Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 125 av 125
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Klintman, Mikael
    et al.
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lund University, Sweden.
    Grafström, Maria
    Torgilsson, Petra
    Academia and society in collaborative knowledge production towards urban sustainability: several schemes—three common crossroads2022Ingår i: Environment, Development and Sustainability, ISSN 1387-585X, E-ISSN 1573-2975Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Arrangements for collaboration in knowledge production across academia, government, non-governmental organisations, and corporations have several names, such as citizen-science, community-based participatory research, engaged research and hybrid forums. The multiplicity of schemes does not lie only in the high number of names for various versions of collaborative knowledge production. Different scholars also use concepts in multiple ways, depending on their individual choices, mother disciplines, and the problem area in which collaboration occurs. At the same time, there is a lack of analytical tools that address the full range of collaborative research schemes and provide a systematic set of questions to learn about the schemes, challenges, and opportunities. Based on our review of academic journal articles highlighting collaborative research schemes, this paper aims to analyse three parameters which it is fair to say that virtually all arrangements of collaborative knowledge production ought to consider when making decisions, parameters that are often partially missed or misunderstood: (A) epistemic-procedural, (B) exclusive-inclusive and (C) aggregative-integrative. By examining the three parameters, their political theory origins, and how they connect to and challenge existing schemes of knowledge collaboration, we provide analytical tools that could facilitate processes of developing and scrutinising arrangements of collaborative research. 

  • 2.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Brechensbauer, Axel
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Communicating science through competing logics and a scienc-art lens2022Ingår i: JCOM - Journal of Science Communication, ISSN 1824-2049, E-ISSN 1824-2049, Vol. 21, nr 7, artikel-id YO1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay takes a starting point in the well-known tension between the media logic and the scientific logic and the challenges when communicating science in a mediatized society. Building on the experience of engaging in research comics, both as a method for communicating science and a creative example of a meeting between science and art, we introduce a framework — a pedagogical tool — for how science communication can be understood through the two competing logics. We contribute to literature about the balancing act of being a ‘legitimate expert’ and a ‘visible scientist’, and suggest that the meeting between science and art can be understood as a lens for how to communicate science that goes beyond the deficit model.

  • 3.
    Maria, Grafström
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Stig, Oline
    Strannegård, Lars
    En berättelse om organisering2022 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En berättelse om organisering blandar organisationsteorins grunder med berättelsen om modeföretaget Mess. Genom skildringen av människorna och händelserna i och runt företaget ser vi framgångar, konflikter och utmaningar i organisationsteorins ljus. Mötet mellan den fiktiva berättelsen och organisationsteorins grundläggande teman ger en förståelse för vad en organisation är och vad organisering betyder – och vilken betydelse det har för att förstå vårt samhälle. I den här andra upplagan har boken kortats och omdisponerats så att några av de tidigare temana har vävts samman med de övriga. För att komplettera och stärka berättelsen om Mess har exempel – både från praktiken och från aktuell forskning – genomgående uppdaterats.

  • 4.
    Maria, Grafström
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Från informerande till intresseväckande: Journalistiska metoder och format i kommunal kommunikation2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten undersöker vi hur kommunanställda kommunikatörer ser på och uppger att de arbetar med journalistiskt inspirerade metoder och format. Vår ambition är att utveckla kunskap om nyhetsproduktion i offentlig sektor men också att väcka frågor och stimulera till bredare diskussioner om vad som händer när gränser mellan traditionell journalistik och offentlig kommunikation förändras. Vår analys baseras på intervjuer med kommunikatörer i 13 kommuner runtom i Sverige. Samtliga kommuner som ingår i undersökningen använder i någon mån journalistiskt inspirerade arbetssätt i sin kommunikation. Merparten av de intervjuade kommunikatörerna har också journalistisk skolning och har tidigare arbetat som journalister.

    Kommunikatörers arbete har under de senaste årtiondena professionaliserats och idag finns särskilda utbildningar, branschorgan, konferenser och nätverk för yrkesgruppen. Det har därmed vuxit fram gemensamma föreställningar om vad kommunikationsarbete i en kommun ska innefatta och hur det ska genomföras. Dessa gemensamma föreställningar kan förstås som en lämplighetslogik som ger struktur och vägledning till det vardagliga arbetet. Ofta sker förändringar i lämplighetslogiken genom små justeringar och anpassningar, och individer som bär med sig erfarenheter från annan verksamhet kan spela särskilt betydelsefulla roller i sådana förändringsprocesser. 

    Vår intervjustudie pekar på vissa mönster i vad kommunikatörerna beskriver som viktigt, vad de anser rätt och lämpligt att göra samt vad och hur något kan informeras om med hjälp av journalistiskt inspirerade metoder och format. Tre idéer framträder som särskilt betydelsefulla eftersom våra intervjupersoner explicit kopplar dem till användningen av journalistiska metoder och arbetssätt: idén om att nyhetsvärdera (innehåll sorteras utifrån nyhetskriterier), idén om att vara relevant för mottagarna (innehåll är tänkt att tillgodose mottagarnas behov) samt idén om att väcka intresse och engagemang (innehåll ska locka till läsning och vara lättillgängligt). Sammantaget kan de tre idéerna stötta kommuners arbete med kommunikationsuppdraget att informera medborgare. Samtidigt vittnar vår analys om att dessa idéer kan styra mot att viss typ av information – sådan som anses ha nyhetsvärde och intressera invånarna – premieras på bekostnad av annan information, som kanske är svårare att berätta på ett enkelt och intresseväckande sätt om.  Framtida studier behöver mer närgående undersöka i vilken utsträckning, när och hur journalistiska metoder och format blir styrande för kommunikationsarbete.

  • 5. Rehnberg, Hanna Sofia
    et al.
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Kommuninformationens bedrägliga lätthet: Om coronaberättelser2022Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 1, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Frostenson, Magnus
    et al.
    Örebro University School of Business, Sweden; Østfold University College, Norway.
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Mediatisation and the construction of what is morally right and wrong in contemporary business2022Ingår i: Media Culture and Society, ISSN 0163-4437, E-ISSN 1460-3675, Vol. 44, nr 3, s. 532-548Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recent discussion on mediatisation prompts questions about how it arises and how social spheres are marked by it. In this article, we use business as an example of a social sphere to show that the production of normativity by and through the media is a central aspect of mediatisation. The empirical case of the article is the Deepwater Horizon disaster. Six specific techniques were used by the media to construct the case as an instance of corporate misbehaviour that met public recognition. The techniques are instrumental in forming the predicament of a modern mediatised business sphere, it is argued.

  • 7.
    Maria, Grafström
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Newsworthiness as a Governing Principle in Public Sector Communication2022Ingår i: Media and Communication, E-ISSN 2183-2439, Vol. 10, nr 1, s. 88-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and market, otherwise often manifested in public sector communication.

  • 8. Brorström, Sara
    et al.
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tamm Hallström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Power of the Vague: How Vision Statements Have Mobilized Change in Two Swedish Cities2022Ingår i: Administration & Society, ISSN 0095-3997, E-ISSN 1552-3039, Vol. 54, nr 10, s. 2075-2100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates the role of strategic artifacts in realizing change in two Swedish cities. Drawing from qualitative studies of city development projects we illustrate how ambiguous formulations in vision statements constitute a powerful basis for legitimizing actions. As part of establishing linkages between future-oriented vision statements and concrete actions here and now, we highlight the role of materialization. We provide three examples of how the vision statements studied materialized—into organizational structures, management control systems, and communication efforts—and discuss how such materialization implies that only some parts of broad vision statements are translated into practice.

  • 9.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lund University, Sweden.
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Lund University, Sweden.
    Unboxing knowledge in collaboration between academia and society: A story about conceptions and epistemic uncertainty2022Ingår i: Science and Public Policy, ISSN 0302-3427, E-ISSN 1471-5430, Vol. 49, nr 4, s. 583-597Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Policymakers increasingly emphasize knowledge collaboration between academia and society as important means to generate innovations and solve complex issues. However, while recent literature on such collaboration suggests that knowledge needs to be integrated and generated across disciplines and sectors, there are surprisingly few studies that define what is meant by ‘knowledge’ or focus on the process of generating knowledge. Subsequently, the aim of this paper is to unbox ‘knowledge’ in knowledge collaboration by focusing specifically on how knowledge is understood by heterogenous actors during the process of generating knowledge. We build on insights from an in-depth case study and contribute to the literature on knowledge collaboration by bringing in theory on boundary work that specifically addresses the knowledge generation process. We argue that to better meet the expectations of collaboration, there is a need for more discussions and focus on the participating stakeholders’ heterogenous epistemological as well as ontological understanding.

  • 10.
    Andersson, Catrin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Smas, Lukas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Sundström, Göran
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    En särskild typ av megaprojekt2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 26-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Företags samhällsansvar: Frågor under (om)förhandling2021Ingår i: CSR och hållbart företagande / [ed] Tommy Borglund, Hans De Geer, Susanne Sweet, Stockholm: Sanoma Förlag , 2021, 3, s. 56-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige .
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Södertörns högskola, Sverige .
    Sundström, Göran
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Går det att utkräva ansvar för megaprojekt? Fallet Nya Karolinska Solna2021Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 1, s. 40-45Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I maj 2015 publicerade Svenska Dagbladet den första artikeln i det som skulle utvecklas till en omfattande och kritisk granskning av det nya universitetssjukhuset i Solna. Lagom till att sjukhuset började ta fysisk form hade "världens bästa" kommit att bli "världens dyraste" i medierapporteringen om bygget. Det som var tänkt att bli ett toppmodernt universi-tetssjukhus som skulle ge sjukvård, forskning och utbildning i "världsklass" kom under projektets slutfas att i stället bli för-knippat med skandal och kris. Men samtidigt som "mediehändelsen" Nya Karolinska Solna (NKS) var kort och intensiv, har det som varit föremål för diskussion - projektets beslutsprocess - varit lång och invecklad. Det är en process som har pågått under femton års tid. Vi diskuterar här den betydelse som utsträckningen i tid har för det demokratiska samtalet kring beslut om megaprojekt som NKS. Vår analys av NKS visar att den långa tiden utgör en styrande faktor i sig genom vilken beslutsprocessen och dess förutsättningar formas. Det handlar om att lösningar kan låsas in på ett visionsstadium - då framtiden är på betryggande avstånd - det handlar om att beslut sker successivt och att bindningar skapas bakåt i tiden, och det handlar om att det gemensamma minnet tenderar att försvagas över tid. Vi menar att detta ställer särskilda krav på hur beslutsprocesserna organiseras för att kunna säkerställa att de lever upp till centrala offentligrättsliga värden om öppenhet, deltagande och saklighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Sundström, Göran
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Hur kontrollerades beslutsfattandet?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström; Martin Qvist; Göran Sundström, Göteborg; Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 282-303Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Maria, Grafström
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Hur styrdes beslutsfattandet?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström; Martin Qvist; Göran Sundström, Göteborg; Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 268-281Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Johannesson, Livia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Smas, Lukas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Idén om att bygga framtidens sjukhus2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Makadam Förlag, 2021, s. 102-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Smas, Lukas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Fält, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Idén om ett sjukhus i världsklass2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Makadam Förlag, 2021, s. 86-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Andersson, Catrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Idén om högspecialiserad vård2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 133-149Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Yngfalk, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Furusten, Staffan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Idén om offentlig-privat samverkan2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström; Martin Qvist; Göran Sundström, Götegorg: Makadam Förlag, 2021, s. 150-166Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Andersson, Catrin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Idén om patienten i centrum2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström; Martin Qvist; Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 118-132Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Maria, Grafström
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Strand, Cecilia
    Informerad eller kunnig? Utvärdering av insatser för information och kommunikation om bistånd 2010-20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det svenska biståndets informations- och kommunikationsarbete styrs av Strategin för informations- och kommunikations-verksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället (Infokom-strategin). Denna utvärdering undersöker hur väl insatserna har uppfyllt strategins övergripande mål om att stärka den svenska allmänhetens kunskap om svenskt utvecklingssamarbete. Det gäller både de insatser som har genomförts under den föregående strategin (2010–2016) och den nuvarande (2016–2022). Insatserna utförs av Sida och svenska civilsamhällesorganisationer. Rapporten fokuserar på tidsperioden 2010–2020 och syftar till att utveckla förståelsen för i vilken grad och hur olika typer av insatser har bidragit till målet samt hur strategin kan utvecklas i framtiden för att mer effektivt bidra till stärkt kunskap. 

    Allmänhetens kunskap om svenskt utvecklingssamarbete påverkas av en mångfald av samverkande faktorer. Infokom-insatsernas effekter på den svenska allmänhetens kunskapsnivå måste därmed analyseras i en vidare kontext. Den studerade tioårsperioden kännetecknas av betydande kontextuella förändringar som påverkar analysen av troliga effekter. De slutsatser vi utvecklar i rapporten är därför med nödvändighet av diskuterande karaktär. 

    En viktig utgångspunkt för utvärderingen är särskiljandet av information och kunskap. För att information ska omvandlas till kunskap på individnivå krävs aktiv bearbetning. Vi lyfter fram tre kontextuella faktorer som har varit särskilt betydelsefulla för infokom-insatsernas förutsättningar att stärka individers kunskap: 1) den politiska kontexten och retoriken kring biståndsfrågor under tidsperioden, 2) mediebilden av biståndet, och 3) den svenska allmänhetens informationsinhämtning och nyhetsvanor. 

    Utvärderingens slutsatser baseras på empiriskt material bestående av en webbpanelundersökning, intervjuer med personer som arbetat med infokom-insatser, en analys av medierapportering om biståndsfrågor, dokumentstudier samt redan tillgängliga data (opinions- och nyhetsvanemätningar). Utvärderingen består av två delar – en bredare kartläggning av det brokiga insatslandskapet, vilken ger en överblick av insatsernas genomförare, omfattning, målsättningar, målgrupper, kanaler, teman och aktiviteter, och djupgående fallstudier av sex strategiskt valda insatser som genomförts under hela eller delar av den studerade tidsperioden: Internationella/Globala Torget på Bok- och Biblioteksmässan, Sida Alumni, UNDP Sverige, Forum Syd/Civ, Diakonia och WWF Youth Sweden. 

    Sidas årliga opinionsmätningar visar att den svenska allmänhetens kunskap om tillståndet i världen och kännedom om de Globala målen har ökat under den studerade perioden. Även svenskarnas självskattade kunskap och kännedom om bistånd har ökat. Det är dock tveksamt om dessa resultat kan ses som kunskap i någon fördjupad form. Det är vidare inte möjligt att dra slutsatser om huruvida enskilda insatser – eller ens insatser sammantaget – har haft någon avgörande effekt på den samlade kunskapen om bistånd hos den svenska allmänheten. Våra fallstudier visar dock att de sex insatser som studerats närmare till stor del lyckats med att sprida information om svenskt bistånd till sina målgrupper. Insatserna, vilka bland annat innefattar fysiska och digitala föreläsningar och seminarier, webbsidor, utbildningsmaterial, mediearbete och studieresor, har i hög utsträckning uppnått sina mål vad gäller informationsspridning. 

    Det är alltså tydligt att de studerade infokom-insatserna i hög grad lyckats med att tillgängliggöra information. Frågan är dock i vilken utsträckning denna information har bearbetats av mottagarna och resulterat i ökad kännedom och/eller stärkt kunskap om svenskt utvecklingsarbete. Vår analys av kontextuella faktorer pekar på att 

    den politiska styrningen av biståndskommunikationen, medie-logikens krav på korta, snabba och aktuella budskap samt svenskarnas rörelse mot digital nyhetskonsumtion och minskande intresse för biståndsfrågor har satt ramarna för infokom-insatsernas förutsättningar att stärka kunskap. 

    Vad gäller insatsernas utformning är det tydligt att interaktiva komponenter främjar ett aktivt deltagande och reflekterande, vilket stödjer kunskapsutveckling på individnivå. Kunskapseffekterna av infokom-insatser som saknar interaktion – digital eller fysisk – är svårbedömda, särskilt i de fall där intressenivån hos mottagarna är okänd. Vi bedömer dock att det är mer sannolikt att dessa insatser bidragit till ökad kännedom snarare än djupare kunskap. Givet att den andel som vill veta mer om biståndsfrågor har minskat under perioden 2010–2020 så har det blivit svårare att nå ut med information som på ett eller annat sätt bearbetas av mottagarna. Insatser som innefattar skolarbete, vilket stimulerar till aktivitet och engagemang, kan vara ett bra sätt att nå målgruppen unga som har ett relativt lågt intresse och engagemang för biståndsfrågor. 

    Sammantaget visar vår analys av centrala faktorer som förklarar infokom-insatsernas kunskapseffekter att: 

    Medierapporteringens format och innehåll innebär begränsade möjligheter att bidra till stärkt kunskap om biståndsfrågor via nyhetsartiklar och annat medieinnehåll. Även om biståndsaktörer med stark och tydlig profil samt koppling till aktuella händelser kan få genomslag i medierna så begränsas möjligheten att bidra till kunskap av medierapporteringens fokus på korta budskap, och betydande skillnader mellan olika målgruppers konsumtion av nyheter. Medierapportering kan dock bidra till informationsspridning och därmed i förlängningen ökad kännedom om biståndsfrågor. 

    Medan ökad kännedom om något kan skapas genom att sprida och tillgängliggöra information så kräver kunskapsutveckling att mottagaren involveras, engageras eller aktiveras. Insatser som innehåller fysiska möten, interaktion eller reflektion har därför bättre förutsättningar att bidra till kunskapsmålet. En kombination av kanaler och metoder för infokom-insatser kan stötta och berika varandra. Pressarbete och digitala satsningar kan vara centrala för att över tid utveckla kunskap om de kombineras med aktiviteter som främjar interaktion mellan biståndets aktörer och den svenska allmänheten. Om insatser utvärderas löpande och genom en kombination av kvantitativa utfallsmått och kvalitativa analyser så stärks möjligheten till lärande hos utförarna. Ett fördjupat lärande kring resultat och vad som fungerar bättre och sämre kan i sin tur förbättra möjligheterna att bidra till kunskapsmålet. Inför arbetet med kommande strategi pekar vår analys mot vikten av en fortsatt bred ansats där debatt, analys och granskning ges utrymme. Frågornas bredd och komplexitet kräver en mångfald av perspektiv och angreppssätt. Infokom-insatserna handlar i många fall om att engagera målgrupper i en dialog om biståndsfrågor och ökad kunskap kräver ofta någon form av interaktion eller aktivitet, och särskilt i de fall där målgruppen är ointresserad av biståndsfrågor 

    Rapporten visar att intresset för biståndsfrågorna hos svenskarna minskat under den undersökta perioden. Om kunskapsmålet ska bibehållas och uppfyllas så krävs en bättre förståelse för, och mer forskning kring, vad som ligger bakom det sjunkande intresset. För att utveckla lärandet hos utförarna av infokom-insatser kring hur intresse och kunskap skapas krävs vidare att enskilda insatser utvärderas regelbundet och djupgående samt med särskilt fokus på hur intresse uppkommer och bibehålls. Här kan till exempel löpande dialog och samrådsgrupper spela en viktig roll. 

  • 21.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tenor, Carina
    Journalism as a means in municipal communication: Professional norms and practices in flux2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lunds universitet, Sverige .
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige .
    Klintman, Mikael
    Kunskapssamverkan: Mellan elfenbenstorn och marknadstorg2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns en förväntan om att forskare ska samverka i samförstånd med det omgivande samhället för att lösa komplexa problem. Kunskapssamverkan är dock en process som bara delvis präglas av konsensus. När aktörer från olika sfärer möts för att utveckla ny kunskap är det också viktigt att värna sin särart. I detta häfte undersöks och diskuteras hur kunskapssamverkan rotad i vetenskaplig verksamhet kan – och bör – organiseras genom både samråd och förhandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Yngfalk, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Junker, Svenne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Furusten, Staffan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Managementkonsulterna: tjänare eller härskare?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström,;Martin Qvist; Göran Sundström, Göteborg: Makadam Förlag, 2021, s. 229-243Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Mediatization of Nonprofit Organizations2021Ingår i: International Encyclopedia of Civil Society / [ed] Regina A. List, Helmut K. Anheier, Stefan Toepler, Springer, 2021Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 25.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Medierna: maktspeglare eller maktspelare?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 244-263Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Maria, Grafström
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sundström, Göran
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Megaprojektet Nya Karolinska Solna2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Göteborg: Makadam Förlag, 2021, s. 9-23Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Qvist, MartinStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.Sundström, GöranStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform2021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nya Karolinska Solna (NKS) har fått stor medial uppmärksamhet under senare år. Sjukhusbygget har pågått under lång tid, rymt en stor budget och berört många människor. Det har ömsom hyllats, ömsom ifrågasatts. I den här boken redovisas resultaten av ett treårigt forskningsprojekt som har undersökt beslutsprocesserna bakom NKS. Boken handlar om de idéer som har varit betydelsefulla i beslutsprocesserna, om de aktörer som har agerat i dessa processer och om hur processerna har organiserats och kontrollerats. Ambitionen med boken är att öka förståelsen för och kunskapen om den typ av komplexa beslutsprocesser som kännetecknar megaprojekt som NKS. Projektet har bedrivits vid Stockholms universitet i ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) och Kulturgeografiska institutionen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Megaprojektet NKS
  • 28.
    Sundström, Göran
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Om komplexa beslutsprocesser2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 52-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitel 3 - teoretiska utgångspunkter

  • 29.
    Larsson, Torbjörn
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sundström, Göran
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Politikerna: konflikt eller samarbete?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Göteborg: Makadam Förlag, 2021, s. 172-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Professionerna: pådrivare eller bakåtsträvare?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 214-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Rethinking science communication: Reflections on what happens when science meets comic art2021Ingår i: JCOM - Journal of Science Communication, ISSN 1824-2049, E-ISSN 1824-2049, Vol. 20, nr 2, artikel-id Y01Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this essay, we explore what happens when science meets comic art and how such meeting offers an opportunity to rethink science communication. We base our discussion on our own experience, as research scholars, of engaging in a collaboration with a comic artist. Three key reflections are developed: how comic art may help to (1) conceptualize ideas in an early research phase, (2) clarify the main argument by making the (un)written word visible; and (3) communicate science with an open end. These aspects contribute to an increased understanding of science communication in both research and society.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Qvist, Martin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Smas, Lukas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Sjukhuset, staden och en vision om förändring2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Makadam Förlag, 2021, s. 69-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Sundström, Göran
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Slutsatser och lärdomar2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Göteborg: Makadam Förlag, 2021, s. 304-328Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    The social responsibility of companies: Matters being (re)negotiated2021Ingår i: CSR and Sustainable Business / [ed] Tommy Borglund, Hans de Geer, Stockholm: Sanoma , 2021, 2, s. 60-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Sundström, Göran
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Catrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tjänstepersonerna: ett brutet förvaltningskontrakt?2021Ingår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Göteborg: Makadam Förlag, 2021, s. 190-213Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Rehnberg, Hanna Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Using counter-narrative to defend a master narrative: Discursive struggles reorganizing the media landscape2021Ingår i: Routledge Handbook of Counter-Narratives / [ed] Klarissa Luego, Marianne Wolff Lundholt, Routledge, 2021, s. 209-222Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter focuses on discursive struggles in the media landscape as it is being radically reorganized. We explore the narrative of a newcomer challenging the traditional narrative about journalism – what we here understand as the master narrative – that carries the idea that news production is a practise reserved exclusively for journalists. We build our analysis on a case study of VGRfokus, a digital communication channel launched in November 2017 by the Region Västra Götaland, a county council on the west coast of Sweden. The launching of VGRfokus was met by critical reactions among journalists in legacy media. At stake, as it appeared, was the role and content of journalism per se. Our analysis, based on one article published in VGRfokus and subsequent articles published in legacy media, shows that a counter-narrative must not emerge in opposition with another narrative; rather it could be positioned as a counter-narrative in a defensive act performed by those representing and guarding the master narrative. Furthermore, our analysis suggests that the tissue of narratives surrounding a professional institution increases in complexity in times characterized by a weakened master narrative, since the struggle itself tends to make the narratives more polemic.

  • 37. Andersson, Catrin
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att förändra genom organisation och idéer: Parallella processer i planeringen av Nya Karolinska Solnas verksamhet åren 2012-20172020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyseras förändringsarbetet i Nya Karolinska Solna (NKS) under åren 2012 till 2017. Syftet med studien är att skapa förståelse för och förklara vad som formade beslutsprocessen om det nya sjukhusets verksamhet efter att ansvaret för projektet flyttades från en särskild förvaltning till Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska). Omorganiseringen av ansvaret till Karolinska innebar att delar av projektgenomförandet flyttades från NKS-förvaltningen, som var nära knuten till politiken, till sjukhusets ledning och styrelse. Två olika förändringsprocesser är i fokus. Den första handlar om vad som skulle flytta in i det nya huset (verksamhetsinnehållet) och var ett arbete som hade lämnat den visionära fasen och nu på allvar mötte faktiska behov och förutsättningar på sjukhuset och i vårdsystemet i regionen. Den andra förändringsprocessen handlar om hur arbetet på det nya sjukhuset skulle organiseras i termer av hur det skulle utföras, styras och utvärderas (verksamhetsmodellen). Rapporten baseras på dokumentanalys samt intervjuer med centrala personer i NKS-projektet.

    Studien fokuserar på den betydelse organisation och idéer har för politikers och tjänstepersoners försök att planera och styra de två förändringsprocesserna. Olika typer av organisatoriska arrangemang i kombination med starka idéer utgör mekanismer som strukturerar och sorterar beslutsprocesserna i megaprojektet NKS. Olika arrangemang har haft betydelse för förändringsprocessen – som den politiska styrningen av Karolinska samt de parallella processer som uppstod både på sjukhuset och i dess relation till Stockholms läns landstings arbete med framtidens hälso- och sjukvård i länet (Framtidsplanen). Två idéer som har varit särskilt betydelsefulla för NKS-projektet är idén om den högspecialiserade vården, som har format beslutsprocessen om verksamhetsinnehållet, och idén om den värdebaserade vården, som kom att bli en central del av verksamhetsmodellen.

    I linje med tidigare studier visar vi att starka idéer lätt kan bli bräckliga – de är starkt beroende av inte bara ett aktörskap och att kunna presenteras som lösningar på problem, utan också av tid och rum (att vara del av ett sammanhang). Idéer kan därför utgöra stark drivkraft till att initiera, och därigenom att sätta riktning och ramar för ett förändringsarbete, men kan – om de inte aktivt översätts och anpassas till den lokala praktiken – senare i förändringsarbetet bli problematiska. Vår analys visar att de organisatoriska arrangemangen i kombination med starka idéer både har möjliggjort och samtidigt begränsat förändringsarbetet med NKS. Genom att de organisatoriska arrangemangen både inkluderar och exkluderar aktörer och idéer kan de på så sätt osynliggöra – genom att skapa avstånd i tid och rum – meningsskiljaktigheter, motstridiga analyser och till med och direkta konflikter. Dessa arrangemang är därför centrala styrverktyg i förändringsprojekt som NKS och måste hanteras med stor varsamhet av politiker och andra beslutsfattare. De kan skydda och stärka, men också åsidosätta, demokratiska värden om öppenhet, transparens och delaktighet i politiska besluts- och förändringsprocesser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige .
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lunds universitet, Sverige .
    Klintman, Mikael
    Att nå bortom grupp­tän­kandet – ett konststycke!2020Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Klintman, Mikael
    Från folkbildning till kunskapsproduktion2020Ingår i: Ledning och (sned-)styrning i högskolan / [ed] Mats Alvesson, Stefan Sveningsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 219-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40. Klintman, Mikael
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    The role of epistemic signalling in transdisciplinary knowledge production: Examples from the field of sustainable water management2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The number of arrangements where academia collaborates with governmental and nongovernmental organisations, as well as industries, have increased over the last decades. While research has focused on whether knowledge produced in such collaborations is genuinely influenced by others than the ‘experts’, or those with the highest status and power, this report explores the influence of framings and re-framings of what the participants and society should perceive as the nature of knowledge: epistemology. We analyse the framings of epistemology through the concept ‘epistemic signalling’. Epistemic signalling refers to communication or rule-making that indicates what type(s) of knowledge is considered relevant, valuable or useful in knowledge collaboration. Empirically we draw on two examples of transdisciplinary collaborations in the field of water management (one from the UK and one from the US). In-depth interviews were combined with document analysis.

    We have analysed three themes of epistemic signalling that we suggest influence knowledge collaborations. The first one concerns how the form and theme of the collaboration were decided upon and is based on Arnstein’s (1969) ladder of participation. The second refers to what type(s) of participants were considered suitable – as for example experts or lay people. Here we use the framework of aggregate (bargaining-oriented) versus integrative (deliberative) processes of knowledge collaboration in our analysis. The third and last theme concerns what is perceived as valuable and successful in the collaborations, something that we discuss in terms of procedural and epistemic virtues of knowledge collaborations.

    The epistemology of organisations and participants in knowledge collaborations ought to be a distinct subject of open discussions from the earliest planning stage and onwards. It is easy to assume that epistemic signalling would be esoteric parts of practical, collaborative knowledge production. To the contrary, open epistemological reflections may help highlight situations where hierarchies turn out to be remains of routines inconsistent with new goals of more profound exchange of practical and scientific knowledge. In such cases, the epistemologies need to be revised to better fit the new goals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41. Rehnberg, Hanna Sofia
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Uppluckrade gränser – kommunikatören som journalist?2020Ingår i: Vad är journalistik? En antologi av journalistiklärare på Södertörns högskola / [ed] Elin Gardeström, Hanna Sofia Rehnberg, Huddinge: Södertörns högskola, 2020, s. 27-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    When fiction meets theory: Writing with voice, resonance, and an open end2020Ingår i: Writing Differently / [ed] Alison Pullen, Jenny Helin, Nancy Harding, Emerald Group Publishing Limited, 2020, s. 113-129Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, we explore genre-blurring writing, where fiction meets theory, following the argument that texts in management and organisation studies suffer from the ‘textbook syndrome’. The stories that we tell through textbooks not only influence, but also set boundaries for, the way understandings are developed through the eyes of the reader. Often textbooks are written in a way that lead the reader into an idealised linear understanding of an organisation – far from the problems, dilemmas and messy everyday life that managers experience. Our discussion builds on previous literature on writing differently and our own experiences of writing a textbook by involving a professional novelist. Engaging in genre-blurring writing opens up how we think not only about writing, fiction and facts but also in our role as scientists. By situating ourselves, as researchers, at the intersection of fiction and the scientific work, not only new ways of writing, but also of thinking emerge. We discuss three aspects through which fiction challenge and develop our writing and thinking, namely to write with voice, resonance and an open end. Through genre-blurring writing, we create opportunities both to learn and to engage students in learning.

  • 43.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att göra osynliga tjänstepersoner synliga genom skönlitteratur: Tjänstemannen i skönlitteraturen – bilder av goda och mindre goda byråkrater av Anders Björnsson och Björn Rombach (red.), Santérus Förlag 20172019Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 2Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Andersson, Catrin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att styra genom organisation: Exkludering, inkludering och villkorat deltagande i Nya Karolinska Solna2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyserar vi hur ansvariga för Nya Karolinska Solna (NKS) behövde balansera mellan behoven av att å ena sidan driva förändringsprocessen framåt (effektivitet) och å andra sidan förankra projektet hos berörda aktörer för att värna demokratiska värden och sätta in NKS i ett större regionalt sammanhang (legitimitet). Genom att inrätta en särskild organisation – NKS-förvaltningen – för projektet åren 2008-2012 betonade projektansvariga effektiviteten i processen. För att kunna realisera visionen om det nya sjukhuset ansågs vissa aktörer, som uppfattades som motsträviga och förändringsobenägna, behöva hållas på avstånd. Vår analys visar att detta över tid ledde till en växande legitimitetsproblematik: centrala aktörer ansåg sig utestängda från arbetet och uppfattade att de saknade insyn och möjligheter att påverka, trots att de ansåg sig sitta inne med behövliga kunskaper och perspektiv. Därigenom växte också ett allt större missnöje med den särorganisatoriska lösningen. I slutändan, vid årsskiftet 2011/2012, lades NKS-förvaltningen ned och ansvaret för projektets olika delar omorganiserades till andra aktörer. Rapporten har fokus på åren 2008-2012 och baseras på dokumentanalys samt intervjuer med nyckelpersoner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att värna gränser genom att bygga broar2019Ingår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019, s. 65-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomijournalistik2019Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson, Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 215-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    En kamp bortom torg och torn2019Ingår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019, s. 159-166Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Rehnberg, Hanna Sofia
    In the intersection of journalism and strategic communication: The creation of an organisational image through news content2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Instead of communicating via traditional media channels, which have their own agenda and are difficult to control, public organisations are increasingly producing and spreading their own messages through their own channels. One recent phenomenon is public organisations taking on roles as news producers. In this paper, we set the focus on the content published in the intersection of journalism and strategic communication. Through a qualitative study of the content of the digital news channel VGRfokus, launched and produced by the Swedish county council Västra Götalandsregionen (VGR), we examine how an organisational image of VGRs created in and through this content. Our analysis shows that a specific organisational image is constructed through the promotion of main actors from within VGR with a preference for managers, through a numerous and explicit mentioning of VGR or any of its subunits, through a bias towards positive news, and through a frequent use of words that relate to responsibility, innovation and modernity.

  • 49. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, MariaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).Jonsson, AnnaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).Klintman, Mikael
    Kampen om kunskap: Akademi och praktik2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det ropas allt högre om att forskare ska samverka med det omgivande samhället. Det är rop som vittnar om en stor tilltro till att morgondagens vetenskapliga genombrott garanteras genom att kunskap produceras i samverkan. Men vad betyder det att samverka? Är den alltid att föredra? Främjar eller kanske rentav hotar samverkan kunskapsproduktion i samhället?

    Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela.

  • 50. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Kunskap mellan elfenbenstorn och marknadstorg2019Ingår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019, s. 11-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 51.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Andersson, Catrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Oklarhet som förändringsstrategi: Nya Karolinska Solna och idén om den högspecialiserade vården2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyseras beslut om verksamhetsinnehållet vid Nya Karolinska Solna (NKS) och särskilt den högspecialiserade vården. Vår analys visar att själva idén om högspecialiserad vård (hur den kom att definieras och användas) delvis kan förklara varför verksamhetsinnehållet kunde hållas odefinierat långt in i processen med att planera och bygga det nya sjukhuset. Samtidigt som NKS från ett tidigt skede var planerat att innehålla högspecialiserad vård fanns det ingen tydlig eller given definition av vad sådan vård omfattar. Det var också uttalat i politikernas uppdrag till NKS-förvaltningen att avvakta med att fastställa verksamhets-innehållet med hänvisning till bland annat den snabba medicintekniska utvecklingen och andra tänkbara krav på en sjukvård som flera år framåt i tiden skulle vara internationellt konkurrenskraftig. Men när ledande politikers och projektledningens syn på NKS som ett högspecialiserat nav för regionens sjukvård – med en fortsatt öppenhet kring verksamhetsinnehållet – mötte berörda professioners och organisationers intressen och ambitioner framträdde konflikter och motstridiga intressen. 

    Studien visar, att samtidigt som idén om den högspecialiserade vården erbjöd projektansvariga en möjlighet att rättfärdiga ett öppet förhållningssätt, och avvakta med beslut om det mer precisa verksamhetsinnehållet, kom denna öppenhet att senare skapa problem för realiseringen av den initiala visionen om det lilla, högspecialiserade sjukhuset. Analysen pekar på tre centrala faktorer som i samverkan med varandra kom att skapa grus i projektmaskineriet: För det första fanns det en inneboende spänning i själva idén om den högspecialiserade vården. För det andra blev idén om den högspecialiserade vården alltför separerad från etablerade strukturer och arbetssätt. Och för det tredje tappade idén kraft när det politiska ledarskapet, som inledningsvis hade varit starkt och drivit den, försvagades. Rapporten har fokus på åren 2008-2012 och baseras på dokumentanalys samt intervjuer med nyckelpersoner. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52. Brorström, Sara
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tamm Hallström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Power of the vague – How strategic documents mobilise change in two Swedish cities2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 53.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lund University, Sweden.
    Professional blinders? The novel as an eye-opener in organizational analysis2019Ingår i: Culture and Organization, ISSN 1475-9551, E-ISSN 1477-2760, Vol. 25, nr 2, s. 146-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Scholarly textbooks often follow a logic where suitable empirical cases are selected to illustrate the theoretical and analytical points that we as scholars want to make. But what would happen if we would do the opposite: build a textbook on a novel written by a novelist for such purpose and let the theories explain the actions and emotions of fictional characters? In this article, we share and reflect upon our experiences of co-authoring a textbook in organization theory together with a professional novelist. We argue that the novel can function as an eye-opener in organizational analysis, forcing us to look beyond more static and rationalistic perspectives on organizations as well as the stereotypes of such. We build and relate our experiences to the growing literature about using fiction in scholarly work and discuss the potential of such genre-bending work when we bring in flesh and blood into the analyses.

  • 54.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Stockholm School of Economics, Sweden.
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Public Organisations as News Producers: An odd species in the local media landscape2019Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 40, nr 2, s. 85-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to shed light on a new phenomenon in the media landscape, namely public organisations taking on the role of news producers. The analysis focuses on the digital news site VGRfokus, which is run by the Swedish county council Region Västra Götaland (VGR). The articulated goal of VGRfocus is to fill a perceived news gap in the county. Using previous literature on hyperlocal media as a lens for the analysis, we discuss how a regional news outlet produced by a public organisation can be characterised and understood. Based on our case study, we show that, while VGRfokus partly resembles other newcomers, it also has features that make it a very special news producer. This distinctiveness relates in particular to the fact that VGRfokus is part of a large, public organisation and holds ambitions to promote the work of the county council and represent its geographical area. This places issues concerning trustworthiness and credibility at the centre of the discussion and raises questions about democratic implications.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Risk för ökad misstro när forskare tvingas förenkla2019Ingår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 56.
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Samverkansjakten: Kanske är vi bara kloka tillsammans2019Ingår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Självgenererande nyhetsjournalistik – när åsikter blir nyheter2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyserar vi nyhetsflödet kring Nya Tiders medverkan på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2016. Tidningens medverkan fick stor uppmärksamhet i både traditionella och sociala medier. Den omfattande nyhetsbevakningen väcker frågor om hur nyheter skapas och hur de hålls vid liv. När blir egentligen en händelse till en nyhet? Syftet med rapporten är därför att skapa förståelse för hur en nyhet konstrueras och hur den hålls vid liv över tid. Vi är särskilt intresserade av att förstå hur olika aktörers samspel – informationsutbyte – påverkar förutsättningarna för hur en nyhet överlever. Vi använder ett institutionellt organisationsteoretiskt perspektiv för att förstå hur normer som styr nyhetsjournalistikens innehåll och format reproduceras och förändras i utbytet mellan aktörer på det nyhetsproducerande fältet. Vår analys visar att bevakningen initialt i hög grad följde förväntade och etablerade normer för nyhetsproduktion till att över tid i högre grad vara motiverat och pådrivet av åsiktsmaterial i form av ledare, krönikor och olika typer av debatter med journalister. Nyhetsflödet kom därigenom att präglas av principen att vad andra journalisterna har att säga om det inträffade betraktades som en nyhet i sig; en utveckling som vi förstår som en självgenererande nyhetsspiral. Dels får händelsen sprängkraft av att sakfrågan relaterar till ytterst centrala principer för det journalistiska fältet – yttrandefrihetens gränser – det vill säga vem som ska och bör samt under vilka förhållanden uttrycka sig i det offentliga rummet. Dels drivs nyheten fram av att journalister får kommentera, analysera och uttrycka sina åsikter om det är rätt eller fel att Nya Tider medverkar på Bok- och biblioteksmässan och att det innehållet anses vara stoff till fortsatt nyhetsproduktion. Studien väcker frågor om vad som händer när åsiktsinnehåll blir i centrum för och motiverar att en nyhetsberättelse drivs framåt – en utveckling som kan tänkas stärkas i takt med att det journalistiska nyhetstempot ökar och resurserna minskar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Skandaler, opinioner och anseende: Biståndet i ett medialiserat samhälle2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten syftar till att skapa förståelse för hur beslutsfattare inom biståndet förhåller sig till mediers bevakning och vilka konsekvenser detta förhållningssätt kan ha för beslutsfattande och risktagande inom biståndet.

    Tidigare studier har framför allt fokuserat på mediernas opinionsskapande roll där medierna förstås som något externt i förhållande till biståndsorganisationer. I den här rapporten tar vi utgångspunkt i studier som visar att mediernas närvaro och betydelse ökar i samhället och att organisationer därför kan förstås som medialiserade. Det betyder att mediernas arbetssätt, format och krav på innehåll – det som här förstås som medielogik – blir en organiserande princip som påverkar även internt i organisationer. Mediernas roll har också beskrivits som särskilt betydelsefull inom biståndsområdet givet att medborgarna, givarna, inte är samma grupp som mottagarna – en situation som gör att medborgare har begränsade egna erfarenheter av dessa frågor. Medierna kan därmed sägas vara en särskilt central arena för att berätta om biståndets effekter. Centrala frågor för studien är: Vilken betydelse tillmäter beslutsfattare inom biståndet medier? Hur förhåller sig beslutsfattare till ökade krav på medial synlighet och transparens? Och hur uppfattar beslutsfattare medielogikens krav på förenkling och dramaturgi?

    Vår undersökning visar att medierna har en betydande närvarvo i både den politiska styrningen av offentligt biståndsarbete och i tjänstepersoners vardag. Vi visar att den förändrade politiska styrningen av biståndet under de senaste tio åren har fört med sig tydligare krav på transparens och att kommunicera biståndets resultat. Utvecklingen kan sägas gå hand i hand med ett större fokus på mediernas betydelse som kanal för att berätta om biståndets effekter. I den särskilda strategi som styr biståndsmyndighetens Sidas arbete inom kommunikationsområdet betonas också journalister som en central aktörsgrupp för kunskapsspridning och fri åsiktsbildning inom biståndet. Ett annat uttryck för denna utveckling är prioritering och organisering av korruptionsarbetet på Sida. Medierna beskrivs som både ett slags kontrollorgan som skärper den interna kontrollen och som en plattform som bör användas för att nå ut med berättelser om biståndets verksamhet och effekter.

    Sammantaget visar studien att beslutsfattare i sin arbetsvardag ständigt (och självklart) förhåller sig till frågan om positiv medial synlighet i relation till risken att få medial kritik med en medföljande anseendeförlust. Mediernas närvaro är inte nödvändigtvis relaterad till faktisk publicitet om biståndet för tillfället, utan är i lika hög grad kopplad till tidigare erfarenheter och till etablerade idéer om att mediebilder av biståndet behöver hanteras och har påverkan på allmänhetens – och andra intressenters – uppfattningar om biståndet. Vi menar att medielogikens funktion som organiserande princip skapar en dubbelhet: samtidigt som den bygger in en extra försiktighet kring hur skattemedel används (ett slags kontrollorgan), tenderar den också att föda en ängslighet som, i sämsta fall, kan leda till att det svårkommunicerade och kanske obekväma – trots att det bedöms vara den rätta vägen för myndighetuppdraget – väljs bort i syfte att minimera risk för granskning och tänkbar anseendeförlust.

    Rapporten bygger på en undersökning av den övergripande mediebilden av biståndet i ett antal stora svenska dagstidningar (innehållsanalys) under tio års tid i kombination med interna styrdokument samt utsagor om mediernas betydelse från nyckelpersoner inom biståndsområdet (dokumentanalys och intervjuer).

  • 59.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Swedish Aid and Risk-taking in a Mediatized Society2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    The Routinization of Media Scandals2019Ingår i: The Routledge Companion to Media and Scandal / [ed] Howard Tumber, Silvio Waisbord, Routledge, 2019, s. 485-493Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 61. Höllerer, Markus
    et al.
    Jancsary, Dennis
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    'A picture is worth a thousand words': Multimodal sensemaking of the Global Financial Crisis2018Ingår i: Organization Studies, ISSN 0170-8406, E-ISSN 1741-3044, Vol. 39, nr 5-6, s. 617-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Through its specific rhetorical potential that is distinct from verbal text, visual material facilitates and plays a pivotal role in linking novel phenomena to established and taken-for-granted social categories and discourses within the social stock of knowledge. Employing data from the worldwide news coverage of the global financial crisis in the Financial Times between 2008 and 2012, we analyse sensemaking and sensegiving efforts in the business media. We identify a set of specific multimodal compositions that construct and shape a limited number of narratives on the global financial crisis through distinct relationships between visual and verbal text. By outlining how multimodal compositions enhance representation, theorization, resonance, and perceived validity of narratives, we contribute to the phenomenological tradition in institutional organization theory and to research on multimodal meaning construction. We argue that elaborate multimodal compositions of verbal text, images, and other visual artifacts constitute a key resource for sensemaking and, consequently, sensegiving.

  • 62.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Stig, Oline
    Lars, Strannegård
    Det är genom fiktion som faktan får liv och mening2018Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 63. Rehnberg, Hanna Sofia
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Hybrid professional practice in the new media landscape: A case study of VGRfokus2018Ingår i: 8th International and Interdisciplinary Conference on Applied Linguistics and Professional Practice: Book of abstracts, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents a case study of the digital news channel VGRfokus. The news channel was started in November 2017 by the Region Västra Götaland (VGR) – the county council at the west coast of Sweden – with the articulated goal to provide journalists, employees as well as citizens in the region with news updates. VGRfokus was launched with an editorial written by the communication chief of VGR, Erik Lagersten. In the editorial, Lagersten entitles the channel as a “news site” with an “independent editorial office of civil servants” (VGRfokus 2017). VGRfokus illustrates one of the most novel types of news production in the landscape of hyperlocal media operations, HLMO, and we discuss its role from two perspectives. First, we use the concept of HLMO (e.g. Metzgar et al. 2011; Nygren et al. 2017; van Kerkhoven & Bakker 2014) to analyze the new form of news production as illustrated by VGRfokus. Second, we discuss implications of the distinctive features of VGRfokus for the media ecosystems– in terms of changing genres, roles, relationships and identities – as well as more broadly for society and democracy. We base our analysis on empirical data from the very first months of VGRfokus’ existence. Interviews with employees at the editorial office at VGRfokus.se are combined with a content analysis and linguistic analyses of three types of media texts: (a) content published at the VGRfokus.se, (b) news articles that make references to VGRfokus, and (c) opinion articles about VGRfokus.se.

  • 64.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Junker, Svenne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Kommunikatörernas roll i det ansvarsfulla företaget: en intervjustudie med kommunikationschefer i svenska börsföretag2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The working paper discusses the importance of media for how responsibility is conceptualized in organizations. We focus on listed companies with a well-developed communication work. The aim is to develop knowledge on what role communicators have in designing images of a responsible business conduct. Based on an interview study including communication managers at 21 of the 30 largest Swedish listed companies, questions about how responsibility is conceptualized – and which aspects that are being prioritized – are analysed from a communication perspective. We understand communication practices in companies as an organizational field permeated with relatively strong norms and taken-forgranted ideas. These norms and ideas are partly created and maintained by actors in the field of communication – i.e. communication managers and communicators, but also communication consultants and through professional training. The logic of media is a key part of the set of norms and ideals defining the field of professional communication practices. Against this background, three conclusions about how communication practices and norms specifically influence the format, content and focus of responsibility issues are presented and discussed. First, the importance of the agenda and logic of the media is enhanced by communicators within the studied companies. Second, media crises and scandals of other companies and organizations justify the communicators’ own focus and work routines concerning responsibility issues. And third, the relatively long time frame that characterizes much work with responsibility issues tends to be shortened as these issues are understood from a communication perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ledare i mediernas rampljus2018Ingår i: Att leda i en komplex organisation: Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet / [ed] Anna Cregård, Erik Berntson, Stefan Tengblad, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 42-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Collaborating across societal sectors: A buzzword or a governance mechanism for research?2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 67.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Stig, Oline
    Strannegård, Lars
    En berättelse om organisering2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En berättelse om organisering blandar fiktion med organisationsteorins grunder. Boken drivs framåt av vad som händer på det nystartade modeföretaget Mess. Genom skildringen av Mess och människorna i och runt omkring företaget ser vi framgångar, konflikter och utmaningar i organisationsteorins ljus. Mötet mellan den fiktiva berättelsen och de teoretiska fördjupningarna ger grundläggande förståelse för organisationsteorins olika delområden, såsom ledarskap, makt, motivation, kultur och beslutsfattande. Boken erbjuder kunskap och reflektion om varför organisation och organisering är centrala begrepp för att förstå det samhälle vi lever i.

  • 68.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Lid Falkman, Lena
    Everyday narratives: CEO rhetoric on Twitter2017Ingår i: Journal of Organizational Change Management, ISSN 0953-4814, E-ISSN 1758-7816, Vol. 30, nr 3, s. 312-322Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    This paper investigates the everyday CEO communication in social media, with particular focus on Twitter. The purpose is to contribute with insights on how expectations on corporate leaders to be present in social media are translated into everyday communication practice and thereby add to literature on narrative leadership.

    Design/methodology/approach

    A content analysis of the twitter feed of Håkan Nygren, the CEO of the Swedish digital bank Nordnet. In order to answer the question – what are the stories and the rhetoric of a CEO in the banking sector an ordinary day? – the data set covers the totality of tweets by Nygren from April, 10, 2013 to December, 31, 2015.

    Findings

    The everyday Twitter narrative of Nyberg challenges established ideas of social media about personalised tone and interactions by highlighting three characteristics: (a) limited scope of actors and content including the local Nordnet sphere; (b) a formal tone in the tweets mainly based on corporate information and presentation; and (c) few examples of dialogue and a limited number of voices outside of Nordnet. The dataset of Nyberg’s Twitter feed during a period without any major events or crises for Nordnet paints a picture of a rather non-personal CEO with limited ideas on his mind to share online and with few friends.

    Originality/value

    Studies on social media and corporate communication have largely focused on organisational crises. This study focuses on everyday narratives of managers and proves that the role of social media must be interpreted more broadly and as playing multiple roles, and that these roles are changing due to time and situation.

  • 69.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Klintman, Mikael
    University-society collaboration on the agenda: The rhetoric of expectations2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper aims to contribute to the knowledge on how the concept of ‘collaboration’ is being produced and reproduced – and filled with meaning – as it is articulated in news content and opinion articles about the organisation of knowledge production within higher education in Sweden. We build on a textual analysis on the public discussion in the aftermath of the announcement of the research policy bill “Knowledge in collaboration” (Prop 2016/17:50) and take as a point of departure that social phenomena are constructed and given meaning through talk and texts. Our analysis shows that the concept ‘collaboration’ carry certain expectations and values concerning the organisation of knowledge production, and highlights that these ideas are not only polarised among actor groups, as well as within groups, but also contain political ambitions. The concept of collaboration can be interpreted as an idea that provides universities with prescriptions and guidelines for how to do their everyday work – what kinds of activity is valued and appropriated and what is downplayed and over time maybe even sorted out.

  • 70.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Viscovi, Dino
    Ekonominyheter – fortfarande en främmande fågel?2016Ingår i: Journalistik i förändring: Om Mediestudiers återkommande innehållsanalys / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Stiftelsen Institutet för mediestudier , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tamm Hallström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Hierarchisation and fuzziness: The power of interlinked categories in urban planning2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we ask how categories enable and constrain action in complex and long-term processes of municipal urban planning. Whereas previous studies to a large extent have focused on the conditions for corporations and their products, we develop theoretical insights about categorisation from the more scarcely investigated empirical context of the public sector. By an in-depth investigation of how the Swedish municipality of Varberg managed and organized large, complex urban planning changes, we show how two significantly different but closely interlinked categories simultaneously enabled and limited the scope and focus of these large-scale changes. More specifically we identify two distinct categories – one “project category” used to organize the specific urban planning process, and one “vision category” developed to govern the municipality as a whole – and explore how they influence one another and how they both individually and together shape the focus and scope of the change process. Through these two categories the complex and long-term planning is made sense of and is given structure and steerage in terms of both generative capabilities and constraints. The findings of the study of Varberg open up for further reflections about how categorisation creates power and action capabilities and its implications on democratic processes. Organisational categories, when they are taken on-board, are often perceived as natural and neutral and are valued because they decrease “noise” and give impetus for municipal development. Our study shows the need to also ask questions about what are sorted out and excluded through such processes of categorisations and what actor groups in society may not be allowed to make their voices heard and to influence such change processes.

  • 72.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Information intermediaries2016Ingår i: The SAGE Encyclopedia of Corporate Reputation / [ed] Craig E. Carroll, New York: Sage Publications, 2016, s. 351-354Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Media scandals as routine : The construction of corporate moral order2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Over the years we have witnessed an increased scrutiny of corporate responsibilities and evaluations of the morality of organizations and leaders as a part of the construction of a moral order. In this paper, we understand the on-going moralization of organizational behaviour from the perspective of media scandals. Whereas media scandals often are both understood and studied as single events, research has also emphasised the interrelated nature of scandals. We build on previous studies and develop insights on how news media scandals can take a repetitive form over time, and elaborate on what role media scandals about corporate behaviour play in challenging the moral order and shaping social norms about what it means to be a responsible organization. Empirically, the paper builds on a content analysis of “news media scandals” – when H&M, a large Swedish textile company, recurrently was accused for misconduct and irresponsible behaviour – over a period of 18 years, from 1995 to 2012. One key conclusion is that even though both the logic of media and the character of a scandal suggest some kind of novelty and norm breaking aspect, the dynamics of the media scandal of H&M indicate that the trajectory of the scandals is rather repetitive and even routinized. The routinized media scandal leads to a one-dimensional media image of H&M as a moral actor. Instead of reflecting different views on complex moral or responsibility issues – the media texts rather confirm and strengthen previous media narratives of H&M. The findings also raise questions about the immediate and long-term consequences of a routinized media scandal. When a media scandal becomes routinized, we can expect it to influence the dynamics of the legitimizing and delegitimizing of the organizational behaviour.

  • 74.
    Tamm Hallström, Kristina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Visioner som demokratiskt förändringsverktyg?2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tamm Hallström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Värdeladdad organisering: kategoriers betydelse för stadsutvecklingsarbete2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The topic of this report is the organising of on-going urban developments taking place within the municipality of Varberg. Large, public initiatives on urban planning often run over long time periods, involve multiple actors in society, and are characterised by uncertainty and lack of information. With the help of organisation theory on social categories we show how room for manoeuvre and conditions for activity are created in the on-going developments in Varberg. Our analysis highlights in particular two categories that are governing the urban planning of the municipality: (a) three change processes are organised into one single “City development project” and (b) the overarching governance is articulated through a vision statement for the municipality to become the creative centre of the west coast in year 2025. Categories play a dual role as they both enable and constrain organizational as well as individual behaviour. More specifically, the study shows how some projects, such as the sub-project about the new residential neighbourhood West Port (Västerport) by the sea, and some ideas, such as the assumption that urban development leads creativity are highlighted and prioritised as a consequence of the categories identified. However, the study also reveals how, simultaneously, other projects and issues are downplayed or remain in the background. The findings of the study of Varberg open up for further reflections about democratic implications of the use of organisational categories, that often, when they are taken on-board, are perceived as natural and neutral, are valued because they decrease “noise” and give impetus for municipal development. Another side of the use of categories, however, is about what questions, issues and perspectives that are sorted out and excluded through such processes of categorisations and what actor groups in society are not allowed to make their voices heard and to influence such change processes.

  • 76.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Göthberg, Pauline
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    CSR: företagsansvar i förändring2015 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomijournalistik2015Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson, Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 225-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Furusten, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Making meaning of standards - translation in path genereating junctures2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Stockholm School of Economics, Sweden.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Stockholm School of Economics, Sweden.
    Petrelius Karlberg, Pernilla
    Mediatization of civil society organizations: (De)legitimation of the Swedish Red Cross2015Ingår i: Journal of Civil Society, ISSN 1744-8689, E-ISSN 1744-8697, Vol. 11, nr 3, s. 227-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article explores how media representations influence ideas about legitimate behaviour within a civil society organization (CSO). We develop understanding of the mediatization of CSOs, and in particular of how media coverage influences internal practices and decision-making. The analysis is based on a case study of the Swedish Red Cross and illustrates how (negative) media exposure influences the conditions for, and behaviour of, a CSO. The findings demonstrate that media constructed a legitimacy crisis and that the organization over time adjusted to the media story to maintain its legitimacy. The findings also suggest that professional communicators play significant roles in carrying and reinforcing ideas within CSOs about the importance of controlling media attention.

  • 80.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Adamsson, Emelie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Normerande bilder av ansvar – en studie av hur fem börsföretagframställs i svenska medier, 1995–20122015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Parera är viktigare än att planera: Om organisatorisk överlevnad2015Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2002-0287, nr 2, s. 51-51Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 82. Berg, Martin
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att samverka2014Ingår i: Efter festen: om konsten att utvecklas från doktor till docent,  eller en överlevnadsguide för den postdoktorala tillvaron / [ed] Sara Eldén, Anna Jonsson, Lund: Studentlitteratur, 2014, s. 197-212Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 83.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomijournalistikens förändrade förutsättningar: Innehåll, format och aktörer2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
    Låt inte medierna sätta agendan för företagens samhällsansvar2014Ingår i: Veckans affärer, ISSN 0506-4406, nr 27 novemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 85.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Mediebilden formar föreställningar om vad som är ansvar2014Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 1, s. 38-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 86.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
    Medierna och det goda företaget2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hållbart företagande, företags samhällsansvar eller CSR – corporate social responsibility – är begrepp som gemensamt vittnar om ett ökat intresse för frågor som rör företagens roll och ansvar i samhället. Det är dock långt ifrån självklart vad detta ansvar innefattar. Den här rapporten analyserar mediernas makt att forma uppfattningar om ansvar. Vad lyfts fram och vad väljs bort när moraliskt laddade frågor granskas? Varför blir vissa organisationer, ledare och ansvarsfrågor synligare än andra? Vilken roll har medierna för att sätta agendan för vad som är företagens ansvar och vad som är ett ansvarsfullt agerande? Hur ser de mediala bilderna av ansvar ut?

  • 87.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Synliga och hemliga: Näringslivets ägare i den mediala offentligheten, Lennart Bernhardtson, Agerings Bokförlag, 20132014Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 2, s. 22-23Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 88. Frostenson, Magnus
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomistyrning och Corporate Social Responsibility2013Ingår i: Perspektiv på ekonomistyrning / [ed] Erik Jannesson, Matti Skoog, Stockholm: Liber, 2013, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Petrelius Karlberg, Pernilla
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Föredöme eller fördömd? Medierna som moralisk domstol2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
    Petrelius Karlberg, Pernilla
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
    Medierna som moralisk domstol skapar ängsliga ledare2013Ingår i: Dagens Media, ISSN 1403-8498, nr 26 septemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 91. Petrelius Karlberg, Pernilla
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    The Creation of a Crisis of Confidence: A Study of the Mediatization of the Red Cross2013Ingår i: Trust and Organizations: Confidence across Borders / [ed] Marta Reuter, Filip Wijkström, Bengt Kristensson Uggla, New York: Palgrave Macmillan, 2013, s. 127-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    These were some of the Swedish newspaper headlines on articles concerning the Swedish Red Cross and its crisis in the spring of 2010. Breathless headers followed hot on each other’s heels as the organization and its representatives were criticized in a sea of news articles, letters to editors, and editorials. In the media, the loss of confidence in the Red Cross, and especially in the chairman of its board, Bengt Westerberg, was discussed heatedly. Within the Red Cross itself, however, these reports were perceived as being unfair. The Red Cross believed that its organization was open, fair, and democratic. While the media maintained that the Red Cross was suffering from a crisis of confidence, the employees in the organization could neither understand how such a crisis could arise, nor why the media attention was so drawn out and persistent.

  • 92.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet; Handelshögskolan i Stockholm.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    För mycket moralisk domstol när media granskar företagens sociala ansvar2012Ingår i: Miljöaktuellt, ISSN 1654-6946, nr 7 novemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 93. Petrelius Karlberg, Pernilla
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Konstruktioner av en förtroendekris: En studie av medierapporteringen om Röda Korset2012Ingår i: Vem i hela världen kan man lita på?: förtroende i teori och praktik / [ed] Marta Reuter, Filip Wijkström, Bengt Kristensson Uggla, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 165-185Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Grafström, Maria
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Constructing legitimacy through media: The case of the Swedish Red Cross2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Petrelius Karlberg, Pernilla
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Constructing Legitimacy through Media: The Case of the Swedish Red Cross2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Grafström, Maria
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Ekonomireportern: Etablerad - och ifrågasatt2011Ingår i: Specialreportern / [ed] Torbjörn von Krogh, Stockholm: Sim(o) Institutet för Mediestudier , 2011, s. 25-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Göthberg, Pauline
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Med samhällsansvar som ledstjärna2011Ingår i: Ledning av företag och förvaltningar: former, förutsättningar, förändring / [ed] Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg, Stockholm: SNS förlag, 2011, 4., [omarb.] uppl.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The Role of Infomediaries: CSR in the Business Press During 2000–20092011Ingår i: Journal of Business Ethics, ISSN 0167-4544, E-ISSN 1573-0697, Vol. 103, s. 221-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Given the important role that business media play in corporate life, scarce attention has been paid to the role of media in the construction and popularization of corporate social responsibility (CSR). In this article, we understand media as a key infomediary and examine how the business press has framed and presented CSR over the last 10 years. Based on a content analysis of how CSR is presented in two English-language business newspapers with an international readership, we develop a framework for understanding the role of business media setting the corporate CSR agenda. The results show that business media contribute to the construction of what CSR means in corporate practice by creating links between CSR and certain corporate activities, between CSR and arguments that strengthen the view of CSR as a business case, and between CSR and certain spokespersons. These links contribute to create a notion of what CSR stands for, what it means in practice, and why it is important that one should pay attention to.

  • 99.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Göthberg, Pauline
    Centrum för bank och finans (CEFIN), KTH.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ansvar2010 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 100.
    Grafström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Windell, Karolina
    Blurred boundaries of media: The circulation of a corporate news story on the web2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 101. Fredriksson, Magnus
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Corporate reputation and the news media in Sweden2010Ingår i: Corporate reputation and the news media: Agenda-Setting within Business News Coverage in Developed, Emerging, and Frontier Markets / [ed] Craig Carroll, London: Routledge, 2010, s. 192-206Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Nyhetsproduktion i det sociala medielandskapet2010Ingår i: Företag och medier / [ed] Josef Pallas, Lars Strannegård, Malmö: Liber, 2010, s. 58-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Grafström, Maria
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Svårnavigerad CSR-djungel2010Ingår i: Chefstidningen, ISSN 2000-3498Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 104.
    Horwitz, Martin
    Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre.
    The Implementation of United Nation´s Principles for Responsible Investments among Swedish Investors: A paradigm shift within reach?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Responsible Investments is currently paving new paths in the financial industry. UnitedNation´s Principles for Responsible Investment (UN PRI) has in four years attracted over 700signatories in 36 countries. The principles are voluntary and kept in an open non-governingstructure. The lack of formal definitions and the actual value or effects of the UN PRIadoption is difficult to assess. Many researchers today are involved in attempts to measure thefinancial performance of responsible investments. This study takes a different stand point andinvestigates the motivation for joining UN PRI, how the implementation has been carried outand what the effects are, by the use of a case study. The six largest investors in terms of assetunder management (AUM) among the Swedish UN PRI signatories were interviewed, and aqualitative based semi structured interview was used. A structural analysis was carried out onthe results. Institutional Theory was used to explain the motivation for joining UN PRI andserved as the theoretical framework. Interpretation of UN PRI´s implementation differed insome instances to a large degree between the respondents. Transparency was uncovered as amajor success factor to the investors in support of decision making. All interviewedsignatories had developed their own way of working with UN PRI in terms of organization,priorities and the attempts to measure its effects. There is still a great need for moreknowledge around how these principles shall be implemented successfully and become part ofmainstream investments.The target audience for this paper is academics or business professionals with an interest inwhy and how UN´s principles for responsible investments are adopted by the financialindustry.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 105.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The news in management-speak2010Ingår i: The rise of management-speak / [ed] Björn Rombach & Patrik Zapata, Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Abstract for the entire book:

    Essays about why people who speak management-language always seem to win arguments, not because they know more, but because they speak the right language.When important decisions are made - whether in organizations or in a public debate - the winner is almost certainly a management-speaker. It does not matter if the opponent is a well informed, committed and ­competent professional, a well prepared representative of an interest group, a politician with a large backing or a journalist who has been digging deep, still, the management-speaker gets the last say.The management-speakers do not have better knowledge of the factual ­matters, they are not more devoted than others, they do not represent ­stronger interests and they do not know anything more about the present or the future than other people. They are successful in managing decisions and decision makers into the right direction, because they speak a more ­powerful language than the others - the Management-Speak.This book contains essays on the language management-speak, its ­significance and the use of it. The essays are addressed to all readers who seek an answer to the question why management-speak really matters.

  • 106.
    Grafström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Windell, Karolina
    Blog-journalists relations: Business news in transformation2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Entrepreneurs laying the foundation for business journalism in Sweden2009Ingår i: Exploring the worlds of Mercury and Minerva: Essays for Lars Engwall / [ed] Linda Wedlin, Kerstin Sahlin & Maria Grafström, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 108.
    Wedlin, Linda
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Sahlin, KerstinFöretagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.Grafström, MariaFöretagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Exploring the worlds of Mercury and Minerva: Essays for Lars Engwall2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Sahlin, Kerstin
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Wedlin, Linda
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    In the world of Mercury and Minerva2009Ingår i: Exploring the worlds of Mercury and Minerva: Essays for Lars Engwall / [ed] Linda Wedlin, Kerstin Sahlin & Maria Grafström, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Windell, Karolina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Göthberg, Pauline
    Sweden2009Ingår i: Global Practices of Corporate Social Responsibility / [ed] Samuel O. Idowu, Walter Leal Filho, Berlin: Springer Berlin/Heidelberg, 2009, s. 103-123Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the idea of social responsibility of business has a long history, the debate over corporate social responsibility has escalated in Sweden during the past few decades under the label of CSR. CSR has become an idea on the corporate agenda in Sweden. This chapter describes how CSR arrived in Sweden and how social responsibility takes its form and translates into practice in Swedish corporations. In order to understand the background of how CSR entered the Swedish business community, the chapter begins by describing social responsibility from a historical perspective and the recent revival of CSR in Sweden. In broad terms, the topic of the social responsibility of business has a long root in different societies around the world. The emergence of the industrial community in Sweden between the mid-seventeenth century and the mid-nineteenth century was a period in which Swedish corporations had played a prominent role in the local community, contributing to the development of several social institutions, including the fire brigade, medical services, and schools. During the last century, the scope of corporate responsibilities was marginalized to that of economic responsibility. However, in the last 20 years, the Swedish discourse on corporate responsibilities has changed in concert with the state of the market and with the division of roles between corporations and the state. As in many other countries, Swedish companies are being criticized by stakeholders and they are being urged to take on greater responsibilities both in Sweden and elsewhere. Hence, during the last few decades, the field of CSR has solidified and taken a better shape both nationally and internationally. The chapter discusses how companies listed in the Swedish stock exchange communicate information on their CSR activities and also examines how three large Swedish corporations practice CSR.

  • 111.
    Grafström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Göthberg, Pauline
    Windell, Karolina
    CSR: Företagsansvar i förändring2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Grafström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Windell, Karolina
    Blogging and business journalism: News production in transformation2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    En fräsch och leende Svanberg = Köp Ericsson?2007Ingår i: Aktiespararna.seArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 114. Buhr, Helena
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The making of meaning in the media: Corporate social responsibility in the Financial Times, 1988-20032007Ingår i: Managing Corporate Social Responsibility in Action: Talking, Doing and Measuring / [ed] Frank den Hond, Frank G. A. de Bakker & Peter Neergaard, Ashgate, 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Pallas, Josef
    The negotiation of business news2007Ingår i: Mediating business: The expansion of business journalism / [ed] Peter Kjaer & Tore Slaatta, Köpenhamn: Copenhagen Business School Press, 2007, s. 217-233Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 116. Slaatta, Tore
    et al.
    Kjaer, Peter
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Erkama, Nina
    The Nordic businss press and the emerging field of business journalism2007Ingår i: Mediating business: The Expansion of Business Journalism / [ed] Peter Kjaer & Tore Slaatta, Köpenhamn: Copenhagen Business School Press, 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 117. Kjaer, Peter
    et al.
    Erkama, Nina
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Transforming business news content: A comparative analysis2007Ingår i: Mediating business: The Expansion of Business Journalism / [ed] Peter Kjaer & Tore Slaatta, Köpenhamn: Copenhagen Business School Press, 2007, s. 131-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 118.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Den populariserade ekonomijournalistiken2006Ingår i: Handbok i ekonomijournalistik: Hur journalisten bevakar företag, marknad och samhällsekonomi / [ed] Tommy Borglund & Martin Ahlquist, Stockholm: Norstedts Förlag, 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Grünberg, Jaan
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Pallas, Josef
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Ekonominyhetens väg: Från kvartalsrapporter till ekonominyheter2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Grafström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Windell, Karolina
    Interrelationships in the field of business news: News production in two media organizations2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The development of Swedish business journalism: Historical roots of an organisational field2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Contemporary Swedish business journalism is an established organisational field with shared practice within and across organisations. Using a historical perspective, this dissertation investigates the early formation of this field and the formation of a shared meaning system for business journalism. Addressing the question of how and why the field emerged, the study contributes to institutional approaches in organisational analysis and theories about field development.

    Drawing on a qualitative longitudinal study, the analysis explores the source of today’s field of business journalism and examines the individuals, organisations, and activities that, during the 1960s and 1970s, laid the groundwork for subsequent field development. Five Swedish newspaper organisations are examined in detail: two business weeklies, Affärsvärlden and Veckans Affärer; the business daily,Dagens industri; and two general dailies, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. In particular, the study analyses the competencies that was considered necessary for producing business news; the models that functioned as positive examples for business journalists; and the accepted ways of selecting and presenting business news.

    The study concludes that nascent field formation developed through institutional entrepreneurial processes in the interplay among individuals, organisations, and societal developments. As individuals carried institutional logics from their previous affiliations in business or journalism, they contributed to the nascent field formation – not by breaking with their past, but by continuing, in a new setting, previous ways of approaching their work. The two institutional logics of business and journalism also permeated the newspaper organisations in which these individuals were active. The organisations functioned as platforms that enabled the early practice while setting boundaries for its development. The results suggest that fields develop incrementally and that institutional entrepreneurial processes embody greater continuity and stability than previous research in the area has suggested.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Expansion and change of business news content in Sweden, 1960-20002005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen.
    Nyheter på ekonomiska2005Ingår i: Den framgångsrika ekonomiskan / [ed] Björn Rombach & Patrik Zapata, Stockholm: Santérus Förlag, 2005, s. 110-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 124. Buhr, Helena
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Corporate social responsibility edited in the business press: Package solutions with problems included2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Ekonomijournalisitikens mångfald: En forskningsöversikt2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 125 av 125
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf