By studying mechanisms, justifications, and valuations, this article analyzes the social meaning of earmarked money in a nonprofit organization. Focusing on the social meaning of money implies gaining insights into the moral underpinnings and justifications of the origin and generation of money as well as processes by which various streams of money are earmarked. Based on previous literature as well as our own research, we offer two models for understanding and studying processes that earmark and justify the earmarking of money. We illustrate the relevance of these models in a case study of the nonprofit organization IOGT-NTO in Sweden. We conclude the article by presenting key implications for nonprofit leadership and future research, including the recommendation that leaders need to analyze earmarking processes as well as how these processes affect organizations and to what ends money may be used.

This chapter deals with the general issue of how hybridity in general and contested money in particular can be managed by hybrid organizations. The authors draw on a longitudinal case study of IOGT-NTO, a Swedish temperance association that raises most of its income through its own market-based lottery. Weighing the benefits of controlling the lottery against the legitimacy risks of being responsible for its operations (in light of risks of gambling addition), IOGT-NTO portrays the lottery as an actor, an organization of its own. However, in reality, the lottery is a department in the association. Following this strategy, the organization seeks to have it both ways.

Tack vare tidigare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i ideella organisationer i Sverige. Men hur är det att vara anställd i det svenska civilsamhället? Med denna studie vill vi bidra till kunskapen om anställdas arbetsvillkor och drivkrafter i ideella organisationer i Sverige. Områden av intresse inkluderar till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap omhur en ideell organisation använder vetenskap för att framstå som oberoende. Tidigare forskning har uppmärksammat hur oberoende är ett fundamentalt värde för ideella organisationer och hur ideella organisationer kan bli oberoende. I denna studie granskas en ideell organisations arbete med att framstå som oberoende med hjälp av vetenskap. Enligt tidigare litteratur lyfts vetenskap fram som en central aspekt att betona för att signalera oberoende. Det empiriska materialet utgörs av en fallstudie av Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN) och hur organisationen använder vetenskap i strukturer, processer och ideologier under perioden 1902-2015. Studiens forskningsfrågor rör hur CAN organiserar sig för att framställa sig som oberoende och vilken betydelse vetenskap har för organisatoriska åtgärder i form avstrukturer, processer och ideologier samt varför och för vem det är viktigt att CAN framstår som oberoende.En sammanfattning av resultaten visar för det första att CAN använder flera olika strategier samtidigt för att främja bilden av sig själv som oberoende. Organisationen använder även andra strategier än ekonomiska och de som rör en nära relation mellan stat och civilsamhälle. En tolkning av studiens empiriska och analytiska resultat är att även om det kan vara viktigt för CAN att framstå som oberoende för att kunna genomföra sitt uppdrag, är det antagligen än viktigare för andra aktörer i CAN:s närhet att organisationen framstår som oberoende.

This article contributes to previous research on determining the economic value of volunteering by analysing the relationship between the valuation devices being proposed and volunteering and its properties. Is the relationship best characterised as direct, mediated or imposed? The empirical material for the article consists of volunteering economic valuation devices, as presented in previous research, which are analysed with a framework derived from the theoretical field of valuation. In addition to introducing the analytical framework and its application to the field of volunteering, the article discusses the absence of direct relationships while underscoring the dominance of the mediated relationship. It also argues that the imposed relationship highlights a hitherto less-discussed analytical dimension in the research debate on valuing volunteering. In conclusion, the relevance of the findings are discussed and ideas for a future research agenda presented.

Kan en organisations olika intäkter användas till samma saker? Eller är det skillnad på en medlemsavgift och ett testamente? Eller ett offentligt bidrag? Ledare i organisationer verkar värdera olika intäkter på olika sätt och frågan är om en krona alltid är en krona. Forskarna Susanna Alexius och Ola Segnestam Larsson funderar på om pengar har olika värden.

Syftet med denna studie är att studera hur en ideell organisation använder vetenskap utifrån vetenskapliga kriterier för en systematisk litteraturöversikt. Där tidigare forskning mer har fokuserat på målsättningar och olika typer av kunskap söker denna studie att beskriva och analysera hur en ideell organisation använder vetenskap. Det empiriska materialet utgörs av en fallstudie av en av den svenska nykterhetsrörelsens organisationer, IOGT-NTO, och mer specifikt hur organisationen använder vetenskap i politiska program under perioden 1989- 2015. Studiens forskningsfrågor rör hur organisationen använder vetenskap i de politiska programmen, i vilken grad användningen präglas av vetenskaplighet samt vilken funktion vetenskapen fyller i programmen. En sammanfattning av resultaten visar att i de politiska programmen hänvisar IOGT-NTO i en tilltagande grad till vetenskap, men att IOGT-NTO:s användning av vetenskap i de politiska programmen långtifrån uppfyller de traditionella akademiska standarderna. En tolkning kan vara att vetenskapens i de politiska programmen framförallt präglas av en legitimerande funktion, det vill säga att vetenskapen infogas för att öka programmens trovärdighet och för att svara upp mot krav från omvärlden. Med andra ord vetenskapliggörs de politiska programmen med hjälp av den traditionella vetenskapens attribut utan att programmen varken översätter vetenskapliga resultat eller påverkas till sitt innehåll.