I artikeln granskas och diskuteras fem decenniers forskning om arbetssituationen i den svenska hemtjänsten. I granskningen ingår doktorsavhandlingar och annan akademisk forskning men också forskningsrapporter och annan ”grå litteratur”. Analysen visar att det knappast har funnits en guldålder där arbetet har präglats av goda arbetsvillkor. Även om anställningsförhållandena klart har förbättrats sedan 1970-talet, är deltidsarbete och temporära anställningar fortfarande är vanligare i hemtjänsten än på arbetsmarknaden i stort. Samtidigt har arbetsvillkoren på många sätt försämrats. Den traditionella hemtjänstens organisationsmodell med fasta relationer mellan personal och hjälptagare och ett relativt stort handlingsutrymme för såväl hjälptagare som hjälpgivare har ersatts av olika försök att rationalisera och effektivisera arbetet, med knappare biståndsbeslut och en mer detaljerad förhandsstyrning av arbetet. Arbetet har blivit mer tidspressat och handlingsutrymmet har minskat vilket riskerar att minska utrymmet för omsorgens relationella aspekter. Samtidigt har de politiska ambitionerna höjts med betoning av värdegrund och individanpassning, och marknadsinspirerade organisationsmodeller som betonar konkurrens och valfrihet har införts. Sammantaget präglas hemtjänstens arbetsvillkor av ett ökat korstryck mellan kolliderande logiker: en relationsinriktad omsorgslogik som sedan början av 1980-talet alltmer befinner sig på koalitionskurs med en ekonomistisk och marknadsorienterad logik.

This chapter focuses on two important processes of institutional change in formal, publicly subsidized social care for older people: marketization and privatization. The chapter defines marketization and privatization, examines their drivers, and sets out the main policy instruments through which market logics and private actors are brought into social care systems. The chapter also explores the impacts of marketization and privatization on the ownership structure of formal eldercare systems, the distribution of care, the quality of care, and the politics of the welfare state. Based on a broad survey of international research, with empirical illustrations, this chapter stresses the role of both political and market actors in shaping the size and organization of social care markets. The chapter concludes that, despite differences between countries, marketization and privatization create new challenges for quality regulation and increase the risk of inequalities in access to high quality social care.

Care work is shaped by the context in which it is carried out. This study explored the context, content, conditions and consequences of work in two fields of social care in Sweden: eldercare and disability services. Policy documents and statistical sources were used to analyse the context. Job content, working conditions and consequences of work were analysed using survey data collected in 2015 and 2017 in eldercare and disability services (N = 1307). The analysis of the political and economic context showed that the disability sector is characterised by a higher ambition level in legislation and funding. The survey of care workers reflected this difference: the work content differs; and the working conditions and their consequences are significantly worse for the eldercare staff than for the disability service staff. Possible explanations for these differences are discussed in terms of policy-framing, ageist notions and unintended consequences of policy changes. 

Denna studie analyserar hur arbetskrav och arbetsresurser påverkar personalens benägenhet att sluta respektive stanna kvar i arbetet inom äldreboende, hemtjänst, personlig assistans och LSS-boende. Resultaten visar att arbets-kraven är mer omfattande inom äldreomsorgen medan skillnaden mellan omsorgsverksamheterna är mindre när det gäller arbetsresurser. Det finns ett tydligt samband mellan omfattningen av arbetskrav och benägenheten att vilja sluta. Tillgång till arbetsresurser har en viss skyddande effekt, men effekten avtar när personal upplever påfrestningar på fler områden. Slutsatsen är att det är påfrestningarna i arbetet som måste minska för att fler i omsorgspersonalen ska vara benägna att stanna kvar i arbetet.

Beginning with an overview of the various forms of unpaid labour done by and for those who live in, visit and work in nursing homes, this chapter identifies the conditions in Norway, Sweden and Canada that shape this work in particular, and different ways to bring both rewards and tensions to the various players. It demonstrates that the boundaries between paid and unpaid work are flexible, based more on conditions than on choice. It argues that naming unpaid labour as work does not eliminate care – or love for that matter. Rather, it calls attention to the conditions that are required to keep the care and the love in this labour.