De nationella proven i matematik i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. Syftet med de nationella proven är enligt förordningen att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning1 . De nationella proven kan också bidra till att stärka skolornas kvalitetsarbete genom analyser av provresultaten i relation till uppnådda kunskapskrav på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå.

I denna rapport presenteras en sammanställning av resultaten för de nationella proven i matematik 1a och 1b som gavs vårterminen 2023. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av dessa prov. Jämförelser görs även med resultat från tidigare års nationella prov. 

För det nationella proven vårterminen 2023 var andelen elever som nått minst provbetyget E för matematik 1a cirka 61 % och för matematik 1b cirka 83 %, vilket för båda kurser är en högre andel än vårterminen 2022 och mer jämförbart med resultaten åren före 2022. Att andelen elever som nått minst provbetyget E var lägre vid det första proven, för att året därpå öka, kunde även ses vid införandet av Lgy11. Denna gång verkar dock svängningen i resultat inte vara lika kraftig.

Det framgår att det bland lärare pågår ett intensivt och utmanande tolkningsarbete av ämnesplanen. Det märks framförallt på de kommentarer som lärarna skrivit som frisvar i enkäten, där till exempel provens svårighetsnivå och balans av det centrala innehållet problematiseras. Lärare verkar uppfatta att det finns en utmaning att väga resultatet på det nationella proven mot den egna bedömningen som utgår från den egna eller kollegiets tolkning av revideringen. Att lärarna i matematik 1a i genomsnitt hade tänkt att sätta ett högre kursbetyg än elevernas provresultat och lärarna i matematik 1b hade tänkte att sätta ett lägre kursbetyg än elevernas provresultat skulle också kunna vara ett tecken på det utmanande tolkningsarbetet. Angående kravgränser för de olika provbetygen var det ungefär lika stor andel lärare i år som förra året som tyckte att de var lämpliga.

I resultaten från lärarenkäten framkommer att det är en betydligt högre andel lärare i år jämfört med förra året som ansåg både att proven som helhet var bra och att det var ett stöd för betygssättningen.

De nationella proven i matematik 1a och 1b konstrueras och utvecklas, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. I denna rapport presenteras en sammanställning och diskussion av resultaten för de nationella proven i matematik 1a och 1b som gavs vårterminen 2022.

Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av dessa prov utifrån den revidering av ämnesplanen som genomförts. Resultatredovisningen från vårterminens nationella prov i matematik 1a och 1b kommer från PRIM-gruppens urvalsinsamling och bestod av lärarenkäter och inrapporterade resultat på uppgiftsnivå från ett slumpmässigt urval elever. PRIM-gruppens urvalsinsamling för matematik 1a omfattade vårterminen 2022 elever från olika yrkesprogram och för matematik 1b elever från samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet och humanistiska programmet.

Skolverket genomför enbart insamling av provbetyg på nationella prov för elevers avslutande matematikkurs i gymnasieskolan det vill säga för elever från de olika yrkesprogrammen som slutfört matematik 1a och för elever från estetiska och humanistiska programmet som slutfört matematik 1b. Resultaten från lärarenkäterna och elevresultaten på uppgiftsnivå är viktiga källor för analys och utvecklingen av de nationella proven. För matematik 1a bestod insamlingen från vårterminen 2022 av resultat från ca 600 lärare och ca 4 000 elever (ca 1 600 flickor respektive ca 2 400 pojkar) och för matematik 1b ca 550 lärare och ca 4 300 elever (ca 2 600 flickor respektive ca 1 700 pojkar).

Resultatrapporten är uppdelad i två delrapporter. Detta är den andra delrapporten och den består av analyser av elevers prestationer på ett urval av uppgifter utifrån ett antal elevarbeten. Den första delrapporten innehåller resultat från prov och lärarenkäter.