Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 86
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ambjörnsson, Fanny
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    En säker plats: Alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister2010In: Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2010Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Andersson, Mikael
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Generation interface: En hermeneutisk komparativ studie av ABC-appar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.

  • 3.
    Andersson Tallec, Nina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    BARNS TANKAR OM LYCKA: En kvalitativ undersökning av barns subjektiva uppfattning om lycka2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

  • 4.
    Aronsson, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Att rita duvor eller SPJSGÖLS.: Om global fantasi och visuell kultur2006In: Barnkultur i skilda världar / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centum för barnkulturforskning , 2006, p. 29-44Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Banér, Anne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    "Allt blir en vara": Barn, kultur och konsumtion2009Collection (editor) (Other academic)
  • 6.
    Banér, Anne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barn som vara - omslagsbilder i svensk veckopress2009In: "Allt blir en vara": Barn, kultur och konsumtion / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2009, p. 79-98Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Banér, Anne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv2010Collection (editor) (Other academic)
  • 8.
    Banér, Anne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barns lek - makt och möjlighet2007Collection (editor) (Other academic)
  • 9.
    Banér, Anne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barn(s)kultur - Nytta eller nöje?: Om barn, estetik och pedagogik2008Collection (editor) (Other academic)
  • 10.
    Banér, Anne
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Konsten att berätta för barn: Barnboken1996Collection (editor) (Other academic)
  • 11.
    Banér, Anne
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför?2011Collection (editor) (Other academic)
  • 12.
    Bjerkerot, Åsa
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    "Vi bara firar": Högtider, traditioner och rituella uttryck i förskolemiljöer2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

  • 13.
    Davet, Natalie
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Utelek i Trancoso och Göteborg: En komparativ studie om barns utelek och vänskapsrelationer2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.

    Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.

    Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats.

    Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.

  • 14.
    Eklund, Christine
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Fantasi, glädje och hopp i clownernas förtrollade värld: En etnografisk studie om möten mellan barn och Glädjeverkstans sjukhusclowner på Astrid Lindgrens barnsjukhus2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån ett barnkulturellt perspektiv, som framhåller leken som ett kulturuttryck, är studiens syfte att undersöka och nå en djupare förståelse för den kommunikation vilken uppstår i möten mellan barn, som vårdas och/eller är inlagda under kortare eller längre tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Glädjeverkstans sjukhusclowner. Studien vilar på en barndomssociologisk grund och hämtar inspiration från psykoanalytiska, kommunikations-teoretiska och filosofiska synsätt på lek, vilka belyser lekens tillblivelse, innebörd och mening. I ett etnografiskt fältarbete, med observationer som huvudsaklig metod, har tio verksamma sjukhusclowner studerats i deras kommunikationer med barn som vårdas och/eller behandlas på barnsjukhuset. För att förstå mening och innebörder i den studerade kontexten har ett hermeneutiskt tolkningsförfarande tillämpats genom hela forskningsprocessen. Det insamlade materialet visar hur det uppstår ett symboliskt och skapande mellanområde i anknytningen mellan barnen och clownerna där fantasin dominerar och lekandet tar form. Leken framkommer som en livsform, en frizon, i vilken smärta, ångest och tristess ger intryck av att ersättas av glädje, skratt och avspänning för en stund. Utgångspunkten för kommunikationerna är clownernas lyhörda och empatiska inlyssnande av det unika barnets förmåga, villkor och önskemål i stunden. Studien synliggör vidare att den form av lek som uppstår har en estetisk form. Genom konstnärliga kommunikationsmedel; språk, musik, ljud, trolleri, sång, dans, mimik, rörelse, rytmik och clownernas rödmålade näsa, deras karaktäristiska kläder samt detaljerade och uttrycksfulla accessoarer skapas en lekfull dialog mellan barn och clowner. Clownernas sinnliga, kroppsliga och verbala metakommunicerande blir sålunda ett kreativt och fantasifullt förhållningssätt till verkligheten och vardagen på barnsjukhuset. Studien lyfter fram clownernas livsbefrämjande barnperspektiv med lekfullheten (fantasin), livsglädjen och hoppet som uttryckliga markörer. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse om kommunikationernas barnkulturella värde genom att lyfta fram hur barnens egna villkor, uttryck och perspektiv bejakas i en improviserad, rörlig, överskridande och glädjefylld karnevalisk form av lek.

  • 15.
    Ernst, Manilla
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    "...det var bättre än teater, vanlig teater.": En receptionsstudie av den unga publikens upplevelser av sin delaktighet i mobiltelefondramat Antigones dagbok2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna. För att publiken ska kunna orientera sig tar de hjälp av den karta som visas i telefonens display samt de röster och den musik som spelas upp. Efter varje ljudscen ställer huvudkaraktären Antigone en fråga till publiken. De svarar på dessa genom att skicka sina svar som sms. Kommentarerna går att läsa direkt i displayen och kan få betydelse för tolkningen av föreställningen. I uppsatsen diskuteras dels hur publiken är delaktig genom att replikera skriftligt på frågorna. Därtill diskuteras hur iscensättningen låter publiken vara medskapare av uppsättningens helhet. De unga åskådarna måste själva tillskriva karaktärerna attribut eftersom dessa aldrig syns utan enbart finns i ljudscenerna. Publiken har också till uppgift att ta ställning till vad, i den offentliga miljön, som ska utgöra föreställningens scenrum. Till skillnad från föreställningar i teatersalonger med specifik scenografi och rekvisita blir det publikens uppgift att skapa föreställningens fiktiva rum utifrån det offentliga rummet som omger dem.I receptionsstudien är det tydligt att publiken gillar denna digitala och utmanande iscensättning. Den unga publiken visar sig ha vissa svårigheter att ta till sig historien om Antigone. Samtidigt är det tydligt att den stora behållningen inte är föreställningens berättelse utan formen. Eleverna i receptionsstudien framhåller närheten till karaktärerna och platserna som skapas under föreställningshändelsen; de känner sig snarare som aktörer än som åskådare. Formen erbjuder också en mer tillåtande miljö där elevernas är mer aktiva som åskådare än passiva. Detta visar sig har positiva effekter på elevernas upplevelser.Mest uppskattat är föreställningens digitala verktyg. Det tillåter publiken att göra avtryck i produktionen. Förutom att svara på frågorna som ställs och dela med sig av sina perspektiv använder eleverna tekniken för att lämna omdöme på föreställningen och kommentera sin upplevelse.

  • 16.
    Ernst, Manilla
    et al.
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Lorentzon, Ylva
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Wester, Moa
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barn, kultur och kulturutbud - Förutsättningar och förväntningar.: En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv.2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att illustrera hur arbetet med att lyssna till barns och ungas röster om upplevelser av kulturevenemang och utbud kan gå till och vidare vilken slags kunskap som kan komma Stockholms stads Kulturförvaltning och andra berörda parter till gagn genom arbetet.

    Det empiriska underlaget för studien utgörs av intervjuer med 108 barn i åldrarna 4-18 år. Intervjuerna har genomförts som fokusgrupper varav vissa skett i direkt anslutning till en scenkonstföreställning och då fokuserat på reception, medan andra fokuserat på generella upplevelser av kultur och kulturutbud.

    I studien konstateras att barn och unga främst talar om kultur i termer av estetiska uttryck, men att de också vidgar begreppet till att innefatta antropologiska aspekter. Kommersiell och massproducerad kultur nämns inte av barnen i någon större utsträckning vilket troligen är ett resultat av vilken kultur det är som premieras i skolan. För många barn och unga är skolan den huvudsakliga kulturförmedlaren och de upplever mycket begränsat inflytande över det professionella kulturutbud de möter där. De uttrycker oro inför större medbestämmande och särskilt inför risken att välja fel, något som framstår bero på svårigheten att hitta något som passar alla barn såväl som själva skolkontexten. Däremot efterfrågar de större variation och valfrihet i relation till det utbud de möter. Närvaron av professionell kultur i skolan uppfattas ofta av barnen som en form av belöning för framför allt gott uppförande. Någonting som framstår påverka barns upplevelser av kulturevenemang är tidigare erfarenheter samt den information de fått inför ett besök. Barnen anser att denna ofta är bristfällig. Barnen diskuterar kulturens egenvärde i termer av lust, inspiration och utmaning för tanken, men också hur dessa aspekter tillintetgörs av den nyttopräglade användningen av kultur de möter i skolan.

    För Kulturförvaltningens del så innebär detta att de är beroende av skolan, såtillvida att många kulturfrämjande insatser på ett eller annat sätt inbegriper skolan som kulturförmedlare. Skolkontext och kulturfrämjande insatser är ofrånkomligt sammanlänkade. Det innebär också att Kulturförvaltningen för sitt arbete med barns och ungas delaktighet har mycket att vinna på att upprätta direkta kontakter med målgruppen. För detta arbete är det viktigt att föra med sig vetskapen om hur barns, ungas och vuxnas kulturbegrepp kan skilja sig åt, något som komplicerar arbetet med att tillgodose barns och ungas rätt till kultur. En fråga att bära med sig i detta arbete gäller vems definition som ska gälla.

  • 17.
    Ernst, Manilla
    et al.
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Sauter, Willmar
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Antigone’s diary – Young Audiences as Co-creators of GPS-guided Radio Drama2015In: Nordic Theatre Studies, ISSN 0904-6380, E-ISSN 2002-3898, Vol. 27, no 1, p. 32-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The play, Antigone’s Diary, is a re-written version of Sophocles’ classical play, developed with teenage schoolchildren in the riot-ridden suburb Husby, a 30-minute subway ride away from the centre of Stockholm. Rebecca Forsberg of RATS Theatre adapted the plot into an interactive radio performance with a mobile audience, walking through the suburb and responding via text messages to Antigone’s questions after each of the twelve scenes. Young audiences were of especial interest for this project. Therefore, school performances for teenagers are the focus of this survey. The responses of pupils were studied during and after performances by means of observations, qualitative interviews and quantitative analysis of the text messages that the participants sent in response to Antigone’s questions. The seriousness and enthusiasm of young audiences were one of the stunning outcomes of this survey and a number of quotations illustrate the immersive power of this production. Furthermore, this experiment also served as a text bed for the Department of Computer and System Science, to which Rats Theatre is closely tied. The multimedia performance, combining radio drama, mobile audiences in a local environment and the options of interactive participation, demonstrated the potential of participatory experiences to engage audiences in democratic processes that can be applied to issues of political interest and decision making in the public sphere.

  • 18.
    Fallenius, Catherine
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Fantasi eller verklighet?: En studie av barns magiska tänkande i anslutning till filmens värld2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.

    Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.

    I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.

    Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

  • 19.
    Fryckholm, Janina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barn och dataspel: Om mening och kultur i och kring barns spelande2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Media debates about children and new technology is based on adult’s views and opinions, while children’s own knowledge on the subject seldom is represented. I stress that the reason for this is childism. This thesis aims to highlight a selected group of children’s experiences and knowledge about video games in relation to surrounding contexts, peers and adults. The empirical data consists of seven hours of observations from a course on video game programming as well as interviews with four of the participants, aged eight to nine, with an interest in video games. With the use of hermeneutics, affordance theory and theories on culture the data has been analyzed and structured into five themes: Competence and identity, Notions about adults, Video games as communal practices, Regulations and freedom and Normative values about video games. The results indicate a range of different aspects of the participants’ experiences of as well as ideas and assumptions about video games and video game contexts. The participants showed practical and theoretical knowledge about games, their structures and related terms, which they used to shape identities of being knowledgeable persons who play games. This is not to be confused with the label ‘gamer’, which not all participants identified themselves with. Despite the fact that some of the participants knew adults who had a more or less substantial interest in gaming, they considered adults to be individuals who do not play video games and are unversed about games in general. Video games and their surrounding contexts can be seen as communal practice which constitutes in virtual as well as physical spaces. During the observation studies it became clear that video games were the focal point of interaction in the participants’ peer culture, and that this peer culture was part of and extended into a superior video game culture. The participants gaming practices were regulated by the premises of the games as well as aspects concerning when, what and for how long they were allowed to play; all of which was mainly determined by adults. By resistance or acceptance, the participants either yielded or used strategies to elude the restrictions. Occasionally during the interviews, the participants made statements that appear to be shaped by normative values about both children, video games and gamers. These normative values derive from discourses concerning quality, what is considered to be a ‘good childhood’ and the alleged dangers of video games; discourses that the participants both reproduced and opposed. In conclusion, these matters need to be further researched and brought into light to nuance the common debate about children and video games.

  • 20.
    Gustafsson, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    ”Kultur ska va kul. Det hörs ju på namnet. KUL TUR. Och så kanske man ska ha tur också…”: En studie av hur barn och unga ser på kultursatsningar2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?

    Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?

    Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?

    Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.

    Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.

    Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur

    och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar

    kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.

  • 21.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Att tillhöra barnpubliken - förskolebarn och teater2007In: Barns tillørighet, Trondheim: Dronning Mauds minne, Høgskole for førskolelaererutdanning , 2007Chapter in book (Other academic)
  • 22.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture. Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    Barnets rätt till kultur och konst2014In: Barnrätt: En antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Den skrattretande teatern: Ett år med Gösta Ekman och hans vänner2009Book (Other academic)
  • 24.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Förord2008In: Tillstånd och tillblivelse: Lång dags färd mot natt: Från kollationering till föreställning, Carlsson, Stockholm , 2008Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    "Huvud, axlar, knä och tå" - Om barn, kultur och kropp2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium hade 2011 rubriken ” ’Huvud, axlar, knä och tå’ - Om barn, kultur och kropp”. Under tre dagar diskuterades ny forskning; konstnärer och praktiker presenterade spännande verksamheter. I denna volym publiceras merparten av föreläsningarna.

  • 26.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Lekens dramatik2007In: Barns lek - makt och möjligheter, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, Stockholm , 2007Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture. Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    ”Låt ungdomsteatern vara mångfacetterad”2015In: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, no 2, p. 10-11Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Med kärlek till publiken: - om det onyttigas nödvändighet2010In: Opsis Barnkultur. Om barnkultur för vuxna, ISSN ISSN 2000-3277, no 4, p. 16-21Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 29.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Mycket väl godkänd: Vad är kvalitet i barnkulturen?2014Collection (editor) (Other academic)
  • 30.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Nu vill jag prata!: Barns röster i barnkulturen2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artiklar i antologin:

    Delaktighet i lek - en fråga om röst i det barnkulturella - Ulf Janson

    Att sätta örat intill... Barns röster och vuxnas lyssnande inom värdepedagogiskt arbete i skolan - Margareta Aspán

    "Varför måste vissa alltid ha rätt?" Vad barn vill veta när de själva får fråga - Liza Haglund

    Barns röster om medverkan i Kamratpostens insändaravdelning - Catharina Hällström

    Sångfåglar, aktionsreportrar och toarullar. Barns delaktighet i TV då och nu - Malena Janson 

    Går det att intervjua barn - Ylva Mårtens

    Tysta barn och talande robotar - David Cardell

    Barnkultur och natur i Astrid Lindgrend värld - Anne-Li Lindgren

    "Detta måste vara världens bästa experimenthus". En studie av barns användning av ett Science Center - Tobias Samuelsson

    Konsten att göra konst tillsammans med publiken. Om arbetet med Vad ska vi göra? på ung scen öst - Malin Axelsson, Moa Backman, Tova Gerge, Anna Lundberg. Red. Malin Axelsson

    Att involvera barn i forskning - Barbro Johansson

    Barn som medforskare. ökat medvetande gnom deltagande - Patrik Hernwall

  • 31.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture. Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies.
    Opening new worlds - a guide to visiting theatres with school children: Excerpts from a manual for teachers and other adults at school2009In: Theatre for development: Experiences from an international theatre project in Asia "Children's Voice" / [ed] Christina Nygren, Stockholm: Svensk Teaterunion - Swedish Centre of the ITI , 2009, p. 91-98Chapter in book (Other academic)
  • 32.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Sagospelstraditionen och Anna Maria Roos Arabia land2011In: I litteraturens underland: Festskrift till Boel Westin / [ed] Maria Andersson, Elina Druker och Kristin Hallberg, Göteborg Stockholm: Makadam förlag , 2011, p. 200-211Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Skratt och lek, saga och fantasti: Astrid Lindgren på scenen2008In: Vänbok till Sonja Svensson, Opal, Stockholm , 2008, p. 195-Chapter in book (Other academic)
  • 34.
    Helander, Karin
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    The Child´s Right to Culture and the Arts2016In: Nordic Ways / [ed] Debra Cagan, Washington DC: Center for Transatlantic Relations SAIS , 2016, p. 100-104Chapter in book (Refereed)
  • 35.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Utsikter och insikter: Barns kulturella liv2008Collection (editor) (Other academic)
  • 36.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies. Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Vision, kunnande och samspel: Barnteater och kvalitet i historiskt perspektiv2014In: Mycket väl godkänd: Vad är kvalitet i barnkulturen? / [ed] Karin Helander, Centrum för barnkulturforskning/Stockholms universitet , 2014, p. 11-31Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Helander, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Ämne: Scenisk gestaltning: Skådespelarna Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer2009Book (Other academic)
  • 38.
    Hällström, Catharina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barnkulturella innebörder i Kamratpostens insändaravdelning2011In: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 23, no 3-4, p. 63-80Article in journal (Other academic)
  • 39.
    Hällström, Catharina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barns röster om medverkan i Kamratpostens insändaravdelning2013In: Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen / [ed] Karin Helander, Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2013, p. 81-112Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Hällström, Catharina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Etiska reflektioner kring vuxnas dokumentation av barn2015In: Den problematiska etiken - om barnsyn i forskning och praktik / [ed] Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström, Annika Wallin, Göteborg: Daidalos, 2015, p. 49-68Chapter in book (Other academic)
  • 41.
    Hällström, Catharina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Etiska överväganden när barn är informanter samt vid tolkning av barns utsagor.2006Other (Other academic)
  • 42.
    Hällström, Catharina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Från upplevelse till tanke 1: Ellen Keys barndom2006Book (Other academic)
  • 43.
    Hällström, Catharina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Från upplevelse till tanke 2: Ellen Keys ungdomsperiod2008Book (Other academic)
  • 44.
    Hällström, Catharina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Från upplevelse till tanke. 3: Ellen Key som ung kvinna i en dynamisk tid2012Book (Other academic)
  • 45.
    Hällström, Catharina
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Från upplevelse till tanke 4: Liv och verk förenas i Barnets århundrade2014Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 46.
    Hällström, Catharina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Kön som villkor för barns uttryck2008In: Utsikter och insikter: Barns kulturella liv / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholm , 2008Chapter in book (Other academic)
  • 47.
    Janson, Malena
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barnen i Jordbro skriver vår historia2016In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 28 oktoberArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I över 40 år har Rainer Hartleb i "Jordbrosviten" följt representanter för en generation som var unga i ett helt annat Sverige än det som deras barn nu lever och växer upp i. Dokumentärerna vittnar också om hur synen på barn samtidigt förändrats i grunden.

  • 48.
    Janson, Malena
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Barnet i fokus sedan filmens barndom: Under strecket, 2008-09-212008In: Svenska dagbladetArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    När ett litet barn skrattar så det kiknar blir det en hit på Youtube som har setts av över 60 miljoner människor. Vicky Lebeaus nya bok visar hur barn och film hört ihop sedan Lumière, och hur barn och barndom har använts som symboler under hela 1900-talet.

  • 49.
    Janson, Malena
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Det mångtydiga gör Gripes filmer tidlösa: Under strecket, 2007-04-222007In: Svenska dagbladetArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kanske är det mångtydigheten i filmer som Hugo och JosefinElvis! Elvis! och Glasblåsarns barn som gör att de upplevs som trogna originalen, trots stora förändringar. Filmatiseringarna av Maria Gripes böcker är visualiserade drömmar som rubbar gränsen mellan barn- och vuxenfilm.

  • 50.
    Janson, Malena
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies, Centre for the study of children's culture.
    Filmens språk2016In: Introduktion till filmpedagogik: Vita duken som svarta tavlan / [ed] Malena Janson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 2, p. 113-140Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser de beståndsdelar eller grundläggande elemnent – berättelse, mise-en-scène, kamera, klippning och ljud – som sammantagna skapar konstformen film. Vidare beskriver den hur man på ett lustfyllt och lärorikt sätt kan analysera dessa tillsammans med sina elever i en filmpedagogisk kontext.

12 1 - 50 of 86
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf