This literature review focuses on managerial shared leadership inthe education sector, commonly conceptualized as co-principalship.School principals’ difficult work situation, in combination withschool leadership being significant for students’ learning, call fororganizational solutions where co-principalship can be a part. Thisreview aims to deepen knowledge about co-principalship by focusingon its antecedents and constellation-level outcomes, and theirrelationship to trust in co-principalship. A secondary aim is todiscuss the role of trust theory in empirical co-principalship studies.The promotion of antecedent conditions was found significant forthe success of co-principalship. Three types of antecedent wereidentified: organization-level antecedents, antecedents in relationto staff and others, and constellation-level antecedents. A numberof advantages were reported for the sharing principals themselves,including reduced workload and improved work-life balance. Theconstellation level is where the principals in their interaction continuouslybuild trust, and where either trust or distrust are produced.A variety of both positive and negative outcomes werereported. The empirical literature reviewed was shallow in termsof understanding trust beyond that it is critical for success in coprincipalship.Theory-based studies are suggested as a way todeepen understanding of trust content and development withregards to co-principalship.

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

Boken tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. Författarna ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. Den nya upplagan innehåller uppdateringar av text och litteraturlista.

This paper deals with organizational change and contributes knowledge about the experiences of a local educational organizer when introducing and putting managerial shared leadership into practice in some schools and pre-schools. The organizer’s aim with the change was to achieve better results by means of improved pedagogical leadership, better health and use of resources. The study builds on recorded meetings and interviews with the organizer’s top management group in a Swedish municipality that introduced managerial shared leadership in the specific form of functionshared leadership. Valuable knowledge is now available for future organizers’ quest for knowledge when introducing managerial shared leadership.

Managerial shared leadership is a practice that goes beyond traditional ways of organising leadership functions. It is an organisational phenomenon where a few individuals share responsibility for the tasks of a managerial position. This paper reviews 67 empirical papers published in scientific journals. The review covers 55 years (1965 – 2019). The aim is to contribute knowledge about managerial shared leadership as a research field and offer some relevant theoretical concepts. No review to date has specifically focused on managerial shared leadership and this paper intends to close this knowledge gap. The paper details the start of managerial shared leadership as a research field, presents a bibliometric analysis and the methodological approaches used, and describes the structural characteristics of managerial shared leadership. The paper includes a thematic content analysis of its necessary and enabling antecedents and outcomes. Historically, the imprecise use of concepts has hampered managerial shared leadership’s development into a cohesive research field, so this paper develops and uses theoretical concepts to form a theoretical construct for the entire field. This construct is briefly discussed in relation to general shared leadership theory and critical leadership studies. In practice, managerial shared leadership may provide leadership solutions where there is an imbalance between demands and resources while managing complex situations.

Delat ledarskap mellan chefer är en praktik som går bortom traditionella sätt att organisera ledarskapsfunktioner på. Det är en organisatorisk företeelse där några får individer (oftast två-tre) tar och/eller har gemensamt ansvar för arbetsuppgifterna i en och samma chefsposition. Den här artikeln är en litteraturöversikt som bygger på 67 artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter under 55 år (1965-2019). Syftet är att bidra med kunskap om delat ledarskap mellan chefer som forskningsfält och att erbjuda relevanta teoretiska begrepp. Artikeln är den första litteraturöversikt som publicerats med fokus på delat ledarskap mellan chefer. Här redogörs för hur forskningsområdet började växa fram samt för en bibliometrisk analys av fältet. Strukturella karaktäristika hos delat ledarskap mellan chefer gås igenom och en tematisk innehållsanalys sätter fokus på nödvändiga och underlättande förutsättningar samt på resultat av att arbeta med ledningsformen. Historiskt har ett omoget och oprecist bruk av begrepp hindrat framväxten av ett sammanhållet forskningsfält. Därför utvecklas och används här begrepp med teoribildande syfte för fältet. Detta teoribygge diskuteras kortfattat i relation till generell teori om delat ledarskap (shared leadership) respektive kritiska ledarskapsstudier. I praktiken kan delat ledarskap mellan chefer erbjuda ledarskapslösningar i situationer där det råder obalans mellan krav och resurser.

Intresset för kollektiva aspekter av ledarskap är tydligt inom ledarskapsforskningen. Delat ledarskap mellan chefer är en del av detta och är en relevant ledningsform också för rektorer inom skola och förskola. Delat ledarskap har enligt forskningen många fördelar, men det förutsätter gemensamma värderingar, förtroende och prestigelöshet. 

I detta kapitel redogör vi för övergripande slutsatser från två forskningsprojekt om delat ledarskap i skola och förskola.[1] Avsikten med projekten var att få kunskap om hur och varför rektorer arbetar i kollektiva ledningsformer. Att inte vara ensam på toppen ger stabilitet och ofta också utveckling, under förutsättning att samarbetet mellan dem som delar ledarskapet fungerar väl. Att som rektor dela ledarskap i någon form är ett sätt att klara av uppdragets ofta svåra och komplexa arbetsuppgifter. Men, varken singelledarskap eller delat ledarskap är enkelt eller blir bra med automatik. Ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande för delat ledarskap. Det behövs kunskap om vilka förutsättningar som krävs, men också om möjliga vinster. Detta kapitel vill lyfta fram och synliggöra sådan kunskap. Så, vad är det för olika former av delat ledarskap som såväl huvudmän som rektorer själva utvecklar? Vilka kvaliteter kan utvecklas i välfungerande fall? Vilka förutsättningar gynnar att det sker?

[1] De empiriska studier och teoretiska resonemang som kapitlet främst bygger på finns redovisade i boken Delat ledarskap i förskola och skola. Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar (Wilhelmson & Döös 2019).

Uppdraget som rektor respektive förskolechef är omfattande och inte sällan hälsomässigt belastande. Arbetet är både komplext och komplicerat. En möjlighet som kan ge chefer i samhällsviktiga verksamheter en hållbar arbetssituation är att uppdraget axlas av flera i någon form av delat ledarskap. Denna artikel handlar om ledningserfarenheter i en kommun som vid vissa av sina skolor och förskolor inför så kallat funktionellt delat ledarskap. Artikeln belyser och begripliggör frågor som ledningen brottades med i genomförandet av förändringen. Förändringen syftade till att skapa hållbara förutsättningar för rektorer och förskolechefer att koncentrera sig på att utöva pedagogiskt ledarskap.

The assignment as principal and pre-school manager is extensive and not seldom heavy. This paper contributes knowledge about the experience of a local educational organiser when implementing managerial shared leadership in the form of function-shared leadership (FSL) in schools and pre-schools. The implementation aimed at achieving better results by means of improved pedagogical leadership, better health and use of resources. The study builds on recorded meetings and interviews with the local educational authority’s management group that initiated and organised the new leadership form. Important contributions concern recruitment, equality in practice and the need for a collaborative zone.

Vad är delat ledarskap? Hur kan det förstås? Vad säger tidigare forskning? Tre frågor som detta kapitel ger svar på. Kapitlets huvudsakliga uppgift är att redogöra för tidigare forskning om delat ledarskap mellan chefer, och för de begrepp om delat ledarskap, som används i boken. Därutöver introduceras kort de allmänna och verksamhetsspecifika organisationsbegrepp som återkommer i boken, frågan om förändringsarbete i organisationer samt den lärteoretiska förståelse som vår egen forskning om delat ledarskap mellan chefer tagit utgångspunkt i.

När kunskap om kollektiva ledningsformer sprider sig i samhället får hela samhällssystemet tillgång till en större repertoar av tankar om sätt att organisera ledning av verksamheter i stort. Det historiskt betingade förgivettagandet att ansvar endast kan bäras av en singulär chef ifrågasätts genom kunskap om att ansvar kan axlas av flera. Den arketypiska myten att en stark patriark och hjälte är den självklara ledaren kan bli ifrågasatt i ljuset av kunskap om delat ledarskap.

En övergripande slutsats av bokens empiriska kapitel är att de chefer, som på olika sätt och i olika former valt att dela sitt ledarskap, beskriver gynnsamma följder av detta för dem själva och för verksamheten de leder. I sammanfattning kan man säga att de skapar arbetsvillkor för sig själva som är avlastande, som att inte vara ensam om att fatta svåra beslut och att beslut blir genomtänkta och hållbara därför att de är diskuterade med en likvärdig kollega.

Delat ledarskap avser ett förtätat samarbete mellan chefer som tar gemensamt ansvar för en organisatorisk helhet. Fenomenet finns i alla branscher i arbetslivet, så också bland rektorer i förskola och skola. Kunskap om delat ledarskap är det däremot ont om i samhället, det är en så kallad omogen företeelse.

Denna bok synliggör delat ledarskap i förskola och skola utifrån aktuell empirisk forskning och teori. Fokus ligger både på förutsättningar för och svårigheter kopplade till sådant ledarskap. Exempel på frågor som tas upp är: vilka krav som ställs på relationen mellan chefer som delar en ledningsfunktion; hur ledarpar rekryteras; juridiska begränsningar i förskola och skola för ett gemensamt organisatoriskt ansvar; samt olika former av delat ledarskap och hur de visat sig fungera i praktiken.

Boken riktar sig till rektorer, huvudmän och andra intresserade av förskolors och skolors ledning, och är användbar i ledarskapsutbildning. Den pekar på möjligheterna i kollektiva former av ledarskap, men skriver inte fram delat ledarskap som en universallösning på alla problem. Istället ses delat ledarskap som en möjlig väg fram till en mer hållbar arbetssituation för rektorer vars uppdrag ofta är omfattande, komplicerade och krävande.