This chapter discusses the pre-school sports market in Sweden and how and why it is manifested. It highlights how pre-school sports businesses represent themselves and their services and how they shape normative values about pre-school sports on their websites. It also focuses on how leading individuals from pre-school sports businesses describe this development and interest from families. We discuss the implications of this development in relation to how Swedish children’s sports traditionally operate. Finally, we argue that pre-school sports businesses contribute to an increase in adult perspectives on children’s activities. This suggests that childhood is seen as a period when guardians can ensure their children acquire desirable skills that adults define as important.

Den föreningsdrivna idrotten står och faller med sina ideella ledare. Utan ideella ledare ingen – eller ytterst begränsad – idrottsverksamhet. Att kunna rekrytera nya ledare är därför, och har alltid varit, en ödesfråga för föreningar. I dagens samhälle står föreningar inför fler och annorlunda utmaningar än tidigare, inte minst genom att kommersiella aktörer numera befinner sig på samma arena. I kapitlet riktar vi blicken mot barn- och ungdomsidrotten för att belysa de möjligheter och utmaningar arbetet med att rekrytera ledare innebär för föreningar. Inledningsvis presenterar vi en översikt av vad som framkommit i tidigare studier om rekrytering, idealitet och ledares drivkrafter. Därefter ger vi en nulägesbeskrivning, baserad på intervjusamtal med 15 föreningsrepresentanter.

Centrala frågor är: Hur går det till att rekrytera ledare i dag? Är det svårt? Finns det ideella engagemangetverkligen kvar, eller får alla någon form av ersättning? Och, slutligen, hur ser föreningar på framtiden? Att rekrytera ideella ledare som kan driva den vardagliga idrottsverksamheteninnebär således en viktig uppgift, men också ett omfattande arbete för föreningar. Så, vad betyder egentligen ideellt arbete?

Många idrottsföreningar har lätt att rekrytera barn- och ungdomsledare. Ändå finns en oro för det ideella engagemangets framtid. Skyhöga kompetenskrav men orimligt låga lämplighetskrav är några utmaningar, visar studie av erfarna ledarrekryterare.

I Sverige deltar en majoritet av alla barn någon gång under sin uppväxt i organiserad barn- och ungdomsidrott inom ramen för Riksidrottsförbundets verksamhet. En stor del av denna verksamhet drivs ideellt av föräldrar som i olika roller agerar ledare, administratörer och servicepersonal. Varje vecka är det tusentals föräldrar som står i föreningskiosken, rapporterar träningsnärvaro, eller agerar som tränare. Dagens svenska barn och ungdomsidrottsmodell är i huvudsak baserad på föräldrarnas frivilliga arbete och är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas i sin befintliga form. Det gäller inte bara inom idrotten, utan barns fritid bedrivs inom många olika områden genom föräldraledarskap, vilket omgärdas av särskilda didaktiska utmaningar.

 Rollerna som både förälder och idrottstränare innebär ett antal strukturella, relationella och dilemman där ibland disparata krav och de dubbla rollerna behöver balanseras på flera olika sätt. Det handlar bland annat om att balansera dilemman mellan föräldrarollens krav på omsorg och tränarrollens krav på idrottslig utveckling. Dessutom innefattar rollen dilemman som rör likvärdighet, disciplinering, selektering och rättvist bemötande. I detta kapitel belyses hur föräldrarnas engagemang och positionen som föräldratränare både prövar, utmanar och ibland också hotar en god föräldra-barnrelation. Kapitlet beskriver också hur rollen som föräldratränare kan bidra till att bygga, stärka och utveckla starka sociala band och möjliggöra tid tillsammans. Samtidigt innebär den dubbla rollen att didaktiska utmaningar behöver hanteras och diskuteras, för att inte negativt påverka föräldra-barn relationen.

Participating in organized club sport constitutes a vital part of many young people’s lives. This is particularly true in the Nordic countries, where almost all children have spent time in sport clubs at the point of reaching youth (Elofsson et al., 2019; Rasket al., 2020; Strandbu et al., 2017). Sport participation thus plays an important rolein making friends and being included in social networks (Strandbu et al., 2016) as well as in the construction of social identity (Ronkainen & Ryba, 2020; Wrang et al,2023). Being ‘good at sport’ is also often attributed to high social status among peers, especially for boys (Dalen & Seippel, 2021). In addition, participating in organized club sport involves more than being physically active since, in several respects, the participation will foster young people and shape their opinions, thoughts and normative beliefs also in adulthood (Redelius, 2021).

Inom lärarutbildningarna är samverkan en viktig fråga som också ofta återkommer i studenternas utvärderingar. Frågan handlar om hur vi under utbildningen kan skapa och stärka samverkan mellan lärarprogrammen redan under utbildningen för en fortsatt samverkan i studenternas kommande yrkesprofession som lärare i förskoleklass, skola eller fritidshem. Det är centralt inte minst mot bakgrund av läroplanens mål att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv (Skolverket, 2022).

Syftet är att studera hur samverkan mellan de olika lärarkategorierna i grundskolan initieras och systematiseras med fokus på samarbete mellan fritidshem och grundskolans tidigare år. Avsikten är att utveckla samverkansformer mellan de olika institutionerna som bedriver lärarutbildnig och tillsammans med några utvalda grundskolor belysa hur samverkansformerna ser ut, samt att utveckla och fördjupa detta arbete.

Our bodies and food consumption are increasingly becoming markers of social identity in contemporary societies. We often participate in diet culture by monitoring and controlling our food intake through eating restrictions and physical exercise to keep a bulging body in check. This contemporary diet culture has been criticized for embodying impossible fitness ideals and producing a pathological obsession with food. In this article, we will analyze the growing contemporary phenomenon of intuitive eating (IE) as an alternative to diet culture and explore how it is explained, promoted, and legitimized on the social media platform TikTok. By using the Foucauldian concept of self-transformative practices, we illustrate how self-discipline is performed by IE content creators. The analysis shows that the IE approach is psychologized as part of a therapeutic discourse and, at the same time, it is a way for young women to resist the diet culture to become empowered in their self-transformation. The analysis illustrates how the IE approach can be understood as a part of a self-transformative project, and how achieving the position as an intuitive eater requires an increase in self-awareness. As such, we argue that the content creators produce a specific psychologized discourse of hunger and an affectively-disciplined subject, all represented as freedom from diet culture.

This article examines how commercial sport entrepreneurs position themselves and their businesses in relation to Swedish voluntary youth clubsport. The study investigates the various positions that entrepreneurs takein relation to youth sport and the discourses surrounding it from the perspective of entrepreneurs. In the results, three different positions are highlighted: 1) The regular, passionate child and youth sport enthusiast; 2) theentrepreneurs as complementary actors in relation to organized sports;and 3) the position of entrepreneurs in relation to the surrounding society.In conclusion, the entrepreneurs do not position themselves as a threatto the Swedish sport movement. But at the same time, they assert, in diverse ways, that their business surpasses those of sport clubs in terms ofproviding sport for children and youth. Furthermore, they appear to position their services towards selected families over others, operating withina framework in which child and youth sports are increasingly treated as acommodifiable entity in contemporary society

In contemporary society, visual information is influential, not least when businesses are communicating with potential customers. It represents and influences how people understand phenomena. In sports, much attention is directed toward how media represent elite sports and sport stars. Less attention is directed toward children’s sports. The aim of this article is to explore and analyze visual representations of children on sport businesses’ websites. The sample contained 697 images of sporting children, on which an interpretative content and discourse analysis was conducted. The study shows that the ideal customer emerging on these sites is a White, physically active, able, and slim boy or girl. Consumer culture seems to reproduce and preserve existing normative frameworks rather than producing alternative norms and ideas in children’s sport. Moreover, dilemmatic images of children both as competent and as innocent develop, displaying a childhood that should be both joyful and active but also safeguarded.

Obesity and overweight are central issues in contemporary western societies, and the public debates in media are extensive. This paper investigates stories from participants in the reality TV-show Biggest Loser, and how the participants invoke temporal identity changes and childhood traumas to produce discursively accepted narratives about the causes for being obese. This study analyses personal stories about being overweight, and narratives of living a life of obesity. The findings illustrate narrative trajectories in personal stories used to explain overweight within a contemporary therapeutic discourse, and how the participants use chronology and childhood as narrative resources to explain their obesity. These narratives do not only produce preferred explanatory narrative elements, but also highlight that a number of psychologized explanatory storylines must be used in order to produce a culturally valid and discursively accepted personal obesity-narrative.