Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 990
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Erlander var du med alla långt innan reformen2019Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 10 januariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En ny avhandling visar att duandet var utbrett långt innan Bror Rexed la bort titlarna med de anställda på Medicinalverket 1967. Den så kallade du-reformen var snarare ett uttryck för att den borgerliga offentligheten hade accepterat arbetarklassens tilltalssätt.

  • 2.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Forskare – inte politiker – ställer frågorna2019Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    I essän hörs flera röster2019Ingår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 1, s. 48-49Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Klang av förort skapar förvirring hos rekryterare2019Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 7 februariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Diskrimineras människor vars uttal associeras med "något utländskt"? Ja, en ny studie visar att rekryterare och arbetsförmedlare till exempel associerar förortssvenska med yrken som kräver kort utbildning.

  • 5.
    Blåsjö, Mona
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Johansson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Jonsson, Carla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    “Put a meeting in my calendar!” The literacy practice of the digital calendar in workplaces2019Ingår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 11, nr 1, s. 1-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Modern work life includes many digital tools, of which the shared digital calendar has attracted little attention in applied linguistics. The framework for this study is mediated discourse analysis applied to ethnographic data from one workplace and eight contextual interviews from eight other workplaces. The data were analyzed 1) qualitatively, using Wertsch’s (1998) concepts for agency, and 2) quantitatively, through an SFG (Systemic Functional Grammar) analysis of the interviews. The quantitative analysis reveals a high degree of agency. The qualitative analysis shows that discourses of managerialism, globalization, democratization and “flat organizations” can be mapped to the digital calendar. The calendar is also related to other text media such as whiteboards and time report systems, where squares with colors and writing constitute the discursive shapes that are common to the digital calendar. The ability to search and book meetings in the calendars of others is an affordance, although regulated through digital or verbal access. In this and other ways, the individual is strongly connected to the digital tool. The boundary between private and public has been challenged by digital tools. Social actors can resist, e.g., by non-compliance in using the digital calendar, thus increasing their sense of agency. Additional features include the ability to combine different media and develop practices that are not directly offered by the design of the tool. The digital tool both widens the agency of the actors, e.g., in keeping a great deal of information connected to one meeting, and delimits it, e.g., in sometimes rendering individuals helpless to what they see in their own calendars.

  • 6.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Språkets luckor fylls av kreativa användare2019Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 16 februariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Norrthon, Stefan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    To stage an overlap – The longitudinal, collaborative and embodied process of staging eight lines in a professional theatre rehearsal process2019Ingår i: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 142, s. 171-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The theatrical rehearsal is to date a scarcely investigated institutional setting. This longitudinal, video-ethnographic study follows two actors' work with eight lines in a quarrel scene, from the first day of rehearsals to opening night. The rehearsal is regarded as a transformation process in which the production team laminate (Goodwin, 2018) the script with multimodal resources (Mondada, 2014). The script contains conventional signs for marking overlapping and loudness, and the aim of this study is to document longitudinally how the actors develop, use and coordinate these and other multimodal resources during the rehearsal process. The analysis shows that the actors laminate the script from the first day, and that overlapping and loudness function as mutually developing resources in the performance. Also, different kinds of resources are prominent at different stages of the process: overlap and loudness first increase during the process, but decrease later, as additional embodied resources become more prominent. The transformation process is thus not a linear development. The micro-analysis also shows that the performance on opening night is an emergent interaction, that is, a process. The data and the results challenge dominant theoretical models of participation in fictional discourse.

  • 8.
    Östberg, Urban
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Adriaan van Dis: en skildrare av sociala orättvisor, ålderdom och död, samt Nederländernas koloniala historia2018Ingår i: Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening), ISSN 0439-5530, nr 1, s. 38-41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar den nederländske författaren Adriaan van Dis med utgångspunkt från hans roman "In het buitengebied" (2017). Han är en tongivande person i hemlandet, men är i stort sett okänd i Sverige. Endast två av hans böcker finns utgivna på svenska. Den senaste av dem, "Indiska sanddyner", diskuteras också i författarpresentationen.

  • 9.
    Andersson, Roger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Aktuell forskning om Heliga Birgitta och hennes kloster2018Ingår i: Nådendal - Vallis Gratiae: Finlands Birgittakloster / [ed] Charlotte Cederbom, Olle Ferm, Staffan Nyström, Stockholm: Sällskapet Runica et mediævalia , 2018, s. 9-12Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Hanell, Linnea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Anticipatory discourse in prenatal education2018Ingår i: Discourse & Communication, ISSN 1750-4813, E-ISSN 1750-4821, Vol. 12, nr 1, s. 3-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores communicative aspects of preparing others, by studying prenatal education classes in which midwives prepare expectant parents for delivery. Data include documentation from classes and interviews with the presenters. This twofold dataset enables investigation into how ideologies of communication figure into the production of discourse. A dominant idea is that discourse can stand in for lived experience in the endeavor to decrease nervousness and fear in the expectant parents. The observation data are therefore analyzed by paying attention to how the expectant parents’ future deliveries are discursively represented. Drawing on the conceptual framework for analyzing anticipatory discourse, the study shows how the midwives largely frame this future as predictable and the mother as highly agentive. When addressing unexpected turbulence, however, the midwives use the opportunity to stress the agency of medical professionals to maintain a representation of the delivery event as generally predictable.

  • 11.
    Kaufhold, Kathrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Wirdenäs, Karolina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Att mediera information om vårdmöjligheter för nyanlända: Evaluering av SLL:s kommunikation 2015/16. Slutrapport2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2015 och våren 2016 anlände många människor på flykt till Sverige. Runt omkring i landet uppstod då ett behov av att informera dem som kommit om deras förutsättningar, inte minst när det gällde hälso- och sjukvård. Stockholms läns landstings (SLL) reaktion på denna kommunikationsutmaning var bland annat att producera broschyrer och affischer med information för asylsökande.

    I vårt samarbetsprojekt har vi utvärderat informationssatsningen, och vi har sökt materialets informationsvägar, från landstinget till potentiella vårdtagare, via organisationerna och vårdinstitutionerna. Forskningsfrågorna är:

    - Hur ges informationen, av vilka, till vilka och var?

    - Vilka möjligheter och hinder har siktats?

    Vår studie är språkvetenskaplig och fokuserar samspel, samtal och kontexter där aktörer använder och tolkar vårdinformation.

    Något som vi ser som ett viktigt resultat från vår studie är att vi kan bidra till att synliggöra ett övergripande dilemma i samhället. Det finns en stor beredskap och en stark vilja att hjälpa och välkomna personer som är nya i Stockholm och Sverige. Det finns också god kunskap om hur man kan göra det. Samtidigt är viljan att upprätthålla och befästa gällande regelverk och system stark. Vi har sett hur dessa riktningar ofta hamnar på kollisonskurs med varandra och hur det verkligen försvårar både för den som vill hjälpa och den som behöver hjälp. SLL, och andra myndigheter och verksamheter, befinner sig tillsammans med den enskilde mitt i detta problem. I utformningen av framtida informationssatsningar kan man ha som mål att minska dilemmats konsekvenser i så stor utsträckning som det är möjligt.

  • 12.
    Bellander, Theres
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Landqvist, Mats
    Becoming the expert constructing health knowledge in epistemic communities online2018Ingår i: Information, Communication and Society, ISSN 1369-118X, E-ISSN 1468-4462Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From a discourse analytic framework, the article analyses health blogs and patient’s forum discussions in which parents to children with congenital heart defects recontextualize medical professional knowledge and share their own experiences. The study show how the two types of online media may serve as a means for parents to attain expert status in their own case by sharing lay knowledge expressed as an amalgamation of the two key perspectives – professional and experienced – as an indivisible unit. Monological discourses, such as narrating, in blogs and more direct and immediate responses in forum discussions are noted as examples of differences in how medical facts are explained and negotiated, how advice is provided and how patient expertise is created. The study also show how blogs and especially forum discussions are used to problematize the validity of actions and opinions of medical staff. The role of developing patient expertise in epistemic communities online may therefore come with a risk of spreading misrepresentation of medical cases.

  • 13.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Begripligare, men mindre neutralt2018Ingår i: Klarspråk: bulletin från språkrådet, nr 3, s. 3-3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Being ‘a competent language user’ in a world of Others – Adult migrants’ perceptions and constructions of communicative competence2018Ingår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 45, s. 101-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates the lived experience of language (Busch, 2017) in relation to perceptions of what it means to be ‘a competent language user’. How to define language competence is an ongoing discussion in applied linguistics. However, relatively little attention has been given to the lived experiences of adult migrants with respect to their perceptions of competence. Drawing on an analysis of focus group discussions with adult migrants enrolled in a language program in basic Swedish, this article builds on understandings of communicative competence as a relational construct shaped by intersubjective processes. Corroborating the relational view of competence is the importance given to emotional perspectives on competence and the role played by assessments, both those made by others and internalized self-assessments. Meanwhile, discourses on the language competence of adult migrants often frame successful language learning as an individual responsibility and achievement, obscuring the relational process underlying the perceptions and constructions of communicative competence.

  • 15.
    Bellander, Theres
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Nikolaidou, Zoe
    Södertörns högskola.
    Blogging as a Health Literacy Practice.: Identity construction and knowledge-building in the writing of parents of children with heart defect2018Ingår i: Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing Linguistic and Cultural Diversities.: Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 7. / [ed] Hållsten, Stina och Nikolaidiu, Zoe, Huddinge: Södertörns högskola, 2018, s. 127-151Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Lim Falk, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Almström Persson, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Bygga och värdera kunskap: Texter av vetenskaplig karaktär2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om vetenskapligt skrivande. Många läroböcker och skrivhandledningar tar upp den vetenskapliga textens disposition, språk och stil. Här ligger i stället fokus på hur övningar i att värdera kunskap och information kan främja ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt som en grundläggande förutsättning för att kunna skriva texter av vetenskaplig karaktär.

  • 17.
    Karlsson, Anna-Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Dags att uppmärksamma den akuta tolkkrisen2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 29 decemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kris på tolkfronten. En ny utredning efterlyser nya regelverk för tolkning. Tolkyrket behöver kvalitetssäkras – vem som helst ska inte kunna kalla sig tolk. Därför ska utbildning ges på färre ställen, men med fler utbildningsplatser och större likvärdighet.

  • 18.
    Wirdenäs, Karolina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Bellander, Theres
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Den 80-årige bloggkungen: En studie av språkliga konstruktioner av äldre i förhållande till IT2018Ingår i: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, ISSN ISSN 1402-1501, Vol. 14, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we show and discuss the results from an empirical study with a social constructivist perspective, where we explore the combination of two socially and interactively constructed categories: senior citizens and young persons. In the study the paradoxical discourse that surrounds beliefs about usage of ICT in the two different stages of life is highlighted. The data is collected from a blog of a senior citizen and from media interviews with the blogger. The analysis points to the beliefs and expectations that are expressed regarding the use of digital information and interaction technology, and contributes to the discussion of the place and role of senior citizens in today’s society.

  • 19.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Det finns betydligt värre hot mot svenskan än lånorden2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Det manliga alfabetet än så länge det mest begripliga2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 22 septArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inte vore det fel om bokstaveringsalfabetet vore lite mer inkluderande och innehöll också kvinnonamn. Men ett krav är att alla ljud är tydligt urskiljbara – annars blir det en konflikt mellan den inkluderande ansatsen och funktionaliteten.

  • 21.
    Almström Persson, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Det politiska reportaget: Om ögonvittnesskildring som persuasivt medel2018Ingår i: Kritiska text- och diskursstudier / [ed] Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Hudding: Södertörns högskola, 2018, Vol. 6, s. 161-177Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper use rhetorical criticism methodology when investigating linguistic and rhetorical means in the reportage genre. The concept of eye-witness is explored in six reportage from the GDR-propaganda published in 1962. Through analysis of dialogue and perception in text, the notion of presence is discussed. An assumption is that presence in text can be of paramount importance for the technique of persuasion. It  is claimed that presence might be communicated though dialogues. However the main impact of presence is connected to the perceptivity of the narrator. Values and arguments are highly emphasized when detailed descriptions are experienced by the narrator. Consequently the conclusion of the analysis is associated with the rhetorical concept evidentia. Finally it is claimed that the GDR-propaganda use reportage from industries and construction sites to show western countries the advantages of East German version of socialism. The concept of political myth is introduced and is in the final discussion connected to the myth of technical development and the myth of progress. The theoretical frame-work consists of rhetoric, linguistics, and literary studies.

  • 22.
    Östberg, Urban
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Därför kallas Nederländerna ofta Holland2018Ingår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, nr 4, s. 49-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras vad benämningen Nederländerna stått för i historien och vad man menar med det idag i jämförelse med Holland (och Flandern). Dessutom förklaras vad de motsvarande begreppen nederländska/holländska/flamländska står för när det gäller språk.

  • 23.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Engelsk skola ger större förlust än vinst2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Enter ett nytt ord i det svenska språket2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    ”Glenn söver sjö och strand” – därför blir det så fel i luciatåget2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 13 decArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fålar, fjät och vingesus – många ord i luciatågets sånger kan vara svåra att förstå. Feltolkningar leder till att "Räven överraskar grisen" eller att en psalm om Jesus blir en sång om flickan "Hosianna Davidsson".

  • 26.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Glöm Burma – nu skriver vi Myanmar som alla andra2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 6 juniArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ibland handlar namn på länder och platser inte bara om språk, utan också om politik. Ska man till exempel säga Burma – som kan förknippas med kolonialism – eller Myanmar – som utsågs till officiell norm när en militärregim tog över landet?

  • 27. Nilsson, Jenny
    et al.
    Norrthon, Stefan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Greetings as social action in Finland Swedish and Sweden Swedish service encounters - a pluricentric perspective2018Ingår i: Intercultural Pragmatics, ISSN 1612-295X, E-ISSN 1613-365X, Vol. 15, nr 1, s. 57-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While greetings are performed in all cultures and open most conversations, previous studies suggest that there are cross-cultural differences between different languages in greeting behavior. But do speakers of different national varieties of the same language organize and perform their greeting behavior in similar ways? In this study, we investigate the sequential organization of greetings in relation to gaze behavior in the two national varieties of Swedish: Sweden Swedish spoken in Sweden and Finland Swedish spoken in Finland. In recent years, the importance of studying pluricentric languages from a pragmatic perspective has been foregrounded, not least within the framework of variational pragmatics. To date, most studies have focused on structural differences between national varieties of pluricentric languages. With this study, we extend the scope of variational pragmatics through adding an interactional, micro perspective to the broader macro analysis typical of this field. For this study, we have analyzed patterns for greetings in 297 videorecorded service encounters, where staff and customers interact at theatre box offices and event booking venues in Sweden and Finland. The study shows that there are similarities and differences in greeting behavior between varieties. There is a strong preference for exchanging reciprocal verbal greetings, one at a time, in both. There is also a similar organization of the greeting sequence, where customer and staff establish mutual gaze prior to the verbal greetings, thus signaling availability for interaction. The duration of mutual gaze and the timing of the greeting, however, differ between the two varieties. We have also conducted a multi modal analysis of gaze behavior in correlation to the greeting. We found that the customers and staff in the Finland Swedish data share mutual gaze before and during the verbal greeting, and often avert gaze after the verbal greetings. However, in the Sweden Swedish data, the participants often avert gaze before the verbal greetings. Our results thus indicate that both similarities and differences in pragmatic routines and bodily behavior exist between the two national varieties of Swedish. The present study on greeting practices in Finland Swedish and Sweden Swedish should contribute to the field of variational pragmatics and to the development of pluricentric theory.

  • 28. Nikolaidou, Zoe
    et al.
    Bellander, Theres
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Health literacy as knowledge construction: Learning about health by expanding objects and crossing boundaries in networked activities2018Ingår i: Learning, Culture and Social Interaction, ISSN 2210-6561, E-ISSN 2210-657XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we examine health literacy as a set of practices that unfold in networked activity systems. Focusing on the literacy practices of pregnant couples and parents of children with heart defect, we show that they participate in multiple activities with the object of constructing knowledge about the child's condition. The contexts for these activities are doctor-patient con- sultations and the parents' online searching and sharing. The study builds on ethnographic in- terviews, recorded medical consultations and collection of texts from online forums, blogs and social media. An analysis based on literacy practices and activity theory shows that these ac- tivities enable parents' learning, but they can also be restricting as to the mediating tools they provide and the rules that dictate the tools. Additionally, the object of learning about heart defect is not always clearly formulated and stable but it keeps alternating and expanding. As a result, the parents cross boundaries between activities with different mediating tools, rules and com- munities and thereby different possibilities for learning. We show that doing health literacy is comprised by a set of recontextualised practices of looking for medical and experiential knowl- edge and it is by a combination of the two that meaningful learning is achieved.

  • 29.
    Andersson, Roger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Heliga Birgittas texter på fornsvenska: Birgittas Uppenbarelser. Bok 42018Bok (Refereegranskat)
  • 30.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Hur låter tillräckligt bra svenska?2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 17 oktArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att som vuxen lära sig ett nytt språk är en komplex och tidskrävande process. Det räcker inte med god vilja och ansträngning på individuell nivå – språkinlärning är också avhängigt omständigheter som man inte alltid själv rår över.

  • 31.
    Karlsson, Anna-Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Bellander, Theres
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Landqvist, Mats
    Nikolaidou, Zoe
    Melander Marttala, Ulla
    Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället2018Ingår i: Resultatdialog 2018, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2018, s. 57-59Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vårdinstitutioner har inte längre monopol på att förmedla medicinsk kunskap. Patienter söker själva information och delar egna erfarenheter – inte mist på Internet. I fall där kunskapsbehovet är akut och komplext kan en kombination av olika kunskapskällor vara det som krävs för att fylla individens behov. Vi har studerat hur föräldrar till barn med medfött hjärtfel tar till sig information.

  • 32.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Håkansson, David & Karlsson, Anna-Malin: Varför språkvetenskap?2018Ingår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 28, nr 1, s. 229-231Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 33.
    Larsson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Örneholm, Urban
    Jonsell, Bengt
    Inledning till Johannes Franckenius Botanologia2018Ingår i: Johannes Franckenius Botanologia: Utgiven med inledning, översättning och kommentarer av Inger Larsson, Urban Örneholm & Bengt Jonsell, Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2018, , s. 335Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Johannes Franckenius (1590–1661), whom Linnæus called ‘The father of Swedish botany’ was appointed professor of anatomy and botany at Uppsala University in 1628, making him Sweden’s first professor of botany. Mainly, however, he was interested in botanical pharmacology. Franckenius’ most significant botanical works are Speculum Botanicum and Speculum Botanicum Renovatum (Latin-Swedish plant lists) from the years 1638 and 1659 respectively. They mark the transition from the old remedy books and herbals to botanical (floristic) works and, according to Franckenius himself, they were for use in teaching. They are our oldest lists of Swedish plant names in which the plants are identified by a botanical expert, and consequently they are of great value to our understanding of early 17-th century botanical knowledge in Sweden. They have been commented on in detail by Professor Mats Rydén in his Johannes Franckenius och den svenska floran (Uppsala 2015).

    Less well known, and now largely overlooked, are the contents of Franckenius’ lectures in medicine, pharmacology and botany at Uppsala. They were given in Latin, as was the custom, and from the early 1640s a manuscript with lecture notes attributed to Franckenius has been preserved. These were published in Latin, in 1877, by Robert Fredrik Fristedt with the title Bota­nologia. This work, together with the two editions of Speculum, constitute our main sources of knowledge of botany and pharmacology in Sweden during the first half of the 17th century. The selection of plants in Botanologia and the many details of their alleged properties communicated in higher education are an important source to how the medical traditions of the Middle Ages and the 16th century were affected by the early scientific approach to botany and medicine of the 17th century. From the perspective of the history of ideas and science, nationally and internationally, and not least from a general cultural historical perspective Botanologia is of immense importance.

    Botanologia contains over 700 pre-Linnean names of around 550 species. The first editor, R. F. Fristedt, identified all the plants, and for this current edition Professor Bengt Jonsell has brought Fristedt's plant names into line with modern scientific terminology. Fristedt also entered the written sources he had used to identify Franckenius’ plant-names in his Latin edition. In the present edition all of Fristedt’s references are included, making it easier for interested readers to immerse themselves in the historical background of Botanologia.

    Botanologia has now been translated into Swedish, with a commentary concerning both the plant names and, to some extent, the Latin medical and pharmacological terminology. A slightly revised edition of Franckenius’ Latin manuscript with Fristedt’s comments is published in parallel to the Swedish translation.

  • 34.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    "Ish" är typ samma som "typ" fast tvärtom, "ish"2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Östberg, Urban
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Jens Gieseke: Stasi. Östtysklands hemliga polis 1945-19902018Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift, ISSN 0439-2434, s. 164-165Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Lind Palicki, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Kan en språkvetare vara aktivist? Javisst!2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 15 novArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nästa år fyller språklagen tio år. Det är ett bra tillfälle för språkvetare att bli lite mer aktivistiska och slå vakt om lagens grundläggande principer.

  • 37.
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Kan språkinlärning vara en plikt?2018Ingår i: Skola & samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 7 majArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Politiska krav på att invandrare ska lära sig svenska bättre och snabbare dyker upp i debatten med jämna mellanrum. För ett par veckor sedan lanserade Socialdemokraterna “språkplikt”. Maria Rydell ställer sig frågande till detta och pekar på komplexiteten i vuxnas språkinlärning. Möjligheten att lära sig ett nytt språk hänger inte bara ihop med en individs “vilja” utan även med de organisatoriska förutsättningarna.

  • 38.
    Norrby, Catrin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Lindström, Jan
    Wide, Camilla
    Nilsson, Jenny
    Kivasvenska och kanonsvenska: Sekvensavslutande värderingar i servicesamtal2018Ingår i: Svenskan i Finland / [ed] Silén, B., Huhtala, A., Lehti-Eklund, H., Stenberg-Sirén, J. & Syrjälä, V, Helsingfors: Helsingfors universitet , 2018, 1, s. 107-117Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med  studien  är att undersöka förekomst och vilka funktioner sekvensavslutande värderande responser fyller i servicesamtal mellan kund och personal vid teaterkassor, bokningscentraler och likande runtom i Svenskfinland och i Sverige. Vi ställer oss följande frågor:

    1. Enligt vilka interaktionella mönster förekommer positiva värderande responser i

    servicesamtalen?

    2. Vad bidrar de med i interaktionens sekventiella flöde?

    3. Vilka slags värderande uttryck förekommer?

    4. Finns det skillnader i bruket mellan svenskan i Finland och svenskan i Sverige på någon av

    punkterna ovan, och vad kan eventuella skillnader tänkas bero på?

    Undersökningen är en delstudie inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska

    språk: kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) som undersöker språk och

    social interaktion inom tre domäner: service, lärande och vård i Sverige och Finland.

  • 39.
    Kolu, Jaana
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    "Koska ajattelit leikata ittes?" Ruotsin kielen vaikutus kaksikielisten nuorten suomen kieleen Haaparannalla ja Tukholmassa2018Ingår i: Lähivôrdlusi. Lähivertailuja, ISSN 1736-9290, E-ISSN 2228-3854, nr 28, s. 178-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fi]

    Tutkimuksessa kartoitetaan ruotsin kielen vaikutusta 13–15-vuotiaiden kaksikielisten nuorten suomen kieleen luokkahuoneen ulkopuolella nauhoitetuissa arkikielisissä keskusteluissa Haaparannalla (2014–2017) ja Tukholmassa (2015–2016). Artikkelissa pohditaan ruotsin kielen leksikaalista, semanttista ja morfosyntaktista vaikutusta mahdollisena selityksenä suomen standardipuhekielestä poikkeaviin sanavalintoihin ja kielioppirakenteisiin. Tutkimus on sekä kvalitatiivinen että kontrastiivinen. Tutkimustulokset osoittavat, että ruotsin kielen vaikutus näkyy enimmäkseen kaksikielisten nuorten suomen sanastossa. Koodinvaihdon ja lainaamisen ohella puhujat kääntävät ruotsinkielisiä idiomaattisia ilmauksia suomen kieleen. Myös suomen sanojen semanttisen kentän laajeneminen voi olla merkki ruotsin kielen vaikutuksesta. Osaa poikkeavista ilmauksista voi pitää puhekielen normaalivariaationa ja murrekielisinä ilmauksina, osaa taas standardikielen normista poikkeavina muotoina, joita ei voi selittää ruotsin kielen avulla. Kaksikielisten puhujien suomen kielessä esiintyy vain vähän esimerkkejä ruotsin morfosyntaktisesta vaikutuksesta. Puhujat pitävät erillään ruotsin ja suomen sanojen ääntämisen, eikä ruotsin kielen fonologista vaikutusta suomen kieleen ole juuri havaittavissa.

  • 40.
    Almström Persson, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    "Kredd till dig för vår senaste tweet": Kommunikativa val på Twitter under terrorattentatet på Drottninggatan2018Ingår i: Grammatik, kritik, didaktik: Nordiska studier i systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018, Vol. 34, s. 79-95Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Kunitz, Silvia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    L1/L2 alternation practices in students’ task planning2018Ingår i: Conversation Analysis and Language Alternation : Capturing transitions in the classroom / [ed] Anna Filipi, Numa Markee, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2018, s. 107-128Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This conversation analytic study explores the language alternation patterns enacted by students of Italian as a Foreign Language as they engage in planning a classroom presentation. The data consist of 13 planning sessions conducted by two groups of students enrolled in a third semester course and two groups of students enrolled in a sixth semester course at a US university. The analysis shows how the participants achieve a local interactional order (Cromdal 2005) where the alternation between the L1 and the L2 embodies the distinction between planning process (in L1-English) and planning product (in L2-Italian) and achieves the transition between such components of the planning activity. Overall, the study demonstrates that language alternation is a discursive skill that constitutes a resource for planning for students at different proficiency levels.

  • 42.
    Östberg, Urban
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Learning (and teaching) Swedish2018Ingår i: Nordstjernan, ISSN 1059-7670, nr 10Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I texten presentaras kortfattat några svårigheter för engelsktalande som vill lära sig svenska vad gäller ordförråd (bl.a. falska vänner), grammatik och uttal. Artikeln riktar sig framför allt till svenskamerikaner utan särskilda kunskaper i svenska.  

  • 43.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Lånorden som inte spoilar svenskan2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Man, en eller du - man kan få pippi på pronomen2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 23 janArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Kolu, Jaana
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    "Me ollaan mukana tässä experimentissä": Lingvistiska resurser och språkpraktiker i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors2018Ingår i: Folkmålsstudier, ISSN 0356-1771, Vol. 56, s. 185-193Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2019-09-01 12:51
  • 46.
    Josephson, Olle
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Mina 7 punkter om svenska språket - håller du med?2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Blåsjö, Mona
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Jonsson, Carla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Mångfald, möten och mejl: En forskningsöversikt och tre fallstudier om arbetslivskommunikation2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här antologin beskrivs människor, redskap och situationer som många känner igen från dagens komplexa och rörliga arbetsliv:

    • En mellanchef vars arbetsdagar i hög grad styrs av de många möten som andra lagt in i hennes kalender.
    • En whiteboardtavla som kopplar samman olika delar av en verksamhet, och även kopplar möten till andra aktiviteter.
    • Flera samverkande organisationer som gör det svårt att skilja internkommunikation från annan kommunikation, och som både ökar behovet av kommunikation och försvårar den.

    Dessa skildras i tre uppsatser av Angie Gravett, Emma Legaard och Sofia Johansson. I en forskningsöversikt sammanfattar forskarna Mona Blåsjö och Carla Jonsson sociolingvistisk forskning om arbetslivskommunikation, med fokus på skrivbordsyrken. Översikten visar ur ett individperspektiv hur enskilda anställda förhåller sig till språk i sin vardag på arbetsplatsen, och ur ett organisatoriskt perspektiv diskuteras hur flera språk kan användas på en och samma arbetsplats. De studier som presenteras bygger på olika metoder (kvalitativa, kvantitativa, etnografiska osv.) och ger därigenom en bild av hur man kan gå tillväga för att analysera arbetslivskommunikation. Översikten fokuserar på tre teman: mångfald, dvs. olika aspekter av flerspråkighet på arbetsplatser, möten och annan muntlig kommunikation samt mejl eller snarare mejlande: textprocesser och digitala redskap i arbetslivet.

    Antologin är lämplig för studenter på grundnivå och forskarnivå, men kan även läsas av alla som är intresserade av hur moderna organisationer arbetar med sin kommunikation.

  • 48.
    Bellander, Theres
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Nätet viktigt för föräldrar till barn med hjärtfel2018Ingår i: Klarspråk: bulletin från språkrådet, nr 2, s. 2-2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Östberg, Urban
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    "O att få prata med dig igen, tallyho, tallyho hvilket nöje!!": Om Harriet Löwenhjelms dikter "Vaggvisa" och "Jakt på högvilt"2018Ingår i: Populär poesi, ISSN 2001-6867, nr 38, s. 10-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar med utgångspunkt från dikterna "Vaggvisa" och "Jakt på högvilt" den svenska poeten och konstnären Harriet Löwenhjelm (1887 - 1918). Båda dikterna ingick i det enda verk som utgavs under Löwenhjelms livstid; samlingen bestod av två skilda avdelningar: "Konsten att älska..." och "Konsten att jaga...".

  • 50.
    Hallström, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Östberg, Urban
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Ordbildning från grunden: Ordbildning i svenska språket med övningar och facit2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ordbildning från grunden är en lärobok/övningsbok avsedd för studerande i svenska som främmande språk/andraspråk och innehåller både teori (förklaringar, belysande exempel) och en mängd övningar med facit. Här behandlas olika typer av sammansättningar   (substantiv, adjektiv och verb) liksom avledningar med prefix och/eller suffix. Boken är försedd med register och litteraturhänvisningar.

1234567 1 - 50 av 990
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf