Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 27) Visa alla publikationer
Witt, S. (2026). Minnet av Babyn Jar: Susanna Witt om Marianna Kijanovska. 20tal (16/17), 12-15
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Minnet av Babyn Jar: Susanna Witt om Marianna Kijanovska
2026 (Svenska)Ingår i: 20tal, ISSN 2000-5350, nr 16/17, s. 4s. 12-15Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) [Forskning på konstnärlig grund] Published
Abstract [sv]

Artikeln är en introduktion till den svenska översättningen av sex dikter av den ukrainska poeten Marianna Kijanovska hämtade ur samlingen Babyn Jar. Holosami [Babyn Jar. Röster], ett polyfont poetiskt minnesverk över nazisternas massaker på ukrainska judar i Kyjiv 1941. I artikeln behandlas dels frågan om nationella minoriteters traumatiska historia och dess plats i nationens  gemensamma minne, dels vem som har rätt att tala i offrens namn.

Förlag
s. 4
Nyckelord
Marianna Kijanovska Babyn Jar minne ukrainska svenska översättning
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-257599 (URN)978-91-86955-33-5 (ISBN)
Tillgänglig från: 2026-07-06 Skapad: 2026-07-06 Senast uppdaterad: 2026-07-13Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2025). At the Intersection of World and Soviet Literature: The Case of Aleksandr Deich. In: XVII CONGRÈS INTERNATIONAL (EXTRAORDINAIRE) DES SLAVISTES: Livre des résumés. Paper presented at XVIIth International Congress of Slavists, Paris, France, August 25-30, 2025.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>At the Intersection of World and Soviet Literature: The Case of Aleksandr Deich
2025 (Engelska)Ingår i: XVII CONGRÈS INTERNATIONAL (EXTRAORDINAIRE) DES SLAVISTES: Livre des résumés, 2025Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

This paper focuses on a key agent of  “world literature” in the Soviet Union,  Aleksandr Iosifovich Deich (1893–1972). Writer, translator, philologist, editor, literary critic, literary scholar and a networker par excellence, Deich devoted his 50-year long career to establishing relationships across cultures: Russian-Ukrainian, Russian-French, Ukrainian-French, Russian-German, Ukrainian–German, Russian-Uzbek. Working at the intersection of World and Soviet literature, Deich embodied the concept of Kulturträger both on an intranational and international level. The paper traces his strategies while navigating between them and sheds light on their interconnectedness.

Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-246237 (URN)
Konferens
XVIIth International Congress of Slavists, Paris, France, August 25-30, 2025
Tillgänglig från: 2025-08-30 Skapad: 2025-08-30 Senast uppdaterad: 2025-09-04Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2022). Translating Inferno: Mikhail Lozinskii, Dante and the Soviet Myth of the Translator. In: Christopher Rundle; Anna Lange; Daniele Monticelli (Ed.), Translation under Communism: (pp. 111-141). London: Palgrave Macmillan
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Translating Inferno: Mikhail Lozinskii, Dante and the Soviet Myth of the Translator
2022 (Engelska)Ingår i: Translation under Communism / [ed] Christopher Rundle; Anna Lange; Daniele Monticelli, London: Palgrave Macmillan, 2022, s. 111-141Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

Mikhail Lozinskii’s translation of Dante’s Divina commedia, produced during the years 1939–1945, has acquired legendary status in Russian culture and is still regarded as the canonical Russian version of the work.  This chapter provides a broad contextualization of the translation in order to pinpoint important factors contributing to its status in general and its significance for contemporary readerships in particular. Drawing on two cultural myths — the myth of the Soviet translator and the Dante myth in Russian culture, the chapter explores the relationship between translation and target culture specific to the conditions of Soviet communism, under which translation at times took on the function of substitute for original writing. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
London: Palgrave Macmillan, 2022
Nyckelord
Translation, Mikhail Lozinskii, Dante, Stalin Prize, Canonization
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-231337 (URN)978-3-030-79663-1 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-06-18 Skapad: 2024-06-18 Senast uppdaterad: 2024-06-24Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2021). Made under pressure: Literary translation in the Soviet Union, 1960–1991 [Review]. The Translator, 27(2), 241-246
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Made under pressure: Literary translation in the Soviet Union, 1960–1991
2021 (Engelska)Ingår i: The Translator, ISSN 1355-6509, Vol. 27, nr 2, s. 241-246Artikel, recension (Refereegranskat) Published
Nyckelord
Review article Made under Pressure: Literary translation in the Soviet Union, 1960–1991
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
översättningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-196587 (URN)10.1080/13556509.2020.1808392 (DOI)
Anmärkning

Verkar vara publicerad endast  on-line!

Tillgänglig från: 2021-09-08 Skapad: 2021-09-08 Senast uppdaterad: 2022-02-25Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2021). Mėtr i metr: pjatistopnyj variant perevoda ‘Don Žuana’ G. A. Šengeli. In: M.E. Baskina, V.V. Filičeva (Ed.), Chudožestvenno-filologičeskij perevod 1920–1930-ch godov: (pp. 342-448). Sankt Petersburg: Nestor-Istorija
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mėtr i metr: pjatistopnyj variant perevoda ‘Don Žuana’ G. A. Šengeli
2021 (Ryska)Ingår i: Chudožestvenno-filologičeskij perevod 1920–1930-ch godov / [ed] M.E. Baskina, V.V. Filičeva, Sankt Petersburg: Nestor-Istorija , 2021, s. 342-448Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

This is an archival publication with an introductory article. The text published is a 1953 manuscirpt variant of Georgij Šengeli's translation of Byron's Don Juan, comprising the Dedication and First Canto (p. 366–445). The article (p. 342–365) contextualizes Georgij Šengeli's attempt to produce a pentameter translation of the work in 1953, having published  a translation in iambic hexameter in 1947. The controversies over Šengeli´s first translation are discussed againts the background of biographical archival material and samples from both translations as well as from the translation made by Tat´jana Gnedič, which was published in 1959 and became canonical. The manuscript is published togehter with the English original, Šengeli's 1947 text and Gnedič´s 1959 version.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sankt Petersburg: Nestor-Istorija, 2021
Serie
Archiv rossijskoj slovesnosti
Nyckelord
Soviet Union, Russian Translation, Byron, 1953, Šengeli Gnedič Kaškin, Ideology meter
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-196589 (URN)978-5-4469-1798-3 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2014-1187
Tillgänglig från: 2021-09-08 Skapad: 2021-09-08 Senast uppdaterad: 2022-02-25Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2019). En maître reviderar sin meter: Georgij Šengelis femfotade experiment med Byrons Don Juan. In: Elisabeth Löfstrand, Alexander Pereswetoff-Morath, Ewa Teodorowicz-Hellman (Ed.), Slavica antiqua et hodierna: En hyllningsskrift till Per Ambrosiani (pp. 167-177). Stockholm: Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Stockholms universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>En maître reviderar sin meter: Georgij Šengelis femfotade experiment med Byrons Don Juan
2019 (Svenska)Ingår i: Slavica antiqua et hodierna: En hyllningsskrift till Per Ambrosiani / [ed] Elisabeth Löfstrand, Alexander Pereswetoff-Morath, Ewa Teodorowicz-Hellman, Stockholm: Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Stockholms universitet , 2019, s. 167-177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This article presents an archival finding — the first parts of Byron’s Don Juan translated by Georgii Shengeli in 1953 in iambic pentameter instead of the hexameter he used for his 1947 edition of the work. The fragment is discussed against the background of the critical campaign that was launched against Shengeli in the early 1950s. It is compared with the published version  as well as with Tatiana Gnedich’s 1959 translation with particular  attention to disputed features.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Stockholms universitet, 2019
Serie
Stockholm Slavic Papers, ISSN 0347-7002 ; 28
Nyckelord
Šengeli, Byron, Don Juan, metrics, Kaškin, Soviet school of translation, Gnedič, rysk översättningshistoria, översättning, Byron, Don Juan, Georgij Šengeli, metrik, arkivmaterial, Tat´jana Gnedič, ideologi
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-182177 (URN)978-91-519-3591-1 (ISBN)978-91-519-3607-9 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2014-1187
Tillgänglig från: 2020-06-03 Skapad: 2020-06-03 Senast uppdaterad: 2022-02-26Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2019). Institutionalized Intermediates: Conceptualizing Soviet Practices of Indirect Translation. In: Alexandra Assis Rosa, Hanna Pieta, Rita Bueno Maia (Ed.), Indirect translation: Theoretical, Methodological and Terminological Issues. London: Routledge
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Institutionalized Intermediates: Conceptualizing Soviet Practices of Indirect Translation
2019 (Engelska)Ingår i: Indirect translation: Theoretical, Methodological and Terminological Issues / [ed] Alexandra Assis Rosa, Hanna Pieta, Rita Bueno Maia, London: Routledge, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

In the Soviet Union, practices of indirect literary translation, particularly the use of interlinear intermediates, were institutionalized in the early 1930s through special terminology, specific administrative treatment within the literary apparatus, and educational efforts. It prospered until the end of the Soviet era. At the same time, such practices were intensely debated and criticized, rendering problems of indirect translation both visible and articulated in a unique way. Drawing on archival sources, this article presents an overview of such issues, taking into consideration the heretofore scant attention given the subject in Western as well as Russian scholarship. Conceptualizing the massive Soviet experience in the field, it aims at providing new perspectives on the phenomenon of indirect translation.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
London: Routledge, 2019
Nyckelord
History of translation, Soviet Union, translation, practices, indirect translation, intermediate, interlinear, institutional aspects of translation
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-164947 (URN)978-0-367-19946-3 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2014-1187
Anmärkning

Publikationen ingår i en publicering i bokform av ett specialnummer av tidskriften Translation Studies 10:2 (2017).

DOI till originalartikeln: 10.1080/14781700.2017.1281157

Tillgänglig från: 2019-01-21 Skapad: 2019-01-21 Senast uppdaterad: 2026-03-19Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2019). The Translator as Trickster: Mark Tarlovskii and Southern Subjectivity. In: Lars Kleberg, Tora Lane, Marcia Sá Cavalcante Schuback (Ed.), Words, Bodies, Memory: A Festschrift in honor of Irina Sandomirskaja (pp. 191-209). Huddinge: Södertörns högskola
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Translator as Trickster: Mark Tarlovskii and Southern Subjectivity
2019 (Engelska)Ingår i: Words, Bodies, Memory: A Festschrift in honor of Irina Sandomirskaja / [ed] Lars Kleberg, Tora Lane, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Huddinge: Södertörns högskola , 2019, s. 191-209Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This article presents the career of the Russian poet-translator Mark Tarlovskii (1902–1952) through the prism of the trickster archetype as applied to Soviet culture by Mark Lipovetsky (2011). Drawing on both published and archival material, the article traces Tarlovskii’s navigations through “cynical culture” in the Soviet 1930s and 1940s. While these were arguably survival strategies on the part of the translator, they had as yet unrecognized implications for the field of literary translation and Soviet “nationalities culture” at the time. Furthermore, these navigations help to unearth a “southern subjectivity” whose significance for Russian culture of the epoch is still understudied.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2019
Serie
Södertörn Philosophical Studies, ISSN 1651-6834 ; 23
Nyckelord
trickster, translator, Soviet culture, Mark Tarlovskii, Odessa school, Viktor Shklovskii
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-182178 (URN)978-91-88663-72-6 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2014-1187
Tillgänglig från: 2020-06-03 Skapad: 2020-06-03 Senast uppdaterad: 2022-02-26Bibliografiskt granskad
Baer, B. J. & Witt, S. (2018). Introduction: The Double Context of Translation. In: Brian James Baer; Susanna Witt (Ed.), Translation in Russian contexts: culture, politics, identity (pp. 1-16). London: Routledge
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Introduction: The Double Context of Translation
2018 (Engelska)Ingår i: Translation in Russian contexts: culture, politics, identity / [ed] Brian James Baer; Susanna Witt, London: Routledge, 2018, s. 1-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This introduction problematizes the notion of context in relation to translation and provides a short overview of Russian translation history, situating the chapters of the book in a chronological and theoretical framework.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
London: Routledge, 2018
Serie
Routledge Advances in Translation and Interpreting Studies ; 26
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
översättningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-147310 (URN)10.4324/9781315305356-1 (DOI)9781138235120 (ISBN)9781315305349 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, F13-1397:1Vetenskapsrådet, 2013-6323
Tillgänglig från: 2017-09-21 Skapad: 2017-09-21 Senast uppdaterad: 2023-03-03Bibliografiskt granskad
Witt, S. (2018). Kontsept ‘sovetskoi shkoly perevoda’ — ditia pozdnego stalinizma. In: Valerij Jurʹevič Vʹjugin, Konstantin Anatolʹevič Bogdanov (Ed.), Vtoroj Vsesojuznyj sʺezd sovetskich pisatelej: ideologija istoričeskogo perechoda i transformacija sovetskoj literatury, 1954 (pp. 309-346). Sankt Petersburg: Aletejja
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kontsept ‘sovetskoi shkoly perevoda’ — ditia pozdnego stalinizma
2018 (Ryska)Ingår i: Vtoroj Vsesojuznyj sʺezd sovetskich pisatelej: ideologija istoričeskogo perechoda i transformacija sovetskoj literatury, 1954 / [ed] Valerij Jurʹevič Vʹjugin, Konstantin Anatolʹevič Bogdanov, Sankt Petersburg: Aletejja, 2018, s. 309-346Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [ru]

Настоящая статья посвящена русской истории перевода периода 1945–1953 гг. В позднем сталинизме становится акутальным ряд проблем, которые подспудно существовали в контексте советского перевода и раньше, но стали приобретать все более острый характер в ходе послевоенных идеологических кампаний. Новые культурно-политические ориентиры, связанные со ждановщиной, борьбой против «низкопоклонства перед Западом» и «космополитизма» ставили переводчиков, которые по самой своей профессии были вынуждены каждодневно иметь дело с «чужим», в особое положение.                                                                             

В переводческой корпорации это время отмечено особо резкими столкновениями, чем отчасти определялись те рамки, в которых тема перевода, несмотря на перемены общего культурного климата, будет обсуждаться в последующие десятилетия. Именно в этот период начинает формироваться концепт «советской школы художественного перевода», ставшей в последствии предметом официальной гордости и едва ли не символом советской культуры. Настоящая статья основана на архивных  и журнальных материалах и посвящена выявлению тех дискурсов, в терминах которых артикулировались те или иные позиции по отношению к художественному переводу в 1947–1954 гг., то есть с момента послевоенного восстановления Секции переводчиков ССП и вплоть до II Съезда советских писателей в 1954 г.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sankt Petersburg: Aletejja, 2018
Serie
Nezavisimyj alʹjans
Nyckelord
history of translation, Soviet Union, stalinism, the Soviet school of translation, translators' section, Soviet writers' union, история перевода, Советский Союз, сталинизм, советская школа перевода, Секция переводчиков, Союз советских писателей
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
slaviska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-164955 (URN)978-5-907030-77-0 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2014-1187
Anmärkning

Överlappning med följande publikation

Vitt, Susanna [Witt, Susanna]. 2017. "'Sovetskaia shkola perevoda' — k probleme istorii kontsepta" ['The Soviet school of translation — to the history of the concept]. In: Strategii perevoda i gosudarstvennyi kontrol'/Translation Strategies and State Control. Ed. Lea Pild. Acta Slavica Estonica IX. Tartu: Tartu University Press, 36–51.

Tillgänglig från: 2019-01-21 Skapad: 2019-01-21 Senast uppdaterad: 2022-02-26Bibliografiskt granskad
Projekt
De/colonizing Ukraine: Practices of Russification and Modes of Resistance 1922–1991; Södertörns högskola
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4530-4468

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer