Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Alternativa namn
Publikationer (10 of 28) Visa alla publikationer
Weurlander, M., Lindberg-Sand, Å., Edberg, H., Forstorp, P.-A., Olsson Jers, C., Schnaas, U., . . . Östh Gustafsson, H. (2025). Ett decennium med Högre utbildning: Inriktning, utveckling och framtid. Högre Utbildning, 15(1), 7-18
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ett decennium med Högre utbildning: Inriktning, utveckling och framtid
Visa övriga...
2025 (Svenska)Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 15, nr 1, s. 7-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Tidskriften Högre utbildning (HU) firade sitt 10-årsjubileum 2021. Redaktionen genomförde i samband med detta en granskning av de bidrag som publicerats under perioden 2011–2021. I denna artikel presenteras resultaten av granskningen och reflektioner över HU:s uppdrag att främja kunskapsutveckling inom högre utbildning i ett svenskt och nordiskt sammanhang. Sedan starten 2011 har HU etablerat sig som en central publiceringskanal för såväl vetenskapliga studier av högre utbildning som för praktiknära utvecklingsprojekt kring undervisning och lärande inom akademisk utbildningssektor. Tidskriften har under sitt första decennium publicerat 142 bidrag av 262 författare från ett brett spektrum av lärosäten och disciplinära bakgrunder, vilket speglar HU:s breda målgrupp och mångvetenskapliga fokus. Analysen visar att majoriteten av bidragen är skrivna på svenska och fokuserar på undervisningsnära frågor inom humaniora, samhällsvetenskap och lärarutbildning. De vanligaste metoderna inkluderar kvalitativa studier och litteraturstudier, medan mixed methods och systematiska översikter är mindre vanliga. Granskningen visar således behovet av fler bidrag från ämnesområden som naturvetenskap, teknik och vård/medicin, trots att det skett en ökning både av antalet publiceringar och av nedladdningar under perioden. HU:s bidragsformer möjliggör att såväl övergripande som praktiknära förhållanden för lärare och studenter kan belysas. För att främja kritiska reflektioner kring frågor inom högre utbildning introducerades 2021 en ny bidragskategori, Fördjupad diskussion, vilket har resulterat i ett antal värdefulla och tankeväckande inlägg. Tidskriften har över tid utvecklat en potential att fungera som en brygga mellan olika forskningsfält och kan därigenom bidra till att synliggöra en mängd sammanhang i det breda och komplexa landskap som forskning om högre utbildning utgör. I det sammanhanget välkomnar vi att andelen engelskspråkiga bidrag har vuxit, även om HU värnar sitt svenska och nordiska perspektiv.

Nyckelord
forskning om högre utbildning, Sverige/Norden, mångvetenskap, innehållsanalys, vetenskapligt publiceringslandskap
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-241781 (URN)10.23865/hu.v15.7087 (DOI)2-s2.0-105003090149 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2025-04-08 Skapad: 2025-04-08 Senast uppdaterad: 2025-05-06Bibliografiskt granskad
Thornberg, R., Wänström, L., Lindqvist, H., Weurlander, M. & Wernerson, A. (2025). Motives for becoming a teacher, coping strategies and teacher efficacy among Swedish student teachers. European Journal of Teacher Education, 48(2), 365-383
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Motives for becoming a teacher, coping strategies and teacher efficacy among Swedish student teachers
Visa övriga...
2025 (Engelska)Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 48, nr 2, s. 365-383Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The current study examined whether different motives for entering teacher education and different coping strategies in distressful situations during teacher training were associated with teacher efficacy among student teachers. A sample of 517 Swedish student teachers completed a questionnaire. According to the findings from multivariate regression analysis, student teachers who scored higher in intrinsic and altruistic motives and cognitive restructuring, and lower in self-criticism, tended to show greater teacher efficacy.

Nyckelord
Student teacher, motives for becoming a teacher, coping, teacher efficacy, teacher education
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-214636 (URN)10.1080/02619768.2023.2175665 (DOI)000928538100001 ()2-s2.0-105001077701 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 721-2013-2310
Tillgänglig från: 2023-02-07 Skapad: 2023-02-07 Senast uppdaterad: 2025-09-08Bibliografiskt granskad
De Carvalho, F. C., Geschwind, L., Weurlander, M. & Mendonça, M. (2025). Student engagement in higher education: Examining Mozambican students’ first-year experience and perceptions.. Student Engagement in Higher Education Journal, 7(2), 87-110, Article ID 1265.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Student engagement in higher education: Examining Mozambican students’ first-year experience and perceptions.
2025 (Engelska)Ingår i: Student Engagement in Higher Education Journal, ISSN 2399-1836, Vol. 7, nr 2, s. 87-110, artikel-id 1265Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Improving the student learning experience in higher education requires an overarching approach towards integrating academic activities that are deemed relevant in promoting a high-quality experience and student success. No less important is improving our understanding of what it is like to be a student. Underpinned by the student engagement framework, we conducted a survey of 293 undergraduate first-year students from a university in Mozambique to examine the different ways in which students perceive and experience social and academic integration during the first year of their studies. In particular, the study measures students’ levels of engagement and educational outcomes. It also seeks to understand the students’ perceptions of the quality of the social and learning environment and their respective satisfaction with their experience. The findings indicate both low and moderate levels of engagement in the selected benchmarks of effective educational practices. Outcome measures such as departure intention and student satisfaction are also highlighted. The students in our study experienced a rather supportive learning environment with good relationships with teachers, peers, and administrative personnel. However, the typical challenges of first-year students, including their academic workload, time management, and difficult assessment tasks, were also reported while they were transitioning to university studies.

Nyckelord
Student Engagement, Student-staff interaction, Active and collaborative learning, First-year experience, Supportive learning environment, Challenges, Educational Outcomes
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-249253 (URN)
Forskningsfinansiär
Sida - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Tillgänglig från: 2025-11-08 Skapad: 2025-11-08 Senast uppdaterad: 2025-11-10Bibliografiskt granskad
Weurlander, M. & Flodin, V. S. (2024). Att undersöka och utveckla den egna undervisningen på ett etiskt medvetet sätt: En guide för universitetslärare.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att undersöka och utveckla den egna undervisningen på ett etiskt medvetet sätt: En guide för universitetslärare
2024 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 13
Serie
Rapporter om undervisning och lärande i högre utbildning, ISSN 2003-1688 ; 2024:1
Nyckelord
akademiskt lärarskap, pedagogisk utveckling, etiska aspekter
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-228811 (URN)
Tillgänglig från: 2024-04-29 Skapad: 2024-04-29 Senast uppdaterad: 2024-04-29Bibliografiskt granskad
Weurlander, M. (2024). Att undersöka sin egen undervisningspraktik: En diskussion om etiska aspekter i samband med akademiskt lärarskap [Exploring One’s Own Teaching Practices: A Discussion on Ethical Aspects Related to Scholarship of Teaching and Learning]. Högre Utbildning, 14(2), 64-74
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att undersöka sin egen undervisningspraktik: En diskussion om etiska aspekter i samband med akademiskt lärarskap [Exploring One’s Own Teaching Practices: A Discussion on Ethical Aspects Related to Scholarship of Teaching and Learning]
2024 (Svenska)Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 14, nr 2, s. 64-74Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Akademiskt lärarskap innefattar att systematiskt utforska och reflektera över den egna undervisningspraktiken i syfte att utveckla undervisningen så att studenters lärarande underlättas och förbättras. Att undersöka den egna praktiken kan innebära särskilda etiska utmaningar men det finns idag inga etiska riktlinjer som specifikt gäller pedagogisk utveckling och akademiskt lärarskap i en svensk kontext. Syftet med denna fördjupade diskussion är att belysa och diskutera etiska aspekter av akademiskt lärarskap och högskolepedagogisk utveckling. Med utgångspunkt från forskningsetik, omsorgsetik och högskolelärares yrkesetik diskuteras några centrala etiska dilemman som högskolelärare behöver förhålla sig till i samband med utforskandet av den egna undervisningspraktiken.

Abstract [en]

The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) involves systematically exploring and reflecting upon one’s own teaching practices with the aim of developing teaching to facilitate and enhance student learning. Examining one’s own practices may pose particular ethical challenges, but currently, there are no ethical guidelines in a Swedish context specifically addressing pedagogical development and SoTL. The purpose of this in-depth discussion is to shed light on and discuss the ethical aspects of SoTL and educational development in higher education. Drawing on research ethics, care ethics, and the professional ethics of university teachers, some key ethical dilemmas that university educators need to consider in the exploration of their own teaching practices are discussed.

Nyckelord
Scholarship of Teaching and Learning, higher education, ethical dilemmas, research ethics, care ethics, professional ethics, akademiskt lärarskap, högre utbildning, etiska dilemman, forskningsetik, omsorgsetik, yrkesetik
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-231842 (URN)10.23865/hu.v14.6268 (DOI)2-s2.0-85199187319 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2024-07-01 Skapad: 2024-07-01 Senast uppdaterad: 2024-09-13Bibliografiskt granskad
Weurlander, M., Wänström, L., Seeberger, A., Lönn, A., Barman, L., Hult, H., . . . Wernerson, A. (2024). Development and validation of the physician self-efficacy to manage emotional challenges Scale (PSMEC). BMC Medical Education, 24(1), Article ID 228.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Development and validation of the physician self-efficacy to manage emotional challenges Scale (PSMEC)
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: BMC Medical Education, E-ISSN 1472-6920, Vol. 24, nr 1, artikel-id 228Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background Medical students experience emotional challenges during their undergraduate education, often related to work-based learning. Consequently, they may experience feelings of uncertainty and self-doubt, which can negatively affect their well-being. Therefore, it is crucial to support students’ development of their ability to manage distressful situations. Self-efficacy beliefs may be a central aspect of supporting them in this development, and have been shown to relate to resilient factors such as students’ motivation, learning, and well-being.

Methods We constructed a scale to measure medical students’ physician self-efficacy to manage emotional challenges during work-based learning, the PSMEC scale. The aim of the present study was to evaluate some of the psychometric properties of the PSMEC scale. The scale consists of 17 items covering five subscales: (1) medical knowledge and competence, (2) communication with difficult patients and delivering bad news, (3) being questioned and challenged, (4) educative competence in patient encounters, and (5) ability to establish and maintain relationships with healthcare professionals. Data were collected from 655 medical students from all seven medical schools in Sweden. To investigate the scale’s dimensionality and measurement invariance with regard to gender and time in education, single and multiple group confirmatory factor models were estimated using techniques suitable for ordered categorical data. Measures of Cronbach’s alpha were calculated to evaluate internal consistency.

Results The scale showed good internal consistency on both the global dimension and the five subdimensions of self-efficacy. In addition, the scale was shown to be measurement invariant across genders and times in education, indicating that the scale means of male and female medical students and the scale means of students at the middle and end of their education can be compared.

Conclusions The physician self-efficacy to manage emotional challenges scale demonstrated satisfactory psychometric properties, with regards to dimensionality, internal consistency, and measurement invariance relating to gender and time in education, and this study supports the usefulness of this scale when measuring self-efficacy in relation to emotional challenges.

Nyckelord
Physician self-efficacy, Medical students, Emotional challenges, Self-efficacy questionnaire, Validation, Measurement invariance
Nationell ämneskategori
Pedagogik Omvårdnad
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-227216 (URN)10.1186/s12909-024-05220-9 (DOI)001179723300004 ()38439059 (PubMedID)2-s2.0-85186846946 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Stockholms universitetVetenskapsrådet, 721-2013-2310Vetenskapsrådet
Tillgänglig från: 2024-03-06 Skapad: 2024-03-06 Senast uppdaterad: 2024-04-10Bibliografiskt granskad
Lindqvist, H., Weurlander, M., Barman, L., Wernerson, A. & Thornberg, R. (2024). Lack of progression is the dividing line: mentoring teachers’ perspectives on student teachers’ emotional challenges during work placement education. Teacher Development, 28(1), 1-18
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lack of progression is the dividing line: mentoring teachers’ perspectives on student teachers’ emotional challenges during work placement education
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: Teacher Development, ISSN 1366-4530, E-ISSN 1747-5120, Vol. 28, nr 1, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Student teachers commonly report encountering emotional challenges in work placements during teacher education. Even so, the perspective of mentoring teachers has been given little attention regarding the student teachers’ emotional challenges. In this study, the authors’ aim is to investigate what mentoring teachers perceive to be the emotional challenges student teachers face and what support they think they can offer student teachers. A sample of 25 Swedish mentoring teachers participated in an interview study. According to the findings, the mentoring teachers reported three main emotional challenges that they perceived that student teachers encounter: conflicts with/among pupils, encountering diverse pupil populations and dealing with failure. Mentoring teachers’ reports can be understood in the light of their idea of what work placement should be. Their rationales included the need for student teachers to be either exposed to ‘reality’ or protected from worst-case scenarios. 

Nyckelord
Mentoring, teacher education, emotional challenges, constructivist grounded theory
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-219101 (URN)10.1080/13664530.2023.2229788 (DOI)001019812800001 ()2-s2.0-85164458455 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2018-04098
Tillgänglig från: 2023-07-06 Skapad: 2023-07-06 Senast uppdaterad: 2024-03-08Bibliografiskt granskad
Lindqvist, H., Weurlander, M., Barman, L., Wernerson, A. & Thornberg, R. (2024). Mentor teachers’ descriptions of preferred actions related to scenarios describing emotionally challenging episodes in work-based learning. Mentoring & Tutoring, 32(2), 144-164
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mentor teachers’ descriptions of preferred actions related to scenarios describing emotionally challenging episodes in work-based learning
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: Mentoring & Tutoring, ISSN 1361-1267, E-ISSN 1469-9745, Vol. 32, nr 2, s. 144-164Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Work-based learning is an influential period of teacher education, where a mentor teacher is assigned to support the student teacher. Mentoring conversations between the mentor teachers and student teacher seldom cover how student teachers cope with emotional challenges. Therefore, we aimed to investigate mentor teachers’ perspectives on student teachers’ reports of emotional challenges. The study had a particular focus on actions the mentor teachers described as preferable in reacting to scenarios of emotional challenges reported by student teachers. We conducted a constructivist grounded theory study and interviewed 22 mentor teachers. The findings of the study show that mentor teachers’ main concern revolved around student teachers’ understanding of challenges as learning opportunities. According to mentor teachers’ descriptions, the preferred actions in their role as mentor teachers were to regulate, engage/help, be exemplary, and take charge. Thus, our study shows that mentor teachers intended to aid student teachers in navigating emotional challenges.

Nyckelord
Work-based learning, practicum, teacher education, constructivist grounded theory
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-226471 (URN)10.1080/13611267.2024.2313841 (DOI)001159340800001 ()2-s2.0-85184917683 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, Grant number: 2018-04098
Tillgänglig från: 2024-02-12 Skapad: 2024-02-12 Senast uppdaterad: 2024-04-29Bibliografiskt granskad
Weurlander, M. (2024). När lärandet blir svårt: En forskningsöversikt om studenters upplevelser av känslomässiga utmaningar i undervisningssituationer. Högre Utbildning, 14(1), 90-114
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>När lärandet blir svårt: En forskningsöversikt om studenters upplevelser av känslomässiga utmaningar i undervisningssituationer
2024 (Svenska)Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 14, nr 1, s. 90-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Syftet med denna forskningsöversikt är att bidra till fördjupade kunskaper om studenters upplevelser i känslomässigt påfrestande situationer i olika undervisningssammanhang. Litteratursökningen gjordes i flera olika databaser: ERIC, Web of Science och Google Scholar. Studier som publicerats mellan 2010 och 2021 och som utgörs av empiriska studier inkluderades, totalt 65 artiklar. Forskningsöversikten är en narrative review där fokus har varit att analysera artiklarnas resultat tematiskt. Detta har skett i två steg: först en kategorisering av vilka undervisningssituationer och ämnesinnehåll som väcker starka känslor och sedan en tolkande analys för att undersöka vad som kännetecknar de utmaningar studenter upplever i samband med dessa situationer. Resultaten visar att de undervisningssituationer och ämnesinnehåll som väcker negativa känslor och av studenter upplevs som känslomässigt påfrestande kan delas in i fyra övergripande kategorier: dissektioner, upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ångest i samband med vissa ämnen och känsligt ämnesinnehåll. De utmaningar som studenter ställs inför att hantera rör deras egna emotionella och fysiska reaktioner, balansen mellan akademiskt och känslomässigt engagemang, professionella utmaningar och existentiella reflektioner. Studenter behöver stöd att hantera dessa utmaningar. Genom att lärare blir mer medvetna om vad som kan utgöra känslomässiga utmaningar för studenter kan vi stötta dem bättre och ge dem utrymme att bearbeta sina upplevelser. 

Nyckelord
känslomässiga utmaningar, studenters erfarenheter, högre utbildning
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-229328 (URN)10.23865/hu.v14.5493 (DOI)2-s2.0-85195261091 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2024-05-21 Skapad: 2024-05-21 Senast uppdaterad: 2024-11-14Bibliografiskt granskad
De Carvalho, F. C., Geschwind, L., Weurlander, M. & Mendonça, M. (2024). Possibilities and challenges of out-of-class interactions in the Mozambican academic context. Cogent Education, 12(1), 1-12
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Possibilities and challenges of out-of-class interactions in the Mozambican academic context
2024 (Engelska)Ingår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 12, nr 1, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The benefits of student–faculty interactions are substantial in fostering undergraduate students’ social and intellectual growth throughout their academic pathways. In particular, out-of-class interactions offer several opportunities for students to engage meaningfully with faculty members in the campus environment. This study employs a qualitative approach to investigate how students interact with faculty outside the classroom and how students interpret faculty’s accessibility for out-of-class interactions. It also seeks to understand the challenges faced by students during these encounters. The findings of this study indicate that students seek out faculty outside the classroom for several reasons, but most of all for grade-related issues. While some students experienced a positive perception of faculty behaviour during informal contacts, the issue of infrequent interactions was emphasized as one of the challenges. The study indicates a variety of situations causing hesitancy and preventing students from seeking help outside the classroom.

Nyckelord
Student participation, student engagement, classroom interactions, faculty behaviour, teaching practices
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-237349 (URN)10.1080/2331186x.2024.2441057 (DOI)001379282200001 ()2-s2.0-85212282142 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Sida - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Tillgänglig från: 2024-12-18 Skapad: 2024-12-18 Senast uppdaterad: 2025-03-21Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3027-514X

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer