Teaching awards have become a way to acknowledge the importance of high-quality teaching for many higher education institutions. The purpose of this study is to investigate which images of the “good educator” emerge in students’ nominations for a teaching award at a Swedish university, and how these images relate to the gender of nominees and nominating students. We want to explore possible bias linked to gender and stereotypical notions of female and male in teaching. All 194 nominations (made in 2018) were analysed and clustered into categories. The results are discussed from a critical theoretical perspective and show qualitative differences regarding the traits and skills used to describe male and female teachers, and that male teachers were nominated more by both male and female students. We believe that becoming aware of possible bias will help decision-makers of teaching awards become more gender sensitive.

Today many university teachers attend competency development courses as individuals. In this paper we consider collegial and collective competency development. We examine what role collegial peer review could play in developing the Scholarship of Teaching and Learning for university teachers. The paper is based on a case study that explores how a group of university teachers experienced collegial development and peer review. Based on the teachers’ account, we identify how the activity helped them break the isolation they experienced at their department, enabled them to navigate the landscape of different courses and strengthened their roles as teacher, e.g., through collaboration with colleagues. We also present some frictions and tensions that were reported. Based on the case study, we propose that professional development in academia could benefit from acknowledging collegial peer review as an output in its own right.

Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst vad gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna som komplicerade. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån? Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik och beskriver hur läsningen kan anpassas efter olika syften. De förklarar också hur man utvecklar sitt akademiska skrivande och sin språkfärdighet genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språkbruket. I denna andra upplaga av boken har innehållet utvecklats och blivit mer omfattande. Nya övningsuppgifter har tillkommit och till flera finns även lösningsförslag, vilket gör det möjligt att använda boken vid självstudier. Akademiskt läsande och skrivande passar lika väl för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska och svenska som andraspråk på gymnasium och i vuxenutbildning. Den kan med fördel kompletteras med boken Muntlig interaktion i akademiska sammanhang.

Kollegialt lärande har kommit att bli en viktig del av arbetet inom lärarkollegiet som undervisar i svenska som främmande språk på Stockholms universitet. Genom ett nyskapat kollegialt utvecklingsprogram med auskultationer, samundervisning och kollegiala samtal har kollegiet och ledningen skapat nya sätt att mötas kring olika undervisningsrelaterade frågor. Även om det finns vissa hinder att ta sig förbi, som exempelvis tidsåtgång och ekonomiska aspekter, så överväger de positiva effekterna av det kollegiala lärandet.

The chapter explores the lived experience of students with diverse linguistic and educational backgrounds in Swedish higher education through in-depth interviews with three students who migrated to Sweden. Reflections on language ideologies and practices across social spaces in multilingual university settings are discussed. While the students align with monolingual ideologies of the institution especially with regard to high-stakes tasks, such as assignments, this position is not fixed. The study reveals how various languages can play significant roles for learning in different social spaces. It also highlights the role of previous academic knowledge for the transition into tertiary education irrespective of language codes used. Harnessing the use of some of the translingual learning strategies might support a more inclusive course design.

Auskultation kolleger emellan beskrivs ofta i högskolepedagogisk litteratur som en lämplig metod för kollegial utveckling av lärarroll och undervisningspraktik. Formerna för auskultationerna varierar och själva genomförandet kan vara förknippat med vissa problem som t.ex. tidsåtgång, olika förväntningar och osäkerhet gällande återkoppling. I den här artikeln presenterar vi ett kollegialt utvecklingsprogram med en modell för auskultationer som vi har skapat och genomfört i ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet. Vi presenterar dels själva modellen med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal, dels diskuterar vi styrkor och svagheter med modellen. Erfarenheten av genomförandet visar att auskultationer med stöd av mallar fungerar bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några inverkande faktorer på hur väl ett program av detta slag fungerar.

Respons kan ges i olika situationer, med olika fokus och mellan olika aktörer, till exempel som respons från lärare till elev, som kamratrespons elever emellan eller organiserat i större responsgrupper. Lärarens roll som responsgivare är mycket viktig eftersom eleverna kan få modeller för hur responsen kan utformas och framföras. Under fördjupningsfliken finns material att använda vid responsarbete.

Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst när det gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna som ska läsas uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna man ställs inför som nervpressande. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån?

Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver bland annat högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik, förklarar hur man utvecklar sitt skrivande genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språket.

The Swedish version of Taaltrotters, consisting of a booklet ‘passet’, a CD, a film, and a website with more material (both for teachers and for pupils). See http://www.studiotaalwetenschap.nl/taaltrotters/ (Swedish).