Många par lever tillsammans i långvariga parrelationer utan att vara gifta. Vanligen omfattar relationen då av sambolagen. I denna artikel diskuteras hur ekonomiskt samarbete men också ekonomiskt beroende mellan sambor hanteras rättsligt. Fokus är hur skyddet av en ekonomiskt svagare del i ett samboende kan balanseras mot autonomi och respekt för valet att inte formalisera relationen genom en vigsel. Det argumenteras för att avsaknaden av en vigselakt — i linje med lagstiftning utanför familjerätten — ska ges mindre betydelse vid lagreglering av sambors ekonomiska förhållanden. Det kan innebära att förändras på vilken egendom som ska ingå i en bodelning.

Baksidetext 

En utgångspunkt i relationsrätten är att nära relationer över livscykeln är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Familjen – vad det nu är – skyddas genom många regelverk. Men allt oftare lever vi i relationsformer som inte låter sig inordnas i det vi kallar familjerätt och som aktualiserar delvis andra rättsliga perspektiv och lösningar.

Med avstamp i den gällande familjerätten behandlar författaren de rättsliga förhållandena mellan föräldrar och barn och belyser dem utifrån relationsrättens grundantaganden. I denna andra, kraftigt omarbetade upplaga av boken har hänsyn tagits till de stora förändringar som genomförts i föräldrabalken och sociallagstiftningen under 2025. Även en rad nya, viktiga domar behandlas.

Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för relationen mellan barn och föräldrar och dess juridiska konsekvenser. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

Nära relationer mellan vuxna kan anta många olika former och ha olika rättsliga konsekvenser. En del relationsformer faller inom det vi kallar familjerätt, men andra relationer, såsom vänskap och särboende, omfattas inte av familjerättsliga lagar, vilket kan innebära att det rättsliga skyddet för sådana relationer saknas eller är svagare och mer svårtolkat. 

I den här boken utgår författaren från hur nära relationer i dagens Sverige ofta uppstår och utvecklas. Först är de relaterande personerna vänner, sedan blir de ibland särbor; därefter blir de kanske sambor och ingår eventuellt äktenskap. Genom att de rättsfrågor som kan uppstå bland vänner, särbor, sambor och makar presenteras sammanhållet, istället för att diskuteras författning för författning, vill författaren ge en klarare bild av rättsläget för olika relationsformer och göra det lättare att förstå deras rättsliga konsekvenser över livscykeln.

Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för personliga relationer och rättsfrågor. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom juridik, socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

Artikeln belyser hälsofrågor i vårdnadsdomar meddelade vid svenska tingsrätter. Inom ramen av ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt konstateras att uppgifter om hälsoproblem och vårdbehov återfinns i många vårdnadsdomar. Hälsofrågor kan kategoriseras som de som i) rör barn i behov av somatisk vård, ii) barn med särskilda behov, iii) barn med vårdbehov till följd av akuta eller enskilda händelser, iv) barn med ohälsa till följd av bristande omsorg och/eller föräldrakonflikten samt v) föräldrars ohälsa. Rättens bedömning av barnets bästa skiljer sig åt för de olika kategorierna av hälsofrågor. Också förekomsten av tidigare vårdnadsdomar varierar mellan de olika kategorierna.

Swedish family policy is more or less completely gender-neutral and includes strong incentives for shared parenthood. Parental rights and responsibilities are not dependent on sharing residence with children, and cooperation on parenting is assumed also after separation, including the sharing of costs for children when children live mainly with one parent or in alternative residence. The state administrated maintenance support is only available in cases of severe conflicts between the parents. Otherwise, child maintenance is negotiated by the parents, and to a large part up to the parents’ discretion. Such arrangements work well in the majority of cases but when there is a parental conflict the recent legal development makes the situation precarious. This chapter maps out policies and regulations concerning parental separation in Sweden with a focus on the legal regulations of child maintenance. The precariousness for children and parents in instances of noncooperation will be discussed and how the present policy responds to such situations.

The rights of the child are a multi-dimensional phenomenon that could be conceptualized from many angels, as witnesses this anthology. The multi-dimensional perspective remains within a singular field of knowledge, such as legal science. The complexity of children’s rights may, at least in part, explain the yearning for more statutory rights to meet the expectations of rights as tools for a better society. An example is the momentum behind the 2020 incorporation of the CRC into Swedish statutory law. The incorporation adds to the numerous statutes regarding children in Swedish law, covering most childhood; from reproduction through healthcare, parental break-up, education, delinquency and coming of age. An important challenge, however, is the understanding of the right to equal treatment for children whom are considered to have a “weak” legal connection to the Sweden. This might be children seeking asylum, undocumented children, EU-migrants but also children with dual-citizenship. Recent development indicates that Swedish child citizens in the detention camps in the North-eastern Syria are to be added to this category. This development has prompted a disagreement between the United Nations’ High Commissioner of Human Rights and the Swedish Government on the importance of human rights, statutory rights and jurisdiction. Taking stock of the statutory rights of children according to Swedish law, the legal measures available for the repatriation of the reported 30 Swedish children from the detention camps in the north-eastern Syria are outlined as a test-case of the importance of statutory rights for children.