I 2020 fyldte foreningen Hexis 20 år. Det markerede vi på Praktiske Grunde med tema-nummeret Bourdieu efter Bourdieu (2021: 1), hvori danske, svenske og norske forskere skitserede nogle af de måder, centrale bourdieuske begreber, metoder og spørgsmål anvendes og udvikles i Norden lige nu, godt to årtier efter Bourdieus død i 2002. Bagefter fik redaktionen den idé at følge tema-nummeret op med en uformel rundspørge blandt Bourdieu-inspirerede forskere om, hvordan de egentlig var stødt på Bourdieu og hvad der gjorde, at de blev tiltrukket af hans arbejde.

Det blev til 5 raske spørgsmål:

(1) Hvornår stødte du første gang på Bourdieu og hvad var det for tekster, forelæsninger, møder som skabte den introduktion?

(2) Hvad var det på daværende tidspunkt du fandt interessant og gav dig en opmærksomhed på Bourdieu?

(3) Hvilke dele af Bourdieus værk har du særligt været inspireret af og trukket på?

(4) Hvordan har Bourdieuforskningen ændret sig for din egen del eller for dit forskningsområde gennem den tid du har været virksom?

(5) Hvilken Bourdieutekst vil du mene, at alle burde læse?

Carsten Sestoft, Kim Esmark og Kristian Larsen

Att vårdnadshavares utbildningsbakgrund spelar roll för deras barns inträde till högre utbildning är inget nytt. Men bilden är inte huggen i sten och i det här projektet utmanas den synen genom att vi fokuserar på studenter både från hem med och utan högre utbildning. Då finner vi andra förklaringar än de gängse till hur elever från hem utan utbildningsvana tar sig vidare till högre utbildning. Projektet undersöker hur högpresterande elever själva beskriver att de klarar av skolan med höga betyg. I studien ingår elever vars föräldrar har eller saknar högskoleutbildning, är svenskfödda eller är utlandsfödda. Med högpresterande menar vi dem som har hög eller över medelpoängen i kärnämnena (matematik, svenska eller svenska som andra språk eller engelska) i slutet av det första året av deras gymnasieutbildning. Skolsvårigheter som barn från arbetarklassen eller elever med invandrarbakgrund möter i utbildningssystemet är väl dokumenterade men mycket mindre uppmärksamhet har ägnats åt elever som har eller är på väg att uppnå en framgångsrik akademisk karriär trots att de kommer från utmanande bakgrunder. I pedagogisk litteratur benämns dessa elever ofta som pedagogiskt motståndskraftiga. Men hur kan vi förstå deras drivkrafter och vilket stöd de fått och får under sin skoltid? Och hur ser de på sin framtid?

Forskningsprojektets syfte är att utröna vilka mekanismer och faktorer som bidrar till utbildningsframgången för både studenter från hem med låg utbildningsnivå och där man ofta inte har kännedom om hur utbildningsystemet fungerar och bör användas, samt för studenter vars föräldrar har hög utbildning och troligen större kännedom hur utbildningsystemet och skolan fungerar.

This final chapter draws on some of the themes addressed in the previous chapters in the book. In particular it seeks to describe challenges that the Department has faced over the past decade, but it also addresses opportunities that arise as the Department celebrates its 10th anniversary. The Department of Education (Institutionen för Pedagogik och Didaktik, in short: IPD) developed through a merger of several departments from the independent Stockholm College for Teacher Education and the Department of Education at Stockholm University. The chapter discusses where we at the Department of Education are heading with regard to the three main university missions we have : teaching, research and collaboration. Finally, we need to actively contribute to expanding the knowledge base in our society with research that has arisen both through collaboration and on the basis of independent research. Here we must see the department as a larger “we”, where we with our different and complementary competences make it possible to continue to succeed in our social missions and to establish ourselves as clear actors in both national and international contexts. We have grown to be one of Stockholm University’s five largest departments over the years and currently have 174 people on our payroll at the time of writing in October 2021, a very large number of competent employees. Here we can see another challenge: to keep a large institution together. 

This article focuses on how high-achieving Swedish upper secondary students from families with low educational capital manage to transform their cultural capital and habitus to embark on a successful educational career. The analytical framework of the study is based on Bourdieu’s understanding of cultural capital and habitus. The data analyzed are based on interviews with 23 upper secondary students. Their success is based on a combination of a caring home environment and seeing both trustfully  teachers, and like-minded peers as resources for their educational success, together with an awareness that good grades equal desirable position on the labour market.

Through interviews with 52 upper-secondary students from different socioeconomic, educational and migrant/native backgrounds, the article examines students’ own stories of what drives them to perform well in school. Different kinds of ‘illusios’ are reconstructed in terms of Bourdieu's sociology; Revanche, Proficiency, Fear of failing and Entitlement . They relate to different forms of social energy and emotions, such as the desire for rehabilitation of the self or family in the eyes of the other, and the drive for justification. Some is fuelled with social shame of not reaching the same position as parents, or meaning falling out of the system, while others are driven by an urge to be knowledgeable. These illusios work differently in relation to the students’ habitus.

How does the motivation to become a teacher vary across countries? We conducted an exploratory study among aspiring teachers in three countries to explore the possibility of detecting differences in teacher motivation across education policy contexts. Using the FIT-Choice Scale developed by Watt and Richardson (2007), we found that participants in Finland and Sweden expressed different impressions of and attractions to the teaching profession. A sample from the United States revealed further differences still. Between-country differences were significant. Using these results, we suggest further comparative analyses regarding policy and the motivations of teacher candidates.

The focus of this paper is to investigate what type of support high-achieving Swedish upper secondary students from families with low socioeconomic and educational capital identified contributed to embark on a successful educational career. The analytical framework of the study is concepts that have emerged in empirical studies inspired by both Coleman's and Bourdieu's understanding of social capital concerning educational performance. The data analysed in this study are interviews with 23 students between 17 and 19 years old, 10 male and 13 female students. A substantial group of the students in this study is of migrant background. The support these students identified as critical in their successful educational experience was a combination of academic and emotional support by the teachers, a caring home environment and unconditional emotional support, and socialising with peers that had similar educational ambitions. When all these support dimensions line up for these students, they can embark on a successful educational career.

Att analysera framväxten av ett professionellt fält innebär att förstå de sociala processer som pågår i bildandet av professioner i samhället som t.ex. kunskap, makt och social ordning. Varför har läkaryrket så hög status? Hur kommer det sig att vissa yrken har makt över andra? Vad bidrar den medicinska vetenskapen med till det professionella kunnandet? Det är några av frågorna som denna bok försöker besvara genom en professionssociologisk analys.

Boken handlar om det svenska medicinska fältets framväxt och professionalisering från medeltid till 1990-tal, med fokus på tre av dess yrken som varit aktiva där nämligen läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker (tidigare laboratorieassistenter). Böcker som handlar om professioner har ofta fokus på ett yrke eller en viktig institution men det finns ingen bok som beskriver det större sociala professionella medicinska fältet över tid.

Genom att få kännedom om de fältspecifika förändrings- och utvecklingsprocesserna och deras tröghet förstår man att förändring går mycket långsamt och att det är många parametrar som ska verka i samma riktning för att en reell förändring ska ske och märkas. Andra viktiga insikter är att professionerna i sig inte är så starka och handlingskraftiga utan att de är beroende av att möjligheter öppnas och stängs av externa krafter, i många fall utan deras inblandning. Boken belyser hur man kan förstå sin omvärld på ett nytt sätt, med ett kritiskt helhetsperspektiv och med en terminologi som kan hjälpa till att sätta ord på det som upplevs.

Kapitlet handlar om det medicinska fältets professionalisering i Sverige med fokus på tre av dess yrken nämligen läkarna, sjuksköterskorna och de biomedicinska analytikerna (tidigare laboratorieassistenter). Tillblivelsen av det medicinska professionella fältet och etableringen av den klassiska läkarprofessionen beskrivs utifrån fyra faser. Den första fasen (1600-1850) skildrar den pre-professionella eran där kompetensfältet medicin etablerades. Den andra fasen (1860-1920) framställer hur läkarprofessionen genom två kvalitativa eller kognitiva take off utvecklade en robust kunskapskärna, ett heartland. Den tredje fasen (1930-1960) redogör för hur läkarprofessionens gyllene era stabiliserades.  Professionaliseringsprocesserna har analyserats i relation till det framväxande och differentierande hälso- och sjukvårdsystemet samt till en framväxande statsadministration och välfärdsstat. Analysen visar betydelsen av organisatoriska traditioner som väglett politiska investeringar och utbyggnad av hälso- och sjukvården. En tidig och snabb organisatorisk utbyggnad som följde akutvårdslogiken har varit en konsoliderande faktor för den professionella medicinen dvs. det vi idag kallar för det biomedicinska paradigmet. De organisatoriska förutsättningarna och det nya paradigmet skapade en lyckad kombination av sociala och kognitiva faktorer vilket underlättade vägen till legal och kulturell jurisdiktion. Avslutningsvis konkluderas kapitlet om det medicinska kompetensfältets framväxt, uppsving och glansdagar.