningen, säger Elin.

    Tycker du att prestationsångest är ett stort problem inom elitidrotten?

    - Ja, det ska väl jobbas med all sorts ångest tänker jag. Det kanske ska uppmanas mer att du ska söka hjälp för det. På något sätt behöver idrotten ge enklare vägar till vård. Ibland har jag uppfattat att jag har ringt och försökt få hjälp någonstans och så blir jag bara skjutsad vidare. Det tog så lång tid innan jag fick någon stöttning. Hade det funnits någon enkel väg inom idrotten att få hjälp så hade det underlättat för många tror jag, säger Elin.

    Tror du att det är det många elitidrottare som gömmer sin prestationsångest?

    - Ja, det tror jag. Det har däremot blivit accepterat att må dåligt när du presterar dåliga resultat. Det kan vara svårt för en utomstående person att veta om det är en vanlig deppig period eller om det är steget längre, säger Elin.

    Vad drömmer du om efter karriären?

    - Jag vill kunna göra det jag vill utan att behöva tänka så mycket. Att kunna åka på semester och äga ett trevligt hus. Jag hoppas att vardagen är lite lugnare än vad de är nu, säger Elin samtidigt som hon byter om till ännu ett arbetspass.

    Johan Forsberg

1234567 51 - 100 av 392
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf