Förvaltningsrättens område påverkas av politiska beslut, vilket innebär att författningar ofta ändras. Förvaltningsmyndigheters beslut kan överklagas av enskilda till allmän förvaltningsdomstol. En fråga som kan uppkomma hos förvaltningsdomstolarna är vilken författning som ska tillämpas när författningen har ändrats under handläggningen i domstolen ett pågående mål. Är det den äldre lydelsen som gällde vid beslutsmyndighetens prövningstillfälle eller den nya lydelsen som gäller vid domstolens prövningstillfälle? Ofta saknas övergångsbestämmelser och därmed vägledning kring vilken författning som är tillämplig i dessa fall. I boken behandlas frågan om val av tillämplig författning utifrån tre övergripande aspekter: konstitutionella förutsättningar och begränsningar, övergångsreglering samt de allmänna förvaltningsrättsliga grundsatserna så som de kommer till uttryck i rättspraxis.

Boken riktar sig till allmän förvaltningsdomstol och de som uppträder som parter vid dessa domstolar, dvs. förvaltningsmyndigheter, enskilda fysiska personer och juridiska personer samt ombud. Innehållet är även av betydelse och intresse för författningsarbete på förvaltningsrättens område. Boken är ett bidrag till den förvaltningsprocessuella teoribildningen, varför den även vänder sig till forskare som är intresserade av detta område. Undersökningen behandlar också konstitutionell rätt och allmän rättslära, vilket gör att innehållet kan vara av intresse för forskare på dessa områden.

Boken är ett resultat av ett rättsvetenskapligt postdoktorprojekt finansierat av Ragnar Söderbergs stiftelse.

I kapitlet fokuseras på frågor om trygghet och studiero och rektorers möjligheter att vidta disciplinära åtgärder, som avstängning av elev från utbildningen. Mot bakgrund av avstängningens ingripande karaktär innefattar ett sådant beslut formella skyldigheter. Det visar sig vid en genomgång av domstolspraxis att rektorer gör många formella fel vid besluten. Främst handlar det om brister i skyldigheten att inhämta yttrande av eleven och vårdnadshavare innan beslutet för att få deras syn på avstängningen samt att dokumentera åtgärden. I kapitlet fördjupas vad som krävs vid avstängning av elev. I kapitlet belyses hur juridiska aspekter av rektorers yrkeskunnande och hur rollen som myndighetsutövare kräver god förståelse för juridik som både innehåll och förhållningssätt. Det juridiska yrkeskunnandet är av största vikt för att olika intressenter ska kunna lita till rektors myndighetsutövning och att skolledare har erövrat de förmågor som krävs för att fatta korrekta beslut till exempel i fråga om avstängningar.

I detta RAO avsnitt tas upp att barns och elevers upplevelser av kränkande behandling i skolan måste självklart tas på allvar. I 6 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns en ordning för hur sådana upplevelser ska hanteras genom en anmälningsplikt av kränkande behandling till huvudmannen. I avsnittet undersöks och diskuteras hur långtgående anmälningsskyldigheten är utifrån lagregeln i skollagen och tre tillsynsbeslut av Skolinspektionen som gällde anmälningar av kränkande behandling.

6 kap 10 §, 26 kap. 10 och 11 §§ samt 28 kap. 2 § jämförd med 18 §§ skollagen (2010:800)

Skolinspektionens beslut 2024-11-11, dnr 2024:5315, 2024-10-31, dnr 2024:4710 och 2024-10-30, dnr 2024:5168

I detta ROA avsnitt tas upp att nyåret är ett tillfälle då det i allmänhet är tillåtet att skjuta av vissa typer av fyrverkerier utan tillstånd. Men det är mycket att tänka på kring användningen av fyrverkerier och olika frågor som rör avskjutning av fyrverkerier, något som tas upp i denna ROA. Vad gäller vid andra tillfällen än vid nyår om jag vill skjuta av fyrverkerier? Går det som närboende att med framgång klaga på ett tillståndsbeslut? Ytterligare en fråga som tas upp är vad som händer om en person skjuter av fyrverkerier utan tillstånd. Frågorna har koppling till Polismyndigheten och om en polisman, som ser otillåten användning av fyrverkerier, egentligen kan sägas vara ledig någon gång.

3 kap. 7 §, 9 §, 22 § och 23 § ordningslagen (1993:1617), 42 § förvaltningslagen (2017:900), 16 § polisförordningen (2014:1104)

Förvaltningsrätten i Göteborg, dom meddelad 2024-07-19, mål nr 8228–24 Förvaltningsrätten i Stockholm, dom meddelad 2020-08-07, mål nr 17737–20Förvaltningsrätten i Malmö, dom meddelad 2017-12-15, mål nr 13494–17Helsingborgs tingsrätt, dom meddelad 2024-09-25, mål nr B 6019–24Solna tingsrätt, dom meddelad 2024-07-23, mål nr B 5459–24 Hovrätten för Västra Sverige, dom meddelad 2023-11-02, mål nr B 2373–23

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar.

Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

I juridisk argumentation ses ofta referenser till intresset av förutsebarhet (eller förutsägbarhet). Några kolleger på Juridicum i Stockholm har diskuterat förut­sebarhet. De slogs av hur intresset av förutsebarhet visar sig på olika sätt i olika rättsområden; hur det i vissa rättsområden sker ständiga hänvis­ningar till förutsebarhetsintresset och hur det i andra knappt nämns. Det visade sig också att vad de menar med förutsebarhet varierar, liksom hur de använder det som argument. I följande text bidrar de sex författarna med fristående avsnitt på temat förutsebarhet, som tillsammans samman­fattar diskussionerna. Förutsebarheten är skuren på olika ledder för att identifiera i vilka rättsområden den är särskilt viktig och av vilken an­led­ning. Syftet är att skapa bättre medvetenhet om hur man kan argumentera med stöd av förutsebarhetsintresset.

I avsnittet tas upp att Riksdagens ombudsmän (JO) årligen lämnar en ämbetsberättelse till riksdagen med en redogörelse för verksamheten tillsammans med ett urval av beslut. Nyligen överlämnade ombudsmännen sin ämbetsberättelse för tiden den 1 januari–31 december 2024. Det intressanta med ämbetsberättelsen är att den ger en ögonblicksbild över hur förvaltningen i Sverige ser ut. Viktiga iakttagelser som de fyra ombudsmännen lämnat avseende deras tillsynsområden tas upp i denna ROA.

Redogörelse 2024/25:JO1. Ämbetsberättelse 2024.

I avsnittet tas upp att förvaltningsförfarandet styrs av att det finns en förhållandevis stark officialprincip. En återkommande fråga är vad detta innebär, dvs. vilken omfattning som krävs på utredningen i ett ärende eller förvaltningsmål. Även om teoribildningen kring bevisfrågor på förvaltningsprocessens område går starkt framåt, saknas en motsvarighet till den teoribildning som finns inom den allmänna processen. Inom allmän process används begreppet robusthet för en beskrivning av tillräcklig bevisning i tvistemål. Det är ovanligt inom förvaltningsprocessen att robusthetsbegreppet används för en beskrivning av utredningen i ett förvaltningsmål. I avsnittet analyseras HFD 2024 ref. 47 för här används begreppet robusthet för vilken utredning som krävs vid dödförklaringar vilket gör rättsfallet intressant att undersöka närmare.