Det här kapitlet belyser de identitetsdilemman som organisationsmedlemmar upplever i spänningen mellan olika föreställningar och förväntningar på vilka de är, ska och vill vara och vad de faktiskt har för möjligheter att handla i enlighet med dessa föreställningar och förväntningar i vardagen. Sådana dilemman utgör viktiga villkor för deras lärande men också för förändringar i organisationer. Utgångspunkten tas i den forskning om identitet och lärande i olika vardagspraktiker som vi genomfört och som utgår från situerad lärandeteori. I kapitlet definieras lärande, identitet och identitetsdilemman. Därefter ges exempel utifrån vår forskning på hur identitetsdilemman triggar i gång lärande och förändring av praktiker i organisatoriska sammanhang. Avslutningsvis resonerar vi om hur teori och begrepp kan användas i organisationspedagogisk forskning samt hur svårigheter och konflikter inom organisationslivet inte endast behöver betraktas som oönskade avarter, utan också som potentialer för lärande och förändring i organisationer.

Background: As the older population grows rapidly, the incidence of falls and fall-related injuries is rising, underscoring the urgent need for systematic, evidence-based fall prevention.

Objective: This study aimed to examine the implementation of the World Falls Guidelines for falls prevention in a region of Sweden, with particular attention to the implications of anchoring and developing a knowledge support tool within policy and practice.

Methods: A participatory research design was employed, involving five diverse settings: primary care, hospital care, homecare, municipal social services and pensioners' organizations. Data collection included workshops, field notes and written material. Early implementation processes focused on anchoring and developing, aligning with the i-PARIHS framework. The data were analysed using a framework analysis.

Results: The anchoring process revealed a lack of managerial support at the appropriate organizational level, which hindered cross-sectoral collaboration. Further, the developing process refined the content structure to better address the needs of both professionals and older adults. Seven themes were mapped by using i-PARIHS framework: (i) Innovation-adoption and adaptation, risk assessment; (ii) Recipients-intermediate managerial decision-making; (iii) Context-collaboration and resources, documentation and information sharing and accessibility and outreach and (iv) Facilitation-project or process.

Conclusion: Successful implementation requires anchoring and organizational alignment across all levels, with particular emphasis on the engagement of intermediate management. While the primary challenges emerge at the organizational (meso) level, they are closely interconnected with both micro-level and macro-level influences. Coordinated efforts across all levels are therefore essential for effective implementation strategies.

This book celebrates the 10th anniversary of the Department of Education at Stockholm University. The content depicts the developments in education, research and cooperation. An extensive section present the development and footprint of the different research groups of the department. The book is addressed to a diversity of readers going from interested in history of institutions of higher education, comparative education and specific developments in different areas of educational sciences.

This paper explores how young asylum seekers learn to belong to a local community. It takes its point of departure from a biographical and socially situated learning perspective and uses four analytical aspects of belonging: biographical experiences, engagement, imagination, and alignment. The data on which this paper is based are biographical interviews with five asylum seekers and field notes from a small mill town in Sweden. The findings show three types of learning: learning to be marginalised, learning to be disconnected, and learning to become a co-participant in the local community. Furthermore, the paper discusses how these learning processes are shaped by biographical experiences as well as access to the various communities of practice in and outside the local community, and how the asylum process negatively impacts their learning to belong to the local community and wider Swedish society.

Detta kapitel belyser i vad mån och på vilket sätt organisationsförändringar påverkar medarbetares identiteter och hur deras upplevda dilemman kring förändringen kan utgöra en potential för kollektivt lärande och utveckling. I kapitlet identifieras tre dielmman som medarbetare vid en lokal radiostation ger uttryck för i samtal om en pågående organisationsförändring inom Sveriges Radio. Vidare analyseras hur dessa dilemman påverkar hur medarbetare talar om och reflekterar över sig själva och sin framtid inom Sveriges Radio. En slutsats av kapitlet är att organisationsförändringar skapar dilemman som formar motstridiga identiteter och att kollektiva lärprocesser kan bidra till att forma såväl ett gemensamt motstånd som identiteter som ligger i linje med organisationens intentioner och regleringar.