Previous research in environmental education has called for attention to the impact of knowledge on action, where action is seen as ‘direct’ and ‘indirect’(Kollmuss & Agyeman 2002). Indirect action is for example supporting climate policies that lead to change of behaviour at a collective level. We report a studythat is part of project focusing on the impact of social science knowledge on indirect action, with the aim of investigating students’ understanding of causes toclimate change (e.g., consumption), conceptions of effectiveness of policies – tax, subsidies and regulations and bans – and if this may impact on indirect action; support for the aforementioned policies. Preliminary results show students who find policies effective, support policies, but support bans to a lesser degree thantax, subsidies and regulations. This is interesting as bans is an effective way of changing markets; reducing production of climate impacting goods andincreasing climate friendly goods and services. We also find that students believing that the cause to climate change is lack of information do not supportpolicies. Further research investigating if beliefs in policy being effective/functioning are due to education or other sources of information at anational/international level is a next step. Teachers interested in designing climate education with a focus on solutions at the societal level and policies need topay attention to students’ conceptions of anthropogenic causes as it may impact how relevant they find such a focus, and attention to students’ conceptions ofpolicy as they may differ in relation to product/service. 

Medel från Rektors 5:e utlysning för kvalitetsutveckling för utbildning har använts för att genomföra en genomlysning av Stockholms universitets (SU) lärarprogram med avseende på didaktik och hållbar utveckling. Didaktik belyser undervisningens genomförande medan hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling.

Representanter från de institutioner som ansvarar för Stockholms universitets lärarprogram har samlats regelbundet under 2019-2020. Medverkande institutioner är Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) och Institutionen för språkdidaktik (ISD).

Behovet av denna genomlysning grundas i högskolelagen (1992:1434) som ålägger alla lärosäten att verka för hållbar utveckling och att högskoleförordningen tydliggör att ett examensmål för lärarexamen, oavsett lärarprogram och inriktning, är undervisning för hållbar utveckling.

Syftet med genomlysningen är att ge underlag för att utveckla kvalitén med avseende på didaktiska perspektiv på hållbar utveckling i de lärarprogram som ges på SU. Underlaget består av att i kursplaner och litteraturlistor identifiera var och i vilken utsträckning hållbar utveckling behandlas i lärarprogrammen samt identifiera möjligheter för att inkludera hållbar utveckling inom respektive lärarprogram

I föreliggande rapport presenteras resultaten från genomlysningen av respektive lärarprogram. Totalt genomlystes 289 kursplaner från 10 lärarprogram. I kursplanerna studerades kursens innehållsbeskrivning, förväntade studieresultat och kurslitteratur. Kopplingen till didaktik och hållbar utveckling uttrycks i tre nivåer: ingen, viss eller direkt koppling. Sett över samtliga innehållsbeskrivningar är fördelningen att 3% av kurserna hade direkt koppling, 12% viss koppling och 85% ingen koppling till didaktik och hållbar utveckling. Mönstret var likartat för Förväntade studieresultat och Kurslitteratur (se Tabell 1). Resultatet visar att det finns ett stort behov av att skapa gemensamma förutsättningar för en utvecklingsprocess mot en didaktik för hållbar utveckling för samtliga lärarprogram på Stockholms universitet.

I rapporten pekas på programrådens roll som central för att påskynda implementeringen av hållbar utveckling på lärarprogrammen på Stockholms universitet. Programråden har möjlighet att samordna både kurser och lärarutbildare inom och mellan lärarprogram för att säkerställa att alla lärarstudenter examineras med avseende på didaktik och hållbar utveckling.

Följaktligen befinner sig Lärarprogrammen på Stockholms universitet inför en rad didaktiska och organisatoriska utmaningar för att uppfylla delmålet i lärarexamensordningen rörande didaktik och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är interdisciplinärt och skapar därför behov av samarbete och samordning mellan institutioner. I denna samordning spelar programråden för respektive lärarprogram en central roll.

This article explores changes of environmental values and beliefs among secondary school business and economics students regarding government and market solutions to climate change. The quantitative study is longitudinal and a survey was administrated to students at two occasions including 212 participants in the first measurement. Results show a small significant increase in importance for altruistic, biospheric and egoistic value orientations at average. At an individual level, there are substantial movements over time. Nearly two-thirds of the students changed the strength of their value orientations over time. Taxes and legislation were regarded as the most effective solutions to climate change, however there was a decrease in seeing market prices as important mechanisms for change. Analysis suggested no direct relationship between change in environmental value orientation and change in norms. However indirect associations were mediated by changing beliefs in the efficacy of education and information and the efficacy of tax policies. For example, students who became more egoistic and more convinced about the efficacy of tax were less likely than others to be willing to take personal actions.

This study focuses on epistemic beliefs in relation to actions to mitigate climate change, and we investigate students’ beliefs and their support for societal actions and personal norms that direct individuals’ pro-environmental behaviour. Students’ conceptions of science - epistemic beliefs - concerns the way they regard scientific knowledge as fixed and certain, or evolving and uncertain. The study used a pen and pencil measurement distributed to the same students at two occasions, the first year’s (T1) measurement included 212 students in business and economics education, aged 17, and this was repeated a year later, in their final year. Changes are analysed through paired sample t-test, and partial correlation analyses were used to explore relations. Results show a weak and positive relation between the belief in certainty of knowledge and a norm of supporting taxes for solving climate change. At T2, a weak and negative relation was shown between recognising ‘science as having one clear-cut answer’ and ascribing solutions to climate change to both business and government. The results could suggest that a view of science as certain can influence the willingness to pay and contribute to solutions, and not ascribing government a responsibility. This however seems contradictory, as government are the initiators of policies such as CO2 taxes. Further research is needed to explain how epistemic beliefs can impact on norms for actions.

Contemporary challenges demand deeper thinking from students and the public, including those challenges associated with food, energy, and water (FEW) security. For example, society’s increasing demand for energy contributes to human-induced climate change (IPCC 2015). Phenomena specifically related to FEW security are particularly relevant for investigating how epistemic cognition factors into learning, and the purpose of this symposium is to feature recent educational research studies examining learners’ epistemic cognition—including beliefs, attitudes, emotions, judgments, and behaviors—related to FEW phenomena. The research featured in this symposium will suggest preliminary implications for epistemic cognition learning and teaching to strengthen students’ and the public’s epistemic cognition and capacity to deal with current and future FEW challenges.

Vad påverkar miljövänliga handlingar – är det kunskap eller värdeorientering? I det här projektet har vi studerat vilken inverkan kunskap i ekonomi, juridik och statsvetenskap har på studenters syn på politiska förslag i form av exempelvis miljöskatter. Våra resultat visar att samhällsvetenskaplig kunskap har betydelse för studenternas benägenhet att stödja miljöpolicys. Undervisning som lyfter fram hur privata intressen står mot kollektiva fungerar väl när det gäller att illustrera vilken problematik klimatförändringar utgör och vilka lösningar som är aktuella.

This quantitative study explores changes in relations between students’ epistemological be-liefs regarding certainty of knowledge and global warming scepticism. It also explores whether different dimensions of knowledge certainty predict students’ understandings of large-scale solutions to climate change as in education/information, market prices or tax and legislation. The study is longitudinal and a paper and pen questionnaire was distributed to business and economics students at two occasions. The first year’s measurement included 212 participants, aged 17 years. Measurement was repeated a year later when students were in their final year of education. Factor analysis and linear regression analyses were used to generate underlying dimensions of beliefs and to predict relations between epistemological beliefs and conceptions of solutions to climate change. Changes are analysed through paired sample t-test. Results show, firstly, that almost all students acknowledged climate change and the study found no significant change over time at group level. Furthermore, preliminary results generated a three-factor solution regarding epistemological beliefs of knowledge certainty; science has clear-cut answers, science can be revised, and science is universal truth. Two solutions to climate change were significantly predicted by an absolute belief ‘science has clear-cut answers’: at first measurement is was education/information and at the second time, it was market prices. The epistemological dimension of ‘science can be revised’ predicted a belief that taxes are efficient solutions.