Den här studien fokuserar systematiskt undersökande inom ramen för skolans fältundervisning i biologi. Tidigare forskning visar att fältundersökningar inom skolämnet biologi ofta utgår från deskriptiva kunskapsintressen, till skillnad från mer experimentella undersökningar som är vanliga i skolans naturvetenskapliga undervisning. Fältundersökningar är alltså en central biologisk praktik som eleverna behöver möta för att utveckla förståelse för biologi som vetenskap. Syftet med studien är att undersöka i vilka avseenden fältundervisning i ekologi kan bidra till att stödja elevers förståelse för biologiämnets fältpraktiker, som en del av skolans undervisning om systematiskt undersökande. Den övergripande forskningsfrågan är: Vilka kunskapsintressen framträder i samtal mellan elever vid fältstudier i biologi på högstadiet? Studien genomfördes i årskurs 9 på tre olika högstadieskolor inom Kunskapsskolan Sverige. Elevernas samtal under arbetet i fält dokumenterades med film och ljudupptagning, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen av elevernas samtal kan sammanfattats i tre kategorier. Dessa är kartläggning av arter, metoddiskussion och resultatdiskussion och beskriver de val och utmaningar som eleverna ställdes inför under det praktiska fältarbetet. Kategorierna visar också vilken typ av fältpraktiker som eleverna får möjlighet att delta i under fältstudierna i ekologi. Till exempel behöver eleverna både kunna identifiera och bestämma arter, behärska olika metoder för själva genomförandet, veta hur arbetet bör dokumenteras och dra slutsatser utifrån både mätbara resultat och om mer övergripande ekologiska samband. Studien kan vidare fungera som ett stöd för lärare hur man explicit kan adressera dessa fältpraktiker i undervisningen – inför, under och efter genomförande av fältstudier.

I rapporten redovisas ett tvåårigt forskningsprojekt om sexualundervisning riktad mot grundskolans yngre åldrar, finansierat av ULF (Utbildning, Lärande, Forskning). Syftet med projektet är att undersöka hur undervisning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer kan ta form. Projektet inriktar sig på undervisning av elever från förskoleklass till och med mellanstadiet och undersöker även hur området kan vara en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Projektet omfattar två forskare, en universitetsadjunkt, lärare i förskoleklass och på låg- och mellanstadiet, biträdande rektor, fritidsledare och elever från två grundskolor inom samma rektorsområde i Stockholms stad.

This study was conducted among a group of Swedish teachers and a class of 14–15-year-old students and explored pornography education as part of secondary school sexuality education. Data were generated using mixed methods including teacher-researcher meetings, participant observation in class, student interviews, and teacher evaluation meetings, and were documented in the form of audio-recordings and notes. Donna Haraway’s work on string figuring was used to trace the threads constituting pornography education. A four-threaded string figure materialised how Swedish schools’ gender equality stance could provide a sound foundation for engaging with pornographic material. However, a gender-neutral approach to teaching frustrated these aims. The figure also foregrounded how normative societal debate makes it troublesome to acknowledge other than negative perspectives in teaching, problematised the engagement of students and a focus on pornography. Finally, the figure showed a discrepancy between the curriculum’s overall aim and the goals of subject-specific syllabi, making it troublesome to link the topic of pornography to specific school subjects. In summary, pornography education came into being as a complex figure in relation to adolescent sexuality and the school’s mission to provide a form of sexuality education that both problematises gendered sexual scripts and dominant norms with regards to pornography.

In this study, we investigate the phenomenon of Swedish Natural Science sexuality education. These classes tend to provide factual knowledge, focus on the negative outcomes of sexuality, be heteronormative and include little time for discussion—like much school sexuality education across the world—and this study aims to contribute ideas about new becomings of Natural Science sexuality education. Baradian theorising was used to explore how materialities and space and time travels within the classroom can challenge often-dominant perspectives. Data were produced in a secondary school and consist of teacher-researcher discussions and participatory observations in class. A futuristic case introduced students to spaces, times and materialities that not only helped the group move beyond a medical focus but also made the sexuality education more student centred. The participating teachers suggested imaginary lust-oriented scenarios for the 15–16-year-old students as an entrance to more preventive messages in teaching. A taken-for-granted heterosexual premise was also challenged with gender-neutral words and pronouns, an exercise on how to use both condoms and dental dams, and a time travel into future possibilities for reproduction and parenting. The acknowledgement of spacetimematter intra-activity in teaching thereby enabled new becomings of Swedish Natural Science sexuality education. However, although this study suggests how dominant medical and heterosexual perspectives can be challenged, it also made visible the absence of cultural, religious, asexuality and disability perspectives in Swedish sexuality education.